Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om och förståelse av arbete kring elever i matematiksvårigheter, samt speciallärarens roll i problemlösningsprocessen. Det är en kvalitativ studie där speciallärare, specialpedagoger och klasslärare som alla arbetar med elever i matematiksvårigheter intervjuats. I studien har 14 lärare intervjuats för att synliggöra deras tankar och få svar på studiens frågeställningar kring matematiksvårigheter, identifiering och åtgärder. Resultatet visar att matematiksvårigheter är komplext och svårt att definiera. Elevers svårigheter förstås på en mängd olika sätt så som organisation och lärmiljö, färdigheter i matematik, koncentration och minnessvårigheter samt motivation. Identifieringen av matematiksvårigheter sker löpande i undervisningen men också genom tester och i samtal. De åtgärder som sätts in då en elev visar sig ha svårigheter skiftar, men vanligtvis sker förändringar i lärmiljön. Specialläraren har en betydelsefull roll som "spindeln i nätet" i arbetet kring elever i matematiksvårigheter. Specialläraren beskrivs vara den som ser helheten och kan organisera stöd utifrån de behov som finns på skolan, samt ha en stödjande funktion för såväl elever, lärare som föräldrar. Arbetet med elever i matematiksvårigheter är komplext och specialläraren har i samarbete med övrig personal en viktig uppgift att fylla för att identifiera svårigheter, ge stöd i elevers matematiklärande men framför allt förebygga så att svårigheter i matematik inte uppstår.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om och förståelse av speciallärarens roll vid identifieringen, uppföljningen och insatser avseende elever i matematiksvårigheter. I denna kvalitativa studie har det genomförts 14 semistrukturerade intervjuer med speciallärare/specialpedagoger på skolor i tre olika kommuner. Resultatet har analyserats utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Bronfenbrenner, 2009) samt ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Sjöberg, 2006). I resultatet framkom det att vid kartläggning av elevers matematikkunskaper har bedömarstödet gett lärarna en bild av vad som bör kartläggas för att identifiera grundläggande matematiska kunskaper. Studien visar att respondenterna likställer grundläggande matematiska kunskaper med de kunskaper som kartläggs i Skolverkets bedömarstöd. Insatser som sker utifrån den identifiering som skett varierade, samt att specialläraren hade varierad grad av delaktighet vid uppföljning av resultat. Slutsatsen i denna studie var att klassläraren har ett stort ansvar vid identifiering och uppföljning av elevers matematiska kunskaper samt en stor del i de insatser som genomförs. Utifrån resultatet framkom ett behov av att speciallärare och klasslärare samspelar gällande såväl identifiering som uppföljning för att kunna säkerställa att alla elever får det stöd som de behöver för i matematik samt att kartläggningsprocessen behöver vara en naturlig del i speciallärarens verksamhet.

Studiens syfte är att få fördjupade kunskaper om matematik- och speciallärares erfarenheter av hinder i matematiklärandet, särskilt avseende de elever som visar brist på motivation och intresse. Samt vad matematik- och speciallärare anser kan motivera och skapa intresse för de elever som visar sådana brister. Vi har genomfört en kvalitativ studie som ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att förklaringar till hinder i matematiklärandet hos elever som visar brist på motivation kan vara av både psykologisk, didaktisk och relationell karaktär.Utifrån den teoretiska referensram studien stödjer sig på framkommer interaktionen mellanlärare, elev och undervisning i ett ständigt pågående samspel. Resultatet visar att relationen mellan lärare och elev har en stor betydelse för elever i matematiksvårigheter. Matematikundervisningens utformning är av betydelse och specialläraren utgör en central roll i skolans organisation där samarbete framhålls som en framgångsfaktor mellan de olika parterna.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka verksamma pedagogers erfarenheter av ett laborativt arbetssätt inom matematikämnet. Jag vill veta i vilken utsträckning de använder metoden i sin undervisning samt om ett laborativt arbetssätt kan vara en lösning för elever med matematiksvårigheter. Jag har intervjuat tre lärare och en specialpedagog från två olika skolor. Av studien framgår att informanterna använder sig av det laborativa arbetssättet i olika utsträckning och att de har något skilda synsätt på materialet och dess användning. Det har framgått att tydlighet i instruktioner och kommunikation är två viktiga aspekter för att arbetet ska vara välfungerande. Det pedagogerna tar upp som negativt är att arbetet är tidskrävande och att det lätt kan bli rörigt och högljutt i klassrummet då man arbetar laborativt. Men de tror ändå att arbetssättet kan ha en vinnande roll om undervisningen bedrivs på rätt sätt, vilket är något varierande enligt pedagogernas synsätt.

Syftet med arbetet är att utveckla kunskap om samband mellan yngre elevers läsförmåga och deras arbete med textbaserade matematikuppgifter. Arbetet är baserat på en empirisk studie med inriktning på årskurs 2 och 3. Studien är uppbyggd på att tre olika klasser har fått lösa textbaserade matematikuppgifter med fokus på fyra olika svårigheter. Eleverna har blivit grupperade i fyra olika kategorier. Utifrån lösningarna har eleverna blivit utvalda och intervjuats. I analysen och resultatet upptäcktes ett samband mellan elevernas läsförmåga och arbeten med textbaserade matematikuppgifter. Utifrån elevlösningarna och intervjuerna kunde vi se blandade svårigheter hos eleverna. Sammanfattningsvis kunde vi se att tre av de fyra svårigheterna var mer väsentliga för de elever som deltagit i studien.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring SUM-elevers (elever i särskilt utbildningsbehov i matematik) upplevelser av inflytande kring sina stödåtgärder i matematikundervisningen. Att stödja elever i att utveckla sin förmåga av att ha inflytande är en del av skolans uppdrag. I denna studie innebär inflytande att påverka sina stödåtgärder i matematikundervisningen vad gäller hur, när, var, vad och med vem. En del forskning har gjorts kring inflytande men den handlar inte så mycket om inflytande i matematikundervisningen och är ofta mer riktade mot homogena grupper. I denna studie har vi valt att intervjua nio stycken SUM-elever som har stödåtgärder i matematikundervisningen i årskurs 9. Tolkningen av elevernas upplevelser i intervjuerna har gjorts med hjälp av en hermeneutisk ansats och därefter analyserats med avseende på makt, relationer och grad av nöjdhet genom att kategorisera resultatet i fyra kategorier: hälsan tiger still, vanmakt, maktlöshet samt framgångsrik maktutövning. I resultatet framgår det att eleverna upplever att de har en framgångsrik maktutövning på sina stödåtgärder kring hur de skulle arbeta och vad de skulle arbeta med, vår tolkning är att dessa faktorer var viktigast för eleven att ha inflytande på. Eleverna upplevde att de inte kunde påverka när och var de fick sitt stöd i matematikundervisningen. Eleverna upplevde till exempel att relationen med läraren påverkar deras möjlighet att ha inflytande. / The aim of the study is to contribute with knowledge about the influence the SEM-students (special education needs in mathematics) experience in the special education they receive in mathematics. To foster the students in the ability to use influence is one of the schools duties. In this study influence means to influence the support in mathematics in regards to how, when, were, what and with whom. Some studies has been made on influence however they are not in the subject of mathematics education but is rather more directed towards homogeneous groups. In this study we have chosen to interview nine students in the ninth grade who has special education in mathematics. For these pupils to be more inclined to contribute, we chose students that had a positive development in mathematics. The interpretation of the students experience in the interviews has been made with the help of hermeneutic approach and thereafter analyzed in regards of power, relations and degree of satisfaction through categorizing the result in four different categories: satisfied, impotence, successful exercise of power and powerlessness. The result shows the students experience is that they have a more successful exercises of power on their special education in regards to how they work and what they work with, our interpretation is that it was most important for the students to have influence on these factors. The students experienced that they didn´t have influence on when and where they got their special education in mathematics. The students experienced for instance that their relation with the teacher affects their ability to have influence.

Denna uppsats har gjort en observationsstudie i skolan kopplad till forskningsfrågorna ”vilken uppfattning har lärare om dyskalkylins och matematiksvårigheternas innebörd?” samt ”hur kan lärare arbeta med elever som har dyskalkyli och matematiksvårigheter?”. De matematiklärare som jag samtalat med kopplat till mina gjorda observationer kände till diagnosen dyskalkyli. De uppfattade dyskalkyli som en svårighet kopplad till grunderna som krävs hos en person för att kunna räkna. Matematiksvårigheter var ett begrepp lärarna använde mer i det dagliga arbetet. Lärarna beskrev matematiksvårigheter som ett utbrett område som kan innefatta flera olika delar av lärandet. Eleven kan ha svårigheter med såväl räkning som koncentrationssvårigheter. Studiens resultat kopplat till hur man som lärare bäst kan arbeta med elever som har dyskalkyli och matematiksvårigheter är att det är av stor vikt att vara tydlig som lärare, att använda sig av olika typer av material, arbeta i mindre grupper och gärna under kortare arbetspass samt att skapa en positivitet och ett intresse kring matematikämnet.

År 2019 infördes en ny bestämmelse i skollagen; läsa-, skriva-, räknagarantin. Garantins syfte är att säkerställa att skolor tidigt sätter in stödinsatser för elever i behov av extra stöd. Då forskning visar att taluppfattning är grunden för att kunna utveckla vidare matematikkunskaper är det viktigt att tidigt identifiera elever med brister i taluppfattningen och som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att synliggöra vilka hinder och möjligheter bedömningsstödet i matematik för årskurs 1 ger skolor i deras arbete med att stödja elever i matematiksvårigheter och öka andelen elever som når kunskapsmålen i matematik i årskurs 3. I studien har 13 nyckelpersoner från två olika kommuner, på olika nivåer i skolsystemet, intervjuats om deras uppfattningar om hinder och möjligheter med bedömningsstödet; genomförandet, analysarbetet och efterföljande åtgärder. Tolkningen av resultatet utgår från ett systemteoretiskt-, och utvecklingsekologiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns flera faktorer i kommunernas skolsystem som kan påverka huruvida bedömningsstödet resulterar i adekvata stödinsatser för elever i matematiksvårigheter. En viktig faktor är rutiner kring bedömningsstödets analyser, både när det gäller utformning och överföring i skolsystemet. Studien visar att bedömningsstödets resultat leder till få tidigt riktade stödinsatser på skolorna, att det finns brister i analysarbetet och att åtgärderna inte alltid följs upp. För att bedömningsstödet i matematik i årskurs 1 ska bli ett likvärdigt stöd som bidrar till att fler elever når kunskapskraven i matematik i årskurs 3 behöver kommunerna, på alla nivåer i skolsystemet, utveckla arbetet runt bedömningsstödet.

Skolverket kunde meddela att 11% av Sveriges niondeklassare saknade betyg i matematik år 2019. Enligt forskning kan låg matematisk kompetens förorsakas av till exempel bristande eller delvis utebliven undervisning, lärarbyten, stökig klassrumsmiljö, arbetsminnesproblem samt matematikångest. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare, i årskursintervallet 4–9, kan identifiera matematikångest hos elever som bedöms befinna sig i matematiksvårigheter. Syftet ämnar även belysa vad lärare har för erfarenheter av främjande och förebyggande undervisning för dessa elever. För att kunna belysa detta problem så valdes kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet, från de tolv lärare som intervjuades. Resultatet visade att matematikångest var ett problem som var relativt okänt bland informanterna. De intervjuade mellanstadielärarna upplevde matematiksvårigheter bland sina elever och kunde bara se stress eller oro vid provsituationer men titulerade inte detta som matematikångest. Högstadielärarna kunde, med sina definitioner av problemet, se matematikångest hos elever men då främst vid testsituationer. Samtliga lärare i studien arbetade aktivt för att försöka individanpassa sin undervisning så gott de kunde. Dessa anpassningar genomfördes främst med elevers förmodade matematiksvårigheter i åtanke och alltså inte specifikt med tanke på eventuell matematikångest.

Inför läsåret 2019/2020 infördes en ny garanti i Skollagen (SFS 2010:800): Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser. Reformens syfte var att stärka skolornas arbete med att utveckla elevers kunskaper inom svenska, svenska som andraspråk och matematik. Garantin riktas mot skolans yngre elever och målet är att alla elever som är i behov av stödinsatser för sin språkliga och matematiska utveckling ska få rätt stöd i rätt tid. Enligt en delredovisning som gjorts av garantin (Skolinspektionen, 2020) har dock intentionerna inte uppnåtts. Det saknas bland annat rutiner för planering, genomförande och uppföljning av de obligatoriska kartläggningsmaterialen. I linje med detta lyfter även Skolverket i sin lägesbedömning av svensk skola (Skolverket, 2020) att huvudmän och rektorer behöver ge lärare bättre förutsättningar att planera, genomföra och följa upp undervisningen så att eleverna får en undervisning av god kvalitet som möter deras behov. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om lärares och speciallärares upplevelser och erfarenheter av att arbeta med elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i matematik i åk 3. I studien har 12 lärare och speciallärare intervjuats om vilka hinder och möjligheter de upplever i samband med arbetet att kartlägga elevers svårigheter i matematik, samt hur elever i behov av mer och särskilt stöd kan erbjudas en tillrättalagd undervisningssituation i matematik. Tolkningen av resultatet har utgått från tre specialpedagogiska perspektiv: individperspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att lärarna och speciallärarna anser att kartläggningsmaterialet bidrar till att upptäcka elever i matematiksvårigheter och att de ser möjligheter att tillrättalägga undervisningen på individ- och gruppnivå utifrån bedömning och analys av kartläggning. De hinder som lärarna och speciallärarna beskriver i samband med genomförandet av kartläggningarna rör till allra största delen organiseringen av arbetet.