• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 613
  • 29
  • Tagged with
  • 642
  • 178
  • 152
  • 130
  • 117
  • 113
  • 100
  • 75
  • 70
  • 62
  • 61
  • 60
  • 60
  • 57
  • 53
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
241

Barns språkutveckling : En kvalitativ studie om förskollärares arbete med barns språkutveckling i förskolan / Children´s language development : A qualitative study of preschool teachers' work with children's language development in preschool

Björklund, Sofia, Eliason, Martina January 2022 (has links)
Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) lyfter vikten av att varje barn i förskolan ska få en miljö och utbildning som stimulerar och möjliggör för språkutveckling. Det är förskollärarens ansvar att språkstimulerande undervisning i förskolan genomförs. Syftet med vår studie är att fördjupa förståelsen av hur några förskollärare arbetar med språkutveckling i förskolan. Den metod vi tillämpar i vår studie är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få tillgång till förskollärares egna uttalanden om arbetet med barns språkutveckling. Det teoretiska perspektiv vår studie utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet som betonar att lärande kan utvecklas i alla sociala sammanhang. Resultatet visar att förskollärarna använder flera olika metoder i sitt arbete med barns språkutveckling. Det framkommer att förskollärarnas planering, kunskap samt medvetenhet är av vikt i de planerade aktiviteterna samt i de vardagliga språkliga samtalen för att utveckla barns språk. Resultatet visar även att förskollärarna använder olika redskap i vardagen samt i miljön för att skapa förutsättningar till kommunikation.
242

Språkutvecklande arbetssätt hos förskolpedagoger- En jämförelse mellan språkavdelning och ordinarie förskola

Ivarsson, Thomas, Wengberg, Mia January 2018 (has links)
SammanfattningIvarsson, Thomas & Wengberg Mia (2018). Språkutvecklande arbetssätt hos förskolpedagoger – en jämförelse mellan språkavdelning och ordinarie förskola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragVi vill genom denna studie ta reda på om språkavdelningar har särskilda metoder eller arbetssätt för språkutveckling som inte används på ordinarie förskolor. Om så är fallet, är det möjligt att applicera dessa på en ordinarie förskola där barngruppen är större? Syfte och frågeställningarSyftet är att med hjälp av observationer och intervjuer inventera språkavdelningars arbetssätt och undersöka om detta går att applicera på en ordinarie förskoleavdelning. Finns det likheter eller skillnader mellan avdelningarnas arbetssätt? Genom intervjuer vill vi se vilka material och redskap som används. FrågeställningVilka material eller metoder använder språkavdelningarna som skulle kunna användas även i ordinarie förskoleverksamhet? Hur arbetar språkavdelningarna med att välja bland de metoder och material som de använder sig av? TeoriSom teoretisk förankring har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet. Inom språkutveckling har vi använt Bloom & Laheys (1988) indelning av språkets olika delar. MetodBåde observation och intervjuer har används för att få en fördjupad insikt i hur de arbetar på de olika förskolorna. Vi har använt oss av ett evidensbaserat observationsprotokoll och en intervjuguide (bilaga 2). ResultatResultatet visar att språkavdelningar inte använder någon speciell metod eller något speciellt material. Den största skillnaden utgörs istället av en större medvetenhet hos pedagogerna på språkavdelningarna om barns språkutveckling, som inte finns hos pedagogerna på den ordinarie förskoleavdelningen. Specialpedagogiska implikationerEn kontinuerlig och tätare kontakt med specialpedagogen kan bidra till att göra medvetenheten större i vad som behövs och vad som kan förändras i arbetet med barns språkutveckling. Specialpedagogens roll blir att introducera olika språkredskap till pedagogerna för att öka likvärdigheten i förskolan. NyckelordAKK, likvärdighet, språkavdelning, språklig medvetenhet, språkstörning.
Read more
243

Pojkar med känslor - En studie ur förskollärares perspektiv

Aje Morken, Elin, Molin, Amanda January 2020 (has links)
Ett av de stora samhällsproblemen vi har idag är destruktiva normer kring maskulinitet. Föreliggande studie handlar därför om att studera hur förskollärare ser på pojkar och deras känslor. Vi vill besvara frågor som handlar om hur pojkar låter specifika känslor cirkulera på förskolan och hur förskollärare ser på och förhåller sig till dessa känslor. Raewyn Connells maskulinitetsteori och Sara Ahmeds teori om känslor har varit de teorier vi utgått från för att kunna studera detta. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att kunna genomföra vår studie där vi, genom semistrukturerade frågor, intervjuade sex olika förskollärare. Resultatet visade på att förskollärare upplever att de flesta pojkarna låter sina känslor cirkulera, men att det finns enstaka fall där pojkar bromsar en viss typ av känsla. Förskollärare är medvetna om de destruktiva maskulinitetsnormer som finns i samhället idag och därför försöker de ge pojkarna verktyg för att kunna visa sina känslor och på så sätt skapa en ny hegemonisk maskulinitet. De försöker eftersträva en maskulinitet där det inte finns några förväntningar på de olika könen och där pojkar får möjlighet att uttrycka alla sina känslor.
244

Läslistor som en integrerad del i elevers läsinlärning : En flermetodstudie av den tidiga läsundervisningen i årskurs ett under en fyraårsperiod

Karlsson, Maria January 2020 (has links)
According to the SBU-report (2014), a conscious and systematic training of the students phonological awareness, is of great importance for the students further progress in reading. The purpose of this study was to investigate whether intensive reading with Wendick's (2015) reading lists in full-class make a measurable difference of the students reading speed and flow, compared to a control group. At the same time the study investigated the educators and students experience of the method. The study is a mixed method with a qualitative and a quantitative part. During four years, the reading speed was measured prior to four-week experiment periods with pupils in grade one at a school. The students in the experiment group read the reading lists every day at school in pairs. After four weeks, the reading speed was measured for both the experiment and the control group. The result was complemented with qualitative interviews of the educators and a selection of the students to take their experience into consideration regarding this way of educating. The result showed that the reading lists has a measurable difference on the reading speed and flow, and that the method operates in a satisfactory manner.
Read more
245

Förskollärares uppfattningar om genus i förskolan : Barnböcker och dess huvudpersoner i fokus

Nashieli, Karlström, Westerlund, Frida January 2019 (has links)
Tidigare forskning visar att det råder en överrepresentation av manliga huvudroller i barnlitteraturen och att manliga och kvinnliga karaktärer ofta tilldela sköns stereotyparoller. Syftetmeddennastudie var att undersöka förskollärares uppfattning kring barnlitteratur ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i befintliga böckers manliga och kvinnliga huvudpersoner. Både en kvalitativ och kvantitativ metod användes vid insamlandet av data. Sex stycken legitimerade förskollärare från sex olika förskolor i två olika landsdelar deltog i intervjuer. Data till den kvantitativa delen samlades in från respektive förskollärares avdelning. I studien har det framkommit att mannen ofta får en mer betydande roll i barnlitteraturen vilket intervjuade förskollärare verkar vara väl medvetna om och försöker motverka genom att läsa på olika sätt samt variera litteraturen. Samtidigt menar i nformanterna att det är ett svårt och krävande arbete att välja böcker som speglaren mångfald,och                 genusmedvetenheten framställs som en viktig grund i arbetet med barnlitteratur. / <p>2019-12-20</p>
246

Förskollärarens roll i undervisning i en utomhusmiljö : ”Vi tänker ju inte att vi ska planera för en undervisning utomhus, de blir ju mer spontant”

Jörgensen, Petra, Lauridsen, Evelina January 2021 (has links)
Studien har undersökt förskollärares perspektiv och hur utomhusmiljön kan nyttjas i utbildningssyfte. Datainsamlingen genomfördes genom ett kvalitativt tillvägagångssätt där semistrukturerade intervjuer användes för att undersöka åtta förskollärares perspektiv på utomhusmiljön. Underlaget från intervjuerna bearbetades utifrån en tematisk analysmetod som låg till grund för analysen och resultatet analyserades utifrån den sociokulturella teorin. Slutligen genomfördes en diskussion utifrån tidigare forskning. I slutsatsen från vår studie framkom det att de förskollärarna som deltog var medvetna om att det mestadels var fri lek på förskolans gård. Samt att det skulle behövas mer tid och en samsyn på hur förskolans gård borde struktureras och användas för att gynna utbildningen framåt.
247

Ungdomars medvetenhet och tankar om levnadsvanor och hälsa / Adolescent's awareness and attitudes of lifestyle habits and its association with health

Söderlund, Sofie, Wallin, Maria January 2012 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund Problematiken kring ohälsosamma levnadsvanor och hälsa växer i dagens samhälle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, alkohol, tobak och fysisk inaktivitet är faktorer som påverkar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den här studien. De förändringar som sker i kroppen på grund av en ohälsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det är viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar på praktiska gymnasieprogram visar en sämre självskattad hälsa och en högre förekomst av hälsoriskbeteenden jämfört med ungdomar på teoretiska gymnasieprogram. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa genom att identifiera och förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade livsstilsfaktorer. Att bemöta ungdomarna på bästa sätt för att få goda resultat av preventiva insatser är av stor vikt för att förebygga ohälsa. Syfte Syftet med studien var att belysa ungdomars tankar och medvetenhet kring levnadsvanor och hälsa. Metod En intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys genomfördes i denna studie. Åtta tjejer på en av Stockholms gymnasieskolors omvårdnadsprogram ingick i studien. Resultat I studien framkom hur tjejerna ser på hälsa ur olika perspektiv, vilken medvetenhet de hade om levnadsvanornas betydelse för hälsan samt motivationens betydelse. Hälsa förklarades som ett samspel mellan psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Vikten att ha dessa i kombination för att må bra var alla överrens om. De var medvetna om riskerna med att leva ohälsosamt med för lite träning, dålig mat, och konsumtion av alkohol och tobak. Dessa tankar påverkade till viss del hur de levde sina liv, men inte fullt ut då många tänkte kortsiktigt, att ha ork, styrka och vara nöjd med sin kropp var det som fokus låg på. Många av tjejerna visade en vilja att leva hälsosamt men de visste inte riktigt hur de skulle bli motiverade. Tidsbrist var något som samtliga deltagare nämnde som ett hinder till motivation, tjejerna menade att det påverkade hur mycket de tränade som i sin tur påverkade hur bra de mådde och vilken grad av hälsa de hade. Slutsats Hälsa beskrevs av ungdomarna som ett samspel mellan fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det framkom att de hade en hög grad av medvetenhet om hur levnadsvanorna påverkar hälsan och hur hälsan påverkar kroppen. De hade många tankar och visade en vilja att ändra på osunda levnadsvanor som att sluta röka, begränsa sitt alkoholdrickande, äta sundare och börja träna. Målen med dessa förändringar var främst kortsiktiga. De lyfte också att möjligheten till valfrihet är en förutsättning för hälsa. Nyckelord Ungdomar, hälsa, levnadsvanor och medvetenhet.
Read more
248

Utveckla avkodningsförmågan i årskurs 2 : En interventionsstudie / Developing Decoding Skills in Grade 2 : - An Intervention Study

Bruzén, Erika, Nylund Ek, Marika January 2023 (has links)
Att stärka den fonemiska medvetenheten hos elever i riskzon för tidiga lässvårigheter har visatsig vara framgångsrikt i flera studier. I denna uppsats undersöks om delar ur ett utvecklatforskningsbaserat undervisningsmaterial, TIMA, Tidiga interventioner i matematik ochavkodning (Linköpings universitet, 2023), kan bidra till att gynna läsutvecklingen för elever irisk för tidiga lässvårigheter i årskurs 2. I undersökningen implementeras, genomförs ochutvärderas en intensiv, strukturerad och varierad läsintervention som pågår under 6 veckor.Programmet baseras på phonics-metoden där 12 elever undervisas i par med lärare vid 25tillfällen á 30 minuter. Interventionen och dess effekter analyseras både kvantitativt ochkvalitativt. Studien utgår från två grundskolor med sammanlagt 106 elever fördelat på fyraklasser där elever med tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter slumpmässigt randomiserastill en interventions- respektive kontrollgrupp. Urvalet grundar sig på grundskolornasscreeningtester i avkodning vid två tillfällen under höstterminen 2022. En ABA-AXA-designanvänds där både interventions- och kontrollgrupp genomför för- och eftertest, men endastinterventionsgruppen genomgår läskursen medan kontrollgruppen följer den ordinarieundervisningen. Resultaten visar på en förbättring hos interventionsgruppen iavkodningsförmåga av vanliga ord och nonord jämfört med kontrollgruppen. För att få redapå deltagarnas upplevelser av programmet genomfördes semistrukturerade intervjuer somanalyserades tematiskt. För eleverna i interventionsgruppen framträdde två teman; gemenskapoch förvärvade färdigheter i läsning. Resultaten indikerar att tidiga insatser bestående avphonics-träning med hög intensitet kan öka elevernas avkodningsförmåga avsevärt. Medtanke på elevernas framsteg och positiva upplevelser skulle vårt upplägg av läsprogram kunnaanvändas för att uppfylla garantin för tidiga stödinsatser i grundskolan (SFS 2010:800).
Read more
249

Hållbar utveckling i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar av att använda utomhusmiljön som plats för lärande om och för hållbar utveckling i förskolan.

Karlsson, Felicia January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningar av att skapa ett växande intresse om hållbar utveckling hos barn samt hur de ser på att använda sig av utomhusmiljön som plats för lärande. Studien bygger på en kvalitativ ansats där sex verksamma pedagoger i förskolan har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna i studien är ett didaktiskt perspektiv samt en pragmatisk syn på lärande. Dessa perspektiv har använts i analysen av den insamlade empirin. För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys gjorts. Tidigare forskning visar på att det är den ekologiska dimensionen som framträder till att genomsyra verksamhetens undervisning om och för hållbar utveckling samt att utomhusmiljön ses som gynnsam att använda för att bedriva undervisning om och för hållbar utveckling. Genom att analysera empirin framgick det att pedagogerna anser att varför hållbar utvecklig bör fokuseras på som innehåll i undervisningen i förskolan var självklart då det är ett stort och viktigt område. Vad och hur pedagogerna bedriver undervisningen var enligt pedagogernas utsagor något svårt att svara på. Studiens slutsatser visar på hur det likt tidigare forskning är den ekologiska dimensionen som genomsyrar undervisningen i verksamheten samt så framkommer det i studiens slutsatser hur utomhusmiljön som plats för lärande om och för hållbar utveckling ses som gynnsamt ur många olika aspekter där att få uppleva lärandet konkret och att praktiskt få göra är en aspekt. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>
Read more
250

Evidens i en komplex skolmiljö : Med Bornholmsmodellen som exempel

Ernekrans, Maria January 2022 (has links)
Skollagen föreskriver att all undervisning ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen beskriver däremot inte hur implementeringen av de vetenskapliga evidensens ska gå till och aktuella studier visar att den överföringen inte är oproblematisk. Samtidigt finns det idag en skolpolitisk önskan att uppfylla detta genom att införa en så kallad evidensbaserad undervisning. I specialpedagogens professionella roll ingår att ha fördjupad kunskap om sambandet mellan aktuell forskning och skolans praktik, därför blir också den specialpedagogiska kunskapen om evidens och evidensbasering viktig.Syftet med det här arbetet är att få mer kunskap om hur ett evidensbaserat forskningsresultatkan förstås i relation till skolans praktik. Utifrån en tydlig vetenskaplig evidens kring vikten av fonologisk medvetenhet för att underlätta läsinlärningen hos elever, valdes data till arbetet som beskriver undervisning med mål att öka elevers fonologiska medvetenhet. Arbetet utgår från en diskursanalytisk teori och metod som i det här fallet innebär en analys av de diskurser, de språkliga sanningar, som framkommer i materialen. Genom att analysera talet om undervisningens premisser och elevernas lärande i de olika materialen har jag närmat mig frågan om hur en evidensbaserad undervisning kan realiseras.Resultatet visar att vissa av de premisser som framkommit i den så kallade Bornholmsstudien kräver både professionellt omdöme och relationella förmågor. Ett linjärt överförande av forskningsresultaten, såsom en klassisk modell av evidensbasering föreskriver (Levinsson, 2013), är därigenom inte självklar. Dessutom visar resultatet att evidensen är i ständig rörelse. Premisser som tidigare ansetts vara avgörande för att lyckas, kan tas bort eller förändras utifrån nyare rön. ”What works” blir på det sättet avhängigt diskursiva villkor och är intenågot oföränderligt. Genom arbetets textfokus framkommer även vikten av att tydliggöra och exemplifiera begrepp för att inte tolkningsmöjligheterna ska urholka den ursprungliga evidensen.Utifrån specialpedagogens roll som stöd till lärarna i utvecklingen av en undervisning som vilar på vetenskaplig grund, tydliggör resultatet vikten av att genom aktuell evidens informera och inspirera lärare att arbeta reflekterande och undersökande i din egen praktik. En evidensbaserad undervisning, i den klassiska tolkningen, ter sig däremot närmast utopisk.
Read more

Page generated in 0.0655 seconds