Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem. Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan. I studien har fyra anställda på myndigheten CFL intervjuats för att kartlägga om begreppet hållbar utveckling är förankrat och integrerat i organisationen, vilken typ av miljöundervisning som bedrivs på myndigheten idag och kartlägga vad de fyra anser om de styrdokument som skall stödja dem i utbildningen. En enkät har även skickats ut till respondenterna efter genomförda intervjuer för att yterligare säkerställa de resultat som genererades i intervjuerna. För att undersöka myndighetens förutsättningar för att generera positiv miljöpåverkan har även en kortare dokumentanalys genomförts på myndighetens miljöpolicy. Av studien framkommer att den miljöutbildning som bedrivs på myndigheten idag i stor utsträckning kan likställas vid normerande miljöundervisning. I och med att denna undervisningsform tillämpas får det till följd att myndigheten inte genererar den positiva miljöpåverkan man har möjlighet att göra. Studien visar också att respondenterna har svårt att se sambanden och knyta ihop de aspekter som ingår i hållbar utveckling, d.v.s. ekonomiska, ekologiska och sociala frågor. Hållbar utveckling är inte heller integrerat i tillräckligt stor omfattning i myndighetens verksamhet och därmed beaktas inte de indirekta miljöeffekterna myndigheten orsakar i tillräcklingt stor omfattning. Inte heller miljöpolicyn är anpassad för att ta upp den indirekta miljöpåverkan som myndigheten orsakar. Slutsatsen i studien är att myndigheten först och främst måste integrera begreppet hållbar utveckling i högre utsträckning i verksamheten för att generera positiv miljöpåverkan och samtidigt beakta den indirekta miljöpåverkan man orsakar. För att detta skall vara möjligt måste man öka den interna kunskapen angående miljöfrågor och hållbar utveckling bland personal. I detta sammanhang kan Ledningsens roll inte underskattas utan måste tydligt visa att man menar allvar. Det är viktigt att beslut, strategier och riktlignjer genomlyses med utgågspunkt från indirekta och direkta miljökonsekvenser för att verksamheter vid CFL skall kunna bli långsiktigt hållbara.

Poor waste management is a major issue in Moldova today, why work has been made in several areas to resolve waste problems. Still, there is no organized form of sustainable waste management. In case of implementation of such a system, the citizens must know how to use the system and be aware of the consequences that are caused by poor waste management. As a part of this, waste management education in schools has an important role. Therefore this study seeks the relation between waste management and waste management education in schools in Chisinau and also how the conditions in society affect the waste management and waste management education. Based on this, some efforts regarding how waste management in schools can become more sustainable are described.Literature studies showed that an integrative whole-school approach regarding sustainability is a good approach for encouraging action competence in environmental problems, including waste management issues. In order to study the current conditions regarding waste management education and school waste management, four schools in Chisinau were visited where observations and interviews were made. Interviews were also made with some relevant authorities and organizations to complement collected information from school visits. Field studies showed that even though environmental education in Moldova to some extent has been implemented with an interdisciplinary strategy, there are several barriers that affect the effectiveness of this strategy. In addition, waste related problems were blamed on society rather than an insufficient waste management education in schools.The conclusion of the study is that a whole-school concept may be implemented in schools in Chisinau in order to make school waste management more sustainable. This way waste management is taught informally as part of the school environment. To implement this concept, internal and external effortswithin the areas school organization, equipment and education are suggested. A more extensive approach on educational improvements necessary for the concept’s effectiveness will be described in another study on the same topic performed by Julia Skagerberg. / Bristfällig avfallshantering är ett stort problem i Moldavien idag. Åtgärder har gjorts inom flera områden för att nå en lösning på avfallsproblem relaterade till detta, dock finns det fortfarande ingen organiserad form av hållbar avfallsantering. Utifall ett sådant system implementeras så behöver invånarna veta hur de använder systemet. De behöver också vara medvetna om de konsekvenser som orsakas av bristfällig avfallshantering. I detta har utbildningen om avfallshantering i skolor en viktig roll. Den här studien söker relationen mellan avfallshantering och utbildning om avfallshantering i skolor i Chisinau och även hur samhällets förutsättningar påverkar avfallshantering och utbildning om avfallshantering. Baserat på detta ges några förslag på åtgärder som kan bidra till att avfallshanteringen i skolorna i Chisinau kan bli mer hållbar.Litteraturstudierna visade att utbildning om hållbar utveckling bör integreras genom en helskolsmodell för att studenter ska få utveckla handlingskraft gällande miljöproblem, inklusive avfallshanteringsproblem. För att studera de nuvarande förutsättningarna gällande avfallshantering samt utbildning om avfallshantering i skolor så besöktes fyra skolor i Chisinau, där observationer och intervjuer gjordes. Intervjuer gjordes också med några relevanta myndigheter och organisationer för att komplettera den insamlade informationen från skolbesöken. Fältstudierna visade att även om miljöutbildning i Moldavien till viss del har implementerats med en ämnesöverskridande strategi, så finns det ett flertal faktorer som påverkar strategins verkan. Samtidigt så beskylldes avfallsrelateradeproblemen ofta på samhället snarare än på en bristfällig utbildning om miljö och avfallshantering.Studiens slutsats är att en helskolsmodell kan implementeras i skolor i Chisinau för att göra avfallshanteringen mer hållbar. Genom detta kan avfallshantering läras ut informellt, som en del av skolmiljön. För att implementera denna modell föreslås några åtgårder inom områdena skolorganisation, utrustning och utbildning. En mer utförlig redogörelse för nödvändiga utbildningsmässiga förbättringar, som krävs för att modellen ska fungera optimalt, kommer beskrivas i en annan studie på samma ämne utförd av Julia Skagerberg.

I detta examensarbete undersöks hur en svensk kommun kan arbeta med klimatväxling för att minska dess ekologiska fotavtryck och negativa effekt på miljön. Miljöfrågor är något som varje kommun brottas med dagligen för att föra arbetet kring hållbar utveckling framåt. Två forskningsfrågor formulerades som skulle ta reda på vilka faktorer som anställda i en svensk kommun upplever ökar miljömedvetenheten och användningen av elcykeln som arbetsfordon.  Tre olika hemtjänstenheter i Borås kommun har undersökts utifrån en kvalitativ ansats ihop med en litteraturstudie. Genom att fokusera på en infrastruktur som främjar elcykelanvändandet, erbjuda utbildningar kring elcykelanvändandet samt arbeta med kampanjer som ökar tillgängligheten på elcyklar kan kommuner skapa en kulturförändring vid val av fordon. Miljöutbildningar, miljöledningssystem och elcyklar ses som fungerande sätt att klimatväxla på, med olika preferenser från person till person beroende på tidigare kunskap och erfarenheter. De tre klimatväxlingsåtgärderna upplevs på olika sätt bidra till att personer agerar på ett mer hållbart sätt. Exempelvis genom bättre resurshantering, eco-driving och via byte av fordon släpps mindre CO2 ut per resa. / This thesis examines how a Swedish municipality can work with climate change to reduce its ecological footprint and negative effects on the environment. Environmental issues are something that every municipality encounters daily to forward the work on sustainable development. Two research questions were formulated that would determine the factors that employees in a Swedish municipality experience increases environmental awareness and usage of electrical bikes as work vehicles. Three different home care service units in Borås municipality has been examined based on a qualitative approach together with a literature study. By focusing on an infrastructure that encourage e-bike usage, provide education on ebikes and creating campaigns that increases the availability of e-bikes, municipalities can create a cultural change in the selection of vehicles. Environmental education, environmental management systems and e-bikes are working ways of climate compensation, with different preferences from person to person, depending on previous knowledge and experience. The three types of climate compensation alternatives are perceived as different ways to help people act more sustainable. For example, through better resource management, education in eco-driving and lesser CO2-emissions per trip by changing vehicle.

<p>Genom våra val och beteendemönster påverkar vi människor varandra, både lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en växande oro för effekten av detta.</p><p>Världssamfundet har enats om att sträva efter en hållbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till år där man ska verka för en hållbar utveckling genom utbildning.</p><p>Sverige har fört in hållbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall sträva efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hållbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet når de ut till många genom just utbildning då cirka 8500 värnpliktiga utbildas per år, därtill tillkommer de anställda.</p><p>Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hållbar utveckling och hur utbildningssituationen, i fråga om hållbar utveckling, ser ut. Därefter har ett utbildningsförslag för en utbildning för hållbar utveckling utformats.</p><p>Studien har genomförts genom litteraturstudier, intervjuer samt deltagande på ett forsknings- och utvecklingsseminarium.</p><p>Försvarsmakten har tidigare inte arbetat så mycket uttalat för en hållbar utveckling. Gällande utbildning där hållbar utveckling tas upp, sker detta bara för anställda på det förbandet som undersöktes. Följaktligen når detta inte alla verksamma inom myndigheten. En utbildning för hållbar utveckling skulle kunna ske som en utbildningscykel, på cirka elva månader, där kunskap om begreppet och dess innebörd ges, men också hur deltagarnas val och beteenden påverkar deras omgivning.</p><p>Om en hållbar utveckling ska ske måste alla ta ansvar för den och där måste staten och myndigheterna ta täten och verka föredömligt. Arbetet bör ske med tydliga mål och riktlinjer så att alla strävar efter samma mål.</p> / <p>Through our choices and pattern of behaviour we affect each other, both locally and globally. The awareness of this is increasing and we se a growing concern about the effect of this.</p><p>The international community has agreed upon to strive for a sustainable development. Between the years 2005-2014 the UN has decided to work for a sustainable development through education.</p><p>Sweden has put in sustainable development in the Environmental code, and their environmental politics should strive for it. The armed forces have a responsibility for the ecological sustainable development in their sector, the sector of defence. As an authority they reach out to a lot of people through education since about 8500 conscripts is being educated each year, and there are also the employees.</p><p>This essay examines how the armed forces pronounced works for a sustainable development and how the educational status, with regards to sustainable development, looks. After that an educational proposal for sustainable development has been worked out.</p><p>The study has been brought about through literature studies, interviews and participation in a research and development seminar.</p><p>The armed forces has not earlier pronounced worked so much for a sustainable development. Regarding education, where sustainable development is being taught, there is only a few employees that gets it. Consequently this does not reach all active persons in the authority. An education for sustainable development could take place like an educational cycle, for about eleven months, where knowledge of the concept and its meaning is being taught, but also of how the participant’s choices and behaviour is affecting their surroundings.</p><p>If a sustainable development is about to happen, we all have to take responsibility for it and in that the state and the authorities have to act first and be exemplary. The work should have clear goals and guidelines so that everybody is striving for the same goal.</p>

Genom våra val och beteendemönster påverkar vi människor varandra, både lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en växande oro för effekten av detta. Världssamfundet har enats om att sträva efter en hållbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till år där man ska verka för en hållbar utveckling genom utbildning. Sverige har fört in hållbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall sträva efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hållbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet når de ut till många genom just utbildning då cirka 8500 värnpliktiga utbildas per år, därtill tillkommer de anställda. Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hållbar utveckling och hur utbildningssituationen, i fråga om hållbar utveckling, ser ut. Därefter har ett utbildningsförslag för en utbildning för hållbar utveckling utformats. Studien har genomförts genom litteraturstudier, intervjuer samt deltagande på ett forsknings- och utvecklingsseminarium. Försvarsmakten har tidigare inte arbetat så mycket uttalat för en hållbar utveckling. Gällande utbildning där hållbar utveckling tas upp, sker detta bara för anställda på det förbandet som undersöktes. Följaktligen når detta inte alla verksamma inom myndigheten. En utbildning för hållbar utveckling skulle kunna ske som en utbildningscykel, på cirka elva månader, där kunskap om begreppet och dess innebörd ges, men också hur deltagarnas val och beteenden påverkar deras omgivning. Om en hållbar utveckling ska ske måste alla ta ansvar för den och där måste staten och myndigheterna ta täten och verka föredömligt. Arbetet bör ske med tydliga mål och riktlinjer så att alla strävar efter samma mål. / Through our choices and pattern of behaviour we affect each other, both locally and globally. The awareness of this is increasing and we se a growing concern about the effect of this. The international community has agreed upon to strive for a sustainable development. Between the years 2005-2014 the UN has decided to work for a sustainable development through education. Sweden has put in sustainable development in the Environmental code, and their environmental politics should strive for it. The armed forces have a responsibility for the ecological sustainable development in their sector, the sector of defence. As an authority they reach out to a lot of people through education since about 8500 conscripts is being educated each year, and there are also the employees. This essay examines how the armed forces pronounced works for a sustainable development and how the educational status, with regards to sustainable development, looks. After that an educational proposal for sustainable development has been worked out. The study has been brought about through literature studies, interviews and participation in a research and development seminar. The armed forces has not earlier pronounced worked so much for a sustainable development. Regarding education, where sustainable development is being taught, there is only a few employees that gets it. Consequently this does not reach all active persons in the authority. An education for sustainable development could take place like an educational cycle, for about eleven months, where knowledge of the concept and its meaning is being taught, but also of how the participant’s choices and behaviour is affecting their surroundings. If a sustainable development is about to happen, we all have to take responsibility for it and in that the state and the authorities have to act first and be exemplary. The work should have clear goals and guidelines so that everybody is striving for the same goal.

Education for sustainable development is one of the more important tasks that the school has according to the National Agency for Education. Education for sustainable development is included in several subjects syllabi, including the subject technology. As previous research has shown, many young people feel a strong concern for the future due to climate change and the consequences this has for their future. This study examines how the theme of sustainable development is presented in today's technology teaching materials. The study also seeks answers to the question of whether the content of teaching materials regarding sustainability issues is designed in a way that provides the tools to develop active citizenship in these issues. The results show that there are clear differences in how different teaching materials deal with the theme and how much space it gets. It also shows that the greatest focus is on the ecological aspects such as resource management, greenhouse effect and climate impact, something that is in line with the general discussion in today's media. The design of text sections and assignments to large extent encourages the active participation of students in the form of research, discussions and forming opinions. It can be considered as a way to provide young people with the necessary tools to be able to respond to and take a stand on sustainability issues when faced with them in the future. / Undervisning för hållbar utveckling är ett av de viktigare uppdragen som skolan har enligt Skolverket. Den ingår i flera ämnens kursplaner, inklusive den för ämnet teknik. Eftersom tidigare forskning har visat att många ungdomar känner en stark oro inför framtiden på grund av klimatförändringarna och vilka konsekvenser de har för deras framtid genomfördes denna studie som undersöker hur tema hållbar utveckling framställs i dagens läromedel för ämnet teknik. Studien söker dessutom efter svar på frågan om läromedlens innehåll angående hållbarhetsfrågor är utformade så att eleverna får verktygen till att utveckla ett aktivt förhållningssätt i dessa frågor. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader i hur olika läromedel behandlar temat och hur stort utrymme det får. Det visar också att störst fokus ligger på de ekologiska aspekterna som resursförvaltning, växthuseffekt och klimatpåverkan, något som ligger i linje med den allmänna diskussionen i dagens media. Utformningen av textavsnitt och övningsuppgifter uppmanar i stor utsträckning till ett aktivt deltagande av eleverna i form av forskning, diskussioner och ställningstagande. Det kan anses vara en väg till att ge ungdomar de nödvändiga verktygen för att kunna bemöta och ta ställning till hållbarhetsfrågor när de ställs inför dem i framtiden.

Sandvik AB bedriver en verksamhet som ger upphov till störningar på miljö och människors hälsa och innefattas därför av lagkrav och andra bestämmelser för att göra dessa störningar så små som möjligt. Företaget arbetar mot visionen ”we set the industry standard” (”vi sätter industristandarden”) som visar på att de även inom hållbarhetsområdet siktar mot att överträffa lagkraven och uppnå högre satta mål för att kunna vara en ledande aktör på marknaden. På Sandvik i Sandviken har ett behov av en internmiljöutbildning uppmärksammats för att säkerställa företagets fortsatta arbete mot att uppfylla kraven och att öka kunskaper och kompentenser hos medarbetarna. Detta för att främja företagets fortsatta arbete mot att bli konkurrenskraftiga, såväl gentemot kunder som på arbetsmarknaden. Med detta som bakgrund syftar arbetet till att skapa en bild och förståelse av de anställdas kunskaper och kompetenser inom yttre miljö. Arbetet utgörs av en undersökning som återfinns i rapporten, som ligger till grund för den produkt som sedan utvecklats i form av ett utbildningsmaterial. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer med chefer och medarbetare vars arbetsuppgifter innefattar ansvar för miljöarbete. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt utifrån de didaktiska frågorna vad, varför, för vem och hur. I analysen av intervjuerna framkommer teman för vad en miljöutbildning för företaget ska innehålla, varför detta innehåll är relevant och varför en miljöutbildning behövs, vilka det är som arbetar på företaget och deras förutsättningar samt hur en miljöutbildning kan utföras. Enligt produktutvecklingsprocessen har resultatet av undersökningen tillsammans med dokument- och litteraturstudier och fokusgrupper med medarbetare i sin tur legat till grund för utbildningsmaterialet. Det framlagda förslaget är uppdelat i sex olika block (introduktion, avfall, energi, vatten och avlopp, utsläpp till luft samt buller, utsläpp tillmark) som alla behandlar miljöaspekter som framkommit som viktiga i undersökningen. Blocken rekommenderas att genomföras ett i taget, kontinuerligt under en längre tid. Dessutom föreslås fokus ligga på deltagarnas interaktion med varandra för att främja lärandet. / Sandvik AB conducts a business which can cause harm on the environment as well onthe human health. In order to decrease these disturbances, the company is controlled by legal requirements and regulations. The company strives against the vision “we set the industry standard” which can be interpreted as if they aim to exceed the legal requirements, also in the sustainability area. These intentions seek to make the company a leading actor in the field. At Sandvik in Sandviken attention was paid to the need of an  environmental education, in order to ensure the continuous environmental work of the company. But also, to be able to meet the requirements and increase the knowledge and competences of the employees. This would be done to support the company’s continued work towards becoming competitive, both against customers and the labor market. The project was aiming to create an image and understanding of the employees’ knowledge and competencies in the external environment. At first, a study was conducted to form the basis of the product which has been developed in the form of an educational material. To complete the study, interviews have been held with employees whose duties include responsibility for environmental work at their unit. A thematical analysis has been done based on the interview material, using the didactic questions what, why, for whom and how. In the analysis of the interviews, themes emerge for what an environmental education for the company should contain, why this content is relevant and why an environmental training is needed. The analysis also showed who is working at the company, their prerequisites and how an environmental training could be carried out. According to the product development process the result of the study, together with documents and literature studies and focus group interviews with employees has been the basis for the educational material. The proposal presented is divided into six different blocks (introduction, waste, energy, water and sewage, emissions to air together with noise and emissions to land) which all deal with environmental aspects that have emerged as important in the study. The blocks are recommended to be carried out one at a time, continuously for a long time. In addition, it is proposed to focus on the participants’ interaction with each other to promote learning.

In order to slow down, if not stop, climate change, we all need to contribute to reducing our greenhouse gas emissions. This knowledge has been with us for a long time, but nevertheless emissions have not decreased, but rather increased. To understand the reason why we don't act in line with what we know, we need to study behaviors. In this paper we focus on behaviors at the individual level. The gap that exists between what we know and what we do has many names where it is studied from different perspectives, and to understand what creates this gap is very complex. There is therefore not just one answer to this question and many different complementary theories and models are needed. The majority of the studies carried out on the subject examine perceptionsof the gap among people without higher education in environmental science, which has contributed to knowledge being, in many cases,seen as one of the main contributing factors to inaction.In our study, we want to contribute with a perspective on the gapin people who already have a higher education in environmental science. We conducted a qualitative study with three focus group interviews with environmental science students at Linköping University. The results show that, despite higher education and knowledge, there are variousindividual, structural and responsibility factors thathinder individuals fromactingenvironmentally friendly. Throughout the analysis the situational aspect comes into play and that knowledge of the complexity of environmental and climate issues can in many cases contribute to inaction. / För att kunna bromsa, om inte stoppa, klimatförändringarna behöver vi alla bidra till att minska våra växthusgasutsläpp. Denna vetskap har funnits med oss länge, men trots det har inte utsläppen minskat utan snarare ökat. För att förstå orsaken till varför vi inte agerar i linje med vad vi vet behöver vi studera beteenden. I denna uppsats fokuserar vi på beteenden på individnivå. Det gap som finns mellan vad vi vet och vad vi gör har många namn (e.g. value-action gap, attitude-behavior gap) där man studerar det utifrån olika perspektiv. Att förstå vad som skapar detta gap är mycket komplext. Det finns därmed inte ett rätt svar på denna fråga utan det behövs många olika kompletterande teorier och modeller. Majoriteten av de studier som gjorts undersöker uppfattningar om gapet hos personer utan högre utbildning inom miljövetenskap. Vilket har bidragit till att bristande kunskap i många fall setts som en av de största bidragande faktorerna till overksamhet. Vi vill därmed i vår studie bidra med ett perspektiv på gapet utifrån personer som redan har en högre utbildning inom miljövetenskap, och kallar således gapet för knowledge-action gap. Vi genomförde en kvalitativ studie med tre fokusgruppsintervjuer med miljövetarstudenter från Linköpings universitet. Resultatet visar på att det, trots en högre utbildning och kunskap, finns många olika, individuella, strukturella och ansvarsrelaterade, faktorer som gör att en individ inte agerar miljövänligt. Genomgående i analysen för dessa är att den situationella aspekten spelar in samt att kunskapen om miljö-och klimatfrågans komplexitet i många fall kan bidra till overksamhet.