Syftet med vår undersökning har varit att undersöka, beskriva och jämföra två olika språkleksmodeller, Bornholmsmodellen och Trullemodellen. Med hjälp av frågeställningarna; hur yttrar sig språkleksmodellerna i praktiken, hur arbetar pedagogerna i förskoleklass med språkleksmodellerna samt vilken uppfattning har pedagogerna om arbetet med de olika modellerna, är vår förhoppning att syftet ska klargöras. I litteraturdelen kommer vi att belysa barns språkliga utveckling och lyfta fram två olika traditioner inom läsinlärning. Idag finns det huvudsakligen två traditioner inom barns läsinlärning. Whole language traditionen och Phonics traditionen. Fokus i vår undersökning kommer att ligga i Phonics traditionen eftersom de språkleksmodeller vi riktat in oss på bygger på den. Vi kommer även att gå närmare in på vad språklig medvetenhet är ur Phonics traditionen och hur man enligt Phonics traditionen kan arbeta upp en språklig medvetenhet hos barn i förskoleklass. I den empiriska delen har två observationer och sex intervjuer utförts. En observation och tre intervjuer per språkleksmodell. Syftet med observationerna var att se hur språkleksmodellerna användes i praktiken. Syftet med intervjuerna var att undersöka vad pedagogerna ansåg om språkleksmodellerna och sitt arbete med dem. Det som framkom ur både observationerna och intervjuerna var att modifieringar gjordes för att övningarna i språkleksmodellerna skulle fungera i praktiken. Det stämmer med de förutfattade meningar vi bar med oss från de verksamhetsförlagda utbildningarna.

Syftet med vår studie var att undersöka, analysera och diskutera lärarens, elevers och föräldrars medvetenhet och engagemang om elevernas progression inom läsinlärningen. Analys och slutsatser byggde vi på våra resultat och modern forskning om barns språkinlärning. Detta gjorde vi med hjälp av en klass bestående av 1 lärare, 19 elever och deras föräldrar. Vi använde oss av kartläggningsmetoderna God Läsutveckling och Ordkedjor, enkäter och intervju. Resultatet av vår studie visade att kartläggningsmetoden var betydelsefull, men metodvalet inte var det avgörande för läsutvecklingen hos eleverna. Av stor vikt var lärarens medvetenhet och engagemang runt eleven och uppmuntran från föräldrar. Detta genererade elever som fann lust och meningsfullhet till lärandet och på så sätt ökade sin progression. The purpose of our study was to investigate, analysis and discuss the teacher’s, the pupils’ and the parents’ awareness and involvement in pupils’ progression in reading development. The analysis and the conclusion were built on our results and modern research about children’s reading development. We did this with help from a school class, consisting of 1 teacher, 19 pupils’ and their parents’. In this study we used God Läsutveckling and Ordkedjor (method of assessment), questionnaires and one interview. The result of our study shows that a method of assessment is a very important tool, but the selection of what method was not the important issue for pupils reading development. The important issue was the teachers’ awareness and the involvement around the pupils’ and encouraging parents’. All this together generated pupils with confidence, this lead to meaningful learning and increased progression.

Denna studie handlar om barns tankar och medvetenhet kring läsinlärning. Den behandlar även skillnader angående läsinlärning utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse hos pedagoger om hur barn tänker om att lära sig läsa och vilken medvetenhet barn har med sig när de lär sig läsa. I litteraturbakgrunden fokuseras lärande i allmänhet, föreställningar om läsning, läsinlärningstraditioner samt viss genusforskning. Studien är en kvalitativ undersökningen som är baserad på semistrukturerade intervjuer av tolv barn jämnt fördelade mellan könen. Undersökningen är gjord i skolår 1 på en mellanstor skola i en liten kommun längs norrlandskusten.  Analysen av intervjuerna är fenomenografiskt inspirerad utifrån första och andra ordningens perspektiv och uppdelad i tre delar, tankar, medvetenhet och genus. Första ordningens perspektiv beskriver hur verkligheten är och andra ordningens perspektiv fokuserar på hur verkligheten uppfattas av människor. I diskussionen har vi gjort jämförelser mellan analys och litteraturbakgrund, där vi sett på orsakssamband.

Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas så snart en människa har förmåga att ta intryck från omvärlden och utvecklas genom samtal,språklekar och sagor. Språklig medvetenhet är en förutsättning för att kunna lära sig läsa och skriva. Läsutvecklingen sker i flera steg och startar långt innan den verkliga läsningen. Jag ville genom mitt examensarbete få veta mera om hur jag som lärare kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Det är en nödvändig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lärare. Genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma lärare har jag skaffat kunskap om ämnesområdet. Min undersökning visar att det är viktigt att första mötet med skriftspråket blir positivt, då är förutsättningarna att lyckas med läsning och skrivning goda. Det är betydelsefullt att utgå från barnens olika förkunskaper för att alla skall utvecklas och lära. Barn lär sig läsa på olika sätt och behöver därför olika läsinlärningsmetoder. Läsning och skrivning går hand i hand och utvecklar varandra. De lärs in bäst då de ingår i för barnen meningsfulla sammanhang. För att utveckla en automatiserad läsning behövs mycket träning. Av den orsaken är det särskilt viktigt att på olika sätt inspirera barns läsintresse. / As soon as the child experience the world through conversation, language games and fairy tales the linguistic awareness begins. This awareness is prerequisite for the development of reading and writing abilities. Developing the abilty to read is a process in several steps and starts early in the childhood. The purpose with my graduate work is to gain knowledge about how to help children in their reading and writing acquisition process. This leads me to my interest in different methods of teaching reading and writing. This knowledge is necessary for my future profession as a teacher. Through the literature and interviews with professional teachers I have gained knowledge about the examined subject. The result of this examination show that it is important that the first contact with the written language is positive. This will enhance the possibility to succeed in the reading and writing acquisition process. It is important that the teacher takes the children`s pre knowledge in consideration. Furthermore the teacher may use different teaching methods since children learn how to read in different ways. Reading and writing abilities cooperate and develop each other. It is important that the children experience meaningfullness. To develop an automatic reading ability a lot of reading is needed and it is particularly important to encourage the children`s own interest in reading in different ways.

To be able to read and write is necessary to manage well in life. It is important to get a good start in one´s reading and writing development. My purpose in this study was to find out how to teach children to read and write. Obtain knowledge about how to best help children during the early years of reading and writing development, and what is required to teach good reading and writing skills. I wanted to find out how the pedagogues work in the schools, and if they use ant special methods in their teaching. This is something that I, as a future pedagogue didn´t have much knowledge about, which is very important for my future pupils. My research method was qualitative where I interviewed three pedagogues who work whit teaching reading and writing in the early years. I have researched how they teach children during the first years of reading and writing development. My result showed how important it is, as early as preschool, to play games using language. The games help the children become aware of language which is a requirement for good reading and writing development. It also showed that the pedagogues used different methods in their teaching, they adapt their teaching methods to the children. Keywords: language awareness, learning to read and write, reading and writing methods. / Att kunna läsa och skriva är en förutsättning för att kunna klara sig bra i livet. Det är viktigt att få en bra start i sin läs- och skrivinlärning. Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur man lär barn läsa och skriva. Jag vill veta hur man på bästa sätt i barnens tidiga läs- och skrivinlärning kan hjälpa dem, vilka förkunskaper som krävs för en bra läs- och skrivinlärning. Jag ville ta reda på hur pedagogerna arbetar ute på skolor och om de använder någon speciell metod i sin undervisning. Det här var något jag som blivande pedagog inte hade mycket kunskap om, något som är väldigt viktigt för mina blivande elever. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning och har intervjuat tre pedagoger som arbetar med den tidiga läs- och skrivinlärningen. Jag har undersökt hur de undervisar barn i den första läs- och skrivinlärningen. Resultatet visade att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med språklekar med barnen. Lekarna gör barnen mer språkligt medvetna och det är en förutsättning för en bra läs- och skrivinlärning. Det visade sig också att pedagogerna använder sig av olika metoder i undervisningen, att de anpassar undervisningen efter barnen. Nyckelord: språklig medvetenhet, läs- och skrivinlärning, läs- och skrivinlärningsmetoder.

Syfte: Denna uppsats är skriven utifrån ett genus perspektiv och behandlar främst mäns förhållningssätt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet angående begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens är relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur män förhåller sig till och är medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet. Metod: Arbetet har en abduktiv ansats som därefter har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal män. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts med diverse olika informationskällor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att därefter finna en användbar teori. Resultat & slutsats: Begreppet estetisk kompetens var för majoriteten av männen något främmande och de allra flesta av männen som deltog i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt men att fokus skulle ligga på att vara lagom. Respondenterna som medverkade i undersökningen uppvisade även en hög grad av anpassningsförmåga gällande sitt utseende inom arbetslivet. Männens förhållande till skönhet, utseende och estetisk kompetens var i ambivalent till karaktären då majoriteten av respondenterna var osäkra på hur pass tillåtande det egentligen är för män att vara fåfänga. Förslag till fortsattforskning: Det skulle vara intressant att närma sig detta område, som är relativt svårbegripligt, från ett arbetsgivarperspektiv då det i grunden är arbetsgivaren, företaget eller den befintliga verksamheten som anger riktlinjer eller direktiv för hur man önskar att ens medarbetare skall se ut. Uppsatsens bidrag: Min förhoppning är att denna studie på sikt skall kunna bistå till att öka medvetenheten kring själva begreppet estetisk kompetens samt synliggöra vikten av skönhet och utseende inom arbetslivet.

Denna kvalitativa empiriska studie utfördes i grundskolans första år och syftade till att undersöka och jämföra elevers och lärares uppfattningar om elevers inflytande och olika sätt att lära i undervisningen av bokstäver. För att kunna undersöka detta har intervjuer med både elever och lärare använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att elevers och lärares uppfattningar skiljde sig åt när det handlade om elevers olika sätt att lära – lärstilar. Lärarna tyckte att de varierade sig när det handlade om lärstilar men eleverna tyckte inte att denna variation var tillräcklig. Åsikterna om elevernas inflytande över undervisningen stämde däremot överens. Lärarna ansåg att eleverna var för unga för att kunna ta hela ansvaret för sitt lärande och eleverna hade därför inte något större inflytande. Dessa områden behandlas även i diskussionsdelen. Slutsatser som kunde dras under arbetet med studien var att eleverna efterlyste mer kinestetiska inslag i undervisningen och att lärarna behövde blir mer medvetna om elevernas olika lärstilar.

Detta examensarbete är en del av ett utbyte mellan skolor i Sverige och skolor i en kåkstad i Sydafrika. Syftet med examensarbetet är att undersöka matematiklärares medvetenhet om sitt matematiska språk och lärarnas uppfattning om betydelsen av det matematiska språket för elevernas lärande. Betydelsen av det matematiska språket är inskrivet i både svenska och syd-afrikanska läroplaner för matematik på gymnasiet. Tolv lärare har blivit intervjuade bland annat om sin medvetenhet och om de tror att det matematiska språket är viktigt för elevernas lärande. Resultaten visar att alla intervjuade lärare är medvetna om sitt matematiska språk men även att lärare väljer att använda sig av det matmatiska språket på olika sätt. Det finns delade åsikter om hur viktigt det matematiska språket är för elevernas lärande av matemati-ken, vissa lärare anser att språket är viktigt för eleverna för att de ska förstå matematiken me-dan andra lärare anser att språket inte är det viktigaste för elevernas lärande. / This thesis is a part of a twining program between schools in Sweden and schools in a town ship in South Africa. The purpose with the thesis is to study math teacher’s awareness of their mathematical language and their opinion about the importance of the mathematical language for the learners learning of math. The importance of the mathematical language is written into the curriculums of high school mathematics in both Sweden and South Africa. Twelve teach-ers have among other things been interviewed about their awareness of their mathematical language and about their opinion if the mathematical language is important for the learner’s mathematical learning. The results show that the teachers are aware of the mathematical lan-guage, but how the teachers are using the language differs. It is shared views on the im-portance of the mathematical language for learners learning of mathematics, some teachers says that the language is important for the learners to understand mathematics while other teachers says that the language is not the most important thing for the learners learning.

Redan i förskolan läggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. Därför är det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstå hur förskollärare och förskolechefer synliggör och förhåller sig till den grundläggande matematiken samt uppmärksamma om fortbildning har påverkat deras syn på arbete med matematik. Vår undersökning baseras på intervjuer av sex förskollärare och två förskolechefer från sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollärare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag. Matematik handlar inte enbart om siffror och att räkna, utan matematik är också språk och begrepp. Både litteraturen och respondenterna uttrycker att förskollärare behöver sätta på sig sina ”matematikglasögon” för att medvetandegöra barnen om matematik vilket innebär att i vardagliga situationer och på ett lustfyllt sätt uppmärksamma allt som har med matematik att göra. Resultatet visade att några förskollärare och förskolechefer har fördjupade kunskaper utifrån hur de beskriver sitt sätt att synliggöra matematiken. För dem har fortbildningen haft stor betydelse för hur de kan uppmärksamma matematiken i förskolan. Matematiken har förtydligats i förskolans läroplan Lpfö98/10 vilket inneburit att förskollärare upplever att det är enklare att ta vara på barnens utforskande och undersökande för att på detta viset konkretisera och synliggöra matematiken.

Uppsatsen har som syfte att utifrån Jana Sanskritis arbete, lyfta upp och  diskutera forumteaterns möjligheter att skapa empowerment hos  deltagarna. Jana Sanskriti är både en teatergrupp och en rörelse i nordöstra  Indien som arbetar med forumteater i den Västbengaliska landsbygden,  utifrån en övertygelse att forumteater är en metod som möjliggör en  frigörelse från förtryck.     Uppsatsens frågeställningar är: Hur arbetar Jana Sanskriti? Hur kan man  skapa empowerment med forumteater som metod? På vilket/vilka sätt  stödjer forumteatermetoden skapandet av empowerment för deltagarna?    Studien har en etnografisk ansats. Genom fältstudier hos Jana Sanskriti  och en diskussion runt gruppens återkommande arbete i byarna med  samma forumteaterföreställning har begreppet empowerment belysts.     Fokus har riktats på föreställningen Shonar Meye som handlar om mäns  våld mot kvinnor.    I resultatdelen presenteras Jana Sanskritis arbete, där det också fram-  kommer att det är gruppens återkommande besök i byarna med samma   forumteaterföreställning som är den enskilt största faktorn till skapandet  av empowerment.