Linguistic awareness in speech and thought

AbstraktDen här studien har undersökt förskolepedagogers enskilda och gemensamma medve-tenhet och tal om ämnet kränkande behandling och det medföljande ansvaret. Det som utmärkt sig i undersökningen har varit förskolepedagogers förståelse om kränkande behandling och utvecklandet av deras roller i relation till ämnet. Det vill säga att försko-lepedagogerna utvecklar och anpassar sin kultur och identitet inom förskolans kontext, som kontinuerligt förändras. Samtidigt måste förskolepedagogernas personliga tolk-ningar av ämnet sättas i relation till de lagar och förordningar som åligger i deras upp-drag och arbetsuppgifter. Studien är en kvalitativ undersökning där urvalet av informan-ter har varit verksamma förskolepedagoger som deltagit i både enskilda och fokus-gruppsintervjuer.Syftet med studien har varit att lyfta fram ämnet kränkande behandling inom försko-leverksamheterna samt förstå förskolepedagogernas medvetenhet och tal om ämnet. Resultatet har visat att ämnet är dolt och sällan får plats i förskolepersonalens diskus-sionsforum. Ansvar var även ett begrepp som framträdde i resultatet och som kontinuer-ligt dök upp hos förskolepedagogerna när de talade om ämnet kränkande behandling. Följaktligen visade resultatet att förskolepedagogernas förståelse av ansvarsbegreppet har påverkat deras utveckling av roller, identiteter och kulturer. / AbstractThis is study has looked in to pedagogues’ single and common understanding and speech of the subject violation of human rights and responsibility that follows. What has been remarkable in this study is how the understanding of the subject violation of hu-man rights has a direct link to pedagogues’ development of roles. More specific is that pedagogues is not only developing their roles but also adapting their own cultures in the context of kindergarten and that constantly changes. At the same time pedagogues have to put their own personal interpretations of the main subject in relation to the laws that are included in their work commitment and job assignments. The study is a qualitative research method and the selection of the participants has included pedagogues in the work field kindergarten. The participants in the study have participated in single and common interviews.The purpose of the study has been to put a light on the subject violation of human rights in kindergartens to get a better understanding of what and how pedagogues’ understand-ings and speeches are about the subject. The results showed that the subject is hidden and that it seldom takes place in pedagogues’ common discussions. Responsibility was also a matter that emerged in the result and was continually a big part in the peda-gogues’ speech about the subject violation of human rights. Consequently pedagogues understanding of the subject has an affected to the development of their roles, identities and cultures in their work field kindergartens.

Detta arbete handlar om hur man i förskoleklass arbetar för att förbereda barnen inför skolans läs- och skrivinlärning. Målet med undersökningen är att belysa olika sätt att arbeta språkutvecklande. De frågeställningar vi utgått från är: - Vad anser lärarna är viktigast för att förbereda barnen inför läs- och skrivinlärningen? - Hur arbetar lärarna läs- och skrivförberedande i förskoleklasserna?- Vilken utbildning har lärarna i läs- och skrivinlärning?Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollärare verksamma i tre olika kommuner i södra Skåne. Resultatet av undersökningen visar att man i förskoleklasserna har valt olika verksamheter för att förbereda barnen på den kommande läs- och skrivinlärningen. Det vanligast är dock att man på ena eller andra sättet arbetar med barnens språkliga medvetenhet. Resultatet visar även att få av lärarna har någon egentlig utbildning kring läs- och skrivinlärning. De slutsatser som dragits utifrån undersökningen är att man inte behöver följa ett färdigt program för att på ett bra sätt förbereda barnen inför läs- och skrivinlärningen och att om lärarna saknar utbildning i ämnet så är det viktigt att de istället har intresse och engagemang för att på detta sätt skaffa sig kunskaper. / Reading and writing preparation in preschool

I styrdokumenten står det följande: ”Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Lpfö 2010:5). Vi kommer i vår studie att titta på hur genusmedvetenhet syns i förskolans fysiska miljö. För att kunna se detta har vi valt att undersöka pedagogers syn på verksamhetens utformande ur genusperspektiv.Ett arbete för att motverka traditionella mönster kan bryta de könsmönster som annars riskerar att visa sig i förskolan. Utformandet av den fysiska miljön har en stor roll för hur barn interagerar med varandra och har på så sätt inverkan på deras lärande och utveckling. Vi har i form av intervjuer med pedagoger diskuterat genus för att ta reda på hur en genusmedvetenhet visar sig i utformandet av den fysiska miljön. Studien bygger på kvalitativa metoder med fokus på intervjuer som vi transkriberat och sammanställt. Vi kom fram till att de pedagoger vi intervjuat har delade tankar om genusfrågan och heller inte samma förhållningssätt. I resultatet kunde vi se en betydelsefull skillnad som lätt kan misstolkas som en och samma medvetenhet. På en utav förskolorna förekommer det en genusmedvetenhet medan det på den andra förekommer en könsmedvetenhet.

Det ökade medieflödet och har gjort att svensklärare har ett allt större utbud av texter att ta ställning till. Skolan har beskyllts för att ha ett dualistiskt synsätt på högkultur och populärkultur, skola och fritid. I den här undersökningen används kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan tidigare år för ta reda på vad som ligger till grund för svensklärares val av text till undervisningen samt en enkät för att se huruvida det finns en tydlig gräns mellan skola och fritid vad gäller de texter som eleverna möter. En övergripande frågeställning i undersökningen är också vilken medvetenhet svensklärarna uppvisar i sina val av text. Undersökningen visar på sex motiv eller faktorer som styr lärarnas val av text: tillgänglighet, användbarhet, elevgruppsunderlag, innehåll, form och estetik samt personligt intresse och erfarenhet. Lärarna tycks medvetna om vilka värderingar de vill förmedla till eleverna men tycks inte ha problematiserat dessa utifrån sig själva som person. Man verkar också göra en åtskillnad inte bara mellan skola och fritid, utan också mellan lust och lärande, där populärkulturella texter enbart står för lust.

Svenska elevers läsförståelse minskar och våra barns intresse för böcker och läsning likaså, vilket fick mig att fundera över den roll vi pedagoger spelar i denna utveckling. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning används som metod inom förskolan, samt att fördjupa förståelsen för vilken betydelse högläsning anses ha för barns språkutveckling.Tidigare forskning tyder på att högläsning i förskolan på många sätt kan bidra till att öka barns språkliga medvetenhet, samt vara en förutsättning för deras fortsatta språkutveckling. Vidare pekar tidigare forskning på vikten av engagerade och pålästa pedagoger som kan vägleda och hjälpa barnen på sin väg till läslust och lärande.Det empiriska materialet i studien har samlats in genom enkäter besvarade av 72 pedagoger på sex förskolor. Resultatet visar att samtliga pedagoger är medvetna om att högläsningen har positiva effekter på barns språkutveckling. Högläsning är till övervägande del en planerad aktivitet men även en spontan sådan. En betydande del av pedagogerna upplever att det inte finns tillräckliga möjligheter för högläsning i verksamheten. Anledningar till detta uppges vara alltför stora barngrupper, för lite personal samt dåligt planerade lokaler.Den slutsats som kan dras är att det finns goda möjligheter att utveckla litteraturarbetet i förskolorna, både genom planering och genom vidare samarbete med bibliotek och bokbuss. Det kan även konstateras att litteraturvetenskaplig utbildning är obefintlig bland de som ansvarar för inköp och underhåll av böcker, men att resurser finns att tillgå genom biblioteket. Vad gäller samband mellan pedagogers privata läsvanor och hur mycket de läser för barnen i verksamheten är svaret oklart.

Arnving, Martina & Ingelström-Nilsson, Annika (2014) Prediktion av läs- och skrivsvårigheter genom TRAS. (Early screening of language development as a tool for prediction of reading and writing skills) Magisterkurs, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaSyfteVi vill undersöka om det går att förutsäga läs- och skrivsvårigheter genom tidig kartläggning med stöd av TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling. Vi vill även veta på vilket sätt informationen används vid övergången mellan förskola och grundskola. Slutligen vill vi analysera specialpedagogens roll i det språkutvecklande arbetet.TeoriVi har utgått från Vygotskijs teori om tänkande och språk samt aktuell forskning kring tidig språkstimulans.MetodVi har valt att använda oss av metodtriangulering vilket innebär att vi både har en kvalitativ del, intervjuer, och en kvantitativ del, testresultat från elever. ResultatVi har funnit att det är lika många elever som inte uppnår målen i TRAS men ändå klarar Ämnesproven i svenska åk 3 som tvärtom dvs. som klarar målen i TRAS men inte Ämnesproven i svenska. Vi ser alltså inget tydligt samband mellan TRAS och ämnesproven. Däremot har vi hittat intressanta skillnader mellan könen när det gäller språkets olika områden.KonklusionVi ser i vår undersökning att man inte kan se en tydlig prediktion av läs- och skrivsvårigheter med stöd av TRAS. Däremot får förskolan värdefull information som kan utveckla deras verksamhet. Informationen tas i nuläget inte tillvara vid överlämnande till förskoleklass/grundskola. Vi kan konstatera att specialpedagogerna har en större roll i det språkstimulerande arbetet på förskolenivå än högre upp i åldrarna.Specialpedagogiska implikationerVi anser att specialpedagogerna i framtiden har en viktig roll i det språkstimulerande arbetet. Inte minst genom att synliggöra syftet med kartläggningar och deras funktion. Ett viktigt arbetsområde framöver blir att vara delaktig i utvecklandet och kvalitetssäkrandet av verksamheten där tidig språkstimulering har en framträdande roll.

Utbildningen till Studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola är tre år lång. Under dessa tre år läggs mycket tid ner på att studera själva samtalet i vägledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av människor som var och en har sin egen unika livsvärld, byggd på erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa människor på ett respektfullt sätt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stämma av och knyta samman våra livsvärldar i ett temporärt förtroendefullt samarbetsavtal under själva vägledningssamtalet. Denna fas inom vägledningsområdet kallas för Tuning in. Syftet med detta fördjupningsarbete är att öka vår förståelse för vad begreppet tuning in innebär, samt ta reda på vilka kompetenser som en studie- och yrkesvägledare använder sig av i tuning in-fasen. Vi vill även utforska om det finns tyst kompetens hos studie- och yrkesvägledarna i tuning in-fasen som behöver begreppsliggöras. Vi har valt att analysera våra resultat genom tre från varandra skilda teoretikers tankar, Lev Vygotskij, Martin Buber och Donald Schön. Genom observationer, intervjuer och långvariga reflekterande fördjupningssamtal kring vår studie och dess resultat har vi skapat en bild som återger och begreppsliggör den kompetens som en erfaren och professionell studie- och yrkesvägledare inom det svenska utbildningsväsendet faktiskt besitter. Resultatet av vårt arbete är att de synliga kompetenser som en erfaren studie- och yrkesvägledare använder sig av i tuning in-fasen är medvetenhet, självkännedom och reflektionsförmåga. De tysta kompetenser hos en erfaren studie- och yrkesvägledare, som har synliggjorts ur vår studie och som vi begreppsliggjort är professionell intuition och följsamhet.

Den här undersökningen, har studerat vilken forskning som ligger bakom Bornholmsmodellen och hur den kan omsättas från teori till praktik. Uppsatsens frågeställning är:•Hur arbetar man med Bornholmsmodellen i tre förskoleklasser? Undersökningen utgår från tidigare forskning om fonologisk medvetenhet eftersom det är den som Bornholmsmodellen har till syfte att utveckla genom att öka barns förståelse för språkets formsida och på så vis till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Vidare används Vygotskij och Säljös teori om sociokulturellt lärande och tänkande och språk. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ undersökningsmetod innehållande tre ostrukturerade observationer i tre skånska förskoleklasser.Resultatet i undersökningen visar att Bornholmsmodellen underlättar för barns fonologiska utveckling genom att på ett lustfyllt, strukturerat och medvetet sätt leka med språket. Utifrån de genomförda observationerna visar resultatet inte att barnen är fonologiskt medvetna i dagsläget. Resultatet visar däremot att barnen är i en utveckling mot ett fonologiskt medvetande.Nyckelord: Bornholmsmodellen, fonologisk medvetenhet, lärande, språklekar

Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik. Val av metoder är observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever i årskurs tre och sex. Slutsatserna av arbetet är att eleverna visar få uttryck för metakognition och att det pedagogiska arbetet är begränsande. I resultatet framgår det också att flickorna äger ett mer medvetet ”tänk” om sin läsutveckling och att pojkarna visar lite mer på strategiska förmågor.