I detta examensarbete ville jag studera pedagogernas syn på teknik i förskolan. Tekniken behöver belysas och synliggöras i vardagen för att kunna skapa en grundförståelse för vad lärandet av teknik innebär. Syftet med denna studie var att undersöka vilken medvetenhet som yrkesverksamma pedagoger i förskolan har i teknikämnet och på vilket sätt pedagogernas innehållsmässiga kompetens kan påverka deras uppdrag i förhållande till barns lärande samt till läroplanen för förskolan. Vad, hur och varför arbetar man med teknik i förskolan?Denna studie fokuserar på förskolans arbete med läroplanens innehållsaspekter om teknik. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och bearbetning av respondenternas resonemang framkom det att flertalet uppfattade teknik i förskolan som svårt och komplicerat. Med det menas att det framkom en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför utförandet av teknik i verksamheten. Samtliga respondenter ansåg att de behövde utbildningar, material och mer kompetens i teknikämnet för att kunna erbjuda barnen en lärorik teknikundervisning. Teknik har inte varit särskilt framlyft i förskolans verksamhet. Teknik har alltid haft en plats i förskolans läroplan men det var först 2010 när läroplanen för förskolan reviderade som teknikämnet lyftes. Med denna studie vill jag öka pedagogers medvetande och förståelse för teknik i förskolan. Jag vill att fler pedagoger ska få ett större intresse för tekniken så att det synliggörs mer på förskolor runt om i landet. Teknik är vår framtid. / In this thesis, I wanted to study teachers' views on technology in preschool. The technology needs to be highlighted and made visible in everyday life in order to create a basic understanding of what learning technology involves. The purpose of this study was to investigate the awareness that professional educators in preschool has been the subject technology and how teachers' content-related skills can influence their direction in relation to children's learning and the curriculum for preschool. What, how and why they work with technology in preschool?This study focuses on preschool work with curriculum content aspects of technology. Using qualitative interviews and processing the respondents' argument, it emerged that most perceived technology in preschool as difficult and complicated. This means that it showed a relatively high degree of uncertainty and ignorance to the performance of technology in business. All of the respondents felt that they needed training, materials and more competence in the subject technology to provide kids with an educational technology teaching.Technology has not been very up lifting in preschool. Technology has always had a place in the preschool curriculum, but it was not until 2010 when the pre-school curriculum revised as technology topic raised. With this study, I would raise teachers' awareness and understanding of technology in preschool. I wish that more teachers should have a greater interest in the technology so that it is visible more on preschools around the country. Technology is our future.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om speciallärares arbete med flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i matematik. Studien fokuserade på speciallärares samverkan med matematiklärare samt att synliggöra deras språkliga och interkulturella kompetens. Empiri samlades in genom kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex speciallärare med matematik som inriktning. Empirin analyserades genom en tematisk analys utifrån det sociokulturella perspektivet. Studien visade att speciallärare har olika syn på hur samverkan kan ske samt att majoriteten av speciallärarna inte får kännedom om flerspråkiga elevers behov av stöd. Den språkliga medvetenheten fanns hos samtliga speciallärare men enbart enstaka speciallärare uppvisade en förståelse för hur skillnader i kultur kan påverka förståelsen och kunskapsutvecklingen i matematik.

Studiens syfte är att skapa förståelse för hur ett kroppsligt medvetandegörande kan möjliggöra ett hållbart musicerande på elbas. Studiens frågeställningar är (1) Hur kan man utforma ett lektionspass i elbas som syftar till att medvetandegöra kroppen i musicerande? (2) Hur kan ett kroppsligt medvetandegörande påverka ens självupplevda bekvämlighet i musicerande på elbas? (3) Vad finns det för möjliga fördelar med att inkludera ett arbete med kroppsligt medvetet musicerande på elbas? Studien genomfördes med 4 deltagare under ett gemensamt lektionstillfälle. Lektionstillfället innehöll uppvärmning, övningar, stretching och ett gruppsamtal. Övningarna var skapta för att medvetandegöra kroppen i musicerande på olika vis. Resultatet visar att kroppsligt medvetandegörande, genom ergonomi, var ovant men ansågs användbart. I resultatet framkommer även att kunskaper om ergonomiskt elbasspel finns hos deltagarna men inte alltid appliceras eller prioriteras.

Under inriktningen Grundläggande färdigheter på lärarprogrammet väcktes ett intresse hos mig angående språklig medvetenhet och dess betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet har det behandlats närmare med hjälp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstående forskare inom språklig medvetenhet anser om vad just språklig medvetenhet är, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever språklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. Svårigheter, oklarheter och fördelar med begreppet språklig medvetenhet redovisas. I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benämningar av begreppet språklig medvetenhet. Att begreppet är innehållsrikt och svårdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen. Där har även pedagogerna svårt att definiera vad språklig medvetenhet är. Dock upplever pedagogerna att arbetet med språklig medvetenhet medför många vinster vilket även stärks av den teoretiska delen. I många nationella och internationella studier har det framkommit att medveten träning av språklig medvetenhet är av betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet förtydligas det ytterligare.

Föreliggande examensarbete diskuterar språklig medvetenhet i förskoleklass. Syftet med examensarbetet är att skapa en fördjupad kunskap om och förståelse för språklig medvetenhet. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån är: Hur ser den fonologiska medvetenheten ut hos de för studien utvalda barnen i förskoleklass? och Hur ser förskollärarna på begreppet språklig medvetenhet och hur ser deras arbetssätt ut för att stimulera den? Den metod som används i studien är dels kvantitativ kartläggning av barn men även kvalitativa intervjuer med förskollärare. Kartläggningen begränsades till att beröra den fonologiska medvetenheten. Den syftar till att synliggöra de för studien utvalda barnens fonologiska medvetenhet. Intervjuerna med förskollärare genomfördes för att få en fördjupad förståelse för deras synsätt och arbetssätt kring begreppet språklig medvetenhet. Resultatet visar att de kartlagda barnen har börjat utveckla en fonologisk medvetenhet, dock skiljer sig medvetenheten väldigt mycket mellan barnen. Intervjuerna visar att förskollärarna framhåller språklekars betydelse för utvecklandet av barns språkliga medvetenhet. De känner sig säkra i att arbeta med språklig medvetenhet men har svårare att sätta ord på innebörden av begreppet språklig medvetenhet.

Informationssäkerhet samt IT-säkerhet är ett ständigt aktuellt ämne. I och med att utvecklingenhela tiden går framåt, så uppstår det ständigt nya hål i säkerheten hos ny programvara. Dettaberor delvis på att det självklart är själva programmet som kommer ut först, inte den skadligaprogramvaran. Syftet med den här uppsatsen är att på ett kvantitativt sätt analysera data somsamlas in via enkätsvar, för att få en överblick i hur IT-säkerhetsmedvetna de tillfrågade är närdet gäller mobila enheter. Även vanliga hot mot mobila enheter presenteras, för att få en inblick ivad det finns att skydda sig emot, samt för att öka läsarens medvetenhet angående de olikahoten. Resultatet utav studien visar på att det finns ett behov av att öka medvetenheten gällandeIT-säkerhet för mobila enheter. För att virusskydd för mobila enheter ska få ett störregenomslag, krävs att de stora aktörerna inom IT-säkerhet tar sitt ansvar, och faktisktmarknadsför detta. Enkätsvaren gav en bra bas för att besvara vår frågeställning, och visade påmånga intressanta och relevanta samband.

The aim of this study is to highlight pre-school teachers perceptions and experiences of phonological awareness teaching to see if there is consistency with previous research. As well as whether the preschool teachers consider themselves to have sufficient knowledge to conduct quality teaching in the subject. The method used is qualitative semi-structured interviews with ten active preschool teachers, where they shared their experiences of teaching linked to phonological awareness. Phenomenography is used as a research approach in the study, which involves paying attention to variations in a group of people around a specific phenomenon. The resulting results are analyzed and printed based on the categories, so-called outcome rooms, that were noticed. The results indicate that the preschool teachers descriptions of the teaching linked to the phonological awareness do not completely match the results of the research in order to give children the best possible conditions to encounter the written language. As the teaching tends to include activities at the lower levels of phonological awareness, while research believes that teaching at the higher level, so-called phonemic awareness, is necessary. However, a consensus can be seen in the pre-school teachers descriptions of success factors, which mainly contain activities at the phoneme level. Furthermore, it appears that the preschool teachers express that they do not have sufficient knowledge to conduct high-quality teaching, and that the knowledge that exists tends to be based on experience only. The conclusion is that more scientifically based knowledge, especially in phonemic awareness, is needed for preschool teachers to feel secure in conducting quality teaching. / Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av undervisning inom fonologisk medvetenhet för att se om det finns en samstämmighet med tidigare forskning. Samt om förskollärarna anser sig ha tillräckliga kunskaper för att bedriva kvalitativ undervisning inom ämnet. Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio aktiva förskollärare, där de fick delge sina erfarenheter av undervisningen kopplat till den fonologiska medvetenheten. Fenomenografi används som forskningsansats i studien, vilket handlar om att uppmärksamma variationer hos en grupp människor kring ett specifikt fenomen. Resultatet som framkommer analyseras och skrivs ut utifrån de kategorier, så kallade utfallsrum, som uppmärksammades. Resultatet indikerar på att förskollärarnas beskrivningar av undervisningen kopplat till den fonologiska medvetenheten inte helt stämmer överens med forskningens resultat för att ge barn bästa möjliga förutsättningar att möta skriftspråket. Då undervisningen tenderar att innehålla aktiviteter på den fonologiska medvetenhetens lägre nivåer, medan forskningen anser att undervisning på den högre nivån, så kallad fonemisk medvetenhet, är nödvändig. En samstämmighet kan dock ses i förskollärarnas beskrivningar av framgångsfaktorer, som i huvudsak innehåller aktiviteter på fonemnivå. Vidare framkommer det att förskollärarna uttrycker att de inte har tillräckliga kunskaper för att bedriva kvalitativ undervisning, och att den kunskap som finns tenderar att endast vara erfarenhetsbaserad.  Slutsatsen är att mer vetenskapligt grundad kunskap, i synnerhet inom fonemisk medvetenhet behövs för att förskollärarna ska känna en trygghet i att bedriva undervisning med hög kvalitet.

Denna kvalitativa studie är baserad på fokusgruppsamtal med förskollärare från tre olika förskolor och syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbeta didaktiskt med förskolans yngsta barn (1–3 år) och deras fonologiska medvetenhet och förmågor. I relation till aktuell forskning diskuterar studien vad förskollärares förhållningssätt kring fonologisk medvetenhet och förmågor har för betydelse för att erbjuda ett didaktiskt språkfrämjande arbete. Studien lyfter även vilka material, verktyg och didaktiska arbetsmetoder som de intervjuade anser som viktiga. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyseras sambandet mellan studiens resultat i relation till begreppen interaktion, stöttning, proximal utvecklingszon och artefakt. Med hjälp av en tematisk analysmetod identifierar vi två teman: Den egna medvetenheten och Enkelt och tydligt material. Dessa teman visar att respondenterna har en gemensam utgångspunkt- att vilja främja yngsta barnens språkkunskaper samt att förskollärarna har en medvetenhet om de val som görs och att de aktivt arbetar med de olika materialen. Trots att tillvägagångssätten mellan förskollärarna är olika, så är vår slutsats att barnen erbjuds rika möjligheter till att främja sin fonologiska medvetenhet och förmågor.

Thepurpose of my study is to investigate pedagogues experience of working methodsto promote linguistic phonological development in pre-school children whoselanguage development is weak. The aim is further tohighlight the obstacles and opportunities that the pedagogues in the studyconsider to aggravate and stimulate the work of language development inchildren with weak phonological awareness and how the organization's designaffects the teachers 'work in this area. Today's society places highdemands on reading and writing skills for citizens who, in turn, place highdemands and good knowledge of reading and writing lessons for all educators andteachers. Through qualitative semistructured interviews, I interviewed fiveeducator active pre-school class. The five teaching educators are from fivedifferent schools in four municipalities. The results of the study have shownthat all educators work conscious language development with language games,more or less systematically and organized. The Bornholm model is the screeningmaterial and exercises used most frequently. The biggest obstacles theeducators need to deal with is the absence of colleagues. Then the planningtime that everyone considers necessary to provide quality education is lost.Factors that promote linguistic work on phonological awareness are commoncompetence development and collaboration in the work team. In my limited study,I have gained insight into how language development works in the municipalities.I have also received good examples of language development, fun working method andmethods.

<p>I denna studie analyseras skriftspråksutvecklingen hos sex elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att klarlägga vilken roll specialpedagogiska insatser spelar för elevers skrift-språkliga utveckling. Har innehållet i stödet någon betydelse för elevernas utveckling och vad händer när stödet uteblir? Studien fokuserar på tidig kontra sen identifiering av elevernas läs- och skrivsvårigheter samt påföljande insatser. I detta sammanhang analyseras också hur dessa insatser påverkar elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet. Resultatet tyder på att det inte främst är tidpunkten för insatserna som är det mest betydelsefulla för en positiv utveckling, utan snarare innehållet i stödet. Det är det språkliga stödet, anpassat till elevernas specifika svårigheter och utvecklingsnivå, som är den avgörande faktorn. Detta stöd bygger på träning i fonologisk medvetenhet, korrela-tionen mellan fonem och grafem, uppbygg-nad av ordförrådet och utvecklande av effektiva lässtrategier. Tidpunkten för insatserna är inte generaliserbar utan beroende av problemets art och det enskilda barnets förutsättningar. Det framkommer i studien att det skedde en positiv utveckling av läs- och skrivförmågan i samtliga fall, oavsett om de var tidiga eller sena. Det skedde även en positiv social utveckling. De tre barnen som fick sena insatser fick emellertid genomgå en period med flera negativa följdverk-ningar, men så snart de språkliga insatserna kom till stånd vändes den negativa trenden och arbetsglädjen byggdes successivt upp. Specialundervisning, där språket inte spelar någon central roll, visade sig i denna studie inte ge någon större effekt. Resultaten från studien visar på ett övertygande sätt att det är av yttersta vikt att de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter får en omsorgsfull språklig utredning gjord till exempel av logoped. Elevens problem bör utredas i grunden så att rätt hjälp kan anvisas till varje enskild elev. Det måste också finnas en koppling mellan utredningen och de pedagogiska insatserna. Studien visar även att det är viktigt att det finns tillgång till pedagoger med ändamålsenlig kompetens för att uppnå önskvärt resultat. Mycket i denna studie tyder på att tidsmarginalerna är små i barnets tidiga utveckling. Man måste därför studera tidpunkten för insatserna mera specifikt i förhållande till barnets utvecklingsnivå och problemets art för att barnet ska få hjälp på rätt nivå så att läsinlärningen blir framgångsrik. Studien understryker betydelsen av meningsfullhet, god självbild, motivation och sammanhang för eleverna.</p><p>This study investigates the development of the reading and writing ability of six pupils in danger of developing reading and writing disabilities. The purpose is to investigate the effects of remedial teaching on their reading and writing abilities. How much does the contents of the teaching matter, and what happens when remedial teaching is not forthcoming? The focus is on comparing the consequences of early vs. late discovery of the disability, and of the ensuing measures taken. The self confidence and motivation of the pupils are also analysed in this context. My results imply that the content of the remedial teaching is of greater importance to a favourable development than an early discovery. The crucial factor is the adaptation of the linguistic support to the specific problems and developmental level of each individual pupil. The support consists in developing phonological awareness, phonem-graphem correlation, vocabulary and efficient reading strategies. As for the timing, no generalised conclusions can be made. The outcome is dependent on the nature of the problem, and of the preconditions and capacities of the individual child. The study shows that there was a positive development of the reading and writing ability in all six cases, regardless of whether the discovery of the disability was early or late. There was also a positive social development. In the three cases where the remedial teaching came late, the children went through a period that had several adverse consequences, but as soon as the supportive measures were initiated the negative trend was broken, and the joy of learning developed gradually. Remedial teaching where the focus was not primarily on linguistic development did, however, seem to have little effect. This study demonstrates clearly how vital it is that children in danger of developing reading and writing disabilities are carefully examined by, e.g., a speech therapist. Their individual problems must be thoroughly investigated, so that the supportive measures can be tailored to suit their needs. Hence, the examination must be closely linked to the pedagogical efforts. The study also shows that access to pedagogues with an adequate competence is crucial to the achievement of a favourable result. There are strong indications in this study that the time windows are quite narrow in the early development of a child. The timing of the remedial teaching must be more specifically studied, and related to the developmental level and specific problems of each individual child, in order to achieve an optimal reading development. This study emphasises the importance to the pupils of relevance, a positive self image, motivation and coherence.</p>