The textile and fashion industry is known for its globalized value chain and the numerous negative environmental impacts it entails. Textile production in Sweden was common until the 1970 ´s, when the production moved to other countries to achieve cost benefits. Today, over 80% of the clothing and home textiles that are consumed in Sweden, is produced in countries not belonging to the European Union. Aside from long transport distances, these countries often have a lack of environmental legislation. This study examines experts in the textile and fashion industry, fashion companies and a manufacturing company with the help of qualitative semi-structured interviews to identify fashion companies' attitude to establishing part of their production in Sweden. In addition to this, the study aims to investigate the conditions required for production in Sweden to be economically and environmentally sustainable, in order to shed light on, and contribute to, knowledge about the conditions required to enable Swedish production in the fashion industry. The results of the study identify economic- and production capacity as two of the biggest challenges in relation to Swedish-produced fashion. Concurrently, several economic- and environmental aspects, technical development and automation are highlighted as opportunities by both experts, fashion companies and the manufacturing company. The study's respondents consistently show a positive attitude towards Swedish production, yet attention is drawn to a wait-and-see attitude among the fashion companies towards establishing part of their production in Sweden.

To be able to mitigate the climate change and disasters that will come with it and to ensure economic growth, there is a need for change. A good start is more renewable energy and less harmful emissions. It is known that solar energy is sustainable and made from an endless source, the sun. However, it is not known how much impact the photovoltaic solar panels have through its entire lifecycle, from extraction of raw materials to End of Life management. This study has investigated photovoltaic solar panels' full life cycle to see how sustainable they really are. Including where the biggest opportunities for improvement of environmental, financial and social sustainability within the value chain is found. The results have been obtained by conducting a literature study, interviews with people with expertise of different parts of the value chain and finally calculations have been made to compare and visualize the findings. Two main ways to improve the PV panels’ negative impact in terms of environmental, financial and social sustainability have been established. Firstly, the study suggests the importance of implementing advanced recycling within the value chain. Recycling a high percentage of materials in the PV panel, and reusing the recovered material in production will decrease the energy consumption and harmful emissions significantly, alongside increasing circularity of critical materials and bring both financial and social benefits. Secondly, moving the better part of the production to Europe from China would also decrease the negative impact of the PV panels, especially the environmental and social impact, the study could however not find sufficiently good arguments for financial improvement to move the production to Europe. To be conclusive, this subject would need further studies. / För att kunna lindra klimatförändringar och de medföljande katastroferna och säkerställa den ekonomiska tillväxten finns det ett stort behov av förändring. En bra start är att använda mer förnybar energi och som bidrar till färre skadliga utsläpp. Det är känt att solenergi är hållbart med bränsle från en oändlig källa, solen. Det är emellertid inte känt hur stor påverkan solcellspanelerna har under hela dess livscykel, från utvinning av råvaror till dess panelens liv är över. Denna studie har undersökt solcellspanelernas hela livscykel för att se hur hållbara de egentligen är. Studien har även studerat var de största möjligheterna för förbättring av miljömässig, finansiell och social hållbarhet inom värdekedjan finns. Resultaten har erhållits genom att genomföra en litteraturstudie, intervjuer av personer med expertis inom olika delar av värdekedjan och slutligen har beräkningar gjorts för att jämföra och visualisera resultaten. Två huvudsakliga sätt att förbättra solpanelernas negativa påverkan när det gäller miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet har identifierats. För det första föreslår studien vikten av att implementera avancerad återvinning inom värdekedjan. Återvinning av en hög andel material i solcellspanelen och återanvändning av det återvunna materialet i produktionen kommer att minska energiförbrukningen och skadliga utsläpp avsevärt samt förbättra cirkuläriteten av kritiska material och medföra både ekonomiska och sociala fördelar. För det andra skulle förflyttning av den större delen av produktionen till Europa från Kina också minska de negativa effekterna av solcellspaneler, särskilt de miljömässiga och sociala effekterna, studien kunde dock inte hitta tillräckligt med goda argument för att en förflyttning av produktionen till Europa skulle leda till en ekonomisk förbättring. För att detta ska vara avgörande skulle detta ämne behöva ytterligare studier.

The growing environmental concerns are pressuring manufacturing companies to become more sustainable. The selection of machinery and equipment has a significant impact on environmental performance and is, therefore, essential to consider. This study aims to examine how machinery and equipment investments can become more environmentally sustainable by implementing the UN’s Sustainable Development Goals (SDGs) and environmental criteria through the use of decision-making methods. To fulfil the purpose of the study a case study was conducted at company operating within the manufacturing industry. Both semi-structured interviews and document gathering were used to collect data. Our analysis shows that it could be difficult to use multiple decision-making methods to incorporate SDGs and environmental criteria in the investment process because of the importance of being strict regarding certain technical criteria. Moreover, it was shown to be hard to prioritize environmental aspects because of the difficulty of finding adequate measures and its conflict with economic aspects. Our study suggests ways to strengthen the work towards the UN’s SDGs by including environmental criteria early in the investment process and by increasing the knowledge among the practitioners involved in the process. We conclude that many existing environmental criteria at companies can be connected to SDGs and that SDGs could be used as inspiration to find new criteria. Therefore, we conclude it might not be necessary to change the entire decision-making process. / Den växande oron kring miljön pressar tillverkningsföretag att bli mer hållbara. Valet av maskiner och utrustning har en betydande inverkan på miljön och är därför viktiga att se över. Denna studie syftar till att undersöka hur investeringar i maskiner och utrustning kan bli mer miljömässigt hållbara genom att implementera FN:s hållbarhetsmål och miljökriterier, med hjälp av beslutsfattande metoder. För att uppnå syftet med studie genomfördes en fallstudie på ett tillverkningsföretag. Semistrukturerade intervjuer och dokumentinsamling användes för att samla data för studien. Vår analys visar att det kan vara svårt att använda beslutsfattande metoder för att integrera FN:s hållbarhetsmål och miljökriterier i investeringsprocessen på grund av nödvändigheten av att vara strikt när det gäller särskilda tekniska kriterier. Det visade sig dessutom vara komplicerat att prioritera miljöaspekter på grund av svårigheten att hitta lämpliga mått samt konflikten mellan miljö- och ekonomiska aspekter. Vår studie föreslår alternativ för att förbättra arbetet mot att uppnå FN:s hållbarhetsmål genom att inkludera miljökriterier tidigt i investeringsprocessen och att öka kunskapen bland de anställda som är involverade i processen. Vår slutsats är att många befintliga miljökriterier på företag kan kopplas till FN:s hållbarhetsmål och att dessa mål kan användas som inspiration för att hitta nya kriterier. Därför drar vi slutsatsen att det eventuellt inte är nödvändigt att ändra hela beslutsprocessen för att uppnå hållbarhet i processen.

Modeindustrin är en betydande del av människors vardag och självuttryck, men den har också en stor inverkan på miljön och naturresurser. Snabbmode och lyxmode har olika affärsmodeller och påverkar miljön på olika sätt. Snabbmode är känt för att ha höga volymer, låga kostnader och korta produktionscykler, vilket ökar dess miljöavtryck. Å andra sidan betonar lyxmode exklusivitet, kvalitet och status, men även det har miljökonsekvenser. Syftet med studien är därmed att identifiera snabb- och lyxmodesektorernas hållbarhetsstrategier och jämföra likheter och skillnader mellan arbetssätten. Detta besvarades genom en granskning av hållbarhetsrapporter från fyra koncerner och ett företag i respektive sektor. En utvecklad version av Seuring och Müllers (2008) Sustainable Supply Chain Management (SSCM)-ramverk kopplad till FNs globala mål för hållbar utveckling utgjorde studiens teoretiska perspektiv. SSCM erbjuder en struktur för att identifiera hållbarhetsstrategier som riktas mot klimatrelaterade utmaningar, medan FN:s mål sätter en gemensam agenda för miljömässig hållbarhet. Resultatet visar flera hållbarhetsstrategier samt likheter och skillnader mellan arbetssätten. Diskussionen presenterar och ställer dessa mot varandra. Slutsatsen är att både snabb- och lyxmodesektorerna implementerar flera hållbarhetsstrategier, men prioriterar dem olika i följd av sina åtskilda affärsmodeller. Studien bidrar med en förståelse för den europeiska modeindustrins hållbarhetsarbete och vilka strategier och prioriteringar respektive sektor åtar. Eftersom denna studie är avgränsad till miljömässig hållbarhet, bör vidare forskning undersöka de sociala och ekonomiska dimensionerna för att bredda förståelsen för sektorernas hållbarhetsarbete. / The fashion industry is a significant part of people's daily lives and self-expression, but it also has a substantial impact on the environment and resources. Fast fashion and luxury fashion have different business models and affect the environment in various ways. Fast fashion is known for high volumes, low costs, and short production cycles, which increase its environmental footprint. On the other hand, luxury fashion emphasises exclusivity, quality, and status, but it also has environmental consequences. The purpose of this study is to identify the sustainability strategies of the fast fashion and luxury fashion sectors and compare the similarities and differences between their approaches. This was addressed through a review of sustainability reports from four groups and one company in each sector. An enhanced version of Seuring and Müller's (2008) Sustainable Supply Chain Management (SSCM) framework, connected to the UN's Sustainable Development Goals (SDGs), constituted the study's theoretical perspective. SSCM provides a structure for identifying sustainability strategies that address climate-related challenges, while the UN's goals set a common agenda for environmental sustainability. The results show several sustainability strategies as well as similarities and differences between the approaches. The discussion presents and contrasts these strategies. The conclusion is that both the fast fashion and luxury fashion sectors implement several sustainability strategies, but prioritise them differently due to their distinct business models. The study contributes to an understanding of the European fashion industry's sustainability efforts and the strategies and priorities undertaken by each sector. Since this study is limited to environmental sustainability, further research should investigate the social and economic dimensions to broaden the understanding of the sectors' sustainability efforts.

A growing number of studies acknowledge the effect that sport events have on its surrounding environment as well as the effect the surroundings have on sport events. This has led to a larger focus on environmental sustainability within event organisations, something that however is motivated in very diverse ways and from different perspectives. This thesis, therefore, explores motivations behind the incorporation of environmentally sustainable actions within Swedish recreational sport events, and aim to provide an overview of how it is implemented within their operations. This has been done by a qualitative multiple case study with comparative elements. An outline of earlier research of motivational factors towards sustainable actions does together with an elaboration of central concepts, provide a theoretical background for the case study. The theoretical background has been further used to create an analytical framework with three main themes of motivation ‘strategic’, ‘pressure’ and ‘moral/ethical’. The cases, Vasaloppet and Vätternrundan, has been explored through face to face interviews with specific employees of the event organisations and later analysed through the analytical framework of the thesis. In addition to the interviews, documents regarding their sustainability work have together with the information that could be found on the web pages of the two events been analysed through the themes of the analytical framework. The results show a close similarity when it comes to the main challenges they are facing. Both Vasaloppet and Vätternrundan have transport as their main source of environmental impact, and the trash generated along the arena is another main challenge in order to reduce littering. Out of the three main themes of motivation, the moral and ethical motivation proved to be the main one, whereas the strategic and pressuring motivations came second and were in many cases closely entwined and related to each other. A difference in motivational background is further expressed by the respondents and policy documents of the event organisations, as Vasaloppet displayed a more proactive attitude while Vätternrundan were more reactive.

Sustainable waste management remains a great challenge for many cities throughout the world. Landfilling is worldwide the most common way of treating municipal solid waste (MSW) and landfilling of organic matter releases the high potent gas methane, which contributes to global warming. If the biogas instead is collected, either from landfills or produced in a more optimal and controlled environment, it can be used as a fuel to substitute fossil fuels. In this thesis, these sorts of systems are referred to as biogas solutions. In Brazil, the eight largest economy in the world and by far the largest economy in Latin America, landfilling of MSW is essentially the only way MSW is disposed of. Rio de Janeiro, the second largest city of Brazil, have had long issues with waste management, with up until 2012 deposing waste to one of the largest open landfills in the world. This study was done in collaboration with Biogas Research Center (BRC): a national biogas competence center with interests in the Brazilian biogas sector as well as contacts with the Federal University of Rio de Janeiro. Furthermore, as Swedish organic waste management practices are globally in the front edge, the Swedish perspective of waste management combined with local knowledge, could be valuable to find more efficient means of managing residues. Before initiating an actual biogas project, it is reasonable to perform an early assessment. This thesis aimed to perform an early assessment of the biogas sector in Rio, which was carried out by utilizing a multi-criteria framework. The framework consists of four categories (potential, feasibility, economic- and environmental performance), 14 key areas and 59 sub-questions, which helped gather, structure and assess information. An eight-week field study in Rio de Janeiro was part of the study. The results show that no full separation of organic content is performed as source in Rio, which is why the study included the waste streams of mixed MSW (disposed in landfills) and partly sorted organic waste (approximately 85 % organic content; referred to as Waste with High Organic Content, WHOC). Sewage sludge from wastewater treatment plants was excluded from the study to enable a focus on MSW. Potential and feasibility are significantly higher for MSW compared to WHOC, although the authors argue WHOC (or even fully sorted organic waste) have substantial growth opportunities. The landfill receives approximately 1.2 million tonnes of organic wet waste per year and provides a biogas yield of 140 million Nm3 / year (50 – 55 % CH4); whereas 26 – 42 thousand tonnes of dry matter (DM) per year can be collected from WHOC, with a biogas yield potential of 6.6 – 19.5 million Nm3 / year (55 – 63 % CH4). The feasibility analysis showed that all key areas – competing applications, legislation and infrastructure – except economic instruments, are better rated for biogas production from MSW compared to WHOC. The most feasible area of use for the biogas in Rio de Janeiro was deemed to inject the gas in into the grid. The indicated environmental performance shows that injection of biogas to the gas grid reduces GHG emissions with 68 %; and for every tonne of DM digestate, approximately 8 kg phosphorous and 36 kg nitrogen can be replaced. The economic performance shows that biogas production from the landfill is more cost-efficient than from a bioreactor, however none of the biogas productions in Rio de Janeiro is profitable, which usually is expected of a waste management system. The study concludes with identifying several challenges the biogas sector in Rio will be facing: a lack of supply of biogas and no plan in action for increasing demand; economic challenges indicating need for investment support; and a lack of value chain for biofertilizers. The results of the study can hopefully provide stakeholders with a better understanding of opportunities and challenges with biogas solutions in Rio de Janeiro municipality, that ultimately can increase the chance for successful implementation in the region. / Hållbar avfallshantering är fortsatt en stor utmaning för många städer runtom i världen. Deponering är globalt sett det vanligaste sättet att göra sig av med fast kommunalt avfall och deponering av organiskt avfall avger den potenta gasen metan, som bidrar till global uppvärmning. Om biogasen istället samlas upp, antingen från deponin eller produceras i en mer optimal miljö, kan gasen istället användas som bränsle för att substituera fossila bränslen. I denna rapport kallas denna typen av system för biogaslösningar. I Brasilien, världens åttonde största ekonomin och den avsevärt största ekonomin i Latinamerika, hanteras fast kommunalt avfall i princip endast genom deponering. Rio de Janeiro, Brasiliens nästa största stad, har länge haft problem med avfallshantering, som fram tills 2012 slängde allt sitt avfall i en av världens största öppna deponier. Denna studie genomfördes i samarbete med Biogas Research Center (BRC): ett nationellt kompetenscenter inom biogas med intresse av den Brasilianska biogassektorn, samt med kontakter till det federala universitetet i Rio. Eftersom Sverige ur ett globalt perspektiv ligger i framkant vad gäller hantering av organiskt avfall, kan den svenska synvinkeln av avfallshantering kombinerat med lokal kunskap vara värdefull för att hitta effektivare avfallshanteringssystem. Innan man genomför ett skarp biogasprojekt är det klokt att göra en förstudie. Denna uppsats syftar till att genomföra en förstudie av biogassektorn i Rio de Janeiro, som uträttades med hjälp av ett multi-kriterieramverk. Ramverket består av fyra kategorier (potential, genomförbarhet, samt ekonomisk- och miljömässig prestanda), 14 nyckelområden samt 59 underfrågor. Ramverket användes för att assistera i insamlandet, strukturerandet och utvärderandet av information. En fältstudie på åtta veckor i Rio de Janeiro var en del av studien. Resultatet visar att ingen fullständig separering av organiskt avfall sker i Rio, vilket är orsaken till att studien inkluderar avfallsströmmarna blandat kommunalt avfall (som deponeras; benämns MSW) och delvis sorterat organiskt avfall (innehåller 85 % organiskt innehåll; benämns WHOC). Avloppsslam exkluderades från studien för att fokusera på fast kommunalt avfall. Potentialen och genomförbarheten är markant högre för MSW jämfört med WHOC, dock skall det understrykas att tillväxtpotentialen för WHOC är stor vilket ej framgår av siffrorna. Deponin mottager årligen nära 1.2 miljoner ton organiskt avfall (inkl. vatten) som ger en biogasutdelning på 140 miljoner Nm3 / år (50 – 55 % CH4); medan WHOC har en potential på 26 – 42 tusen ton (torrvikt) per år med en biogasutdelning på 6.6 – 19.5 miljoner Nm3 / år (55 – 63 % CH4). Genomförbarhetsanalysen för avfallsströmmarna visade att alla nyckelområden förutom ekonomiska instrument var värderade högre för MSW jämfört med WHOC. Studien visar vidare att det mest genomförbara användningsområdet för biogasen är injektion till gasnätet. Miljömässiga prestandan visar att substituering av naturgas med biogas kan sänka växthusgasutsläpp med 68 %, och för varje ton (torrvikt) av rötrester kan ca 8 kg fosfor och 36 kg kväve ersättas. Ekonomiska prestandan visar att biogasproduktion från deponi är mer kosteffektivt än i en bioreaktor, samt att ingen av biogaslösningarna är lönsamma, vilket kan väntas av en avfallshanteringslösning. Studien avslutas med att identifiera en rad utmaningar som biogassektorn i Rio ställs inför: en avsaknad på tillgång av biogas och ingen aktiv plan för att öka produktionen; ekonomiska utmaningar som indikerar ett behov av investeringsstöd; en brist på värdekedja för biogödsel. Resultatet av studien kan förhoppningsvis ge intressenter en bättre förståelse för vilka möjligheter och utmaningar som biogaslösningar ställs inför i Rio de Janeiro kommun – som i förlängningen kan öka möjligheterna för framgångsrika implementeringar av biogasprojekt i regionen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad HRM arbetar med inom den social och miljömässig hållbarheten i organisationer samt vilka utmaningar som finns inom hållbarhetsområdet. Uppsatsen vill även undersöka om det finns konkurrensfördelar som HRM kan generera. Det empiriska materialet har samlats in genom tre stycken fysiska semistrukturerade intervjuer och två telefonintervjuer från två olika organisationer. De fem intervjuerna följde samma intervjuschema. Genom uppsatsen har det visat sig att HRM i större utsträckning arbetar med den social hållbarhet i jämförelse med den miljömässiga hållbarheten. Detta i relation till HRMs kompetenser, kunskaper samt humana resurser. I och med HRMs kompetenser inom den sociala hållbarheten kan de skapa konkurrensfördelar gentemot andra organisationer då de anses värdefulla och sällsynta. De slutsatser som identifierats är att HRM i dagsläget bör arbeta med den sociala hållbarheten och hållbart ledarskap. I framtiden kommer det krävas mer kompetenser och kunskaper för HRM för att kunna arbeta med den miljömässiga hållbarheten, vilket kan ses som en utmaning. En ytterligare utmaning inom HRM är tillgången till fler humana resurser. Fler humana skulle kunna öka möjligheterna för ett ännu bättre arbete med både den sociala hållbarheten samt hållbart ledarskap, men skulle även öppna upp möjligheterna för ett miljömässigt hållbarhetsarbete. / The purpose of this essay is to examine what HRM is working with within the social and the environmental sustainability in organizations and also which challenges there are within corporate sustainability. The essay also wants to examine if there are any competitive advantages that HRM can generate. The empirical materials have been gathered through three physical semi-structured interviews and two telephone interviews from two different organizations. The five interviews were conducted with the same questions. It has been found that HRM in greater occurrences works with the social sustainability in comparison to the environmental sustainability. This in relation to HRMs competencies, knowledge and human resources. As a result of HRMs competencies within social responsibility, they can create competitive advantages against other organizations as they are considered valuable and rare. The conclusions that are identified are that HRM should work with social responsibility and sustainable leadership. In the future, more competencies and knowledge will be required for HRM to be able to work with environmental sustainability, which can be a challenge. A further challenge within HRM may be the availability of human resources. More people working with HRM could increase opportunities for even better work with social sustainability and sustainable leadership and would also open up opportunities for work with environmental sustainability.

Bakgrund och problem: I och med en ökad oro för miljöfrågor tvingas företag anpassa sig genom att försöka sänka sin negativa miljöpåverkan. Detta kan åstadkommas med hjälp av att företag tar fram och implementerar lämpliga hållbarhetsstrategier. Hållbarhetsarbetet har blivit ett allt viktigare strategiskt verktyg som kan resultera i en konkurrensfördel. Tidigare forskning belyser varför företag arbetar med hållbarhet, däremot finns det få genomförda studier som praktiskt undersöker hur företag tillämpar styrning av det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Syfte: Studiens övergripande syfte är att bidra med en ökad förståelse för hur styrning av miljömässigt hållbarhetsarbete utformas och implementeras i praktiken. Detta görs med hjälp av att undersöka hur företag arbetar med miljömässiga hållbarhetsstrategier, mål och prestationsmått genom att fokusera på planering och uppföljning. Vidare ämnar studien analysera hur strategierna, målen och måtten kommuniceras inom företag för att undersöka hur väl dessa genomsyrar samtliga delar i verksamheten. Metod: Studien har tagit ansats i en kvalitativ forskningsmetod och applicerat en mini-flerfallstudie bestående av sex olika företag där den empiriska datainsamlingen utgjorts av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen är deduktiv med induktiva inslag. Vidare har intervjuerna genomförts i syfte att skapa en förståelse om hur företag styr sitt miljömässiga hållbarhetsarbete. Slutsats: Det kan konstateras att det inte finns någon tydlig lösning på hur företag ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Vidare ses hållbarheten som en långsiktig process vilken blir alltmer integrerad i företagens mer traditionella ekonomistyrsystem snarare än att ses som ett enskilt styrsystem. Ledningens engagemang avgör huruvida de anställda inspireras samt involveras i hållbarhetsarbetet. Den högsta ledningens engagemang avspeglar således hur hållbarhetsarbetet implementeras och spelar därmed en betydande roll i styrningen mot miljömässig hållbarhet. / Background and problem: With an increased concern for environmental issues, companies are forced to adapt by trying to reduce their negative environmental impact. This can be achieved by developing and implementing appropriate sustainability strategies. Sustainability work has become an increasingly important strategic tool that can result in a competitive advantage. Previous research has examined why companies work with sustainability. However, there are few completed studies that practically consider how companies manage their environmental sustainability work. Purpose: The purpose of the study is to contribute with an understanding of how the management of environmental sustainability work is designed and implemented in practice. This is done by examining how companies work with environmental sustainability strategies, objectives and performance measures by focusing on planning and control. The study intends to analyze how the strategies, objectives and measures are communicated within all parts of the organization. Method: The qualitative study has been made by a smaller multiple case study represented by six different companies using semi-structured interviews. The research approach is deductive with inductive elements. Furthermore, the interviews were conducted in order to create an understanding of how companies manage their environmental sustainability work. Conclusion: It can be stated that there is no clear solution on how companies should work with sustainability issues. Furthermore, sustainability is seen as a long-term process which is becoming more integrated into companies' traditional financial management systems rather than being seen as an individual management system. The management's commitment determines whether the employees are inspired and involved in the sustainability work. The top management's commitment reflects how the sustainability work is implemented and plays a significant role in the management towards environmental sustainability.

The fashion industry has historically been seen as synonymous with many unsustainable practices, such as overproduction, pollution, and mass-consumption. Today, many fashion brands are putting more attention to sustainability and are engaging in activities aimed at making the industry more environmentally friendly. This study investigates three Swedish fashion businesses, H&M, Lindex, and Gina Tricot, with the purpose of examining and analyzing how they integrate circular strategies within their post-retail initiatives. Additionally, the aim is to investigate what strengths and weaknesses can be identified as related to these strategies in terms of reducing the fashion industry’s negative environmental impacts. The study is based on a content analysis of websites, documents, and policies of the fashion businesses as well as a qualitative semi-structured interview with a circular sustainability expert. By using a theoretical framework related to circular post-retail strategies as a tool of analysis, the results showed various levels of implementation of circular strategies among the businesses. Prolonging the lifespan of clothing by reusing, repairing, or re-designing, rather than repurposing and recycling, is seen as more effective in terms of environmental sustainability. Moreover, all businesses aim to inspire its consumers to make mindful choices, though the inspiration needs to be connected to an actual service if behaviors are to change. Concludingly, fashion businesses need to embrace circularity by finding new ways to profit from already existing garments through rental, repair, and re-design services to make the industry more environmentally sustainable. / Modeindustrin har historiskt setts som synonymt med många ohållbara fenomen, såsom överproduktion, föroreningar och masskonsumtion. Idag ägnar många modeföretag mer uppmärksamhet på hållbarhet och engagerar sig i aktiviteter som syftar till att göra industrin mer miljömässigt hållbar. Denna studie granskar tre svenska modeföretag, H&M, Lindex och Gina Tricot, i syfte att undersöka och analysera hur dessa integrerar cirkulära strategier i post-retail-fasen. Syftet är dessutom att identifiera och undersöka styrkor och svagheter relaterade till dessa strategier gällande dess potential att minska modeindustrins negativa miljöpåverkan. Studien bygger på en innehållsanalys av webbplatser, dokument och policys från dessa modeföretag samt en kvalitativ semistrukturerad intervju med en cirkulär hållbarhetsexpert. Genom användningen av ett teoretiskt ramverk relaterat till cirkulära post-retail strategier som ett analytiskt verktyg visar resultatet på varierande genomförandegrad av cirkulära strategier hos de olika modeföretagen. Att förlänga livslängden på kläder genom att återanvända, reparera eller designa om ses som mer effektivt när det gäller miljömässig hållbarhet snarare än att återvinna. Samtliga företag syftar även till att inspirera sina kunder till att göra hållbara val, dock måste inspirationen vara kopplad till verkliga tjänster om konsumenters beteenden ska förändras. Sammanfattningsvis måste modeföretag hitta nya sätt att profitera från redan befintliga plagg genom omdesign-, reparations- eller uthyrningstjänster för att göra industrin mer miljömässigt hållbar.

De senaste åren har kantats av en ökad e-handel samt allt högre krav från kunder på leveransalternativ. Paketbox är ett leveransalternativ som ökar alltmer i popularitet men är i Sverige fortfarande under utveckling. Två branscher där de flesta kunder har e-handlat från är apoteksbranschen och modebranschen. Dessutom har dessa branscher haft en tydlig tillväxt de senaste åren. Tidigare forskning om paketbox dock begränsad, framför allt i Sverige. Således är syftet med studien att kartlägga vilka faktorer som är viktiga för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ i Sverige vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen. Utifrån detta syfte konstruerades följande två forskningsfrågor: ”Vilka faktorer är viktiga för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen?” samt ”Vilka faktorskillnader och -likheter finns det för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen?”. I linje med syftet och för att skapa en generaliserbarhet valdes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Faktorerna som undersöktes var leveranstid, geografisk bekvämlighet, öppettider, miljömässig hållbarhet, användarvänlighet och undvikande av mänsklig interaktion. Resultaten visar att samtliga faktorer var viktiga för paketboxanvändare men i olika grad. Däremot fanns det faktorskillnader vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen för två av de sex undersökta faktorerna. Leveranstid visade sig vara viktigare för kunder vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteksbranschen. Miljömässig hållbarhet var däremot viktigare för kunder vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från modebranschen. Således bidrar denna studie med kunskap om vad kunder upplever som viktigt vid paketboxanvändning. Vidare belyser studien att det finns faktorskillnader vid e-handel via paketbox från apoteks- respektive modebranschen. Studiens bidrag öppnar upp för vidare forskning inom ämnet för branschskillnader vid paketboxanvändning och vad det kan bero på. / In recent years, e-commerce as well as customer demands regarding delivery options have increased. The parcel locker is a delivery option that is increasing in popularity, but it is still under development in Sweden. Two industries where most customers have e-shopped from are the pharmacy- and the fashion industries. In addition, these industries have had a distinct growth in recent years. Previous research on parcel lockers is limited, especially in Sweden. Therefore, the purpose of the study is to map which factors are important when using parcel locker as a delivery option in Sweden when e-shopping from the pharmacy and fashion industries. Based on this purpose, the following two research questions were constructed: "What factors are important for customers' use of parcel locker as a delivery option when e-shopping from pharmacy and fashion industries?" and "What factor differences and similarities for customers can be found when using parcel locker as a delivery option when e-shopping from pharmacy and fashion industries?". In line with this purpose and to create a generalizability, a quantitative method was chosen in the form of a survey. Factors examined were delivery time, geographical convenience, opening hours, environmental sustainability, ease of use and avoidance of human interaction. The results show that all factors were important for parcel locker users but to varying degrees. On the other hand, there were factor differences for two of the six factors when customers use parcel locker as a delivery option when e-shopping from the pharmacy and fashion industries. Delivery time proved to be more important for parcel locker users when e-shopping from the pharmacy industry. Environmental sustainability, on the other hand, proved to be more important for parcel locker users when e-shopping from the fashion industry. This study contributes with knowledge of what could be perceived as important when using parcel lockers. Furthermore, this study highlights that there are factor differences when e-shopping via parcel lockers from pharmacy and fashion industries. The study's contribution opens for further research regarding how customer preferences about parcel lockers differ when e-shopping from different industries.