<p>Syftet med arbetet är att utreda vanligt förekommande fel och svårigheter i matematik hos elever med matematiksvårigheter i årskurserna 6-9. Syftet är även att undersöka hur medvetna eleverna är om sina svårigheter. Vilka kriterier används för att bestämma vem som ska få extra hjälp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklärare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier.</p><p>De lärare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att många elever med matematiksvårigheter har problem inom taluppfattning och de fyra räknesätten. Bristerna ligger på elementär nivå vilket ger vidare svårigheter, när de avancerar inom matematiken. Medvetenheten hos dessa elever, om sina svårigheter, är ytterst individuella beroende på deras självbild. Lärarna använder olika sorters material exempelvis ALP-test, diagnosmaterialet från Skolverket samt egna diagnoser för att kontrollera om elever kommer att uppnå betyget Godkänt.</p>

No description available.

<p>Vårt syfte med detta arbete är att jämföra hur den medvetna språkstimulerande verksamheten ser ut i två förskolor. Vi kommer att undersöka språkstimuleringen på en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Våra frågeställningar är: Hur arbetar pedagogerna med språkstimulering? Vilka likheter/olikheter framkommer i språkstimuleringen hos en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med både intervjuer av totalt fyra pedagoger men också kompletterande observationer av några för verksamheten naturliga vardagssituationer. Resultatet visar att respondenterna är medvetna om hur man arbetar för att främja språkutvecklingen. Det framkom flera likheter i pedagogernas arbetssätt på de två förskolorna. De använder ett varierat arbetssätt för att tillgodose alla barns enskilda behov. Verksamheterna tar tillvara på vardagliga samtalssituationer och anser dessa vara viktiga tillfällen som gynnar språkutvecklingen. Miljön anses vara betydelsefull men utformningen påverkas på en av förskolorna av små lokaler vilket ger ett sämre utgångsläge. Skillnader som framkom var indelning i smågrupper, språkpedagog, tydligt kroppsspråk och matramsor.</p>

No description available.

<p>Denna studie undersöker hur fyra pedagoger (förskollärare) tänker och arbetar för att stimulera och utveckla den språkliga medvetenheten hos barn i förskolan. Undersökningens frågeställningar gäller vilka arbetssätt och vilka förhållningssätt de utvalda pedagogerna använder och utgår ifrån.</p><p>Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Analysen har därefter skett med hjälp av utskrivna samtalstexter och jämförelser med utvald litteratur inom området språklig medvetenhet.</p><p>Studien visar att de utvalda pedagogerna har medverkat till att skapa pedagogiska miljöer som utvecklar och stimulerar språklig medvetenhet hos förskolebarn. Den fysiska miljön är efter yttre förutsättningar planerad för att väcka nyfikenhet och lust att leka. Leken och språklekar i olika form får stort utrymme. Pedagogerna intar medvetet olika förhållningssätt som ser det enskilda barnet och syftar till att stärka barnets självtillit. Ledord i verksamheten är samtala, lyssna, stötta, uppmuntra och vägleda. Genom engagemang och att vara goda språkliga förebilder hjälper de barnen till språklig medvetenhet.</p>

The purpose of this paper is to examine preschool educators conceptions on gender pedagogy. Based on preschool teachers own words, we want to get an insight into the use of gender in the curriculum in preschool classes. We also examine the conditions and setbacks of conducting a gender-sensitive educational way of working the curriculum. In order to examine our research question, we choose the method of qualitative interview, and previous research in the theory of gender pedagogy from a sociocultural perspective, in which social interaction is very important. We have interviewed five educators in preschool classes, all with similar educational backgrounds. In the results and analyses section the educators' definition of gender pedagogy is presented and how they take part in gender educational theories strategies. The result of the survey show that the importance of the educator’s own approach to and further education in, the subject matter, makes it possible to really understand the gender norms. This contributes to the crucial work in counteracting traditional gender patterns. Everyones participation is required in order to make development work possible.

The purpose of this study is to investigate if the class teachers believe that their education has given them enough knowledge about dyslexia in order to succeed a successful education for these pupils. It will present what four class teachers and two special education teachers has answered what they know about dyslexia. The study aims to find out if class teachers believe that they have enough knowledge to determine whether a pupil has dyslexia. If they have knowledge of appropriate methods and if they know how to prevent that pupils fall behind in their literacy and also what factors they believes makes it problematic to implement a literacy for these pupils. I propose the following questions: Do the class teachers consider that their education has given them sufficient knowledge of dyslexia and its characteristics? What methods does the class teachers and special education teachers considers as useful for pupils with dyslexia? What does the class teachers consider can prevent that pupils with dyslexia fall behind in their reading and writing skills? What factors consider class teachers and special education teachers is problematic to to succeed a reading and writing education for pupils with dyslexia? This study is based on a qualitative method and my theoretical approach is based on Høien and Lundberg established view of what dyslexia is. The results show that teacher’s university studies do not provide sufficient knowledge about dyslexia and appropriate methods. This problem is also described in the research I have used. Attributed to this it is obvious that class teachers have enough knowledge what dyslexia is and they could tell which methods that are good to use. They could also declare how to prevent that pupil’s with dyslexia fall behind in their reading and writing education. This means that a teacher in grade F -3 has sufficient knowledge to be able to implement a teaching adapted for pupils with dyslexia.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärare och pedagogiska utvecklares uppfattningar om arbetet med barns tidiga läs- och skrivutveckling och uppfattningar om möjligheten att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolan. Forskning har visat att det är möjligt att redan i förskoleåldern identifiera barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Forskning har även identifierat viktiga faktorer som gynnar tidig läs- och skrivutveckling.  Till denna studie samlades data in genom åtta kvalitativa intervjuer. All insamlad data bearbetades genom en tematisk analys. Resultatet som framkom under studien var bland annat att de intervjuade ansåg att utvecklandet av talspråket gynnade läs- och skrivutvecklingen. De ansåg sig arbeta aktivt för att stödja denna utveckling. De strävade även efter att introducera barnen till läsning och skrivning genom meningsfulla sammanhang där fokus låg på att skapa lust och ett intresse för skriftspråket och för att få barnen att inse syftet med att läsa och skriva. Utifrån det som informanterna uttryckte lades inte lika stor vikt vid att utveckla en språklig medvetenhet hos barnen.  Möjligheten att upptäcka tidiga tecken på att ett barn skulle kunna vara i riskzonen för att utveckla svårigheter och att då arbeta förebyggande med dessa barn visade sig vara problematiskt. Informanterna uppfattade att det då skulle behöva göras en bedömning av barnen vilket de ansåg stred mot förskolans synsätt.  Ett annat resultat som framkom under studien var att informanterna ansåg att samarbetet mellan förskolan och förskoleklass inte fungerade ändamålsenligt. Även om de ansåg att barnen fått med sig många värdefulla kunskaper om läsning och skrivning och i vissa fall redan knäckt läs- och skrivkoden uppfattade informanterna att detta inte tillvaratogs av förskoleklassen. Istället uppfattade de att lärarna i förskoleklassen tog emot barnen som blanka blad.

Forskning visar att tidiga insatser i form av strukturerade metoder i språklig medvetenhet är en viktig grund för att utveckla barns språk-, läs- och skrivförmåga. Vår erfarenhet är att antalet barn med olika former av språkförseningar ökar. Samtidigt upplever vi att pedagoger har en varierad kunskap för att arbeta för en gynnsam språk-, läs- och skrivutveckling hos barn.  Syftet med studien är att åskådliggöra vilken kunskap och medvetenhet pedagoger i förskola och förskoleklass har om barns språk, läs- och skrivutveckling samt få en bild av hur pedagoger använder sig av sina kunskaper i det dagliga pedagogiska arbetet för att förebygga svårigheter och utveckla barns språk, läs- och skrivfärdigheter. Ytterligare ett syfte är att belysa hur pedagoger ser att det språkliga pedagogiska arbetet skulle kunna utvecklas för att förhindra att barn hamnar i språk, läs- och skrivsvårigheter. Studien är kvalitativ och utförd i form av semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Vår utgångspunkt är Vygotskijs (1934) sociokulturella perspektiv.   Resultaten visar att pedagogernas allmänna uppfattning är att språkförseningar hos barn kan härledas till bristande verbal kommunikation mellan barn och vuxna. Kunskapen är enligt resultaten hos de intervjuade pedagogerna hög men arbetet med språklig medvetenhet varierar mellan stadierna förskola-förskoleklass. Pedagogerna i förskolan arbetar mer medvetet med språkets innehåll medan förskoleklassens pedagoger arbetar mer medvetet med språkets form. Skillnaderna i arbetssätt kan tänkas ligga i de olika läroplanernas syfte och mål. Förskoleklassens arbete blir således mer tvingande än förskolans. Förskolan kan i större utsträckning än förskoleklassen använda leken som utgångspunkt i sitt språkliga arbete. Leken bör ses som bärande och central då den befrämjar inlärning och motivation. Speciallärar- och specialpedagogisk kompetens blir betydande för tidig upptäckt, tidiga insatser och riktade stödinsatser till enskilda barn.

Syftet med uppsatsen har varit att sprida ljus över historielärarnas relation till läroplaner och kursplaner över tid. Undersökningen har riktat in sig på att undersöka huruvida historielärarna medvetet eller omedvetet är villiga att förändra sig själv, sitt arbetssätt och sin yrkesperson när nya direktiv kommer uppifrån i form av nya läroplaner och kursplaner. Undersökningen baseras på fem olika djupintervjuer med historielärare som arbetat sedan som senast år 1979 och därmed upplevt minst två olika läroplaner med tillhörande kursplaner. Totalt ingick i undersökningen läroplanerna från år 1965 och de två efterföljande läroplanerna vilka utkommit 1970 och 1994. Resultatet av undersökningen blev att lärarna är positiva inför styrdokumenten och att de bör finnas och användas men de säger samtidigt att det är upp till var och en att ta till sig delar som man personligen kan stå för. Lärarna kunde uppvisa att de märkt av skillnader mellan de olika läroplanerna och kursplanerna samt ge såväl positiva som negativa omdömen om samtliga av dem. Historielärarna visade även upp en medvetenhet om den nuvarande debatten vilket visar på att de vill vara insatta i den pågående diskussionen och tyder på att de anser den vara viktig. Lärarna kunde påvisa faktiska förändringar vilka de själva genomfört på grund av förändringar i läroplanerna på t.ex. examinationsområdet och hur bedömningen av elever och insatser går till och har förändrats över tid.