Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar i Sverige och stressrelaterade diagnoser står för 49 procent där kvinnor är överrepresenterade. Konsekvenserna av stressrelaterad ohälsa leder till stora problem i vardagen. Där den subjektiva upplevelsen av inkongruens mellan krav och förmåga i aktivitetsutförande samt en obalans i aktivitetsmönster är centrala. Inom arbetsterapi anses ett balanserat aktivitetsmönster och kongruens i aktivitetsutförande vara en förutsättning för delaktighet och hälsa. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av arbetsterapeutiska interventioner för kvinnor med stressrelaterad ohälsa och deras självskattade upplevelser av interventionerna. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie där data från 188 kvinnor insamlades via en egenkonstruerad webbenkät på sociala nätverket Facebook. Enkäten berörde demografisk data samt förekomst och självskattad upplevelse av sju arbetsterapeutiska interventioner. Resultatet visade att 37 procent av respondenterna erhållit någon form av arbetsterapeutisk intervention och i snitt 2.5 interventioner per respondent. Inga statistiska regionala skillnader kunde urskiljas i förekomst av arbetsterapeutiska interventioner. Den mest förekommande interventionen var Tips och råd för att hantera stressiga situationer (31%). Anpassningar på arbetsplatsen, miljö och utförande var den intervention som skattades högst då 13 av de 14 kvinnor (93%) som deltagit i interventionen skattade Mycket bra/Ganska bra. Totalt skattade kvinnorna samtliga arbetsterapeutiska interventioner Mycket bra/Ganska bra (80%). Slutsats: Resultatet visade att arbetsterapeutiska interventioner förekom endast bland cirka en tredjedel av de kvinnor som sökt vård relaterat till stressrelaterad ohälsa. Dock ansåg majoriteten att deras upplevelser av interventionerna var positiva vilket indikerar att arbetsterapeutiska interventioner kan vara ett stöd i rehabiliteringen för kvinnor med stressrelaterad ohälsa. / Mental ill-health is today the most common cause of long-term sick leave in Sweden and stress-related diagnoses account for 49 percent where women are over-represented. The consequences of stress-related ill-health leads to difficulties in everyday life. Where a subjective experience of incongruence between requirements and ability in occupational performance and an imbalance in activity patterns are crucial. Having a balanced activity pattern and experiencing congruence in occupational performance are considered to be essential for experiencing participation and health in occupational therapy theory. The purpose of this study was to explore the incidence of occupational therapy interventions for women with stress-related disorders and their self-rated experiences of the interventions. The method used was a quantitative cross-sectional study where data from 188 women were collected using a self-designed web survey on the social network Facebook. The questionnaire concerned demographic data and the incidence and self-rated experience of seven occupational therapy interventions. The result showed that 37 percent of the respondents had received some form of occupational therapy intervention and on average 2.5 interventions per respondent. There were no statistical regional differences in the incidence of occupational therapy interventions. The most common intervention was Strategies for managing stressful situations (31%). The intervention Workplace adjustments of performance and environment rated highest where 13 out of 14 women (93%) rated Very good/Fairly good. Overall the occupational therapy interventions where rated as Very good/Fairly good (80%). Conclusion: The overall result showed that occupational therapy interventions occurred only among approximately one-third of the women who sought care related to stress-related disorder. However, the majority considered that their experience of the interventions were positive, which indicates that occupational therapy interventions can be a support in the rehabilitation of women with stress-related disorders.

Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett växande problem i Sverige. Kommunen bär den största samhällskostnaden för ett barn under uppväxten och därför är det extra viktigt att ta reda på hur resurser kan omfördelas i samhället för att gynna barns hälsa. Syftet med studien var att visa hur en investering i preventiva insatser kan förbättra barns psykiska hälsa och samtidigt spara på samhällets resurser. Kommunal statistik visar att barn i skolan som är i behov av särskilt stöd på grund av depression/ångest, ADHD och psykosocial problematik får insatser så som stöd från elevassistent, lärare eller placerad i särskild undervisningsgrupp. Kostnader för dessa insatser varierar mellan 4424-26000 kronor per barn och månad. Dessa kostnader kan ställas i relation till kostnader för universella preventiva skolprogram som har en bevisad positiv effekt på barns psykiska hälsa, vars driftskostnader för en hel intervention som mest är 1097 kronor per barn. Analysen visar att en omfördelning av resurserna till preventiva interventioner, såsom skolprogram, kan vara en lyckosam satsning för kommunen, både ekonomiskt och hälsomässigt då det kan förbättra barns psykiska hälsa men också leda till samhällsbesparingar. / Children’s mental ill-health is a growing public health problem in Sweden and for the municipality, being an important financial actor during a child’s upbringing, it is crucial to put resources where they give positive effect on the problem. The overall aim of the study is to describe how investing in prevention programs at children’s schools can improve children’s mental health and reduce the societal costs. Municipality statistics show that children in need of special support in school because of depression/anxiety, ADHD and psychosocial problems receive actions such as personal assistant, teacher or placed in a special education group. The cost of these actions varies between 4424-26000 Swedish krona [SEK] per child and month. These costs can be put in relation to preventive universal school interventions that have the highest cost of 1097 SEK per child and have a proven effect on child mental health. The analysis shows that preventing child mental ill-health can save societal costs and provide a healthier life for children compared to the current standard practice of targeting the children’s problems only after they have occurred.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande fenomen. Trots detta så existerar fortfarande ett stigma mot de som drabbas i form av negativa föreställningar om denna grupp. Stigmatiserande attityder finns i samhället i stort samt inom vården och kan resultera i negativa konsekvenser för den som blir utsatt. Detta är inte i linje med vårdens uppdrag där alla ska behandlas med värdighet och respekt. Syfte: Beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever stigma inom vården. Metod: Studien är en litteraturöversikt av kvalitativ design med en induktiv ansats. Resultatet är baserat på nio artiklar som kvalitetsgranskades utifrån ett protokoll framtaget av Hälsohögskolan i Jönköping samt analyserades utifrån Fribergs analyssteg. Resultat: Stereotypisering samt bristande vård utgör studiens övergripande teman. I dessa ingår underteman upplevelser av att anses vara inkompetent, upplevelser av social stämpling, upplevelser av bristande interaktion, upplevelser av att inte uppfattas som en hel människa samt upplevelser av kränkande bemötande. Slutsats: Det faktum att patienterna har psykisk ohälsa kan påverka vårdrelationen negativt. Stigmat kan skapa barriärer mellan patienter och vårdgivare samt kan ge upphov till lidande för patienterna. Vårdgivaren bör se människan bakom sjukdomen. / Background: Mental ill health is a widespread phenomenon. There is in spite of this still a stigma around the people affected that takes form of negative notions about this group. Stigmatizing attitudes exist both in society as a whole and in health care and may result in negative outcomes for the people affected by them. This is not in line with the commitment of health care where everyone should be treated with dignity and respect. Aim: To describe how people with mental ill health experience stigma in healthcare. Method: The study is a literature review with a qualitative design and an inductive approach. The result is based on nine scientific papers which were examined by quality through a protocol made by Hälsohögskolan in Jönköping and analysed with Friberg’s model of analysis. Results: Stereotypization and insufficient care are the general themes of the study. These themes includes the subthemes experiences of being considered incompetent, experiences of social labelling, experiences of insufficient interaction, experiences of not being perceived as a whole person and experiences of offensive treatment. Conclusions: The occurrence of patients having mental ill health may affect the relationship between caregivers and the patients in a negative manner. The stigma may create barriers between patients and caregiver and may result in suffering for the patients. The caregivers should see the person behind the illness.

Studies suggests that there are differences between minorities from the Middle East in Western countries and natives regarding their attitudes to psychiatric illness, where the minority from Middle East have more negative attitudes towards psychiatric illness. While minorities from the Middle East comprise a significant share of the population in Sweden, there is a lack of studies that specifically investigates how their attitudes towards mental illness compares to the attitudes of Swedish born. The aim of this study is to investigate if men and women from the Middle East living in Sweden differ in their attitudes towards mental illness compared to men and women born in Sweden. The investigation is based on CAMI-S three attitude factors: “open-minded/pro-integration”, “fear/avoidance” and “community mental health ideology”. The study is based on questionnaires from 80 respondents, 48 born in Sweden and 32 born in the Middle East, where the respondents have answered questions based on CAMI-S. The answers have been compiled based on the three attitude factors and the relationship between the attitude factors and country of origin and gender have been analyzed with ANOVA. The null hypothesis is that there is no relationship between the three attitude factors and the independent variables “country of origin” and “gender”. The results show that there is a relationship between country of origin and the two first attitude factors, where the respondents from the Middle East had more negative attitudes towards mental illness compared to Swedes. Gender, on the other hand, had no statistically reliable relation with the three attitude factors. The results also indicate that the tool CAMI-S is ill adjusted for individuals with little knowledge of the Swedish care system.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vilka förklaringar kuratorerna anger till psykisk ohälsa bland ungdomar och hur de arbetar för att motverka psykisk ohälsa. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med kuratorer inom skolans elevhälsa, ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet visar att kuratorernas förklaringar till psykisk ohälsa hos unga är individ-, familje-, relations- och skolrelaterade. Stressen att alltid vara tillgänglig via mobilen och destruktiva beteenden har stor betydelse för ungdomars psykiska ohälsa och stress. Skolans struktur utgör även en stor risk till psykisk ohälsa bland ungdomarna. Resultaten visar även att kuratorernas arbetssätt i form av ett professionellt bemötande och alliansbyggandet har stor betydelse för att ungdomarna ska uppnå psykisk hälsa. Samverkan samt främjande och förebyggande insatser på grupp, individ och samhällsnivå, är viktiga för att motverka psykisk ohälsa hos unga. Studien indikerar att det finns ett behov för vidare forskning om psykisk ohälsa bland unga. / The study’s objective was to investigate counselors’ view of mental ill-health among young people and their work to prevent it. Eight qualitative interviews were conducted with counselors in schools, youth clinics, and youth psychiatry wards. The outcome shows that mental ill-health among young people relates to sense of self, family and relationship issues, and school related issues. The stress to always be accessible via mobile phones and other self-destructive behavior gravely impact youths’ sense of wellbeing. The educational system is also at risk of inducing mental ill-health among young people. Counselors’ ability to work with a professional approach and alliance building between young people is of great importance for the youths to retain their mental health. Preventative efforts at the individual, group, and community levels are important for helping adolescents with mental ill-health. This study indicates that further research on mental ill-health among young people is essential.

Denna studie undersöker hur samverkan upplevs fungera mellan skola, socialtjänst och Barn-och ungdomspsykiatri (BUP) som möter barn med psykisk ohälsa i samverkansmöten. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med två skolkuratorer, två socialsekreterare samt två kuratorer från BUP. Empirin har analyserats med innehållsanalys och har därefter tolkats genom Sociala representationer och Institutionell teori. Resultatet består av kategorierna Möjligheter med samverkan, Svårigheter med samverkan, Ansvarsfördelning, Sätt att främja samverkan och sist Sociala representationer. Resultatet visade att det som fungerade bra med samverkan var att det fanns tydliga rutiner och ansvarsområden samt att aktörerna lärde sig om varandras professioners sätt att tänka utifrån deras olika kompetenser. Resultatet visade att det inte existerade någon maktobalans mellan professionerna men att det kunde förekomma i deras handlingsförmåga. Det som kunde påverka samverkan negativt var resurshinder inom de olika organisationerna. Intervjupersonernas synsätt om varandra var positivt i övergripande bemärkelse och det framkom att det fanns åsikter om varandra som påverkade samverkan positivt. Slutsatsen är att samverkan genom samordnad individuell plan (SIP) haft en positiv utveckling för samverkan, då den gett möjlighet att träffas och få kännedom om varandras organisationer, kompetenser och ansvarsområden. Aktörernas olika organisatoriska förutsättningar ledde ofta till att det uppstod olika tolkningar om hur ett socialt problem skulle tolkas och lösas, vilket bidrog positivt till en helhetsbild av en klients situation. / This study aims to investigate how the collaboration between Social services, Child and adolescent psychiatry (BUP) and School are being perceived regarding children with mental ill-health. The study is based upon six semi-structured interviews with two school social workers, two social service workers and two counselors from BUP. The results has been analysed with content analysis and thereafter interpreted through Social representations and Institutional theory. The emerging categories were: Possibilities with collaboration, Difficulties with collaboration, Responsibility distribution, Ways to improve collaboration and Social representations. The results showed that what was perceived as a positive collaboration was distinctive routines, clear areas of responsibility and to learn about each of the professions way of thinking, as they have different expertise. The results also showed that it did not exist a balance of power, but that it could affect their professional ability to act. What could affect the collaboration negatively was the difficulty of resource management within the organizations. The view the participants had of each other was generally positive, and it did exist thoughts of each other in some way affecting the collaboration. The conclusion is that collaboration through Specialized individual plan (SIP) has had a positive effect, as it has given the opportunity for professionals to meet and get knowledge about each other’s organizations, competences and areas of responsibility. The participants different organizational conditions often led to different interpretations on how a social problem should be interpreted and solved, which contributed positively to an overall picture regarding a client’s situation.

Det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden, där visstidsanställning/ behovsanställning blivit alltmer vanligare anställningsformen i Sverige. Individer som inte har fast anställning har även sämre psykosociala arbetsförhållanden och upplever större stress på arbetsplatsen, vilket i sin tur kan leda till mental ohälsa. Även kvinnor upplever sig ha sämre psykosociala arbetsförhållanden jämfört med män. I denna studie undersöks sambandet mellan psykosociala arbetsförhållanden, arbetsbelastning, anställningsform samt kön och mental ohälsa. De psykosociala förhållanden mäts genom den så kallade krav- och kontrollmodell som omfattar vilken typ av arbete individen utför. Resultatet uppvisade positiva samband mellan både psyksociala arbetsförhållanden, alltför många arbetsuppgifter, visstidsanställning, kvinna och mental ohälsa då mental ohälsa var större hos de individer som upplever sig ha höga krav och låg kontroll i arbetet (spänt arbete) än hos individer med låga krav och hög kontroll på arbetsplatsen. Även alldeles för stor arbetsbelastning hade en stor betydelse när det gäller mental ohälsa. Detta gäller även anställningsform då resultatet visade att visstidsanställda var i högre utsträckning utsatta av mental ohälsa än de som har fast anställning. Emellertid vad gäller kön så resultatet uppvisade att kvinnor drabbas i högre utsträckning av mental ohälsa jämfört med män däremot kan detta inte kopplas till krav och kontroll på arbetsplatsen. Studien avslutas med diskussion kring de resultat som har erhållits från regressioner. / There have been major changes in labor markets, where temporary employments have become increasingly more common form of employment in Sweden. Individuals who do not have a permanent job have also worse psychosocial working conditions and experience greater stress in the workplace, which in turn can lead to mental ill health. Although women perceive themselves as having poorer psychosocial working conditions compared to males. The present study examines the relationship between psychosocial working conditions, workload, employment status, sex and mental ill health. The psychosocial working condition measured by the so called demands and latitudes model that includes the type of working the individual performs. The result showed a positive correlation between psychosocial working conditions, too many tasks, temporary employment, women and mental ill health where mental ill health was grater in those individuals who have high demands and low control at work than those with low demands and high control in the workplace. Also heavy workload had a major role in the mental ill health. This also applies to employment status when the results showed that temporary workers were more often affected of mental ill health than those with permanent employment. However, in terms of gender, the results showed that women are affected more often of mental ill health compared to men; however, this cannot be linked to demand and control in the workplace. The study concludes with discussion of the results obtained from the regressions.

De ungas psykiska ohälsa är ett allt ökande problem, vilket är något som måste stoppas. Syftet med studien var att undersöka yrkesverksammas upplevelser och erfarenheter av förebyggande insatser mot psykisk ohälsa för unga. Vi genomförde en kvalitativ studie där vi intervjuade sex yrkesverksamma personer som arbetar med unga i olika sammanhang. Den insamlade datan har analyserats med en tematisk analys. Resultatet av studien visar att yrkesverksamma arbetar väldigt mycket i sitt dagliga arbete med förebyggande insatser. Det framkommer även att det saknas forskning kring ämnet, särskilt evidensbaserad. Studien visar att den psykiska ohälsan enligt yrkesverksamma delvis uppfattas som en konsekvens av det förändrade samhället. Vår uppfattning är att det behövs mer forskning gällande ämnet och mer arbetsmetoder som yrkesverksamma kan använda sig av. / The mental ill-health of young people is a growing problem, which is something that must be stopped. The aim of this study was to show the perceptions and experiences of professionals about treatment against mental ill-health for young people. We conducted a qualitative study in which we interviewed six professionals who work with young people in different contexts in the community. The collected data has been analyzed with a thematic analysis. The results of this study showed that professionals work very much in their daily work with preventative efforts. There is short of research on the subject, especially evidencebased. The study's results showed that mental ill-health is a problem that is partly a consequence of the changing society we live in today. Our opinion is that more research is needed on the subject and more working methods that professionals can use.

Syftet har varit att undersöka och skapa en fördjupad förståelse för hur kuratorer inom psykiatrin upplever sitt arbete med att stödja barn som anhöriga till förälder med psykisk sjukdom/ohälsa. Utifrån ett kombinerat urval bestående av målinriktat urval och bekvämlighetsurval rekryterades fem respondenter från två orter i Sverige. Kvalitativ metod har använts bestående av semistrukturerade intervjuer, vilka analyserats med tematisk analys. Resultaten visar att kuratorer arbetar på olika sätt med att ge stöd till barn som anhörig till förälder med psykisk ohälsa/sjukdom. Hinder som identifierats handlar om dels om förhållningssätt i form av fokus på de vuxna klienterna och rädsla för att bryta en allians till klienten om för mycket fokus läggs på ett barnperspektiv. Ett annat hinder är enligt kuratorerna resursbrist. Möjligheter som lyfts utgörs av förebyggande arbete. Slutsatserna från denna studie visar att kuratorers arbete med att stödja barn är komplext och att det kan behövas utvecklingsarbete för att komma till rätta med hinder och öka möjligheter att stödja barn som är anhörig till förälder med psykisk ohälsa/sjukdom. / The purpose of this study has been to investigate and provide an in-depth understanding of how counselors in psychiatry experience their work in supporting children as relatives of parents with mental illness/ill health. Based on a combined sample consisting of goal-oriented selection and convenience selection, five respondents were recruited from two locations in Sweden. A qualitative method has been used consisting of semi-structured interviews, and a thematic analysis has been carried out. The results show that counselors work in several different ways to provide support to children to a parent with mental ill-health/mental illness. Obstacles regarding providing support to children is a predominant focus on adults, fear of breaking an alliance with the adult client, and lack of resources. The results also show that the councelors’ view of opportunities is about preventive work. The conclusion from this study is that providing support to children is complex, and that development of work practices may be needed to come to terms with obstacles and create increased opportunities to support children to parents with mental ill health/mental illness.