Many children in our schools suffer from reading or mathematical disabilities that halt their progress and limit their interest in their own education. Researchers from around the world agree that there are multiple similarities between these two disabilities that imply they are connected. However, it would seem that special teachers separate these disabilities and work with them individually, disregarding the implications of the research. The purpose of this work is to inquire into the methods and viewpoints of special teachers working with reading and mathematical disabilities. This work will also seek to compare these methods and viewpoints with those established by recent studies. To accomplish this the work has sought to answer critical questions: How do special teachers work with students suffering from these disabilities? How is the support structure for these students organized and envisioned? What opportunities and limiting factors do special teachers perceive in their work? The method for answering these questions was to interview 4 special teachers and observe their students during regular classes. The results show that the interviewed special teachers share similar viewpoints to those expressed by the researchers, but differ in their methods as previously mentioned. This indicates that special teachers are unable to effectively work with both of these disabilities at the same time, which may be due to a lack of knowledge regarding appropriate methods.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upptäcker elever med matematiksvårigheter och vad begreppet matematiksvårigheter betyder för lärarna. Studien undersöker även vilka metoder lärarna använder i arbetet med elever med matematiksvårigheter. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare. Data från studien har analyserats med hjälp av olika perspektiv på matematiksvårigheter samt utifrån ett kognitivistiskt perspektiv. Undersökningen visar att lärare upptäcker matematiksvårigheter genom att elever saknar de matematiska grunderna, har en bristande taluppfattning samt bristande kognitiva förmågor. Det mest använda arbetssättet i arbetet med elever med matematiksvårigheter är laborativa material där lek och lust var en viktig del av undervisningen. Praktiskt arbete framhölls av samtliga informanter som det mest användbara för elever med matematiksvårigheter.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka faktorer som motiverar elever i de lägre årskurserna i matematik. Studien utgår från de två frågeställningar som ligger till grund för hela studien: vilka faktorer påverkar elevernas motivation till matematiken och hur stor påverkan har lärarnas undervisning på eleverna. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och genom den insamlade data upptäcktes fyra olika teman, delaktighet, entusiasm, relationer och lärarens kompetens. Tidigare forskning och de intervjuade respondenterna visade på en samstämmighet att motivation är avgörande för lärandet. Resultatet visar att det är många faktorer som spelar in och det ena utesluter inte det andra. Det framkom att förtroendefulla relationer främjar elevernas motivation, vilket också delaktighet och anpassad undervisningen till individen ökar förmågan att tillgodogöra sig kunskap. De slutsatser som jag kommit fram till genom denna studie är att motivation är något som alla lärare behöver arbeta med och det går inte att nämna endast en faktor som påverkar.

2014 gjordes förändringar i skollagen för att underlätta elevers möjligheter att få stöd för att utifrån sina förutsättningar kunna utvecklas och nå målen och detta utan att formella beslut först måste fattas. Skolinspektionens granskning visar dock att detta arbete kommit olika långt och att det behöver fortsätta utvecklas. Syftet med studien var att undersöka hur matematiklärare arbetar med extra anpassningar i den ordinarie undervisningen och hur det kan öka elevers möjlighet till inkludering, samt vilka förväntningar lärare har på speciallärares stöd i detta. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tolv legitimerade matematiklärare som har minst två års yrkeserfarenhet. Det finns lärare representerade från samtliga stadier i grundskolan. Resultatet visar att innebörden av begreppet extra anpassningar tolkas väldigt olika av lärare samt att det finns stor förvirring i hur och var dessa anpassningar ska dokumenteras och utvärderas. Dock framgår det i studien att trots de svårigheter som lärarna upplever med detta, är de mycket positiva till att med hjälp av extra anpassningar skapa en inkluderande lärmiljö för eleverna. Det framkommer också i studien att matematiklärarna ser ett stort behov av stöttning från speciallärare i detta arbete. Slutsatsen blir att eftersom det i styrdokumenten finns ett stort tolkningsutrymme i arbetet med extra anpassningar behöver detta arbete fortsätta att utvecklas på skolorna. Därför har specialläraren en viktig roll att fylla i arbetet med extra anpassningar och inkluderande lärmiljö.

Detta examensarbete avser att undersöka om och i så fall hur lärare märker av sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Examensarbetet har även som avsikt att undersöka hur lärare anpassar undervisningen och vilka hjälpmedel de använder för eleverna i läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Studien analyseras utifrån från ett sociokulturellt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. En semistrukturerad enkät skickades ut till rektorer runt om i Sverige och lades ut på sociala medier där vi var noga med att endast matematiklärare i årskurs 1–3 skulle svara eftersom studien riktar sig mot tidiga insatser. Resultatet som baseras på 25 fullständiga enkätsvar visar att lärare märker av sambandet framför allt genom läsförståelsen men även genom arbetsminnet samt automatisering av ord/bokstäver och siffror. Vidare visar resultatet att ett sociokulturellt och relationellt förhållningssätt tillsammans med multimodala arbetssätt är gynnsamma anpassningar och hjälpmedel.

Deklarativ kunskap (automatiserade förmågor) är hierarkisk, ny kunskap bygger på redan förvärvad kunskap, och anses vara av stor betydelse för att elever inte ska hamna i matematiksvårigheter. En del i detta är att ha befäst talkombinationerna (Hudson & Miller, 2006). En annan viktig del för att lärande ska kunna ske effektivt är att eleverna känner sig motiverade. Det finns en mängd olika motivationskomponenter som ligger till grund för varje elevs unika motivation inför en uppgift. En bidragande orsak till låg motivation är om eleven känner oro inför matematikämnet samt att matematikämnet ofta inte är kopplad till samhället i stort (Boaler, 2011). Denna kvantitativa studie är av experimentell design och har till syfte att testa metoderna ÖVA och GL och bedöma vilken metod som lämpar sig bäst för att bemästra talkombinationerna inom talområdet 0–20 i addition och subtraktion. ÖVA handlar om att individuellt öva för att minnas och GL handlar i sin tur om att stärka elevernas taluppfattning med mer lärarstöd. Eleverna slumpas in i interventioner, ÖVA eller GL, som är inom ramen för RTI, response to intervention. Resultatet i vår studie visar att det inte finns några tydliga skillnader mellan metoderna ÖVA och GL men att det inte är statistiskt säkerställt på grund av att interventionerna genomfördes under en kort period och det finns ett stort antal data som saknas. Det finns däremot en ökning vad gäller prestationer och ett visst samband mellan olika motivationskomponenter och subtraktion. Träning av talkombinationer i sig är dock viktigt för elevernas framtida matematikutveckling och val av interventionsmetoder måste anpassas efter varje individ.

Syftet med studien har varit att få fördjupad kunskap om arbetet med barn i förskolan och grundskolans tidiga år som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ studie med elva semistrukturerade intervjuer, varav tre gjordes som fokusgruppsintervju. Intervjuer gjordes med pedagoger i förskolan, förskoleklass och årskurs 1. Därefter transkriberades intervjuerna och data analyserades genom kategorisering utifrån forskningsfrågorna i matrisform. Resultatet i studien visar att pedagogerna ser både möjligheter och hinder med sitt uppdrag. Faktorer som påverkar pedagogernas arbete är styrdokumenten, personalens utbildning och kompetens, gruppstorlek och tid samt barnens skiftande behov. Samtliga pedagoger i studien uttrycker vikten av att lärande sker i samspel med andra, vuxna såsom barn. I resultatet synliggörs också speciallärarens roll i verksamhetens alla delar.

I denna kvalitativa studie genomförde vi fokusgruppsintervjuer med pedagoger som arbetar i särskilda undervisningsgrupper. Syftet med studien var att få kunskap om vilka erfarenheter några pedagoger i grundskolan har om särskilda undervisningsgrupper som åtgärd för att öka måluppfyllelsen för elever med ADHD och med matematiksvårigheter. Vi ville få syn på vilka anpassningar som beskrevs som mest verkningsfulla och vad det var som hindrar att dessa genomförs i den reguljära undervisningen. Resultatet tolkades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Resultatet visade att många anpassningar syftade till att stötta eleverna i att behålla uppmärksamheten. Det gjordes genom att tydliggöra och strukturera upp undervisningen samt begränsa intrycken. Det framgick också att eleverna behöver få stöd i och tränas i sociala samspel och självreglering. Vår slutsats var att en förutsättning för att lyckas genomföra de flesta av anpassningarna var den särskilda undervisningsgruppen, där eleverna kunde erbjudas en lugnare miljö med begränsade intryck och mycket vuxenstöd samt färre andra att förhålla sig till. Men det framkom också att flera av anpassningar gick att genomföra i reguljär undervisning om rätt organisatoriska förutsättningar ges.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur specialpedagogisk kompetens kan användas för att förebygga och möta hinder i elevers lärande och utveckling i matematik. Studien utgår från en kvalitativ ansats och för att få svar på studiens frågeställningar har pedagoger med specialpedagogisk kompetens som undervisar inom grundskolans olika stadier intervjuats. Resultatet synliggör två framträdande specialpedagogiska roller. För det första den undervisande rollen som framför allt arbetar med elever enskilt eller i mindre grupp. För det andra rollen som samtals- och samarbetspartner till lärare som undervisar i matematik. Dessa två roller framträder såväl i det förebyggande arbetet som i arbetet att möta hinder i elevers lärande och utveckling i matematik. Det framgår också att organisation, tid och resurser påverkar den specialpedagogiska personalens möjligheter och förutsättningar att förebygga och möta hinder i elevers lärande och utveckling i matematik.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var dels att undersöka vilka bakomliggande orsaker som leder till att elever hamnar i matematiksvårigheter. Dels att undersöka hur lärare kan stödja elever i matematiksvårigheter. Data i studien har samlats in via manuell sökning och databassökning i framför allt ERIC och UniSearch. Resultatet visade att kognitiva, psykologiska och sociologiska orsaker kan förklara elevers matematiksvårigheter. Vidare visade även resultatet att lärare har en stor påverkan på elevers utveckling i ämnet matematik. Därav ska lärare stödja elever genom att exempelvis anpassa undervisningen efter elevers behov. I resultatet framkommer ett flertal tillvägagångssätt på hur läraren kan göra detta.