Syfte: Ingen kan hävda att de har missat den pågående klimatdebatten med ett fokus på den globala uppvärmningen. En ökad medvetenhet om miljömässig hållbarhet har bidragit till en integration av etisk beslutsfattning in i organisationer. Studiens syfte är att undersöka hypotesen att CSR leder till ett ökat fastighetsvärde. Vi ämnar även få en ökad förståelse för hur motivation påverkar etisk beslutsfattning och CSR. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats inom ramen för en fallstudie. Empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med beslutsfattare inom den svenska fastighetsbranschen. En analys av aktuell forskning och litteratur samt en modell av Sekerka & Stimel (2012) har bidragit till den teoretiska referensramen. Slutsats & Resultat: Vi anser att miljömässig hållbarhet och det ekonomiska incitamentet går hand i hand och krävs idag för ekonomisk framgång. Då CSR tillämpas inom en organisation så har vi märkt att det inte är organisationstyperna som sedan påverkar om CSR ger ett ökat fastighetsvärde. Det är snarare organisationens mål med fastigheten. Svaret blir att långsiktiga intressenter anser att kostnaden för miljöinsatser leder till ett motsvarande eller en större värdeökning av fastigheterna. För att detta ska vara sant krävs dock en långsiktighet och långsiktiga mål med fastigheten. Förslag till fortsatt forskning: Ett intressant synsätt skulle vara att modifiera och tillämpa Sekerka & Stimels (2012) modell vid jämförandet mellan olika branscher. Ett intressant ämne är hur miljömässig hållbarhet påverkar organisationers lönsamhet ur det ekonomiska perspektivet. Hur står svenska organisationers miljömässiga hållbarhetsarbete jämfört med utländska? Ett annat intressant område är hur miljömässig hållbarhet påverkas av externa bestämmelser så som lagstiftning och ökad myndighetskontroll. Under studiens gång har vi kommit fram till att Sekerka & Stimels (2012) modell har brister när den appliceras på den svenska fastighetsbranschen. Ett alternativ kan vara en utveckling och anpassning av Sekerka & Stimels (2012) modell för att lättare kunna appliceras mot en svensk bransch. Under de genomförda intervjuerna har flera organisationer talat om den sociala hållbarheten. Vi anser att det skulle vara intressant att genomföra en liknande studie inom CSR men med inriktning mot social hållbarhet Studiens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse hur etisk beslutsfattning påverkar motivation av CSR. Studien bidrar även till ett tydliggörande av hur etisk beslutsfattning och miljömässig hållbarhet tillämpas inom den svenska fastighetsbranschen. Studien ger även svar på den praktiska frågan om CSR kan ge ett ökat fastighetsvärde. / Purpose: No one can argue and say that they have missed the ongoing climate debate which, focuses on global warming. An increased awareness of environmental sustainability has contributed to the integration of ethical decision-making in organizations. The study's purpose is to examine the hypothesis that CSR leads to increased property value we will also try to get a better understanding on how motivation effects ethical decision-making and CSR. Method: The study has been completed with a qualitative approach in the framework of a case study. Empirical material was gathered by semi-structured interviews preformed with decision-makers in the Swedish property industry. An analysis of the current research and literature, as well as a model by Sekerka & Stimels (2012) has contributed to the theoretical framework. Conclusion & Results: We believe that environmental sustainability and an economic incentive goes hand-in-hand and are required for financial success today. When CSR is applied within an organization, we have noticed that there is not the organizational type which affects whether CSR brings an increase in property value. Rather it is the organization's goals with the property. The answer is that long-term stakeholders believe that the cost of environmental measures leading to an equivalent or greater increase in the value of the properties. For this to be true it requires a long-term approach and long-term goal with the property. Further research: An interesting approach would be to modify and apply Sekerka & Stimels (2012) model in the comparison between different industries. An interesting topic is how environmental sustainability will affect an organization’s profitability within an economic perspective. How are Swedish organization’s environmental sustainability efforts compared with overseas? Another interesting area is how environmental sustainability are affected by external conditions such as legislation and increased government control. During the study we have come to the conclusion that Sekerka & Stimels (2012) model has shortcomings when applied to the Swedish property industry. An alternative can be an advancement and adaptation of Sekerka & Stimels (2012) model in order for it to be applied on a Swedish industry. During the interviews, several organizations talked about social. We believe that it would be interesting to conduct a similar study in CSR, but with focus on social sustainability Contribution: The study contributes to a better understanding of how ethical decision-making affects the motivation towards CSR. The study also contribute to a clarification of how ethical decision-making and environmental sustainability are applied in the Swedish property industry. The study will also provide answers to the practical matter: could CSR contribute to an increased property value.

Alsters herrgård är den forna poeten Gustaf Frödings minnesgård, belägen öster om Karlstad. I vår uppsats vill vi studera hållbarheten i Alsters herrgårds arbete inom de sociala och miljömässiga aspekterna. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med anställda på herrgården som är kunniga inom ämnet, och på så sätt fått en djupare inblick i verksamhetens hållbarhetstänk. Vi har även läst relevant litteratur och information på hemsidor för att få en vetenskaplig grund i ämnet. I uppsatsens teoretiska ramverk förklarar vi centrala begrepp och teorier som vi anser är relevanta för studien, som sedan kan kopplas till verksamheten och deras aktiva arbete. Studien visar även upp Alsters herrgård arbete kopplat till hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett begrepp med flera definitioner, så har även herrgården sin egna definition. Kulturarv, Gustaf Fröding och hållbar utveckling är tre fokusområden som Alsters herrgård arbetar med, och dessa finns med i en vision som samtliga anställda på herrgården har fått ta del av. Verksamhetens hållbarhetsarbete handlar till stor del om tillgänglighet och miljömedvetenhet, och från år 2010 till år 2013 blev området tillgängliggjort, vilket handlade mycket om handikappanpassning till och i byggnader. De fokuserar även på att minimera den negativa miljöpåverkan, som exempelvis köpa in närproducerade varor. Eftersom herrgårdens byggnader är kulturminnesmärkta är ombyggnationer en omständlig och långvarig process, och Länsstyrelsen Värmland är enligt Alsters herrgård de som tar de slutgiltiga besluten kring förändringar på platsen. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att Alsters herrgård är en verksamhet som har implementerat hållbarhetsaspekten väl i sin planering, både socialt och miljömässigt. Även om de på grund av kulturminnesmärkningen inte kan genomföra alla ändringar de vill, är hållbar utveckling alltid med i fokus.

Bakgrund och problematisering: Miljömässig hållbarhet är ett ämne som på senare tid har uppmärksammats i allt större utsträckning. Miljömässig hållbarhet har fått större betydelse för både externa men även interna intressenter vilket därmed har fått företag att uppmärksamma ämnet. Det finns flera bakomliggande orsaker till varför företag väljer att arbeta med detta samt ett antal styrmedel som kan användas för att involvera hela organisationen i det miljömässiga hållbarhetsarbetet. En svårighet för utvalda företag är att få samtliga medarbetare att känna sig involverade och veta hur de kan bidra genom sitt dagliga arbete.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka samt analysera hur två utvalda företag använder sig av olika styrmedel för att involvera samtliga medarbetare inom organisationen i det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Samt undersöka de bakomliggande faktorerna till varför utvalda företag väljer att arbeta med miljömässig hållbarhet och dess koppling till valt styrmedel.   Metod: Studien har utformats utifrån en kvalitativ undersökningsmetod samt en abduktiv ansats. Insamlad empiri kommer bestå av sex semistrukturerade intervjuer på två välkända företag inom livsmedels- respektive möbelbranschen. Det har utförts totalt tre intervjuer på respektive företag för att lättare kunna besvara uppsatsens forskningsfrågor samt uppnå dess syfte.   Slutsats: Uppsatsen främsta slutsats är att utvalda företag använder en mix av formella, informella och informativa styrmedel för att involvera hela organisationen i det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Vi kan urskilja likheter i att båda företagen använder miljöpolicy som styrmedel, därefter finns vissa skillnader där det ena företaget främst använder miljömärkningar medan det andra till stor del styr med värderingar. Värderingar är även något båda företagen lyfter fram som ett betydelsefullt verktyg, framför allt på högre nivåer, för att förmedla hållbarhetsarbetet till medarbetarna. Det mest fördelaktiga sättet att förmedla hållbarhetsarbetet anser medarbetarna dock vara genom information.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att studera hur publiken tolkar budskap och förhåller sig till information från företagen McDonalds och Max hamburgare när de kommunicerar miljömässig hållbarhet. Studiens frågeställningar är följande: • Hur ser publikens attityder gentemot snabbmatskedjorna ut? • Hur värderar publiken informationen från Max hamburgare och McDonalds? • Hur påverkar företagens marknadsföring konsumenters köpvanor och val för att stödja miljön? Metod och material: De metoder som använts i studien är fokusgruppsintervjuer och innehållsanalyser. Det empiriska materialet är genererat från deltagarnas samtal under fokusgruppsintervjuerna. Huvudresultat: Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visar att deltagarna hade en negativ inställning till McDonalds, i synnerhet när McDonalds kommunicerar sitt arbete för miljön. Däremot förknippar många av deltagarna Max hamburgare med ett stort engagemang för miljön. Den negativa respektive positiva inställning speglade hur de förhöll sig till reklamfilmerna. Slutsatsen som studien kommit fram till är att publikens attityder och förutfattade meningar har stor betydelse för hur ett budskap från företagen tas emot av publiken, och trots att företagen kommunicerar miljömässig hållbarhet så är det inget som påverkar konsumentens köpbeslut. Köpbeslutet baseras på smak och vad personen i fråga är sugen på.

Tourism is increasing with each passing year, which places increasing demands on businesses in the hospitality industry to achieve environmental sustainability. One way for businesses to show their commitment to the environment is by acquiring and becoming certified with an eco-­‐label. However, the views on ecolabelling may vary as it is a way for businesses to show their voluntary commintment to achieve environmental sustainability. The purpose of the study is to investigate how the eco-­‐label Green Key presents criteria for hotels in its support documents and how the hotel chains Elite Hotels of Sweden and Radisson Hospitality AB describe these criteria in their sustainability and annual report for 2018. A qualitative text analysis has been carried out on a total of six support documents regarding criterias, where questions are asked to the documents to answer the purpose of the study. The study has shown that the Green Keys support document presents criteria as both mandatory and voluntary scoring criteria in a total of 13 areas. The supporting documents also describe that important parts such as knowledge and information are decisive in whether the business succeeds in achieving a change through criteria or not. Criticism directed at eco-­‐labels is largely about the question of whether environmental sustainability can be achieved through an eco-­‐label, as certain criteria cannot measure the actual environmental performance of the business. The study shows that Green Key’s support document with criteria places requirements on hotel operations to introduce measurable goals in the main ares of energy, water, chemicals and waste where all criteria require documentation, but there is some uncertainty as to whether a criterion is mandatory or not depending on whether or not it is considered applicable to the business. / Turismen ökar för varje år som går vilket ställer allt högre krav på verksamheter inom besöksnäringen till att uppnå en miljömässighållbarhet. Ett sätt för verksamheter att visa sitt åtagande och engagemang för miljön är genom att införskaffa och bli certifierad med en miljömärkning. Åsikterna om miljömärkningar kan dock variera då det är ett sätt för verksamheter att visa sitt frivilliga engagemang för att uppnå miljömässig hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur miljömärkningen Green Key framställer kriterier för hotell i sina stöddokument samt hur hotellkedjorna Elite Hotels of Sweden och Radisson Hospitality AB framställer dessa kriterier i sin hållbarhets-­‐respektive årsredovisning för 2018. En kvalitativ textanalys har genomförts på totalt sex dokument gällande kriterier, där frågor ställts till dokumenten för att besvara studiens syfte. Studien har visat att Green keys stöddokument framställer kriterier som både obligatoriska och frivilliga poängkriterier inom totalt 13 områden. Stöddokumenten beskriver även att viktiga delar som att kunskap och information är avgörande i huruvida verksamheten lyckas att uppnå en förändring genom kriterier eller inte. Kritik som riktats mot miljömärkningar handlar till stor del om ifrågasättandet av huruvida miljömässig hållbarhet kan uppnås genom en miljömärkning då vissa kriterier inte kan mäta verksamhetens faktiska miljöprestanda. Studien visar att Green Keys stöddokument med kriterier ställer krav på hotellverksamheter att införa mätbara mål inom huvudområdena energi, vatten, kemikalier och avfall där samtliga kriterier kräver dokumentation, det finns dock en viss osäkerhet i vad som avgör om ett kriterium är obligatoriskt eller inte beroende på om det anses vara tillämpningsbart på verksamheten eller inte.

Till följd av att klimatet utmanas har miljömässig hållbarhet utvecklats och blivit svenskars vedertagna livsstil. Allt fler konsumenter värdesätter miljömedvetna företag samtidigt som forskning påvisar ett miljömässigt attityd-beteendegap. Som effekt har snabbmatsrestauranger börjat använda grön marknadsföring, däribland Sveriges största snabbmatsföretag; McDonald’s och klimatpositiva MAX. Studien syftar till att undersöka samband mellan grön marknadsföring och miljömässigt konsumentbeteende hos MAX och McDonald’s samt om grön marknadsföring har ett samband med intentionen att ha en grön matkonsumtion. Theory of Planned Behavior utgör den teoretiska utgångspunkten och ligger till grund för den kvantitativa enkätundersökningen. Resultatet visar att miljömässigt konsumentbeteende påverkas av intentionen, grön marknadsföring och begreppet klimatpositiv. Resultatet visar även att konsumenter hellre äter på MAX än McDonald’s, då MAX uppfattas ha ett bättre miljöarbete och grön marknadsföringsstrategi. Förslag ges att vidare undersöka angelägenheten av att vara klimatpositiv inom andra branscher samt om andra attribut än miljöaspekten har betydelse för miljömässigt konsumentbeteende hos snabbmatsrestauranger.

Idrott är den största folkrörelsen i Sverige med över 3 miljoner medlemmar.  Inom Riksidrottsförbundet som är idrottens ledande organ finns det 72 specialidrottsförbund som har hand om idrotter på nationell nivå. I dagens samhälle är miljön en sändig aktuell fråga, i och med det stora omfånget som idrotten har ämnar studien därför  till att undersöka hur specialidrottsförbunden ser på idrottens miljöpåverkan och ekologisk hållbarhet. Studien undersöker också hur förbunden arbetar med ekologisk hållbarhet. För att besvara syftet skickades en enkätundersökning ut till alla specialidrottsförbund, av de 72 förbund som fick förfrågan att delta i undersökningen var det 35 förbund som svarade på enkäten. Resultatet visar att en stor majoritet av specialidrottsförbunden anser sig påverka miljön. Många specialidrottsförbund anser sig påverka miljö genom resor. Det är även resor och transporter som de flesta specialidrottsförbunden arbetar med för att minska miljöpåverkan. Överlag är arbetet som görs inte tillräckligt och hade kunnat förbättras vid mer kunskap och ökat samarbete dels mellan Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden men också mellan de olika idrotterna.

Det pågår ständiga debatter om hur byggsektorn kan bli mer hållbar. IPCC larmade i sin specialrapport och menar på att det finns ett akut behov av nya åtgärder för att minska den globala uppvärmningen. Att maximera vinsten i företaget ses som den mest värdeskapande aktiviteten och hållbarhetsarbetet prioriteras bort av företagsledare, men i takt med att hållbarhetsintresset ökar förändras också synen på värde och värdeskapande till att inkludera miljömässiga och sociala aspekter. Tidigare forskning visar att ett stort fokus kring värdeskapande endast legat på två huvudgrupper av intressenter, nämligen kunder och aktieägare. I den här studien flyttas fokus till hur värde skapas i företaget samt förhåller sig till fler intressenter.

Bakgrund och problemdiskussion: En växande befolkning och en stark ekonomisk utveckling har lett till att jordens resurser förbrukas i allt fortare takt. Därav är cirkulär ekonomi en stor del i den framåtriktade och hållbara logistiken. Verksamheter inför miljöåtgärder men trots ansträngningarna belastas fortfarande miljön eftersom flertal företag i grund och botten har en negativ påverkan på miljön. I empirin poängteras även bristen på kunskap om pallar vilket har gjort att skribenterna har funnit intresse för träpallars och plastpallars drivkrafter samt hinder. Syfte: Studiens syfte är att utreda på vilka sätt plastpallar kan bidra till ekonomisk och miljömässig hållbarhet i jämförelse med träpallar, samt att identifiera vilka hinder och drivkrafter som finns för företag som väljer att byta ut träpallar till plastpallar. Metod: En kvalitativ studie har genomförts dels genom en intervjumetod för empiridelen med fyra semistrukturerade- och en strukturerad intervju, samt en strukturerad litteraturundersökning för teoretisk referensram.  Resultat: Plastpallars ekonomiska hållbarhet beror på om de köps eller hyrs, reparationskostnad och livslängd. Dess bidrag till miljömässig hållbarhet är främst genom plastpallars längre livslängd än träpallar som bidrar till att mindre resurser används som leder till mindre avfall. Det är även genom det lägre koldioxidutsläppet vid transport tack vare lägre vikt än träpallen. Det visade sig att de största drivkrafterna var den längre livslängden, hanteringssäkerheten och den lägre vikten. Hinderna som upptäcktes var träpallars redan etablerade system, högre koldioxidutsläpp vid tillverkning, brist på intresse vid tillverkningsprocessen och högre kostnad.

Denna undersökning syftar till att studera hur kommunala fastighetsbolag i Uppsala kommun förhåller sig till hållbarhetsmålen samt hur den praktiska implementeringen av dessa ser ut. För att undersöka sambandet mellan mål och implementering grundar sig det empiriska materialet dels i sex semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på kommunen, dels i en litteraturstudie som hanterar Uppsala kommuns styrdokument och policys kring miljömässig hållbarhet. Gemensamt hos de kommunala fastighetsbolagen är att samtliga förhåller sig till de kommunala styrdokumenten, men där de praktiska implementeringarna skiljer sig åt. För att lyckas med ett kommunalt hållbarhetsarbete har verktygen nudging och hållbar mobilitet identifierats som centrala. Grön offentlig upphandling samt lokalisering och certifiering av fastigheter har också visat sig viktiga i arbetet mot miljömässig hållbarhet. Resultaten av studien visar på vikten av rätt förutsättningar för att förändringar ska ske. Det är således inte tillräckligt att, från kommunens sida, införa hållbara lösningar om dessa inte är lättillgängliga, för att faktiskt göra skillnad.