The growing environmental concerns are pressuring manufacturing companies to become more sustainable. The selection of machinery and equipment has a significant impact on environmental performance and is, therefore, essential to consider. This study aims to examine how machinery and equipment investments can become more environmentally sustainable by implementing the UN’s Sustainable Development Goals (SDGs) and environmental criteria through the use of decision-making methods. To fulfil the purpose of the study a case study was conducted at company operating within the manufacturing industry. Both semi-structured interviews and document gathering were used to collect data. Our analysis shows that it could be difficult to use multiple decision-making methods to incorporate SDGs and environmental criteria in the investment process because of the importance of being strict regarding certain technical criteria. Moreover, it was shown to be hard to prioritize environmental aspects because of the difficulty of finding adequate measures and its conflict with economic aspects. Our study suggests ways to strengthen the work towards the UN’s SDGs by including environmental criteria early in the investment process and by increasing the knowledge among the practitioners involved in the process. We conclude that many existing environmental criteria at companies can be connected to SDGs and that SDGs could be used as inspiration to find new criteria. Therefore, we conclude it might not be necessary to change the entire decision-making process. / Den växande oron kring miljön pressar tillverkningsföretag att bli mer hållbara. Valet av maskiner och utrustning har en betydande inverkan på miljön och är därför viktiga att se över. Denna studie syftar till att undersöka hur investeringar i maskiner och utrustning kan bli mer miljömässigt hållbara genom att implementera FN:s hållbarhetsmål och miljökriterier, med hjälp av beslutsfattande metoder. För att uppnå syftet med studie genomfördes en fallstudie på ett tillverkningsföretag. Semistrukturerade intervjuer och dokumentinsamling användes för att samla data för studien. Vår analys visar att det kan vara svårt att använda beslutsfattande metoder för att integrera FN:s hållbarhetsmål och miljökriterier i investeringsprocessen på grund av nödvändigheten av att vara strikt när det gäller särskilda tekniska kriterier. Det visade sig dessutom vara komplicerat att prioritera miljöaspekter på grund av svårigheten att hitta lämpliga mått samt konflikten mellan miljö- och ekonomiska aspekter. Vår studie föreslår alternativ för att förbättra arbetet mot att uppnå FN:s hållbarhetsmål genom att inkludera miljökriterier tidigt i investeringsprocessen och att öka kunskapen bland de anställda som är involverade i processen. Vår slutsats är att många befintliga miljökriterier på företag kan kopplas till FN:s hållbarhetsmål och att dessa mål kan användas som inspiration för att hitta nya kriterier. Därför drar vi slutsatsen att det eventuellt inte är nödvändigt att ändra hela beslutsprocessen för att uppnå hållbarhet i processen.

A growing number of studies acknowledge the effect that sport events have on its surrounding environment as well as the effect the surroundings have on sport events. This has led to a larger focus on environmental sustainability within event organisations, something that however is motivated in very diverse ways and from different perspectives. This thesis, therefore, explores motivations behind the incorporation of environmentally sustainable actions within Swedish recreational sport events, and aim to provide an overview of how it is implemented within their operations. This has been done by a qualitative multiple case study with comparative elements. An outline of earlier research of motivational factors towards sustainable actions does together with an elaboration of central concepts, provide a theoretical background for the case study. The theoretical background has been further used to create an analytical framework with three main themes of motivation ‘strategic’, ‘pressure’ and ‘moral/ethical’. The cases, Vasaloppet and Vätternrundan, has been explored through face to face interviews with specific employees of the event organisations and later analysed through the analytical framework of the thesis. In addition to the interviews, documents regarding their sustainability work have together with the information that could be found on the web pages of the two events been analysed through the themes of the analytical framework. The results show a close similarity when it comes to the main challenges they are facing. Both Vasaloppet and Vätternrundan have transport as their main source of environmental impact, and the trash generated along the arena is another main challenge in order to reduce littering. Out of the three main themes of motivation, the moral and ethical motivation proved to be the main one, whereas the strategic and pressuring motivations came second and were in many cases closely entwined and related to each other. A difference in motivational background is further expressed by the respondents and policy documents of the event organisations, as Vasaloppet displayed a more proactive attitude while Vätternrundan were more reactive.

Sustainable waste management remains a great challenge for many cities throughout the world. Landfilling is worldwide the most common way of treating municipal solid waste (MSW) and landfilling of organic matter releases the high potent gas methane, which contributes to global warming. If the biogas instead is collected, either from landfills or produced in a more optimal and controlled environment, it can be used as a fuel to substitute fossil fuels. In this thesis, these sorts of systems are referred to as biogas solutions. In Brazil, the eight largest economy in the world and by far the largest economy in Latin America, landfilling of MSW is essentially the only way MSW is disposed of. Rio de Janeiro, the second largest city of Brazil, have had long issues with waste management, with up until 2012 deposing waste to one of the largest open landfills in the world. This study was done in collaboration with Biogas Research Center (BRC): a national biogas competence center with interests in the Brazilian biogas sector as well as contacts with the Federal University of Rio de Janeiro. Furthermore, as Swedish organic waste management practices are globally in the front edge, the Swedish perspective of waste management combined with local knowledge, could be valuable to find more efficient means of managing residues. Before initiating an actual biogas project, it is reasonable to perform an early assessment. This thesis aimed to perform an early assessment of the biogas sector in Rio, which was carried out by utilizing a multi-criteria framework. The framework consists of four categories (potential, feasibility, economic- and environmental performance), 14 key areas and 59 sub-questions, which helped gather, structure and assess information. An eight-week field study in Rio de Janeiro was part of the study. The results show that no full separation of organic content is performed as source in Rio, which is why the study included the waste streams of mixed MSW (disposed in landfills) and partly sorted organic waste (approximately 85 % organic content; referred to as Waste with High Organic Content, WHOC). Sewage sludge from wastewater treatment plants was excluded from the study to enable a focus on MSW. Potential and feasibility are significantly higher for MSW compared to WHOC, although the authors argue WHOC (or even fully sorted organic waste) have substantial growth opportunities. The landfill receives approximately 1.2 million tonnes of organic wet waste per year and provides a biogas yield of 140 million Nm3 / year (50 – 55 % CH4); whereas 26 – 42 thousand tonnes of dry matter (DM) per year can be collected from WHOC, with a biogas yield potential of 6.6 – 19.5 million Nm3 / year (55 – 63 % CH4). The feasibility analysis showed that all key areas – competing applications, legislation and infrastructure – except economic instruments, are better rated for biogas production from MSW compared to WHOC. The most feasible area of use for the biogas in Rio de Janeiro was deemed to inject the gas in into the grid. The indicated environmental performance shows that injection of biogas to the gas grid reduces GHG emissions with 68 %; and for every tonne of DM digestate, approximately 8 kg phosphorous and 36 kg nitrogen can be replaced. The economic performance shows that biogas production from the landfill is more cost-efficient than from a bioreactor, however none of the biogas productions in Rio de Janeiro is profitable, which usually is expected of a waste management system. The study concludes with identifying several challenges the biogas sector in Rio will be facing: a lack of supply of biogas and no plan in action for increasing demand; economic challenges indicating need for investment support; and a lack of value chain for biofertilizers. The results of the study can hopefully provide stakeholders with a better understanding of opportunities and challenges with biogas solutions in Rio de Janeiro municipality, that ultimately can increase the chance for successful implementation in the region. / Hållbar avfallshantering är fortsatt en stor utmaning för många städer runtom i världen. Deponering är globalt sett det vanligaste sättet att göra sig av med fast kommunalt avfall och deponering av organiskt avfall avger den potenta gasen metan, som bidrar till global uppvärmning. Om biogasen istället samlas upp, antingen från deponin eller produceras i en mer optimal miljö, kan gasen istället användas som bränsle för att substituera fossila bränslen. I denna rapport kallas denna typen av system för biogaslösningar. I Brasilien, världens åttonde största ekonomin och den avsevärt största ekonomin i Latinamerika, hanteras fast kommunalt avfall i princip endast genom deponering. Rio de Janeiro, Brasiliens nästa största stad, har länge haft problem med avfallshantering, som fram tills 2012 slängde allt sitt avfall i en av världens största öppna deponier. Denna studie genomfördes i samarbete med Biogas Research Center (BRC): ett nationellt kompetenscenter inom biogas med intresse av den Brasilianska biogassektorn, samt med kontakter till det federala universitetet i Rio. Eftersom Sverige ur ett globalt perspektiv ligger i framkant vad gäller hantering av organiskt avfall, kan den svenska synvinkeln av avfallshantering kombinerat med lokal kunskap vara värdefull för att hitta effektivare avfallshanteringssystem. Innan man genomför ett skarp biogasprojekt är det klokt att göra en förstudie. Denna uppsats syftar till att genomföra en förstudie av biogassektorn i Rio de Janeiro, som uträttades med hjälp av ett multi-kriterieramverk. Ramverket består av fyra kategorier (potential, genomförbarhet, samt ekonomisk- och miljömässig prestanda), 14 nyckelområden samt 59 underfrågor. Ramverket användes för att assistera i insamlandet, strukturerandet och utvärderandet av information. En fältstudie på åtta veckor i Rio de Janeiro var en del av studien. Resultatet visar att ingen fullständig separering av organiskt avfall sker i Rio, vilket är orsaken till att studien inkluderar avfallsströmmarna blandat kommunalt avfall (som deponeras; benämns MSW) och delvis sorterat organiskt avfall (innehåller 85 % organiskt innehåll; benämns WHOC). Avloppsslam exkluderades från studien för att fokusera på fast kommunalt avfall. Potentialen och genomförbarheten är markant högre för MSW jämfört med WHOC, dock skall det understrykas att tillväxtpotentialen för WHOC är stor vilket ej framgår av siffrorna. Deponin mottager årligen nära 1.2 miljoner ton organiskt avfall (inkl. vatten) som ger en biogasutdelning på 140 miljoner Nm3 / år (50 – 55 % CH4); medan WHOC har en potential på 26 – 42 tusen ton (torrvikt) per år med en biogasutdelning på 6.6 – 19.5 miljoner Nm3 / år (55 – 63 % CH4). Genomförbarhetsanalysen för avfallsströmmarna visade att alla nyckelområden förutom ekonomiska instrument var värderade högre för MSW jämfört med WHOC. Studien visar vidare att det mest genomförbara användningsområdet för biogasen är injektion till gasnätet. Miljömässiga prestandan visar att substituering av naturgas med biogas kan sänka växthusgasutsläpp med 68 %, och för varje ton (torrvikt) av rötrester kan ca 8 kg fosfor och 36 kg kväve ersättas. Ekonomiska prestandan visar att biogasproduktion från deponi är mer kosteffektivt än i en bioreaktor, samt att ingen av biogaslösningarna är lönsamma, vilket kan väntas av en avfallshanteringslösning. Studien avslutas med att identifiera en rad utmaningar som biogassektorn i Rio ställs inför: en avsaknad på tillgång av biogas och ingen aktiv plan för att öka produktionen; ekonomiska utmaningar som indikerar ett behov av investeringsstöd; en brist på värdekedja för biogödsel. Resultatet av studien kan förhoppningsvis ge intressenter en bättre förståelse för vilka möjligheter och utmaningar som biogaslösningar ställs inför i Rio de Janeiro kommun – som i förlängningen kan öka möjligheterna för framgångsrika implementeringar av biogasprojekt i regionen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad HRM arbetar med inom den social och miljömässig hållbarheten i organisationer samt vilka utmaningar som finns inom hållbarhetsområdet. Uppsatsen vill även undersöka om det finns konkurrensfördelar som HRM kan generera. Det empiriska materialet har samlats in genom tre stycken fysiska semistrukturerade intervjuer och två telefonintervjuer från två olika organisationer. De fem intervjuerna följde samma intervjuschema. Genom uppsatsen har det visat sig att HRM i större utsträckning arbetar med den social hållbarhet i jämförelse med den miljömässiga hållbarheten. Detta i relation till HRMs kompetenser, kunskaper samt humana resurser. I och med HRMs kompetenser inom den sociala hållbarheten kan de skapa konkurrensfördelar gentemot andra organisationer då de anses värdefulla och sällsynta. De slutsatser som identifierats är att HRM i dagsläget bör arbeta med den sociala hållbarheten och hållbart ledarskap. I framtiden kommer det krävas mer kompetenser och kunskaper för HRM för att kunna arbeta med den miljömässiga hållbarheten, vilket kan ses som en utmaning. En ytterligare utmaning inom HRM är tillgången till fler humana resurser. Fler humana skulle kunna öka möjligheterna för ett ännu bättre arbete med både den sociala hållbarheten samt hållbart ledarskap, men skulle även öppna upp möjligheterna för ett miljömässigt hållbarhetsarbete. / The purpose of this essay is to examine what HRM is working with within the social and the environmental sustainability in organizations and also which challenges there are within corporate sustainability. The essay also wants to examine if there are any competitive advantages that HRM can generate. The empirical materials have been gathered through three physical semi-structured interviews and two telephone interviews from two different organizations. The five interviews were conducted with the same questions. It has been found that HRM in greater occurrences works with the social sustainability in comparison to the environmental sustainability. This in relation to HRMs competencies, knowledge and human resources. As a result of HRMs competencies within social responsibility, they can create competitive advantages against other organizations as they are considered valuable and rare. The conclusions that are identified are that HRM should work with social responsibility and sustainable leadership. In the future, more competencies and knowledge will be required for HRM to be able to work with environmental sustainability, which can be a challenge. A further challenge within HRM may be the availability of human resources. More people working with HRM could increase opportunities for even better work with social sustainability and sustainable leadership and would also open up opportunities for work with environmental sustainability.

Bakgrund och problem: I och med en ökad oro för miljöfrågor tvingas företag anpassa sig genom att försöka sänka sin negativa miljöpåverkan. Detta kan åstadkommas med hjälp av att företag tar fram och implementerar lämpliga hållbarhetsstrategier. Hållbarhetsarbetet har blivit ett allt viktigare strategiskt verktyg som kan resultera i en konkurrensfördel. Tidigare forskning belyser varför företag arbetar med hållbarhet, däremot finns det få genomförda studier som praktiskt undersöker hur företag tillämpar styrning av det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Syfte: Studiens övergripande syfte är att bidra med en ökad förståelse för hur styrning av miljömässigt hållbarhetsarbete utformas och implementeras i praktiken. Detta görs med hjälp av att undersöka hur företag arbetar med miljömässiga hållbarhetsstrategier, mål och prestationsmått genom att fokusera på planering och uppföljning. Vidare ämnar studien analysera hur strategierna, målen och måtten kommuniceras inom företag för att undersöka hur väl dessa genomsyrar samtliga delar i verksamheten. Metod: Studien har tagit ansats i en kvalitativ forskningsmetod och applicerat en mini-flerfallstudie bestående av sex olika företag där den empiriska datainsamlingen utgjorts av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen är deduktiv med induktiva inslag. Vidare har intervjuerna genomförts i syfte att skapa en förståelse om hur företag styr sitt miljömässiga hållbarhetsarbete. Slutsats: Det kan konstateras att det inte finns någon tydlig lösning på hur företag ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Vidare ses hållbarheten som en långsiktig process vilken blir alltmer integrerad i företagens mer traditionella ekonomistyrsystem snarare än att ses som ett enskilt styrsystem. Ledningens engagemang avgör huruvida de anställda inspireras samt involveras i hållbarhetsarbetet. Den högsta ledningens engagemang avspeglar således hur hållbarhetsarbetet implementeras och spelar därmed en betydande roll i styrningen mot miljömässig hållbarhet. / Background and problem: With an increased concern for environmental issues, companies are forced to adapt by trying to reduce their negative environmental impact. This can be achieved by developing and implementing appropriate sustainability strategies. Sustainability work has become an increasingly important strategic tool that can result in a competitive advantage. Previous research has examined why companies work with sustainability. However, there are few completed studies that practically consider how companies manage their environmental sustainability work. Purpose: The purpose of the study is to contribute with an understanding of how the management of environmental sustainability work is designed and implemented in practice. This is done by examining how companies work with environmental sustainability strategies, objectives and performance measures by focusing on planning and control. The study intends to analyze how the strategies, objectives and measures are communicated within all parts of the organization. Method: The qualitative study has been made by a smaller multiple case study represented by six different companies using semi-structured interviews. The research approach is deductive with inductive elements. Furthermore, the interviews were conducted in order to create an understanding of how companies manage their environmental sustainability work. Conclusion: It can be stated that there is no clear solution on how companies should work with sustainability issues. Furthermore, sustainability is seen as a long-term process which is becoming more integrated into companies' traditional financial management systems rather than being seen as an individual management system. The management's commitment determines whether the employees are inspired and involved in the sustainability work. The top management's commitment reflects how the sustainability work is implemented and plays a significant role in the management towards environmental sustainability.

The fashion industry has historically been seen as synonymous with many unsustainable practices, such as overproduction, pollution, and mass-consumption. Today, many fashion brands are putting more attention to sustainability and are engaging in activities aimed at making the industry more environmentally friendly. This study investigates three Swedish fashion businesses, H&M, Lindex, and Gina Tricot, with the purpose of examining and analyzing how they integrate circular strategies within their post-retail initiatives. Additionally, the aim is to investigate what strengths and weaknesses can be identified as related to these strategies in terms of reducing the fashion industry’s negative environmental impacts. The study is based on a content analysis of websites, documents, and policies of the fashion businesses as well as a qualitative semi-structured interview with a circular sustainability expert. By using a theoretical framework related to circular post-retail strategies as a tool of analysis, the results showed various levels of implementation of circular strategies among the businesses. Prolonging the lifespan of clothing by reusing, repairing, or re-designing, rather than repurposing and recycling, is seen as more effective in terms of environmental sustainability. Moreover, all businesses aim to inspire its consumers to make mindful choices, though the inspiration needs to be connected to an actual service if behaviors are to change. Concludingly, fashion businesses need to embrace circularity by finding new ways to profit from already existing garments through rental, repair, and re-design services to make the industry more environmentally sustainable. / Modeindustrin har historiskt setts som synonymt med många ohållbara fenomen, såsom överproduktion, föroreningar och masskonsumtion. Idag ägnar många modeföretag mer uppmärksamhet på hållbarhet och engagerar sig i aktiviteter som syftar till att göra industrin mer miljömässigt hållbar. Denna studie granskar tre svenska modeföretag, H&M, Lindex och Gina Tricot, i syfte att undersöka och analysera hur dessa integrerar cirkulära strategier i post-retail-fasen. Syftet är dessutom att identifiera och undersöka styrkor och svagheter relaterade till dessa strategier gällande dess potential att minska modeindustrins negativa miljöpåverkan. Studien bygger på en innehållsanalys av webbplatser, dokument och policys från dessa modeföretag samt en kvalitativ semistrukturerad intervju med en cirkulär hållbarhetsexpert. Genom användningen av ett teoretiskt ramverk relaterat till cirkulära post-retail strategier som ett analytiskt verktyg visar resultatet på varierande genomförandegrad av cirkulära strategier hos de olika modeföretagen. Att förlänga livslängden på kläder genom att återanvända, reparera eller designa om ses som mer effektivt när det gäller miljömässig hållbarhet snarare än att återvinna. Samtliga företag syftar även till att inspirera sina kunder till att göra hållbara val, dock måste inspirationen vara kopplad till verkliga tjänster om konsumenters beteenden ska förändras. Sammanfattningsvis måste modeföretag hitta nya sätt att profitera från redan befintliga plagg genom omdesign-, reparations- eller uthyrningstjänster för att göra industrin mer miljömässigt hållbar.

De senaste åren har kantats av en ökad e-handel samt allt högre krav från kunder på leveransalternativ. Paketbox är ett leveransalternativ som ökar alltmer i popularitet men är i Sverige fortfarande under utveckling. Två branscher där de flesta kunder har e-handlat från är apoteksbranschen och modebranschen. Dessutom har dessa branscher haft en tydlig tillväxt de senaste åren. Tidigare forskning om paketbox dock begränsad, framför allt i Sverige. Således är syftet med studien att kartlägga vilka faktorer som är viktiga för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ i Sverige vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen. Utifrån detta syfte konstruerades följande två forskningsfrågor: ”Vilka faktorer är viktiga för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen?” samt ”Vilka faktorskillnader och -likheter finns det för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen?”. I linje med syftet och för att skapa en generaliserbarhet valdes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Faktorerna som undersöktes var leveranstid, geografisk bekvämlighet, öppettider, miljömässig hållbarhet, användarvänlighet och undvikande av mänsklig interaktion. Resultaten visar att samtliga faktorer var viktiga för paketboxanvändare men i olika grad. Däremot fanns det faktorskillnader vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen för två av de sex undersökta faktorerna. Leveranstid visade sig vara viktigare för kunder vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteksbranschen. Miljömässig hållbarhet var däremot viktigare för kunder vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från modebranschen. Således bidrar denna studie med kunskap om vad kunder upplever som viktigt vid paketboxanvändning. Vidare belyser studien att det finns faktorskillnader vid e-handel via paketbox från apoteks- respektive modebranschen. Studiens bidrag öppnar upp för vidare forskning inom ämnet för branschskillnader vid paketboxanvändning och vad det kan bero på. / In recent years, e-commerce as well as customer demands regarding delivery options have increased. The parcel locker is a delivery option that is increasing in popularity, but it is still under development in Sweden. Two industries where most customers have e-shopped from are the pharmacy- and the fashion industries. In addition, these industries have had a distinct growth in recent years. Previous research on parcel lockers is limited, especially in Sweden. Therefore, the purpose of the study is to map which factors are important when using parcel locker as a delivery option in Sweden when e-shopping from the pharmacy and fashion industries. Based on this purpose, the following two research questions were constructed: "What factors are important for customers' use of parcel locker as a delivery option when e-shopping from pharmacy and fashion industries?" and "What factor differences and similarities for customers can be found when using parcel locker as a delivery option when e-shopping from pharmacy and fashion industries?". In line with this purpose and to create a generalizability, a quantitative method was chosen in the form of a survey. Factors examined were delivery time, geographical convenience, opening hours, environmental sustainability, ease of use and avoidance of human interaction. The results show that all factors were important for parcel locker users but to varying degrees. On the other hand, there were factor differences for two of the six factors when customers use parcel locker as a delivery option when e-shopping from the pharmacy and fashion industries. Delivery time proved to be more important for parcel locker users when e-shopping from the pharmacy industry. Environmental sustainability, on the other hand, proved to be more important for parcel locker users when e-shopping from the fashion industry. This study contributes with knowledge of what could be perceived as important when using parcel lockers. Furthermore, this study highlights that there are factor differences when e-shopping via parcel lockers from pharmacy and fashion industries. The study's contribution opens for further research regarding how customer preferences about parcel lockers differ when e-shopping from different industries.

The pharmaceutical sector is important for human health due to the increasing demand for medical products but is also a pollution and waste intensive industry. There is an urgent need for the industry to review its environmental footprints and simultaneously consider the industrial transformation called Industry 4.0. This is especially true for small and medium sized enterprises (SMEs). To achieve these objectives, it is presumed that artificial intelligence (AI) will have an important role.  This thesis sets out to identify barriers that pharmaceutical SMEs may encounter when implementing AI to improve environmental efforts. Furthermore, due to the lack of efficient tools the Green Performance Map is analyzed to see if additional value in the design phase and running of a production system can be obtained. Semi-structured interviews were conducted as this thesis is a case study and follows an inductive process. Other qualitative data and literature were used to investigate the research questions. The results indicate that organizational, resource, regulatory and knowledge specific factors can create barriers. Furthermore, there are indications that the Green Performance Map will be useful in both the design phase and running of a production system, this is however dependent on the resources. / Läkemedelssektorn är viktig för människans hälsa på grund av den ökade efterfrågan av medicinska produkter men bidrar även till stora mängder avfall och föroreningar. Det finns ett akut behov att industrin granskar sina miljöavtryck och samtidigt överväger den industriella omvandlingen som kallas Industri 4.0. Detta gäller särskilt för små och medelstora företag. För att uppnå dessa mål kan Artificiell Intelligens (AI) komma att ha en betydelsefull roll.  Detta examensarbete syftar till att identifiera de hinder som små och medelstora läkemedelsföretag kan stöta på när de implementerar AI för att förbättra sitt miljöarbete. På grund av brist på effektiva verktyg analyseras dessutom Green Performance Map för att se om ett mervärde i designfasen och under driften av produktionssystemet kan erhållas. Semistrukturerade intervjuer genomfördes då examensarbetet är en fallstudie och följer en induktiv process. Kvalitativa data och litteratur användes för att undersöka forskningsfrågorna. Resultatet indikerar att organisatoriska, resurs-, reglerings- och kunskapsspecifika faktorer kan skapa barriärer. Dessutom, finns det indikatorer på att Green Performance Map kommer vara användbart både i designfasen och när produktionssystemet är i drift, detta är dock beroende på nivån av resurser.

The pharmaceutical sector is important for human health due to the increasing demand for medical products but is also a pollution and waste intensive industry. There is an urgent need for the industry to review its environmental footprints and simultaneously consider the industrial transformation called Industry 4.0. This is especially true for small and medium sized enterprises (SMEs). To achieve these objectives, it is presumed that artificial intelligence (AI) will have an important role.  This thesis sets out to identify barriers that pharmaceutical SMEs may encounter when implementing AI to improve environmental efforts. Furthermore, due to the lack of efficient tools the Green Performance Map is analyzed to see if additional value in the design phase and running of a production system can be obtained. Semi-structured interviews were conducted as this thesis is a case study and follows an inductive process. Other qualitative data and literature were used to investigate the research questions. The results indicate that organizational, resource, regulatory and knowledge specific factors can create barriers. Furthermore, there are indications that the Green Performance Map will be useful in both the design phase and running of a production system, this is however dependent on the resources. / Läkemedelssektorn är viktig för människans hälsa på grund av den ökade efterfrågan av medicinska produkter men bidrar även till stora mängder avfall och föroreningar. Det finns ett akut behov att industrin granskar sina miljöavtryck och samtidigt överväger den industriella omvandlingen som kallas Industri 4.0. Detta gäller särskilt för små och medelstora företag. För att uppnå dessa mål kan Artificiell Intelligens (AI) komma att ha en betydelsefull roll.  Detta examensarbete syftar till att identifiera de hinder som små och medelstora läkemedelsföretag kan stöta på när de implementerar AI för att förbättra sitt miljöarbete. På grund av brist på effektiva verktyg analyseras dessutom Green Performance Map för att se om ett mervärde i designfasen och under driften av produktionssystemet kan erhållas. Semistrukturerade intervjuer genomfördes då examensarbetet är en fallstudie och följer en induktiv process. Kvalitativa data och litteratur användes för att undersöka forskningsfrågorna. Resultatet indikerar att organisatoriska, resurs-, reglerings- och kunskapsspecifika faktorer kan skapa barriärer. Dessutom, finns det indikatorer på att Green Performance Map kommer vara användbart både i designfasen och när produktionssystemet är i drift, detta är dock beroende på nivån av resurser.

I norra Storstockholm produceras och distribueras dricksvatten av kommunalförbundet Norrvatten. Under värmeböljan sommaren år 2018 ökade dricksvattenförbrukningen bland medlemskommunerna till en sådan hög nivå att Norrvattens tillgängliga kapacitet för dricksvattenproduktion riskerade att inte räcka till. En bidragande orsak till detta, antogs vara att en stor del av den ökade vattenförbrukningen gick till bevattning och fyllande av pooler. Det är ett behov som Norrvattens verksamhet inte är dimensionerad för att hantera. I takt med dagens växande befolkning i Norrvattens medlemskommuner och en hotande global uppvärmning, förväntas risken för kapacitetsbrist tillta. Således var syftet med detta arbete att studera hur behov av vatten för bevattning och fyllande av pooler kan tillgodoses på ett långsiktigt hållbart sätt bland Norrvattens medlemskommuner utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna. Med hjälp av litteraturstudier, intervjuer och beräkningsmodeller identifierades alternativa lösningar och effektiviseringsmöjligheter gällande tillgodoseendet av vattenbehov för bevattning och poolfyllning. Dessutom genomfördes en stickprovsundersökning med syftet att studera socioekonomiska faktorer, vid eventuell implementering av de identifierade alternativa lösningarna och effektiviseringsmöjligheterna i Norrvattens medlemskommuner. Därefter applicerades en kvantitativ analys på det erhållna dataunderlaget med väldefinierade statistiska metoder för konfidensintervall och hypotesprövningar på signifikansnivån 5 %. Resultatet visade flertalet alternativa lösningar och effektiviseringsmöjligheter var passande att implementera för att tillgodose behov av vatten för bevattning och fyllande av pooler bland Norrvattens medlemskommuner. Det berodde på en stor välvilja gentemot såväl miljön som Norrvattens verksamhet. Mer konkret identifierades en utbredd vilja att förändra konsumtionsbeteenden gällande vattenanvändning för bevattning och fyllande av pooler. Som en följd fanns också en villighet att betala mindre summor för alternativa lösningar och effektiviseringsmöjligheter för att tillgodose sådana vattenbehov. Dock påvisades även en utbredd motvillighet till kraftiga ökningar i priser och kostnader för knippade med vattentjänster, varpå mer kostsamma alternativa lösningar uteslöts som långsiktigt hållbara utifrån socioekonomiska hållbarhetsperspektiv. Därmed rekommenderades Norrvatten att fortsätta planera för utbyggnation av sin produktionskapacitet, eftersom de identifierade alternativa lösningarna och effektiviseringsmöjligheterna inte ansågs tillräckliga för att nollställa behov av dricksvatten producerat av Norrvatten för bevattning och fyllande av pooler. Samtidigt drogs slutsatsen att behovet av utbyggd kapacitet skulle kunna reduceras vid implementering av de identifierade lösningarna och effektiviseringsmöjligheterna. Dock kunde inte det reducerade behovet beskrivas i kvantitativa termer med den applicerade arbetsmetodiken. Således rekommenderades Norrvatten att i framtiden arbeten genomföra en kartläggning av detta, i syfte att erhålla värdefullt beslutsunderlag kring storlek på utbyggd produktionskapacitet. / In the northern part of Greater Stockholm, drinking water is produced and distributed by the municipal association Norrvatten. During the height of the summer 2018, drinking water consumption among the member municipalities increased to such an extent that the available production capacity was nearly insufficient. This was assumed to be due to major increases in drinking water consumption for garden irrigation and filling of pools, which are water needs that the production capacity is not dimensioned to handle. Furthermore, the risk of production capacity shortage is assumed to increase in the near future due to population growth and global warming. The purpose of this thesis was to examine possible approaches to supply the need for water for garden irrigation and filling of pools among the member municipalities of Norrvatten in a long-term sustainable manner with regard to the three sustainable dimensions. Based on literature studies, interviews and theoretical models, alternative solutions and efficiency opportunities of supplying water needs for garden irrigation and filling of pools was identified. A sample survey was also conducted with the aim of studying socio-economic factors regarding a potential implementation of the identified alternative solutions and efficiency opportunities among the member municipalities. Subsequently, quantitative analysis was applied to the obtained data with well-defined statistical methods for confidence intervals and hypothesis tests at the significancelevel of 5 %. The result illustrated implementable alternative solutions and efficiency opportunities of supplyingwater needs for garden irrigation and filling of pools. It was due to a large benevolence towards the environment and Norrvatten’s operations. More specifically, a widespread willingness to change consumption behaviours regarding water utilization for garden irrigation and filling of pools was identified. As a consequence, there was also a great willingness to pay smaller sums for alternative solutions and efficiency opportunities of supplying such water needs. However, a widespread reluctance to larger costs associated with water services was also identified, whereby costly alternative solutions were excluded as long-term sustainable from a socio-economic perspective. Due to this, Norrvatten was recommended to continue planning for an expansion of its production capacity, with regard to the conclusion that the identified alternative solutions and efficiency opportunities were not considered sufficient to completely reduce the need for drinking water produced by Norrvatten for garden irrigation and filling of pools. Nevertheless, it was also concluded that the need for expanded capacity could be reduced when implementing the identified solutions and efficiency opportunities. However, the reduced need could not be described in quantitative terms with the chosen methodology. Because of that reason, Norrvatten was recommended to examine this further in future projects considering that it would provide a valuable basis for operation decisions regarding expanded production capacity.