Syftet med denna studie var att öka vetskapen om läromedlet Cuisenairestavar i samband medtalförståelse. Frågeställningar som studien utgår ifrån är: Hur kan materialet Cuisenairestavaranvändas för att öka talförståelsen hos elever? Hur beskriver eleverna att de använderCuisenairestavar? Inom vilka matematiska områden/ teman kan materialet användas? Dennastudie har utgått ifrån kvalitativa fallstudier, bestående av två semistrukturerade intervjuer meddels en klasslärare i årskurs två och dels tre av dennes elever. Dessa intervjuer har bidragit medcitat som med innehållsanalys analyseras i relation till talförståelse, kunskap och samband inommatematik. Av resultatet framkommer det att Cuisenairestavar kan användas i samband medtalförståelse, men med handledning av en pedagog kan förtydliganden och samband avmatematiska koncept synliggöras.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares perception av matematisk problemlösning i årskurs F-3 samt hur lärare strukturerar upp sin undervisning och på vilket sätt de väljer problemlösningsuppgifterna. För att besvara studiens forskningsfrågor utfördes en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Resultatet av studien påvisar att lärarna strukturerar upp sin undervisning i tre olika faser, dock finns det både likheter och olikheter i faserna. Gemensamt för majoriteten av lärarna är att de organiserar så att samarbete och kommunikation har ett naturligt inslag i undervisningen, trots att lärarnas definition av matematisk problemlösning i vissa avseende avviker från varandra samt forskning. Vidare påvisar resultatet att lärarna förespråkar att eleverna använder sig av konkret material/ rita som problemlösningsstrategier. Problemlösningsuppgifterna som eleverna arbetar med väljs främst ur läroböcker i samband med det matematiska området som är aktuellt, vilket kan medföra att problemen övergår till att vara rutinuppgifter.

Syftet med studien är att utforska vilka uppfattningar lågstadielärare har av matematiskt särskilt begåvade elever, samt undersöka vilka arbetssätt lärare har för att motivera och stimulera de här eleverna i matematik. Studien har en metod med kvalitativ ansats med en fenomenografisk och fenomenologisk inriktning. Datainsamlingsmetoden för studien är intervjuer. Fyra lärare intervjuades och de är alla något så när överens om att matematiskt särskilt begåvade elever skiljer sig från andra elever, samt på vilket sätt de gör det. Lärarnas uppfattningar av matematiskt särskilt begåvade elever överensstämmer även med tidigare forskning gällande ämnesområdet. Samtliga lärares arbetssätt innehåller extra anpassningar för de här eleverna och största skillnaden som kunnat urskiljas mellan arbetssätten är huruvida de även innehåller särskilt stöd. Till viss del överensstämmer dessa uppfattningar även med tidigare forskning då det även där råder oenigheter om matematiskt särskilt begåvade elever ska differentieras eller inte.

Den här uppsatsen granskar hur barn konstrueras i ett urval av matematikläromedel för att undersöka hur barn konstrueras utefter kön, som aktiva eller passiva i en matematisk aktivitet. Genom en bildanalys har könsstereotypa mönster exponerats i det empiriska materialet. Bildanalysen tar sin utgångspunkt i frågor som är utarbetade för att synliggöra eventuella könsmönster. Nedan följer uppsatsens frågeställningar som ligger till grund för bildanalysen. 1. I vilken omfattning förekommer flickor, pojkar, könsneutrala och djur i illustrationerna i valda läromedel? 2. Hur konstrueras pojkar och flickor i en matematisk aktivitet samt i en icke matematisk aktivitet? De teoretiska ansatserna är kön, genus och feministisk poststrukturalism med utgångspunkt i matematisk aktivitet. Analysen och resultatet av det empiriska materialet visar att pojkar och flickor konstrueras som aktiva i större utsträckning än passiva. I de aktiviteter där ingen matematik utförs konstrueras pojkar som icke könsstereotypa medan flickor konstrueras som könsstereotypa. Den kvantitativa delen av analysen visar att djuren är överrepresenterade i två av fyra läromedel.

<p>The purpose of this study is to explore how to get students at grade two to understand the connection between the concrete and the symbolic mathematical language. I interviewed a group of students at grade two and tested a number of exercises with them. These interviews and exercises were tape-recorded. The results showed that students had an understanding of the relationship between the symbolic language, the concrete representation and their own numeracy stories. It turned out that students think in different ways and all students can not explain with words, their solutions and ideas. The students’ reaction to the exercises was positive.</p><p> </p>

<p>Given a random sample from a multivariate probability distribution <em>p</em>, the maximum minimum parents and children algorithm locates the skeleton of the directed acyclic graph of a Bayesian network for <em>p</em> provided that there exists a faithful Bayesian network and that the dependence structure derived from data is the same as that of the underlying probability distribution.</p><p>The aim of this thesis is to examine the consequences when one of these conditions is not fulfilled. There are some circumstances where the algorithm works well even if there does not exist a faithful Bayesian network, but there are others where the algorithm fails.</p><p>The MMPC tests for conditional independence between the variables and assumes that if conditional independence is not rejected, then the conditional independence statement holds. There are situations where this procedure leads to conditional independence being accepted that contradict conditional dependence relations in the data. This leads to edges being removed from the skeleton that are necessary for representing the dependence structure of the data.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur ett pedagogiskt spel för grundskolans senare år som övar geometriska begrepp kan utformas samt huruvida det kan fungera som ett givande komplement till befintliga material för geometrisk begreppsinlärning. Spelet, som kom att kallas MATERMINO, testades av 33 elever (15 flickor och 18 pojkar) i skolår 6. Dessa elever samt tre lärare för grundskolans senare år bedömde sedan spelet; de förstnämnda i enkäter och de senare i intervjuer. MATERMINO bedömdes främst passa elever i skolår 6-8. Vidare visade studien att MATERMINO var omtyckt och roligt och att spelet tycktes leda till inlärning gällande geometriska begrepp. Eleverna presterade nämligen signifikant bättre på ett test direkt efter att ha spelat MATERMINO jämfört med ett identiskt test de hade gjort precis innan respektive spelomgång (medelförbättringen var 14 %). Slutsatsen blev därmed att MATERMINO kan fylla en viktig funktion som kompletterande undervisningsmaterial för begreppsinlärning i skolår 6-8.</p>

<p><p>Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (<em>Trends in International Mathematics and Science Study</em>) och fran PISA 2006 (<em>Program for International Student Assesment) </em>visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan. For att kunna uppna malen i forslaget till den nya laroplanen, visar resultatet fran den foreliggande enkatundersokningen, att kompetensen borde hojas och att samtliga pedagoger bor fa utbildning i didaktisk matematik.</p></p><p>Den teoretiska utgangspunkten i detta arbete ar matematikens betydelse som alltid har haft en framstaende plats i ett fungerade samhalle. Arbetet belyser matematiken bade ur ett historiskt och ur ett samhallsperspektiv. Nuvarande laroplan (Lpfo 98) bygger pa Vygotskijs sociokulturella perspektiv, medan de styrdokument som forskolan utgick fran tidigare byggde pa Piagets stadieteorier.</p><p>Som metod har en enkatundersokning utforts. Enkaten besvarades av tjugotva arbetslag pa fem forskolor med varierande profileringar och totalt har 73 pedagoger besvarat enkaten. Resultaten visar bland annat att pedagogerna anser att de har de kunskaper i matematik som kravs for att arbeta med matematik i forskolan. Pedagogens didaktiska kompetens och hur de anvander den har stor betydelse for kvaliten i forskolan. Sheridans (2001) pekar pa i sin avhandling att hog kvalite ar relaterad till pedagogens kompetens med inriktning pa larande. Vidare visar resultatet att de flesta pedagoger har en positiv erfarenhet i matematik fran sin egen skolgang. Den slutsats som kan dras av det ar att pedagogerna som ar en del av larandemiljon kan med ratt installning ta tillvara pa de spontana tillfallena som uppstar i det vardagliga samspelet.</p><p>Resultaten visar ocksa att rutinsituationer ar de tillfallen under dagen da det matematiska larandet anvands mest frekvent. Det ar viktigt att barn far mota de matematiska begreppen i meningsfulla sammanhang. I forskolan ska alla barn ges samma forutsattningar for att ha mojlighet att utveckla kunskap i grundlaggande matematik oavsett den kulturella hemmiljon.</p>

Undersökningens syfte har varit att ta del av likheter och skillnader i gymnasieelevers uppfattningar om Matematikvägen, utifrån frågeställningen ”Vilka upplevelser har eleverna av Matematikvägen?”. Metoden för undersökningen har varit intervju. Matematikvägen är ett grepp att möta elever med ett stort matematikintresse inför och på gymnasiet. Detta görs genom att eleverna får möjlighet att läsa ungefär halva gymnasiets Matematik A redan under sista terminen på grundskolan. Eleverna ligger på så sätt en termin före de som läser matematiken på normal fart vilket innebär att de det sista året på gymnasiet kan välja att läsa linjär algebra på högskolan. Undersökningen visar på att det finns svårigheter med att ha en matematiksatsning som å ena sidan vänder sig till elever med ett stort matematikintresse och å andra sidan erbjuder eleverna att läsa fler kurser i slutet av gymnasiet. En fördel med Matematikvägen är att den kan fungera som en bro mellan matematiken i grundskolan och gymnasiet och vidare upp på högskolan. Men för de elever som eventuellt har valt att läsa på Matematikvägen utifrån ett stort matematikintresse har inte Matematikvägen något speciellt att erbjuda.

Given a random sample from a multivariate probability distribution p, the maximum minimum parents and children algorithm locates the skeleton of the directed acyclic graph of a Bayesian network for p provided that there exists a faithful Bayesian network and that the dependence structure derived from data is the same as that of the underlying probability distribution. The aim of this thesis is to examine the consequences when one of these conditions is not fulfilled. There are some circumstances where the algorithm works well even if there does not exist a faithful Bayesian network, but there are others where the algorithm fails. The MMPC tests for conditional independence between the variables and assumes that if conditional independence is not rejected, then the conditional independence statement holds. There are situations where this procedure leads to conditional independence being accepted that contradict conditional dependence relations in the data. This leads to edges being removed from the skeleton that are necessary for representing the dependence structure of the data.