Studiens syfte är att identifiera vilka former av sambedömning som verksamma matematiklärare på mellanstadiet ingår i vid bedömning av nationella prov, och hur de anser att det ger dem möjligheter att utvecklas som bedömare. Begreppet sambedömning har genom studier visat sig bära på en skiftande innebörd av syften och former vilka i sin tur har inneburit skiftande förutsättningar för lärare att utveckla förmågor att utföra likvärdiga bedömningar. Dessa likvärdiga bedömningar ansågs inte hålla tillräckligt god nivå utan tycktes undermålig av myndigheter. Ett webbaserat frågeformulär besvarades och analyserades vilket visade att majoriteten av lärarna ingick i sambedömning. Dock saknade formen och syftet för sambedömningen viktiga aspekter som gjorde att lärarna inte använde alla förmågorna som utgör en full bedömningskompetens. Samsynen utgjorde kärnan i sambedömningen medan samstämmigheten och reliabiliteten var av skiftande karaktär mellan lärarna, varpå hela bedömningsprocessen i vissa fall inte kunde anses vara valid eller likvärdig. Lärarna var mycket medvetna om detta och kunde själva uttrycka var deras behov av vidare utveckling inom bedömning fanns, för att deras bedömningar av NP skulle bli mer likvärdiga.

Ett av kunskapskraven i ”Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet” (Lgr11, 2019) är att kunna uttrycka sig muntligt inom matematik. Skolinspektionens rapport år 2020 visade att flertalet av elever inte engagerade sig vid muntlig matematik. Denna typ av matematik bör ta mer plats i undervisningen för att ge en variation för elever eftersom den muntliga matematiken bidrar med diskussioner och samtal som får elever att utveckla tre olika förmågor – logiskt tänkande, begrepp och resonemang. Tidigare forskning visar att matematiska diskussioner är nyckeln till matematiks inlärning. Denna studie har för avsikt att beskriva hur sju mellanstadielärare anser att den muntliga matematiken kan utformas för att möjliggöra ett gott lärande. Frågeställningen som studien bygger på är: Hur kan den muntliga matematiken utformas så att den möjliggör ett gott lärande mellan elever? Det teoretiska ramverket i denna studie är ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studiens resultat visade att lärare måste förbereda sig själva och sina elever för att de ska gynnas av den muntliga matematiken. Resultatet visade även att den muntliga matematiken måste innehålla olika undervisningsmetoder så att elever blir inkluderade och kan vara delaktiga i sitt lärande. Konklusionen är att det krävs ett accepterande klassrumsklimat där alla elever känner sig trygga för att kunna sätta ord på sina egna tankar. Genom ett kooperativt lärande varieras undervisningen och möjliggör ett gott lärande elever emellan. Genom förberedelser från lärarens sida kan alla elever medverka och utvecklas i den muntliga matematiken.

Den tidigare litteraturdidaktiska forskningen visar på flera positiva aspekter av skönlitteraturundervisning (Ewald, 2007; Ingemansson, 2020; Molloy 2002; m.fl.) Det finns dock en rädsla att glappet mellan denna forskning och lärares praktik är för stor. (Wintersparv, 2018). Trots den stora mängd forskning inom skönlitteraturdidaktiken fann vi en lucka då den befintliga forskningen som utgår från mellanstadielärares syn på skönlitteratur och deras didaktiska val är närmast obefintlig. Studiens syfte är därmed att undersöka fem svensklärare på mellanstadiets syn på skönlitteratur och deras didaktiska val i en kvalitativ empirisk studie. Som metod för datainsamling valdes semistrukturerade intervjuer samt skriftliga följdfrågor. Resultatet av studien visar att samtliga lärare har en positiv syn på skönlitteratur men även att de fem lärarnas didaktiska val i skönlitteraturundervisning skiljer sig åt. Det är dock svårt att se om detta beror på Högskolan Kristianstad | 291 88 Kristianstad | 044 250 30 00 | www.hkr.seen brist i lärarnas didaktiska medvetenhet eller om det är en brist i lärarnas professionella språk. Studien visar även att det finns förutsättningar som är avgörande för lärares skönlitteraturundervisning oberoende av lärarnas didaktiska medvetenhet.

Trots tidigare forskning som visar att läsförmågan har stor betydelse även inom matematikämnet, så har den fortfarande inte särskilt stor plats i läroplanen för matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka mellanstadielärares inställning och arbete med läsförståelse i matematik. Den teori som använts i arbetet är den sociokulturella lärandeteorin, denna har använts för att analysera resultatet. För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer använts som metod och dessa har varit semistrukturerade. Totalt är det fyra olika lärare som intervjuats och gemensamt för dessa är att de är behöriga lärare i matematik samt att de är verksamma på mellanstadiet. Resultatet och analysen av vår studie visar att de fyra lärarna är överens om att läsförståelsen har stor betydelse inom matematiken. Idag ställer styrdokumenten i matematik högre krav på elevernas läsförmåga jämfört med vad det gjorde förr. Alla fyra lärarna menar att de arbetar med läsförmågan på ett eller annat sätt inom matematiken. I resultatet framkommer även att detta är något som inte diskuteras särskilt mycket på lärarnas arbetsplatser. Slutsatsen blir att trots att forskning visar hur viktigt det är med läsningen inom matematiken, så arbetar inte alla skolor aktivt med denna fråga. Dock finns det många lärare som har detta som en naturlig del av sin undervisning. I avsnittet om framtida forskning reflekterar vi över möjliga projekt att genomföra i framtiden.

The purpose of this essay is to examine how teachers can inspire and train middle school pupils in creative writing within the subject of Swedish. The essay also investigates whether the methods used by the teachers can be seen in the National Exams or not in the subject of Swedish. The methods used for this essay are individual qualitative telephone interviews of a structured nature. It includes four teachers from a school in Karlstad Municipality who all work or have recently been working with the Swedish subject. The study shows that the definition of creative writing varies among the teachers, but that the common denominator is that the students are using their creative abilities when they are writing their texts. The teachers are making an extensive use of reading based teachings to prepare and inspire the pupils to write creatively. It is common for the pupils to work together with someone to make learning fun. The expectation the teachers have on the students to use their creative abilities when they are writing a creative text can be linked to the methods that the teachers use in their teachings. This essay will also act as a foundation for more teachers to gain an in-depth knowledge of how teachers can inspire and train pupils in creative writing in the subject of Swedish. / Denna uppsats syftar till att undersöka om hur man som lärare kan inspirera och träna mellanstadieelever i kreativt skrivande inom svenskämnet. Uppsatsen undersöker vidare huruvida de metoder som används kan synas i elevernas nationella prov i svenska. Metoderna som används i undersökningen är enskilda kvalitativa telefonintervjuer av strukturerad karaktär. Den innefattar fyra lärare från en skola i Karlstad kommun som alla jobbar eller nyligen har jobbat inom svenskämnet. Studien visar att definitionen av kreativt skrivande varierar hos lärarna men att den gemensamma nämnaren handlar om att eleverna använder sina kreativa förmågor när de skriver sina texter. Det framgår att lärare i hög grad använder sig av läsundervisning för att förbereda samt inspirera eleverna till kreativt skrivande. Vanligt förekommande är att eleverna jobbar tillsammans med någon för att göra lärandet lustfyllt. Den förväntan som finns att eleverna ska använda sina kreativa förmågor när de skriver en kreativ text kan kopplas till de metoder som lärarna använder sig av i sin undervisning. Uppsatsen kommer vidare att utgöra en grund för att fler lärare ska få en fördjupad kunskap om hur lärare inspirerar och tränar elever i kreativt skrivande inom svenskämnet.

Denna studie undersöker vad som styr mellanstadielärare att anpassa sina vanor i undervisning med digitala verktyg. För att få syn på detta söker vi svar på vilka faktorer som styr lärarnas undervisning med digitala verktyg, samt hur lärarna agerar när något störande uppstår i arbetet med digitala verktyg. Kvalitativa intervjuer, specifikt semistrukturerade, är metoden som används i studien för att kunna fördjupa oss i det lärarna berättar. Tio verksamma mellanstadielärare intervjuas. Empirin som samlas in kategoriseras genom en tematisk analys där centrala teman identifieras i lärarnas svar. Empirin analyseras sedan med hjälp av ett analysverktyg bestående av den transaktionella pragmatismens inquiryprocess som sätts i en kontext där ramfaktorer är med och styr varje steg i processen. Studien visar att lärare prövar olika strategier, som påverkas av de ramfaktorer som finns i omgivningen, för att arbeta med digitala verktyg och lösa problematiska situationer som de kan skapa. När lärarna testar olika strategier och hittar den som fungerar leder det till en ny vana som läraren använder i sin undervisning med digitala verktyg. De ramfaktorer som styr vilka strategier lärarna kan pröva och vilka vanor de har möjlighet att utveckla när de undervisar med digitala verktyg är till exempel läroplanen, skolans resurser och elevsammansättningen i klassen läraren undervisar i.

Undersökande arbetssätt har visat sig vara en bidragande faktor till ett ökat intresse för naturvetenskap bland elever. Trots fördelarna framhålls svårigheten att implementera undersökande arbetssätt i undervisningen. Tidigare forskning betonar lärares motvilja att planera laborationer, till skillnad från lärare som använder NTA och uppvisar istället sin uppskattning för de färdiggjorda laborationerna. I detta arbete om undersökande arbetssätt med stöd av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) undersöks hur lärare i mellanstadiet arbetar med materialet i sin undervisning. Syftet är att belysa lärares didaktiska val med NTA-lådan samt de möjligheter och begränsningar som uppstår i arbetet med materialet. Studien genomfördes genom en kombination av klassrumsobservation och intervju som metod. Observationen fokuserade på lärarens didaktiska val och intervjun fokuserade på lärarens åsikter och erfarenheter. Resultaten visar att elevernas intresse och motivation ökar vid implementeringen av NTA-lådan i ett undersökande arbetssätt. Eleverna var självgående samt självsäkra under grupparbetet och deltog aktivt i laborationen. Läraren uttryckte sin uppskattning för NTA-lådan och påstod att elevernas lärande främjas genom detta tillvägagångssätt även om det fanns utmaningar. Den största utmaningen i lärarens praktik var att förbereda det omfattande NTA-materialet vilket ansågs som tidskrävande.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare på mellanstadiet arbetar med teknikämnet i skolan. Detta görs genom en enkät, vars frågor är upplagda efter tre frågeställningar: Vilka tankar har lärarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial använder lärarna sig av i teknikämnet? Totalt är det 65 lärare som arbetar eller har arbetat med teknik på mellanstadiet som deltagit i studien. Enkäten har visat på att de flesta lärarna som deltagit tycker att teknikämnet är ett roligt, spännande och intressant ämne som dock är svår bedömt, tids- och materialkrävande. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker det är bäst att arbeta med teori och praktik varvat, då båda delarna behövs för att eleverna skall förstå teknikens innebörd i samhället / The aim of this study is to gain insight into how teachers at Middle Schools in Sweden (grade 4-6) carry out their teaching of the compulsory school subject technology. This was accomplished through an online survey, which was divided into three sections based on the following three research questions: What thoughts do the teachers have of technology? How do the teachers carry out their teaching of technology? What materials do the teachers use in their teaching of technology? All in all 65 teachers, who currently teach or previously have taught technology at Middle Schools, have participated in the survey. The result reveals that most of the teachers involved find technology to be a fun, exciting and interesting subject, but that it is difficult to evaluate and grade the students, and also time and resource consuming. The study also shows that most of the teachers prefer a variety of theoretical and practical activities, since both elements are required to give the students an understanding of the importance and significance of technology in our society.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om läs- och skrivsvårigheter hos elever på mellanstadiet och hur mellanstadielärare uppger att de arbetar med dessa elever. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är kognitiva processer och läsningens fem utvecklingsdimensioner. Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförs för att samla in data. Resultatet visar att mellanstadieelevers svårigheter är läsförståelse, fonologisk medvetenhet, avkodning, stavning och grammatik. När lärare upptäcker läs- och skrivsvårigheter tar de direktkontakt med elever, anpassar materialet efter elevers behov, tar kontakt med speciallärare eller specialpedagog och kontaktar vårdnadshavare. Resultatet visar även att mellanstadielärare använder sig av grupp- och pararbeten, en-till-en undervisning, motivationsskapande undervisning, undervisning som är fokuserad på språk- och läsförståelse och digitala verktyg. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver varierad undervisning och olika arbetsmetoder för att utveckla deras läs- och skrivförmågor. Om eleverna tidigt och utifrån sina egna behov får hjälp, stöttning och anpassningar kan det hjälpa dem att komma ur dessa svårigheter.

Denna empiriska studie avser att undersöka hur en grupp mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i undervisningen och deras inställning till arbetssättet. Tidigare forskning visar att litteratursamtal har positiva effekter på elevers lärande. Därför vore det intressant att undersöka hur mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i sin undervisning. Studiens undersökning kommer att baseras på kvalitativa intervjuer där tre mellanstadielärare berättar om sina erfarenheter av litteratursamtal och hur de använder sig av arbetssättet. Den insamlade datan analyserades utifrån studiens frågeställningar och de centrala begrepp som genomsyrar studien. Resultatet tyder på en positiv inställning hos de tillfrågade lärarna gällande användning av litteratursamtal. De tillfrågade lärarna berättar att litteratursamtal är ett återkommande arbetssätt i deras undervisning. Det går att dra kopplingar mellan studiens resultat och den tidigare forskningen som lyfter fram olika tillvägagångssätt för att uppnå ett effektivt och gynnande litteratursamtal.