No description available.

Ökat valutbud och komplexa valsituationer gör att ungdomar behöver utveckla valkompetens för att ha beredskap att möta ett framtida yrkesliv och en arbetsmarknad i ständig förändring. En kompetens vilken kräver färdigheter som skapas genom process över tid och innefattar förmågan att utifrån självkännedom samt vetskap om utbud kunna fatta och genomföra beslut och som är ett studie- och yrkesvägledande uppdrag som vilar på hela skolans ansvar, men där flertalet granskningar visat på brister i kontinuitet och kvalité. Studiens syfte varit att analysera mellanstadielärares förutsättningar för arbete med studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Sex lärare har intervjuats för att undersöka hur deras förståelse, kunnande och vilja ser ut, i förhållande till uppdraget. Ett av studiens tydligaste resultat visar, i likhet med tidigare forskning, på bristande medvetenhet om ansvar och innebörden av uppdraget. Lärare likställer studie- och yrkesvägledning främst med den informativa delen inför gymnasiet, så som behörighetskrav, regelverk samt programutbud och ser studie- och yrkesvägledaren som ansvarig. Denna förståelse kan antas vara en förklaring till utebliven förändring trots påvisade brister över tid, då förståelse, kunnande och vilja i växelverkan är betydande förutsättningar för förändring i enlighet med implementeringsteori.

I denna studie presenteras en undersökning om hur samhällskunskapslärare på mellanstadiet upplever sitt ämne efter implementeringen av Lgr11. Lärarna som medverkat har erfarenhet av att arbeta under både Lpo94 och Lgr11. Genom kvalitativ intervju som metod och utifrån ett induktivt angrepssätt har datamaterialet samlats in och bearbetats genom en innehållsanalys. Resultatet visar att medverkande lärare upplever att Lgr11 är en styrande läroplan som gett samhällskunskapsämnet tydlighet. Vidare anser lärarna att trots att de enskilda SO-ämnena skrivs fram med egna kursplaner i Lgrl1 så kommer alla SO-ämnen in i varandra och behöver varandra i undervisningen. Slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att samhällskunskapslärarna upplever det positivt att deras ämne fått tydligare struktur än innan. Ämnet kan ses som svagt avgränsat men i och med Lgr11 skrivs ett tydligare innehåll fram. Ytterligare en slutsats är att lärarna ser ett behov av att integrera de olika SO-ämnena i undervisningen samt att det kan bidra till ökad kunskap hos eleverna.

This qualitative study examines middle school teachers and their thoughts and attitudes when working with gender roles and equality – both in social studies, but also as a part of schools´ core values.    The purpose of the study is to show how this work is done, both through different examples and also through understanding how these teachers look at their responsibility as teachers regarding gender roles and equality. The empiric material of the study consists of five semi-structured interviews with middle school teachers. The participants of the study had various experiences of working as teachers, which contributed to making the results and analysis interesting since they work in such a similar way with gender equality in their classrooms.    The results show that all the participants work actively with gender roles and equality in different ways. The participants say that they can use current events and ongoing discussions in society as a foundation for this work. They all see the connection between the core content in the social studies syllabus and the school’s basic values.    However, the participants have different views on their responsibilities as social studies’ teachers in relation to other teachers. On one hand, three of the participants claim that their responsibility is bigger as they are meant to teach the conceptions and their meaning within their subject. On the other hand, two of the participants say that the most important part of working with equality and gender roles lies within the school’s basic principles, and that it is the responsibility of everyone working in school to follow them.                           Keywords: gender rules, gender equality, middle school teachers and science teachers / Den här kvalitativa studien undersöker mellanstadielärares syn på och tankar kring arbetet med könsroller och jämställhet i både samhällskunskap och skolans värdegrundsuppdrag. Syftet med studien är dels att belysa hur arbetet går till genom olika exempel och dels genom att förstå hur samhällskunskapslärare ser på sitt uppdrag. Fem semistrukturerade intervjuer med behöriga mellanstadielärare har gjort den här studien möjlig. Lärarna har olika antal verksamma år, vilket har gjort resultatet och analysen intressant då de arbetar på så pass liknade sätt med könsroller och jämställdhet i sina klassrum.    I resultatet framkommer att alla lärarna jobbar mycket med könsroller och jämställdhet, på olika sätt. De menar att de allmänna diskussionerna och aktuella händelserna är bra som underlag. Alla ser kopplingen mellan det centrala innehållet i samhällskunskap och skolans allmänna värdegrundsuppdrag. Lärarna ser något olika på sitt uppdrags omfattning i förhållande till alla som arbetar i skolan. Tre av respondenterna menar att deras uppdrag som samhällskunskapslärare är något större då de i sitt arbete även ska undervisa om begreppen könsroller och jämställdhet och dess innebörd. Två av respondenterna menar att det är de som lärare som visar eleverna hur vi är mot varandra som är det viktigaste, alltså det uppdraget som finns i värdegrundsuppdraget som alla som arbetar i skolan har.                                   Nyckelord: könsroller, genus, jämställdhet, mellanstadielärare och samhällskunskapslärare

<p>This study is based on an examination of students’ habits of using the Internet in formal and informal environments. The focus within this study is on what kind of activities students use the Internet for and how and if their teacher connect the students actual usage of the Internet to base the education in school on it. What we have discovered in this report is that the student in this examination uses the Internet as a tool for communicative and entertaining purposes. Though, the use of the Internet is different depending on which physical environment it is situated in. Our method for this study was based on forms for the students (two classes) to fill in and interviews with two elementary teachers</p>

<p>Språket är en viktig del i matematikundervisningen. Forskning visar att språket är betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har också kunnat se ett samband mellan språklig och matematisk förmåga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus på kommunikation och samspel inom matematikundervisningen som aktuell läroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda på lärares syn på språkets betydelse i matematikundervisningen och även få en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett språkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersökning genomförts bland sex mellanstadielärare i en svensk kommun.</p><p>Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare anser att språket är viktigt i matematikundervisningen. Däremot skiljer det sig åt när det gäller vilken betydelse de anser att det har. Enskilt arbete utgör här, liksom i tidigare undersökningar, den största delen av undervisningen, även om hälften av lärarna aktivt arbetar med matematiska samtal eleverna emellan. En av de slutsatser som dras av undersökningen är att om kursplanens mål gällande en kommunikativ förmåga ska kunna uppnås, måste eleverna regelbundet få skriva, samtala och diskutera kring matematiska frågor.</p> / <p>Language is an important part of mathematics education. Research shows that language is significant for knowledge development and that there is a connection between linguistic and mathematical ability. Investigations have shown, though, that the increased focus on communication and pupil interaction within the mathematics education, recommended in the curriculum and syllabus, have not yet reached the desired effect. In order to find out about teachers’ views on the significance of language in mathematics education, and also to get an update of the current educational situation from a linguistic perspective, a qualitative investigation has been made among six primary-school teachers.</p><p>The investigation shows that all teachers interviewed believe language to be important in mathematics education. They do, however, differ in their opinions of where the significance lies. The main part of mathematics lessons is, as noted in previous investigations, used for individual schoolwork, even though half the group of teachers actively practise mathematical communication amongst the pupils. One of the conclusions that can be drawn from this investigation is that if the syllabus’ objective about communicative ability is to be achieved, the pupils must be allowed to write and discuss mathematical issues on a regular basis.</p>

Språket är en viktig del i matematikundervisningen. Forskning visar att språket är betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har också kunnat se ett samband mellan språklig och matematisk förmåga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus på kommunikation och samspel inom matematikundervisningen som aktuell läroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda på lärares syn på språkets betydelse i matematikundervisningen och även få en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett språkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersökning genomförts bland sex mellanstadielärare i en svensk kommun. Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare anser att språket är viktigt i matematikundervisningen. Däremot skiljer det sig åt när det gäller vilken betydelse de anser att det har. Enskilt arbete utgör här, liksom i tidigare undersökningar, den största delen av undervisningen, även om hälften av lärarna aktivt arbetar med matematiska samtal eleverna emellan. En av de slutsatser som dras av undersökningen är att om kursplanens mål gällande en kommunikativ förmåga ska kunna uppnås, måste eleverna regelbundet få skriva, samtala och diskutera kring matematiska frågor. / Language is an important part of mathematics education. Research shows that language is significant for knowledge development and that there is a connection between linguistic and mathematical ability. Investigations have shown, though, that the increased focus on communication and pupil interaction within the mathematics education, recommended in the curriculum and syllabus, have not yet reached the desired effect. In order to find out about teachers’ views on the significance of language in mathematics education, and also to get an update of the current educational situation from a linguistic perspective, a qualitative investigation has been made among six primary-school teachers. The investigation shows that all teachers interviewed believe language to be important in mathematics education. They do, however, differ in their opinions of where the significance lies. The main part of mathematics lessons is, as noted in previous investigations, used for individual schoolwork, even though half the group of teachers actively practise mathematical communication amongst the pupils. One of the conclusions that can be drawn from this investigation is that if the syllabus’ objective about communicative ability is to be achieved, the pupils must be allowed to write and discuss mathematical issues on a regular basis.

This study is based on an examination of students’ habits of using the Internet in formal and informal environments. The focus within this study is on what kind of activities students use the Internet for and how and if their teacher connect the students actual usage of the Internet to base the education in school on it. What we have discovered in this report is that the student in this examination uses the Internet as a tool for communicative and entertaining purposes. Though, the use of the Internet is different depending on which physical environment it is situated in. Our method for this study was based on forms for the students (two classes) to fill in and interviews with two elementary teachers

Syftet med denna studie är att undersöka hur mellanstadielärare tar tillvara på de matematiska resultaten från de nationella proven i årskurs 3 samt undersöka vilka svårigheter som lärarna upplever att eleverna har baserat på provresultaten. Detta undersöks både utifrån fyra stycken intervjuer och resultaten från det nationella provet i matematik år 2014. Intervjusvaren används för att besvara båda frågeställningarna, och tillsammans med exempeluppgifter från det nationella provet i matematik för årskurs 3 år 2014 besvaras den andra frågeställningen. Bearbetning och analys sker utifrån tidigare forskning, variationsteorin samt dess begrepp lärandeobjekt, kritisk aspekt och variationsmönster. De svårigheter som lärarna uppfattar som generella i klasserna är bland annat muntlig kommunikation, problemlösning och multiplikationstabellen. Det visar sig även att överlämningarna mellan årskurs 3 och 4 är relevanta för lärarens arbete under höstterminen, då information utöver det matematiska kan ges. Förutom de matematiska svårigheter som finns generellt på gruppnivå, kan även elevernas resultat användas för att få de resurser och det stöd som eleverna behöver på individnivå, redan innan höstterminen börjar.

No description available.