No description available.

The study’s aim was to examine reading ability in secondary school students. The participants; 30 grade 7 students (13 years old) and 30 grade 8 students (14 years old) without literacy problems, and eleven grade 8 students whom either had documented literacy problems or received special education for it, were selected through convenience sample. Text comprehension was tested by three texts which are called the Skobigotexts. Three reading settings were applied: listening, silent reading and silent reading with textsupport. Following the texts, literal and inference questions were asked. The first text was read out loud to each participant, the next text was read silently and the last text was also read in silence but the participants were allowed to have the text in front of them whilst answering the questions. Further, phonological awareness and decoding ability was examined. Whether the comprehension differed within and between the groups regarding reading setting and type of question was looked upon. The results showed that all groups were benefited by silent reading with textsupport and performed better on literal questions. Furthermore, it was found that participants without and with literacy problems performed equivalent regarding text comprehension. However did grade 7 and 8 perform significantly worse than standard average for grade 6. Although the study generated low scores, a conclusion was drawn that secondary school students without or with literacy problems didn’t have any substantial difficulties to interpret and answer questions regarding these texts. Due to the fact that the participants without and with literacy problems performed equally on the Skobigotexts, does not the authors of this study consider these texts as clinically reliable for investigating literacy problems in secondary school students. / Syftet med studien var att undersöka läsförmåga bland högstadieelever utan och med lässvårigheter. Deltagarna rekryterades efter bekvämlighetsurval. Dessa var 30 elever i årskurs 7 samt 30 elever i årskurs 8 utan läs- och skrivsvårigheter och elva elever i årskurs 8 med antigen dokumenterade läs- och skrivsvårigheter eller som erhöll specialundervisning för detta. Textförståelse undersöktes genom tre texter som kallas Skobigotexterna. Texterna presenterades genom tre olika lässätt och efter varje text fick deltagarna svara på tillhörande fakta- och inferensfrågor. Den första texten fick deltagarna uppläst, nästa text fick de läsa tyst och den sista texten fick de också läsa tyst men ha kvar framför sig som stöd vid besvarande av frågor. Vidare undersöktes fonologisk medvetenhet och avkodningsförmåga. Huruvida förståelsen skiljde sig åt mellan och inom grupperna vad gällande lässätt och frågetyp undersöktes. Resultaten visade att samtliga grupper gynnades av tyst läsning med textstöd och presterade bättre på faktafrågor jämfört med inferensfrågor. Vidare konstaterades att deltagare utan respektive med läs- och skrivsvårigheter presterade likvärdigt på textförståelsetestet. Vidare var normeringsgruppernas medelvärde signifikant lägre än normerat medelvärde för årskurs 6. Trots att textförståelsetestet genererade låga poäng drogs en slutsats om att högstadieelever utan respektive med läs- och skrivsvårigheter ej hade några väsentliga svårigheter att tolka samt svara på frågor om texterna. Eftersom deltagarna utan och med läs- och skrivsvårigheter presterade likvärdigt på Skobigotexterna anser författarana av föreliggande studie att dessa texter ej är tillämpliga vid utredning utredning av läs- och skrivsvårigheter av högstadieelever.

Examensarbetet är en interventionsstudie där syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsättning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek. Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever på gymnasiesärskolans individuella program, verksamhetsträning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fältanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen. Resultaten på testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en något förbättrad fonologisk medvetenhet för en elev. Observationer gjorda under arbetet med Appen gav en bild av den gradvisa utvecklingen. Under intervjuerna kunde inte eleverna berätta om de lärt sig något men alla var positiva till arbetssättet.

Fonologisk språkstörning är den vanligaste typen av språkstörningsdiagnos och innefattar uttalssvårigheter och/eller bristande fonologisk medvetenhet.  Syftet med studien var att undersöka om barn med fonologisk språkstörning riskerar att få läs- och skrivsvårigheter. 14 barn i årskurs 3 som i förskoleåldern diagnostiserats med fonologisk språkstörning testades i fonologisk medvetenhet, avkodning av ord och nonord samt stavning. Resultaten visade att åtta av barnen har läs- och skrivsvårigheter och fem av dessa uppvisade svårigheter av dyslektisk karaktär. I ett försök att hitta samband mellan komponenter i den fonologiska förmågan i förskoleåldern och eventuella läs- och skrivsvårigheter analyserades barnens journaler från tiden för logopedisk behandling. Författarna fann att den fonologiska medvetenheten, som i litteraturen har angetts vara det mest säkra prediktorn för senare läs- och skrivförmåga, endast testats formellt på ett av de 14 barnen. Något mönster i uttalssvårigheter hos de barn som i studien uppvisade svårigheter eller något som skiljer dem från de som inte uppvisade svårigheter kunde inte utläsas. Av litteratursökning i ämnet framgår att barn i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter bör gå att upptäcka redan innan läs- och skrivinlärningen börjat. Resultaten av den föreliggande studien indikerar att barn med fonologisk språkstörning löper stor risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter, om deras fonologiska medvetenhet är påverkad, och att den fonologiska medvetenheten därför bör testas hos samtliga barn med fonologisk språkstörning. Detta för att kunna sätta in tidigare insatser. / Phonological language impairment is the most common type of specific language impairment (SLI). The diagnosis includes difficulties with pronunciation and/or poor phonological awareness. The purpose of this study was to investigate whether children with the diagnosis are at risk for developing reading and writing disabilities. 14 children in third grade, who were diagnosed with phonological language impairment in kindergarten, were tested in phonological awareness, decoding of words and nonwords and spelling. The results showed that eight of the children have difficulties with reading- and writing and five of these showed signs of dyslexia. In an attempt to find correlations between components of the phonological ability in kindergarten and poor reading- and writing abilities , the children's medical records regarding speech-language treatment were analyzed. The authors found that the phonological awareness, which has been identified as the most reliable predictor of reading achievement, only had been tested in one out of 14 children. Any pattern of pronunciation difficulties in the children who showed signs of reading- and writing disabilities could not be found. The literature suggests that it should be possible to identify children at risk of developing reading and writing disabilities very early; perhaps even before they begin to learn how to read and write. The results of the present study indicate that children with phonological language impairment are at high risk of developing reading and writing disabilities, if their phonological awareness is poor, and that the phonological awareness therefore should be tested in all children with the diagnosis.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet. Baserat på Lev Vygotskijs teori om barns tänkande och behov, av en stimulerande miljö för att utveckla nytt tänkande.Uppsatsens syfte är att ge dig som läsare en inblick, i pedagogens tankar kring miljön som ett verktyg. För att utveckla barns utveckling lärande.

Syftet för denna studie har varit att belysa förskollärares uppfattningar om hur utemiljön kan verka som en resurs för barns lärande. Undersökningarna har gjorts genom kvalitativa intervjuer där jag med hjälp av en intervjuguide samtalat med sex pedagoger på sex olika förskolor med geografisk spridning. Undersökningarna avser förskollärarnas uppfattning om hur utemiljön kan verka för barns lärande samt belysa hur pedagogernas medvetenhet påverkar detta. Ur studiens resultat har de visat sig att ett pedagogiskt syfte i utformandet av förskolans utemiljö inte alltid är självklart för pedagogerna, och att utevistelse till viss del ses som ett sätt för barnen att få frisk luft och springa av sig. Resultatet för studien visar att en väl fungerade och utmanade utemiljö inte grundar sig i leksaker på förskolegården, utan i att pedagogerna är engagerade och medvetna om de möjligheter som finns för barns lärande på förskolegården. / <p>Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.</p>

I denna studie var syftet att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar attde förhåller sig till genus och jämställdhet. Undersökningen genomfördes medhjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att studera justuppfattningar. Studien visade att pedagoger har en klar uppfattning om attjämställdhetsarbetet ska innebära samma möjligheter och förutsättningar föralla barn, oavsett könstillhörighet. Studien visade å andra sidan att detta arbetepå grund av olika kunskap, medvetenhet, intresse och förståelse, kan bliproblematiskt att genomföra. Ett annat dilemma som, enligt pedagogerna istudien, tar stor plats är att samhället påverkar barnen, samt attvårdnadshavare inte alltid delar uppfattningar med pedagogerna. Slutsatsernablev att pedagoger försöker bemöta alla jämställt, men att det är svårt attgreppa innebörden av arbetet. Dessutom är pedagogerna medvetna om att merkunskap och medvetenhet behövs, men att det å andra sidan är just omedvetnaförväntningar som avgör hur pedagogernas förhållningssätt blir. Därmed finnsen risk att barnen inte blir likvärdigt bemötta utifrån förskolansjämställdhetsmål. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syftet med denna studie är att få kunskap i hur förskollärare uppfattar begreppet mångkulturalitet, samt hur förskollärare resonerar kring betydelsen av en interkulturell medvetenhet i arbetet med flerspråkighet i den svenska förskolan. Studien är en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer, där totalt åtta verksamma förskollärare från olika mångkulturella områden deltog. Då syftet är att synliggöra förskollärares varierande uppfattningar kring ämnet har en fenomenografisk metodansats använts för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att förskollärares uppfattningar av fenomenet mångkulturalitet och fenomenet interkulturell medvetenhet är varierande och att de arbetar med dessa på olika sätt i deras verksamheter. Gällande fenomenet mångkulturalitet visade resultatet att förskollärare uppfattar detta som något roligt och positivt, men också som något svårt och negativt. Förskollärarnas uppfattningar om en interkulturell medvetenhet framställs både som ett tankesätt och ett arbetssätt. Gemensamt för alla förskollärare i denna studie är att de anser att det är av stor vikt att som förskollärare inneha en interkulturell medvetenhet för att arbeta med flerspråkighet i mångkulturella områden.

Vi upplever att förskollärare finner naturvetenskapen svår och därmed undviker den. Därför har vi valt att göra en studie där syftet är att belysa förskollärares förhållningssätt till naturvetenskap i inomhusmiljön. För att få en bredare uppfattning har vi utifrån syftet skapat frågeställningarna: Hur framställer förskollärare sitt arbete kring naturvetenskap i inomhusmiljön, på vilket sätt är naturvetenskapliga ämneskunskaper av betydelse för att upptäcka naturvetenskapliga situationer i inomhusmiljön samt i vilka situationer anser förskollärare att naturvetenskapliga fenomen i inomhusmiljön uppmärksammas. Förskollärarna har i uppdrag att stimulera barnens intresse i naturvetenskap genom att utgå från barnens erfarenhetsvärld för att göra det roligt. Tidigare forskning framställs genom olika studier som redogör bland annat för förskollärares naturvetenskapliga utbildning, förskollärares attityder gällande naturvetenskap samt hur förskollärare arbetar på ett närvarande sätt för att väcka barns intressen i naturvetenskap. Vi vill belysa förskollärares förhållningssätt i vår studie genom att utgå från ett pragmatiskt perspektiv då det i ett sådant perspektiv är viktigt att ha ett öppet förhållningssätt. Kvalitativa intervjuer har tillämpats i vår studie för att få en djupare förståelse av förskollärarnas synsätt på naturvetenskap i inomhusmiljön. Ett urval som gjordes var att välja ut fyra för oss bekanta förskollärare då vi ansåg att de skulle ge oss genuina svar. Resultatet av studien visar att svar på frågan gällande hur förskollärare framställer sitt arbete kring naturvetenskap i inomhusmiljön innebär att vara närvarande och medveten. Som svar på frågan om på vilket sätt naturvetenskapliga ämneskunskaper är av betydelse för att upptäcka naturvetenskapliga situationer i inomhusmiljön visar resultatet att ämneskunskaper är viktigt, det förutsätter en självsäkerhet för att kunna fullfölja barnens intressen och frågor. Som svar på frågan i vilka situationer förskollärare anser att naturvetenskapliga fenomen i inomhusmiljön uppmärksammas visar resultatet att matsituationer, ateljé och samling uppmärksammas. Däremot visar resultatet att en förskollärare belyser att naturvetenskap inomhus borde bli en naturlig del där plats inte spelar någon roll. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att förskollärare behöver förändra sin attityd gällande naturvetenskap för att nå ett utforskande arbetssätt som leder till ett öppet förhållningssätt.

Studiens syfte är att utifrån specialpedagogens perspektiv, beskriva, analysera och förstå specialpedagogens roll i relation till elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi med avseende på hinder och möjligheter, i de tidiga skolåren. För att besvara studien syfte valdes metoden intervju och sju specialpedagoger från fyra kommuner intervjuades. Intervjuerna genomfördes enskilt och transkriberades i direkt anslutning till den utförda intervjun. Efter transkriberingen analyserades resultatet och sammanställdes i löpande text. Resultatet visar att specialpedagogernas egna erfarenheter och kunskaper i ämnet skapar en trygghet i arbetet vilket leder till möjligheter. Alla specialpedagoger har efter avslutad specialpedagogutbildning förkovrat sig i ämnet i olika omfattning för att öka kunskaperna. Med endast specialpedagogutbildningen kunde arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter utgöra ett hinder. Arbetet med läs- och skrivsvårigheter bedrivs på organisation- grupp och individnivå. På organisationsnivå visar resultatet att ett positivt samarbete med en delaktig rektor utgör en möjlighet, likväl som det blir ett hinder då rektorn inte är en del av arbetet. På gruppnivå betonar specialpedagogerna vikten av det kollegiala lärandet som bidrar till möjligheter men också en utmaning i att arbeta med pedagoger med annan syn på arbetssätt och/eller annat specialpedagogiskt synsätt. På Individnivå betonar specialpedagogerna vikten av möjligheter vid tidiga insatser och svårigheten att få till lästräning då eleverna börjar i år 4 och har många olika ämnen vilket bidrar till att det är svårt att få ihop till lästräning, schematiskt. Forskningsbaserade kunskaper i ämnet beskriver specialpedagogerna som viktiga och specialpedagogerna håller sig ständigt uppdaterade med ny forskning. Tillgången till forskning är stor vilket bidrar till möjligheter men som också kan ses som ett hinder. Möjligheten ges genom stor tillgång till forskningen och hinder kan ses i osäkerhet på vad av forskningen som är relevant att ta del av. Forskningen sprids vidare i verksamheten på organisations, grupp och individnivå genom handledning, kollegialt lärande och studiecirklar vilket ger specialpedagogerna en tro att den senaste forskningen genom pedagogerna når eleverna. Specialpedagogerna använder sig av webbplatserna Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten för att uppdatera sina kunskaper i ämnet.