Genusdebatten är i allra högsta grad aktuellt i vårt samhälle.Jämställdhet är ett modeord och något de flesta vill skriva under på.Som lärare är man en viktig del av jämställdhetsarbetet då inflytandet på de barn man undervisar är stort.Syftet med mitt arbete är att undersöka barns tanker om genus. / Girls and boys about gender

A number of studies have shown correlations between students' morphological awareness and their decoding skills, word recognition, spelling, word comprehension and reading comprehension. The purpose of this study was 1. to investigate the correlation between morphological knowledge and decoding and spelling in grade 2,  and 2. to test and evaluate a newly developed morphological test material. The participants were 50 pupils in grade 2 from two different schools in Sweden. Four tests were used: two measured morphological awareness, and the other measured decoding and spelling. The results of the study show significant positive correlations between results on tests that measure morphological awareness, word decoding and spelling, which is consistent with previous research that has shown that morphological awareness has an influence on students' reading and writing skills. The results suggest that students who score low on the decoding and spelling tests also score low on the morphological tests, and vice versa. The newly designed morphology test was compared with the already existing morphology test and they had a moderate correlation. We consider the new test to be a extensive and reliable test of morphological awareness.

I denna studie undersöktes pedagogers arbete med barns/elevers språkutveckling i förskolanoch skolan. Jag undersökte också om pedagoger har stöd av specialpedagoger i arbetet med dom språksvaga barnen/elever och om miljön kan vara språkutvecklande för alla barn/elever.Sex pedagoger har blivit intervjuade, tre från förskolan och tre från skolan. För att samla data till undersökningen använde jag mig av öppna intervjufrågor.Resultatet visar på att pedagoger är medvetna om barns språkutveckling, men har dålig kunskap om hur de ska kunna stödja de barn som behöver extra stimulans för att får en bättre språkutveckling. De pedagoger som har tillgång till specialpedagog känner att de får stöd av denna för att kunna arbeta med språkförsenade barn. Om barnet är knutet till en logoped kan pedagogerna oftast få tips om hur de ska arbeta med barnet i förskolan.Miljön kan ha väldigt stor betydelse för språklig stimulans. Både hur den utformas och vad som finns tillgängligt i den. Den kan skapa fler mötesplatser där barn och vuxna träffas i mindre grupper som ger alla en större möjlighet till fler språkutvecklande samtal under dagen.

Detta arbete är en studie som syftar till att ta reda på om, och i så fall hur, medvetenheten om fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgår uppdragen från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmärksammar att det är av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nå de uppsatta målen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i fritidshem att riksgenomsnittet i antalet årsarbetare som är utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners fritidshemsverksamheter är 27 procent, år 2012 (Skolverket 2012a). Studien vilar på en teoretisk grund som används vid analysen av respondenternas svar tillsammans med tidigare forskning och ovan nämnda styrdokument. Vi har genom vår studie dragit slutsatsen att utbildning är viktigt för arbete inom fritidshemsverksamheten. Den högskoleutbildade personalen kan ha en större förmåga att tolka uppdragen än den outbildade personalen. Detta gör att den outbildade personalen klarar sitt arbete genom fritidspedagogers kompetens och hjälp. Samtidigt är vi medvetna om att en lång arbetserfarenhet kan göra en person säker i sin yrkesroll oavsett utbildning.

Titel: Språklig medvetenhet i förskolan, ett utvecklingsarbete på två förskolorFörfattare: Melanie Fuster Rosgard och Yvonne SundelinDet handlar om ett utvecklingsarbete som genomfördes av författarna under fyra veckor, på två olika förskolor med totalt 42 barn i åldrarna tre till fem år. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att försöka skapa förutsättningar för ett lekfullt och för barnen meningsfullt lärande med inriktning mot språklig medvetenhet och barns skriftspråksutveckling. Vi har också ett kunskapsmål för vår uppsats, som är att bidra till kunskap och skapa förståelse för hur man på ett lekfullt, lustfyllt och för barnen meningsfullt sätt kan arbeta med språklig medvetenhet samt hur man kan skapa en miljö som främjar denna medvetenhet. Våra frågeställningar handlar om hur pedagoger i förskolan kan stimulera barns språkutveckling genom att aktivt arbeta med språklig medvetenhet samt hur pedagoger kan uppmuntra och utveckla förskolebarns språkliga medvetenhet på ett konkret och lekfullt sätt. Utifrån våra problemformuleringar lekte vi, tillsammans med barnen, dagligen med språket på olika sätt. Vi använde både egengjort och färdigt konkret språkmaterial, därmed undersökte och observerade vi om förskolebarnen visade på språklig medvetenhet. Resultatet visar att barnen blev språkligt medvetna och visade ett stort intresse samt tyckte mycket om språklekarna. Vidare har vi kommit fram till de vardagliga situationerna har en stor betydelse för barns lärande.

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur lärare till elever i grundskolans tidigare år kan arbeta med och mot mål i svenskämnets kursplan. Ett annat syfte är att undersöka om lärare anser att målorienterat arbete skulle kunna fungera som motivationshöjare och skapa lust till att lära. Vi vill också försöka ta reda på vilka kunskaper eleverna har om kursplanen i svenska och om de anser att det är viktigt att de får delta i att formulera mål i ämnet. Vi har använt oss av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att få svar på studiens syfte. Den kvantitativa metoden i form av enkät och de kvalitativa i form av observationer och intervjuer. Vi har funnit att både lärare och elever anser att det är viktigt att målen tas upp tillsammans. Vi har även funnit att lärarna anser att elevernas motivation ökar då de arbetar mot mål. Vad beträffar elevernas kunskaper om kursplanen i svenska förefaller den för abstrakt för dem. Detsamma gäller frågan om de anser det viktigt att vara med i att formulera mål i svenskämnet. Vår slutsats är att det är viktigt att lärarna konkretiserar målen så att eleverna kan ta del av dem. Vi menar att när målen tydliggörs så ser eleverna en mening med skolarbetet vilket ökar deras motivation.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skrivundervisning kan ske i förskoleklass och hur denna kan komma att påverka elevernas syn på sig själv som skrivande personer. Utifrån elevintervjuer och observationer i tre förskoleklasser besvarades de två frågeställningarna: Hur skiljer sig skrivundervisningen i förskoleklass åt beroende på de metoder som ligger till grund för elevers skrivutveckling? Vilka likheter och skillnader förekommer bland elevernas uppfattningar kring sitt skrivande?Studiens resultat visade att den skrivundervisning eleverna mötte i förskoleklassen skiljde sig markant åt beroende på metodval för skrivutveckling, vilket även kom att påverka elevernas inställning till sig själv som skrivande personer. Fyra stora skillnader framkom i elevernas uppfattningar kring skriftspråkshändelser, språkliga medvetenhet, samlärande och självförtroende. En likhet framkom kring elevernas önskemål av innehåll i deras texter. Min slutsats av detta examensarbete är dock att det inte är metodval och hjälpmedel som är främst avgörande för elevernas skrivutveckling utan att det snarare är den syn på lärande som undervisningen genomsyrar. De elever som ges möjlighet att i samlärande skriva och utvecklas i en textproducerande miljö fylld av meningsfulla och rika skriftspråkshändelser är de elever som också kommer längre i sin skrivutveckling i förskoleklassen.

Syftet med denna studie är att jämföra hur nyexaminerade förskollärare och förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid resonerar kring genus samt hur dessa uppfattar läroplanens direktiv kring genus. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra nyexaminerade förskollärare och fyra förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid. Teorin som användes var Hirdmans begrepp dikotomi och hierarki. Vår empiri visar på att förskollärare resonerar lika kring genus alla menar på att barn ska ses utifrån deras personligheter och inte utifrån deras kön. Förskollärarna menar att de oavsett barnets kön bemöts barnet på lika villkor. Det framkommer också i vår empiri att förskollärarna aktivt arbetar med styrdokumenten i förskolan men att de inte alltid arbetar med det som de önskar på grund av arbetslaget. De skillnader som vi kunnat i hitta i vår empiri kring de olika gruppernas resonemang kring genus är att de nyexaminerade förskollärarna inte har lika bred kunskap kring genus än vad förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid har, detta genom att de nyexaminerade förskollärarna antingen inte haft genus i sin utbildning eller att det endast varit i en kurs. De förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid har allt mer kunskap kring genus detta för att de haft kompetensutbildning genom sin arbetsplats. Ämnesord: genus, traditionella könsroller, medvetenhet, förskola

Studiens huvudsyfte är att undersöka lärares medvetenhet om genusperspektiv i den skönlitte-ratur som de arbetar med gemensamt i klasserna. Ytterligare syften är att undersöka vilka kri-terier som motiverar lärares val och vilka förebilder de vill förmedla till sina elever via skönlitteratur. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod för att uppnå studiens syfte och har funnit att lärares medvetenhet om genusperspektiv varierar mellan hög och låg medvetenhet. Det har även framkommit att det oftast är gruppsammansättningen som avgör lärares val av skönlitteratur. Värdegrundsfrågor och demokratiska förebilder är det som lärarna i studien främst vill förmedla till sina elever via skönlitteratur. Vi menar att genusperspektiv ingår i värdegrundsfrågorna och anser därför att lärares medvetenhet om genusperspektiv måste öka om riktlinjerna i grundskolans läroplan, Lpo94, ska kunna uppfyllas. / The main aim with this study is to examine teachers awareness of the genderperspective when chosing the fiction that all pupils work with concurrently. Further aims are to examine which criteria motivates the teachers choice of fiction and which rolemodels the teachers would like to mediate to their pupils via fiction. We have used qualitative interview-method to reach the aim of the study. We have found that teachers awerness of the genderperspective varies between high and low awerness. We have also found that the composition of the group often determines the teachers choice of fiction. Fundamental value issues and democratic rolemodels are the two things that the teachers in the study furthermost would like to mediate to their pupils via fiction. We think that the genderperspective issue is included in fundamental value issues and therefore teachers awerness of the genderperspective must increase if the guidelines in the curriculum, Lpo94, should be fullfilled.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur grammatikundervisningen kan se ut i årskurserna 2 och 5. Vi har även haft för avsikt att undersöka hur lärarna tolkar styrdokumenten och varför de anser att eleverna ska lära sig grammatik. Vi har genom metoderna kvalitativ intervju och observation genomfört vår empiriska undersökning. Sammanlagt hade vi åtta informanter varav fyra lärare undervisade i åk 2, övriga fyra i åk 5. Vi har valt att dela in informanterna efter funktionaliserad, polariserad och formaliserad syn på grammatikundervisning. Resultatet visar att fyra av informanterna som hade en polariserad syn på grammatikundervisningen, två hade en funktionaliserad syn, medan två informanter hade en formaliserad syn. Informanternas främsta argument för att undervisa i grammatik var att utveckla elevernas skriftspråk och förbereda dem inför kommande studier. Av deras tolkning av kursplanerna framgick att det främsta motivet de hittade var utveckling av skriftspråket. Våra slutsatser är att grammatikundervisningen i skolans tidigare år är på väg att förändras. Vi påvisar även de gränser som existerar mellan grammatikforskning, verksamma lärare, och läromedelsframställning och belyser den problematik som uppstår därav.