Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att via ett maximalt och ett submaximalt cykelergometertest (Ekblom-Bak test) ta reda på maximal syreupptagningsförmåga hos relativt friska kvinnor och män i åldern 65 – 78 år, samt att se hur väl det submaximala mätvärdet korrelerade med det direkt uppmätta maximala värdet. Målsättningen var också att jämföra testvärdena mellan två separata förtest och ett eftertest efter en 6 veckors träningsperiod. Frågeställningar: (1) Vilken maximal syreupptagningsförmåga har relativt friska kvinnor och män i åldern 65 – 77 år? (2) Hur väl korrelerar det beräknade VO2max-värdet från det submaximala cykelergometertestet med direkt syreupptagningsmätning från ett maximalt cykelergometertest i den aktuella åldersgruppen. (3)Vad är reliabiliteten för VO2max värdet mellan ett första och ett andra förtest vid submaximalt respektive maximalt cykelergometertest? (4) Förändras VO2max över en träningsperiod på 6 veckor?   Metod. I studien inkluderades 42 relativt friska 65-78 åriga män och kvinnor. Medelvärdet ±SD för hela gruppens ålder var 70,1±3,4 (år), längd 1,7±0,1 (m), vikt 71,7±13,6 (kg), BMI 24,8±3,4, HRmax 160,6±12,9 (slag/min), varav 12st hade högt blodtryck. Två förtest utfördes med en veckas mellanrum följt av ett eftertest efter en träningsperiod på 6 veckor 2 ggr/vecka. Under testtillfällena utfördes ett submaximalt test på cykelergometer samt ett maximalt syreupptagningstest.   Resultat. Medelvärdet för direkt uppmätt VO2max för män (n=21) var 2,68 l/min, 33,4 ml/kg/min, kvinnor (n=21) 1,69 l/min, 27,3 ml/kg/min. Beräknat VO2max med Ekblom Bak test för män (n=21) var 3,28 l/min, 42,3 ml/kg/min, kvinnor (n=21) 1,90 l/min, 34,3 ml/kg/min. Studien visade en stark korrelation mellan EB-testet och direkt uppmätt VO2max (r=0,84), men med en systematisk förskjutning av VO2max-värdet med ca 20 % i enheten l/min för hela gruppen. Reliabiliteten mellan förtest ett och förtest två var mycket god för samtliga tester. Studien visade ingen signifikant skillnad för VO2max-värden över en träningsperiod på 6 veckor.   Slutsats. Denna studie har sammanfattningsvis visat tillförlitliga VO2max värden för äldre kvinnor och män samt en mycket god korrelation, men en viss systematisk förskjutning mellan EB-testet och direkt uppmätt VO2max. Det sågs en god reliabilitet mellan förtesterna. Ingen förändring av VO2max detekterades under träningsperioden. Studieresultaten kan användas till att utveckla en bättre validitet av VO2max-värden under submaximala cykelergometertest för individer i åldersspannet 65-78 år.

Introduktion: Respiratorisk muskelsvaghet är förekommande vid olika respiratoriska och neuromuskulära sjukdomar. Mätning av maximala inspiratoriska trycket (MIP) och maximala exspiratoriska trycket (MEP) är en metod som visar på den neuromuskulära funktionen utan lungans påverkan. Studiens syfte var att genomföra mätningar av MIP och MEP på friska individer och sedan validera resultatet utifrån två publicerade normalvärdesmaterial från Wilson et. al. och Karvonen et. al.    Metod och material: Studien genomfördes på 8 män och 19 kvinnor mellan 23 och 63 år. MIP och MEP beräknades genom att deltagarna utförde kraftiga inandningar och utandningar i ett spirometermunstycke mot ett motstånd. För att validera resultatet gentemot de publicerade normalvärdesmaterial användes Z-score som statistisk metod.   Resultat: Resultatet står sig bäst i förhållande till Karvonen et. al. där MEP-värdenas lägre normalvärdesgräns blev –1,8 SD för kvinnor och –1,8 SD för män. MIP-värdena står sig mindre bra med undantag för männens värden i förhållande till Wilson et. al. där högsta värdet låg 1,3 SD och lägsta värdet låg –1,8 SD ifrån det förväntade värdet.   Slutsats: Denna studie visar att de uppmätta trycken överlag tycks stämma bäst överens med MEP-värden från Karvonen et. al. och männens MIP-värden från Wilson et. al. Deltagarnas medverkan, det tekniska tillvägagångssättet och tolkningen av resultatet har stor betydelse för utfallet. / Introduction: Weakness of respiratory muscle strength is occurring in different lung diseases and neuromuscular diseases. Measurement of the maximal inspiratory pressure (MIP) and maximal expiratory pressure (MEP) are a method that assess the neuromuscular function without the impact of the lung. The aim of this study was to perform measurements of MIP and MEP on healthy individuals and validate the results based on two published normal values from Wilson et. al. and Karvonen et. al.   Method and materials: The measurements were performed on 8 men and 19 women ranging between 23 and 63 years old. MIP and MEP were measured by the participants performing strong inhalations and exhalations against a blocked mouthpiece. Z-score was used as statistical method to validate the results based on the published normal values.    Result: The result was best compared with normal values from Karvonen et. al. for MEP lower limits of normal, –1,8 SD for women and –1,8 SD for men. The MIP values are not comparable except for men´s values compared with normal values from Wilson et. al. where the highest value was 1,3 SD and the lowest value was –1,8 SD from the predicted.    Conclusion: The study shows that the measured pressures were generally best compared with normal MEP values from Karvonen et. al. and men´s MIP values from Wilson et. al. The effort of the participants, the technical approach and the interpretation of the results are of great importance for the outcome.

<p>For every operating condition of an internal combustion engine there exists an optimal spark timing, called maximum brake torque (MBT), which maximises the output torque and the efficiency of the engine. Traditionally MBT timing is implemented as an open-loop control where the ignition timing is found by using a combination of static lookup tables and sensor information. With a direct closed-loop control from the combustion process the performance of internal combustion engines could be improved. The thesis investigates if it is possible to estimate the MBT timing from the ionization current for every operating condition of a spark ignited engine where the operating conditions are defined by the engine parameters lambda, internal exhaust gas recirculation, engine load, engine speed and spark advance.</p><p>First an investigation of how much loss of torque an error from the MBT position corresponds to is made. Then the influence of the engine parameters on the shape of the ionization current was studied. Last different peak pressure position (PPP) estimating algorithms are presented and a new technique is developed where an engine operating point dependant part of the ionization current is used depending on the current operating condition of the engine. Two of the presented PPP estimating algorithms are then complemented with this technique and the results look promising.</p>

For every operating condition of an internal combustion engine there exists an optimal spark timing, called maximum brake torque (MBT), which maximises the output torque and the efficiency of the engine. Traditionally MBT timing is implemented as an open-loop control where the ignition timing is found by using a combination of static lookup tables and sensor information. With a direct closed-loop control from the combustion process the performance of internal combustion engines could be improved. The thesis investigates if it is possible to estimate the MBT timing from the ionization current for every operating condition of a spark ignited engine where the operating conditions are defined by the engine parameters lambda, internal exhaust gas recirculation, engine load, engine speed and spark advance. First an investigation of how much loss of torque an error from the MBT position corresponds to is made. Then the influence of the engine parameters on the shape of the ionization current was studied. Last different peak pressure position (PPP) estimating algorithms are presented and a new technique is developed where an engine operating point dependant part of the ionization current is used depending on the current operating condition of the engine. Two of the presented PPP estimating algorithms are then complemented with this technique and the results look promising.

Heart failure is a term for a group of complex symtoms characterized by reduced heart function. One of these syndromes, referred to as heart failure with preserved ejection fraction (HFpEF), has increased in prevalence compared to other types of heart failures during the recent years. A concern is the difficulty in diagnosing patients with HFpEF, since current tools are considered insufficient. The aim of this thesis was to examine Peak Oxygen Uptake (VO2peak) in relation to Total Heart Volume (THV) among heart failure patients with preserved ejection fraction (HFpEF, EF &gt;40 %) compared to healthy controls. THV was acquired by delineating images acquired using cardiovascular magnetic resonance imaging, while VO2peak was measured in oxygen curves acquired from cardiopulmonary exercise tests. Ratios were calculated by dividing VO2peak with THV. In order to determine if blood hemoglobin concentration (b-Hb) could affect the ratio, ratios were adjusted to b-Hb using an adjusting factor. Mean THV was nearly 250 ml larger in HFpEF patients compared to the controls. Patients’ mean VO2peak was more than 1000 ml lower compared to the controls. Mean VO2peak/THV ratio calculated for the patients were less than half of that calculated for the controls. Adjusting the ratio to b-Hb did not affect the ratios significantly. The study was limited by the size of the test group, but the findings suggest that a VO2peak/THV ratio can be used to separate HFpEF patients from healthy controls. / Hjärtsvikt är ett begrepp för en grupp med komplexa symtom och kännetecknas av försämrad hjärtfunktion. Ett av dessa syndrom, hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion (HFpEF), har ökat i prevalens jämfört med andra varianter av hjärtsvikt under de senaste åren. Ett problem är de svårigheter som finns med att diagnosticera patienter med HFpEF, då nuvarande verktyg inte är tillräckliga. Syftet med detta examensarbete var att undersöka maximalt syreupptag (VO2peak) i förhållande till total hjärtvolym (THV) bland hjärtsviktspatienter med bevarad ejektionsfraktion (HFpEF, EF &gt;40 %) jämfört med friska kontroller. THV erhölls genom att utlinjera bilder tagna med hjälp av magnetisk resonanstomografi, medan VO2peak mättes i syrevolymkurvor som registrerats under ergospirometri-undersökningar. Index beräknades genom att dividera VO2peak med THV. För att undersöka huruvida halten hemoglobin i blodet (b-Hb) kunde påverka index justerades index mot b-Hb med hjälp av en justeringsfaktor. Medel-THV var nästan 250 ml större hos HFpEF-patienter jämfört med kontroller. Medel-VO2peak var mer än 1000 ml lägre hos patienterna jämfört med kontroller. Medel VO2peak/THV-index som beräknats för patienter var mindre än hälften så högt som index beräknat för kontroller. Att justera index mot b-Hb påverkade inte index signifikant. Studien begränsades av mängden deltagare, men fynden indikerar att VO2peak/THV-index kan användas för att skilja HFpEF-patienter från friska kontroller.

Immersion based technologies such as Augmented Reality (AR), Virtual Reality (VR) and Mixed Reality (MR), together falling under the umbrella of Extended Reality (XR) have taken the world by storm in the recent past. However, with the growing market and the increasing number of applications of XR, multiple challenges have arisen. To maintain acceptable levels of motion-to-photon latency, there is a need to serve the users with ultra low latency and with high reliability. To provide high quality rendering, these solutions have traditionally been deployed with wired connections, but severely inhibiting user mobility. Thus, the need to develop wireless solutions promising ultra low latency and high reliability emerges. Cloud/Edge based solutions promise to provide great dividends in this regard but it still remains crucial to understand how different scheduling policies perform against one another in terms of average throughput, mean system time, the number of UEs which can be serviced simultaneously etc. In this thesis, we explore how online packet scheduling policies such as first-come-first-serve, earliestdeadline-first, maximum weight scheduling etc. compare against other Quality of Experience(QoE)/ packet weight aware online scheduling policies and also against optimal offline schemes such as maximum-weighted-bipartitematching. We perform a detailed analysis of how these policies fare by studying various metrics such as the average-packet system time, competitive ratios, packet drop percentages and weight throughput, amongst others. Finally, we also explore how the introduction of multi-layered video encoding impacts XR service. Amongst the findings of the thesis, we conclude that it is possible to come up with solutions such as EDFα (which is a deadline and weight aware derivative of the earliest deadline first scheduling policy), which can either increase the weight throughput when compared to other baselines while also providing lesser packet drops and lower average system times for the scheduled packets. This algorithm can be further tuned by varying α to accordingly alter the weight throughput, system time and packet drop ratio depending on the precise user application. Additionally, we establish with the help of simulations that the introduction of multi-layered video encoding conclusively helps in reducing the average system time and eventually allows for more users to be accommodated in an XR based system at the cost of worsening video quality. / Immersionsbaserade teknologier som Augmented Reality (AR), Virtual Reality (VR) och Mixed Reality (MR), som tillsammans faller under paraplyet Extended Reality (XR) har tagit världen med storm på senare tid. Men med den växande marknaden och det ökande antalet tillämpningar av XR har flera utmaningar uppstått. För att förhindra åksjuka hos användare och för att upprätthålla acceptabla nivåer av rörelse-till-foton-latens, finns det ett behov av att betjäna användarna med ultralåg latens och med hög tillförlitlighet. För att ge högkvalitativ rendering har dessa lösningar traditionellt implementerats med trådbundna anslutningar, men de hämmar kraftigt användarens rörlighet. Därför uppstår behovet av att utveckla trådlösa lösningar som lovar ultralåg latens och hög tillförlitlighet. Moln/Edge-baserade lösningar lovar att ge stor utdelning i detta avseende, men det är fortfarande viktigt att förstå hur olika schemaläggningspolicyer fungerar mot varandra när det gäller genomsnittlig genomströmning, genomsnittlig systemtid, antalet UE:er som kan betjänas samtidigt etc. I den här avhandlingen undersöker vi hur online-paketschemaläggningspolicyer som round robin, först till kvarnförst-kvarn, tidigast-deadline-först, schemaläggning för maximal vikt etc. jämförs med andra Quality of Experience (QoE)/Viktmedvetna onlineschemaläggningspolicyer och även mot optimala offline-scheman såsom maximalt viktad-bipartite-matchning. Vi utför en detaljerad analys av hur dessa policyer klarar sig genom att studera olika mätvärden, såsom den genomsnittliga paketets systemtid, konkurrensförhållanden, procentsatser för paketnedgång och viktad genomströmning, bland annat. Slutligen undersöker vi också hur introduktionen av flerskiktad videokodning påverkar XRtjänsten. Bland resultaten av avhandlingen drar vi slutsatsen att det är möjligt att komma med lösningar som EDFα (som är en deadline- och viktmedveten derivata av Earliest deadline first scheduling policy), som antingen kan öka den viktade genomströmning jämfört med andra baslinjer samtidigt som det ger mindre paketnedgångar och lägre genomsnittliga systemtider för de schemalagda paketen. Denna algoritm kan ställas in ytterligare genom att variera α för att följaktligen ändra den viktade genomströmningen, systemtiden och paketnedgångshastigheten beroende på den exakta användarapplikationen. Dessutom fastställer vi med hjälp av simuleringar att införandet av flerskiktsvideokodning definitivt hjälper till att minska den genomsnittliga systemtiden och så småningom tillåter fler användare att få plats i ett XR-baserat system.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmåga vid kombinationsträning med olika intensitet och volym i den aeroba träningen. Studiens frågeställningar var: (1) Utvecklas maximal styrka olika då styrketräning kombineras med antingen högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning? (2) Vilket av dessa två kombinationsprogram är effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning?   Metod En kvantitativ träningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketräning och aerob träning kombinerat i ett och samma träningsprogram. Fp delades in i två olika grupper om vardera nio personer där den aeroba träningen skiljde grupperna åt. Under den sex veckor långa träningsperioden fick båda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketräningsprogram med knäböj som övning tre gånger i veckan i syfte att utveckla maximal styrka. Direkt efter avslutat styrkepass fick ena gruppen (försöksgruppen) dessutom utföra ett högintensivt aerobt träningspass i intervallform på ergometercykel med liten volym (4-20 min), medan den andra gruppen (kontrollgruppen) istället fick utföra ett aerobt medelintensivt kontinuerligt träningspass med större volym (40-80 min). Såväl före som efter den sex veckor långa träningsperioden fick samtliga fp genomföra tester med identiskt testförfarande. Härmed kunde skillnader i utveckling av maximal styrka i 1RM i knäböj, VO2max, förmåga att bilda och hantera laktat samt tid till utmattning mellan de två grupperna undersökas.   Resultat Resultatet visade att både kontroll- och försöksgrupp ökade signifikant i styrkeövningen 1RM i knäböj. Vidare ökade båda grupperna signifikant i VO2max, tröskelbelastning samt tid till utmattning vid ergometercykling. Försöksgruppen ökade signifikant mer i blodlaktatnivå vid tröskelbelastningen än kontrollgruppen. Dessutom fanns en statistisk tendens som visade att försöksgruppen ökade sin förmåga att utveckla maximalt blodlaktat mer än kontrollgruppen. Utöver detta förekom ingen signifikant skillnad i utveckling grupperna emellan för någon av övriga uppmätta variabler. Dock kunde en statistisk indikation noteras vid summering av samtliga prestationspåverkande variabler som mättes i studien, vilken talade för att försöksgruppens träning hade mer positiva effekter ur ett prestationsperspektiv jämfört med kontrollgruppens träning.   Slutsats Maximal styrka utvecklas likvärdigt oavsett om styrketräning kombineras med högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning. Högintensiv aerob träning i intervallform är dock väldigt effektiv ur ett prestationsperspektiv då den utvecklar en mängd fysiska delkapaciteter med väldigt liten tidsåtgång. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond för VT 2015.</p>