Lärare bör anpassa sin undervisning för att förebygga avkodningssvårigheter redan i förskoleklass för att elever senare ska uppnå kunskapskraven för årskurs tre. Lärare behöver vara medvetna om hur elevers läsutveckling fortgår och anpassa sin undervisningefter den. Vår systematiska litteraturstudie lyfter vikten av att utnyttja undervisningstiden på ett sätt som främjar elevernas avkodning. Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur kan lärare genom sin undervisning förebygga avkodningssvårigheter? Resultatet av de granskade artiklarnas studier visar olika arbetsmetoder som lärare kan använda sig av samt alternativa sätt för lärarna att kartlägga eleverna på i klassrummet. Detta eftersom det inte alltid finns möjlighet till en-till-en-undervisning. Exempel på arbetsmetoder som tas upp i arbetet är arbete med manipulativ bokstavsträning samt nonsensord. Anledningen till att dessa arbetsmetoder lyftes var på grund av deras betydelse för elevers senare avkodning. En god avkodningsförmåga visar sigha stor betydelse för elevers grundläggande läsning och den påverkas mycket av såväl elevernas fonologiska medvetenhet som förståelse. Därför är det av stor vikt att läraren har rätt kompetens för att förebygga avkodningssvårigheter och kan hjälpa eleverna i deras läsutveckling.

Sammanfattning I och med den nya läroplanen för förskolan som träder i kraft juli 2019, kommer äntligen högläsningen stå med och detta var en av anledningarna till denna studie. Genom att högläsningen skrivs in i läroplanen tror vi att den kommer få mer plats i förskolan. Vårt syfte med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning, i vilket syfte och med vilken effekt barn idag blir höglästa för dels i hemmet, dels i förskolan. För att samla in materialet har vi observerat barn och förskollärare under högläsningssituationer, Andrea har intervjuat förskollärare i Uppsala och Knivsta kommun. Jenny har gjort en enkätundersökning via internet till vårdnadshavare med barn i ålder 3–5 år. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och några relevanta begrepp ur denna teori som ”mediering” och ”proximala utvecklingszonen”. Vi har även lutat oss mot begreppet ”literacy”. Resultatet visade att både förskollärare och vårdnadshavare vi vände oss till ansåg att högläsning är betydelsefullt och att barns språkutveckling främjas via den. Förskollärarna använde inte högläsningen enbart till att läsa utan de hade ett syfte med boken som att diskutera dilemman, värdegrundsfrågor, olika teman och känslor. 98 procent av 128 vårdnadshavare läser för sina barn och över 65 procent dagligen och över 70 procent ansåg att förskolans högläsning är mycket viktig. Genom observationerna kunde vi utläsa att barnen hade ett intresse och engagemang för högläsningen och i hemmen var det barnen som tog initiativ mest till läsningen. Denna studie bekräftar att barns högläsning är en viktig del i deras vardag och kunskaps berikande.

<p>Syftet med Denna studie är att få kunskap om läsinlärningen utifrån teorier och praktiken i skolans tidigare år. Jag har valt att undersöka hur tre lärare resonerar kring sitt arbete med elevers initiala läsinlärning. Jag har även observerat fyra lärare för att kunna få en tydligare bild av undersökningsområdet. Frågeställningar i min undersökning är: På vilket sätt läsinlärning sker utifrån forskningen? Vilka arbetssätt använder lärarna i praktiken i skolans tidiga år? Utifrån teorierna kring läsinlärningen och intervjuer, observationer i två skolor upptäckte jag att det finns en stor mängd av olika arbetssätt inom detta område och lärarna använder de arbetssätt som passar det barngrupp de arbetar med. Eftersom barn är olika och varje barn har sitt specifika behov då är det viktigt att det finns variation i arbetssätt och användandet av metoder. Det finns många faktorer som samspelar med barns initiala läsinlärning som jag kommer att upplysa om. Några av faktorerna är tillgång till en varierad litteratur i olika genrer och stimulerande arbetssätt där elevers erfarenheter och intresse används i läsinlärningen samt socialt lärande där eleverna ses som en tillgång. Dessutom är det viktigt att lärarna har bred kunskap inom läsinlärningen såsom läsinlärningsprocesserna och grundläggande villkor samt utveckling av elevers metakognition. </p>

<p>Meningen med musik</p><p>Hur medvetet används musik i förskolan pedagogiska verksamhet?</p><p><strong> </strong></p><p>Enligt läroplanen skall barnen på förskolan få möjlighet att ”kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer” och ett av exemplen som nämns i styrdokumentet är musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse där medvetenheten om metod och mål är centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar på två polariseringar där den ena polen ser musiken som något konstnärligt och estetisk medan den andra menar att musiken är en kreativ verksamhet där man ser till barnens naturliga uttal som utgångspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist på musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som några av de faktorer som hämmar musikverksamheten men också läroplanen påvisar den tidigare forskningen på inte formulerar något specifikt arbetssätt eller målsättning för musikverksamheten.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur medvetet musiken används i förskolans verksamhet med fokus på pedagogernas perspektiv.</p><p>Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger på en förskola. Genom att använda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att själv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den. Intervjuresultaten bearbetades sedan och kopplades till den tidigare forskningen kring ämnet samt jämfördes med olika teorier om musikens roll i barnens utveckling. De sammantagna resultaten visar på att pedagogerna ofta har goda kunskaper om musikens betydelse ur flera olika aspekter i barnens utveckling, men att inte mycket av dessa kunskaper och medvetenhet tas tillvara i förskolornas praktiska musikverksamhet idag. Resultaten visar också att pedagogers uppfattningar om hur fostran och lärande går till styr vilket stoff som prioriteras och främjas i förskolan. Ämnet musik visar sig inte tillhöra en av de mer prioriterade områden, även om den förekommer som en del i vardagsarbetet.</p>

<p>Syftet med vår undersökning har varit att undersöka, beskriva och jämföra två olika språkleksmodeller, Bornholmsmodellen och Trullemodellen. Med hjälp av frågeställningarna; hur yttrar sig språkleksmodellerna i praktiken, hur arbetar pedagogerna i förskoleklass med språkleksmodellerna samt vilken uppfattning har pedagogerna om arbetet med de olika modellerna, är vår förhoppning att syftet ska klargöras. I litteraturdelen kommer vi att belysa barns språkliga utveckling och lyfta fram två olika traditioner inom läsinlärning. Idag finns det huvudsakligen två traditioner inom barns läsinlärning. Whole language traditionen och Phonics traditionen. Fokus i vår undersökning kommer att ligga i Phonics traditionen eftersom de språkleksmodeller vi riktat in oss på bygger på den. Vi kommer även att gå närmare in på vad språklig medvetenhet är ur Phonics traditionen och hur man enligt Phonics traditionen kan arbeta upp en språklig medvetenhet hos barn i förskoleklass. I den empiriska delen har två observationer och sex intervjuer utförts. En observation och tre intervjuer per språkleksmodell. Syftet med observationerna var att se hur språkleksmodellerna användes i praktiken. Syftet med intervjuerna var att undersöka vad pedagogerna ansåg om språkleksmodellerna och sitt arbete med dem. Det som framkom ur både observationerna och intervjuerna var att modifieringar gjordes för att övningarna i språkleksmodellerna skulle fungera i praktiken. Det stämmer med de förutfattade meningar vi bar med oss från de verksamhetsförlagda utbildningarna.</p>

<p>Syftet med vår studie var att undersöka, analysera och diskutera lärarens, elevers och föräldrars medvetenhet och engagemang om elevernas progression inom läsinlärningen. Analys och slutsatser byggde vi på våra resultat och modern forskning om barns språkinlärning. Detta gjorde vi med hjälp av en klass bestående av 1 lärare, 19 elever och deras föräldrar. Vi använde oss av kartläggningsmetoderna God Läsutveckling och Ordkedjor, enkäter och intervju. Resultatet av vår studie visade att kartläggningsmetoden var betydelsefull, men metodvalet inte var det avgörande för läsutvecklingen hos eleverna. Av stor vikt var lärarens medvetenhet och engagemang runt eleven och uppmuntran från föräldrar. Detta genererade elever som fann lust och meningsfullhet till lärandet och på så sätt ökade sin progression.</p><p>The purpose of our study was to investigate, analysis and discuss the teacher’s, the pupils’ and the parents’ awareness and involvement in pupils’ progression in reading development. The analysis and the conclusion were built on our results and modern research about children’s reading development. We did this with help from a school class, consisting of 1 teacher, 19 pupils’ and their parents’. In this study we used God Läsutveckling and Ordkedjor (method of assessment), questionnaires and one interview. The result of our study shows that a method of assessment is a very important tool, but the selection of what method was not the important issue for pupils reading development. The important issue was the teachers’ awareness and the involvement around the pupils’ and encouraging parents’. All this together generated pupils with confidence, this lead to meaningful learning and increased progression.</p>

<p>Syftet med studien var att tydliggöra vad läs- och skrivsvårigheter innebär för individen enligt några pedagoger samt att synliggöra pedagogernas uppfattning om läs- och skrivsvårigheter och vilka strategier som skolan arbetade efter. Vår undran i detta var även om orsaken hade betydelse för hur man resonerade om åtgärder. Vi använde en kvalitativ metod som grundade sig på elva intervjuer med pedagoger i grundskolan. Resultatet visade på en relativt stor samstämmighet vad avser innebörden av läs- och skrivsvårigheter, mellan pedagoger och bearbetad litteratur. Litteraturen har påpekat den fonologiska medvetenhetens betydelse och vikten av ett förebyggande arbete vilket även pedagogerna har framhållit. Det som enligt litteraturen ansågs ha störst betydelse var pedagogens kompetens vad avser läs- och skrivutveckling/svårigheter. Det har i litteraturen framkommit att dagens samhälle ställer höga krav på läsförmåga och läsförståelse hos alla individer samt att det finns två perspektiv på läs- och skrivsvårigheter. Vår uppfattning och slutsats, utifrån vår studie, var att pedagogens kompetens hade avgörande betydelse i detta arbete och att pedagogerna hade stor erfarenhet och kunskap inom läs- och skrivsvårigheter samtidigt som vi ser ett behov hos pedagogerna att se att de åtgärder som görs främst är individfokuserade. Som pedagog måste man vara väl insatt i dessa frågor och även ha stor kunskap om olika läs- och skrivinlärningsmetoders arbetssätt för att kunna anpassa undervisningen utifrån elevernas behov.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att belysa och bidra med kunskap om lärares upplevelser av och förhållningssätt kring genus i skolundervisningen. Undersökningen söker svar kring lärarnas medvetenhet i hur de agerar gentemot pojkar och flickor när de undervisar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen genomfördes med fem halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att jämställdhet är något som är viktigt för lärarna. Deras medvetenhet är stor då de alltid försöker att behandla pojkar och flickor lika. Lärarna har en generell syn på pojkar och flickor som de inte alltid anser stämmer överens med hur pojkar och flickor är i verkligheten. Alla lärarna anser att det är viktigt att genus förs in i skolpedagogiken och att jämställdhet ska råda både i klassrummen och den övriga skolmiljön. En slutsats är att lärarna associerar ordet genus med jämställdhet. Lärarna lägger inte någon vikt vid de sociala, kulturella och historiskt förankrade värderingar som bidrar till att vi agerar som vi gör gentemot de olika könen. Utan kunskap och förståelse kring genusbegreppet så finns en risk att reproduktionen av könsroller och strukturer fortsätter.</p>

<p>Syftet med examensarbetet var att få en djupare förståelse för vad leken har för betydelse för barns läs- och skrivutveckling samt hur man kan integrera leken i undervisningen i förskoleklassen och år ett. Det finns ett flertal metoder som lärare och barn/elever kan ta del av. I denna uppsats har vi valt att presentera Bornholmsmodellens lekande perspektiv på lärandet som ett stöd i läs- och skrivutvecklingen. I studien ingår skolor med både en- och flerspråkiga barn. Vi intervjuade sex förskollärare och lärare som arbetar med Bornholmsmodellen samt observerade hur de arbetade med Bornholmsmodellen i barngrupperna. Undersökningen var kvalitativ. Resultaten visade att respondenterna hade positiv inställning till arbetet med Bornholmsmodellen, men att de kompletterade materialet med andra språkstimulerande övningar. Studien har även åskådliggjort att barn som arbetat med Bornholmsmodellen har kommit längre i sin språkliga medvetenhet än andra barn. Leken och lärandet är sammanvävda i Bornholmsmodellen och att den språkliga medvetenheten leks in är en av grundidéerna med materialet. Vår studie har bekräftat vår syn på att lärandet i de tidigare åren till stor del är beroende av leken. Vidare kan vi konstatera att både litteraturen och respondenterna är överens om att Bornholmsmodellen kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och hjälpa lärare att hitta barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling. Avslutningsvis har det framkommit att Bornholmsmodellen är ett hjälpmedel för läraren att ge barnen goda förutsättningar inför läs- och skrivinlärningen.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att belysa hur lärare kan arbeta för att stimulera och motivera elever till att läsa samt förstå innebörden av det de läser. De forskningsfrågor som besvaras handlar om vilka läsinlärningsmetoder som används och vad lärare anser är viktigt för att elever ska utveckla sin språkliga medvetenhet samt sitt läsande och lärande, vilka arbetssätt som används för att stimulera och motivera eleverna till att läsa samt vilka arbetssätt lärare använder för att förvissa sig om att eleverna lär sig att förstå innebörden av det de läser. Resultatet visar att respondenterna är överens om att det finns ett klart samband mellan barns språkliga utveckling och deras inlärning. Vidare är respondenterna eniga om att det blir bäst resultat när de plockar väl valda delar från olika läsinlärningsmetoder utifrån vad som passar för just den klass de undervisar i. För att säkerställa att eleverna förstår det de läser svarar merparten av respondenterna att de lägger fokus på att diskutera om texterna som läses. Analysen belyser bland annat att det för att utveckla elevers läsande och lärande är viktigt att eleverna känner trygghet, att varje lärare ser till respektive elevs nivå samt att eleverna har roligt och tycker att det är kul att gå till skolan.</p>