Byggsektorn bidrar, genom en stor resursanvändning, med höga växthusgasutsläpp. Den största delen av utsläppen kommer frånmaterialanvändningen vid produktion av byggnader. En mer hållbar omställning bör ske inom byggbranschen för att minska utsläppen och därmedminska dess klimatpåverkan. I denna uppsats har respondenter från tre nyproduktionsprojekt i Sverige intervjuats för att synliggöra på vilka sätt deminskar sin klimatpåverkan samt vad som påverkar deras val för att möjliggöra en minskad klimatpåverkan. De tre projekten är projekt Högasten iHelsingborg, projekt Daggkåpan i Malmö och projekt Brf Viva i Göteborg. De främsta faktorerna som påverkar arbetet med minskadklimatpåverkan är i form av projektens ambitioner, kunskap om material, normer gällande användning av material inom branschen, svenskaregelverk samt kommun och myndigheter. Uppsatsen föreslår att erfarenheter från projekten bör synliggöras för andra svenska byggaktörer för attde ska få inspiration av tillvägagångssätt och kunskaper kring material. Erfarenheterna från projekten bör även synliggöras av myndigheter somutformar de svenska regelverken för att kunna möjliggöra ett effektivare arbete med minskad klimatpåverkan vid nyproduktion. / The construction sector releases high amounts of greenhouse gases, through the large use of resources. The majority of the emissions comes fromthe use of materials within the production of buildings. This essay has studied three projects that focus on reducing its climate impact in Sweden. Interviews with people who have worked on these projects will give the essay different influencing factors that they experienced within the workwith reducing climate impact. The three projects are project Högasten in Helsingborg, project Daggkåpan in Malmö and projekt Brf Viva in Göteborg. The factors affecting the projects´ work with the climate impact are the projects´ ambition, knowledge about building materials, normsof certain material use within the industry, Swedish regulations, municipalities and agencies. The newfound knowledge about the buildingmaterials and the development of Swedish regulations could lead to further possibilities for the construction industry to reduce the climate impactin future production of buildings in Sweden

Concrete manufacturers claim that using substitute like blast furnace slag, fly ash and silica reduces the climate impact when used as a substitute for cement. Reducing climate emissions is an important topic for companies that currently produce concrete to achieve a sustainable society. The results have been collected by conducting interviews withexperts and sending out a questionnaire survey to concrete companies as well as some assessment through possible calculations that are linked to the survey results. The purpose of the survey is to find out the different substitutes used in Sweden and which substitutes may be conceivable for the future and to assess the development work for these different substitutes. The study shall provide relevant information about these different substitutes and show what effects are brought to the climate when the substitutes are used. The aim of the study is to increase understanding of current and future concrete and how these various substitutes can be useful in the future in the manufacture of concrete. Blast furnace slag, fly ash and silica are three different substitutes used as substitutes for cement. The most common substitute that is available and useful in Sweden is blast furnace slag, which means less climate impact. Conclusions drawn by the study are that these various substitutes contribute to reduced climate impact when used with cement and that substitutes are a temporary solution, meanwhile the real problem is to find new products as alternatives to limestone in cement production.

Tunnelbana är ett transportsätt med mycket låg klimatpåverkan i driftsfasen. I konstruktionsfasen däremot orsakar tunnelbanan, precis som andra bygg- och anläggningsprojekt, stora växthusgasutsläpp. Utsläppen härstammar dels från produktionen av material som stål och betong men också från transporter och energianvändning. År 2013 beslutades att Stockholms tunnelbana ska byggas ut vilket beskrivs som ett sätt för Stockholm att bidra till det nationella målet om att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. Dock kvarstår det faktum att själva utbyggnaden står för en stor klimatpåverkan. Förvaltning för utbyggd tunnelbanan ansvarar för utbyggnaden och har beslutat om ett klimatmål som innebär att klimatbelastningen från utbyggnaden ska reduceras med 25% under projektets genomförande. För att nå målet har förvaltningen tagit fram ett arbetssätt för mätning och reduktion av klimatpåverkan som bygger på att åtgärder för att minska projektets klimatbelastning identifieras, kvantifieras och implementeras. Planeringsfasen av utbyggnaden börjar nu gå mot sitt slut och produktionsfasen är på- börjad. Inför det fortsatta arbetet och inför framtida projekt önskar man nu utvärdera det arbete som gjorts och dra lärdomar av det. Denna studie har haft som syfte att undersöka hur klimatmålet förhåller sig till andra målsättningar, att identifiera synergieffekter och målkonflikter samt att diskutera klimat- arbetets överförbarhet och möjliga lärdomar. För att uppfylla studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie där projektörer från olika teknikområden intervjuades baserat på följande frågeställningar: Vilka drivkrafter ligger bakom de åtgärder som införts för att minska klimatpåverkan från projektet? Vilka hinder finns i arbetet med att identifiera och implementera åtgärder för att minska klimatpåverkan? Vilka lärdomar kan tas med från klimatarbetet och i vilken typ av projekt kan de användas? Resultatet visade att det finns många drivkrafter bakom de införda åtgärderna vilket leder till slutsatsen att flera synergieffekter kopplade till klimatarbetet förekommer. En tydlig synergi identifierades kopplat till drivkraften att sänka kostnaderna inom projektet. Klimatarbetet bedömdes också ha bidragit till en kunskapsspridning inom projektorganisationen. Ett flertal målkonflikter identifierades också mellan klimatmålet och andra mål och drivkrafter. Utöver detta urskildes också andra hinder, exempelvis att det finns en brist på kunskap om klimatpåverkan hos många projektörer och att många inte är vana vid arbetet med att minska den. Studien fann att många av de åtgärder som implementerats i nya tunnelbanan är överförbara till andra framtida projekt. Studien identifierade flera erfarenheter och lärdomar som kan användas för att förbättra klimatarbetet i framtida projekt. Bland annat rekommenderas att kunskapen om synergieffekter och målkonflikter används i utformningen av klimatarbete och klimatmål i framtida projekt. Studien rekommenderar också att det tas hänsyn till vilka åtgärder som inte medför några synergieffekter då dessa annars riskerar att förkastas i ett tidigt stadie. Att arbeta för att höja kunskapsnivån om utbyggnadens klimatpåverkan bedömdes ha haft en positiv effekt på klimatmålets uppfyllelse i arbetet med nya tunnelbanan och ytterligare satsningar på detta föreslås. / Metro as a way of transport has a very low climate impact during its operation phase. However, during the construction phase the metro, like other infrastructure projects, causes large greenhouse gas emissions. The emissions originate partly from the production of materials such as steel and concrete but also from transports and energy use. In 2013 it was decided that the Stockholm metro will be expanded as a way for the city to contribute to the national goal of Sweden becoming climate neutral in 2045. The fact remains however that the expansion itself will result in considerable emissions. The Extended Metro Administration is responsible for the expansion and has decided on a climate goal implicating that the climate impact from the metro expansion shall be reduced by 25% during the realization of the project. To reach its goal the administration has developed a method for measuring and reducing the climate impact by identifying, quantifying and implementing measures to lower the emissions from the project. The planning phase of the project is now coming to an end and the production phase has started. The administration now wishes to evaluate the work that has been done and to learn from it when continuing the work and when planning new projects. This study aims to investigate the relations between the climate goal and other goals, to identify synergies and goal conflicts and to discuss whether the climate impact mitigation strategy and the implemented measures can be transferred to future projects. To reach the aim a qualitative interview study was conducted where consultants from different fields within the organization where interviewed based on the following research questions: What are the driving forces behind the climate impact mitigation measures implemented in the project? What barriers exist in the climate impact mitigation process? What can be learned from the work with the climate impact mitigation process and in what type of projects can the learnings be used? The result showed that several driving forces can lead to the implementation of climate impact mitigation measures which brings about the conclusion that there are several synergy effects connected to the climate impact mitigation process. One distinct synergy was identified with the goal of lowering the costs within the project. Several goal conflicts were also identified between the climate goal and other goals and drivers. In addition, other barriers were also discovered such as a lack of knowledge about climate impact among the planners and designers and a lack of experience in how to work with these issues. The study also found that a large share of the mitigation measures that have been implemented in the expansion of the Stockholm metro can be used also in other projects. The study identified a number of learnings and experiences that can be used to improve the climate impact mitigation strategies in future project. Among other things, the study recommends that the knowledge about synergies and goal conflicts is used when creating mitigation strategies and in adopting climate goals. It is also recommended that attention is given to the mitigation measures that do not entail synergies to lower the risk of them being discarded at an early stage. To put effort into raising the level of knowledge about the climate impact caused by the project is assessed to have had a positive effect in reaching the climate goal and additional efforts to do this is suggested.

During the last few years, the demand for deliveries in residential areas have increased dramatically due to an increase in online shopping and changed lifestyles where reduced car use among other things have led to people rely on home deliveries to a wider extent. The built environment thus faces a new set of requirements in order to accommodate these deliveries. At the same time, current sustainability-goals dictate that less emphasis is put on the car in the modern city, which is in part done by reducing space for cars in general, emphasizing a need for safe streets and reduced traffic. In order for these aspects to work together, the street and public space must be designed in such a way that deliveries can still reach their destination without inhibiting the social values of the street and public space. This study aims to explore the tools possessed by planners, as well as the designs available to accommodate these competing needs. In order to analyze the accessibility and how modern residential areas accommodate these needs, the study is applied to a physical context where availability of deliveries and social sustainability is tested. / Under de senaste åren har behovet av leveranser i bostadsområden ökat kraftigt till följd av ökad onlinehandel och ändrade livsstilar där bland annat minskad bilanvändning leder till att människor i högre grad behöver leveranserna. Detta sätter ett krav på den byggda miljön att tillgodose dessa behov. Samtidigt kräver rådande hållbarhetsmål att bilanvändningen i städerna minskar, vilket dels görs genom att minska ytan tillägnade motorfordon. Där ett behov av trygga gaturum och minskad trafik är av extra stor vikt. För att dessa aspekter ska kunna samspela krävs det att gaturummet utformas på ett sådant vis som samtidigt ser till att angöring tillgodoses, utan att de sociala aspekterna av gaturummet hämmas av detta.I den här studien undersöks de verktyg som planerare besitter, samt hur ytorna kan utformas för att tillgodose båda dessa behov. För att analysera tillgängligheten och analysera hur moderna bostadsområden hanterar detta appliceras en platsanalys på ett sådant område utifrån social hållbarhet och tillgängligheten av last och leveranser utifrån identifierade lösningar och deras anspråk på trafikrummet

Today’s way of driving works very well, but there can be substantial improvements made in the road systems and in the vehicles themselves. Many of the disadvantages of current road systems and vehicles can be removed in the future by using appropriate information and communication technology. A disadvantage that has been considered to be a major problem for many years is the fossil fuel-consumption of vehicles. Hybrid-cars and all-electric cars are being developed to reduce the use of fossil-based fuels. Since it could take a long time for these new types of vehicles to replace vehicles currently using internal combustion engines, development must also seek to improve current vehicles. Fuel-savings and safety are two major aspects that researchers and vehicle manufacturers are trying to address. One approach that provides fuel-savings is driving in a convoy. Both Scania and Volvo are currently developing this approach. They aim to achieve the same goal, but in two different ways - since they do not build upon the exact same concepts. Scania is a major manufacturer of trucks and buses, while Volvo is a major manufacturer of trucks, buses, and cars. Both are seeking to improve the fuel-savings for trucks and busses, but Volvo is also seeking to improve fuel-savings for cars. Unfortunately, with every solution are new problems. Convoy driving brings advantages, but appropriate communication between the vehicles of the convoy and those seeking to join a convoy is necessary for this approach to work well. This is particularly challenging as these vehicles are in moving while communicating. For this reason, the communication needs to utilize wireless links. This thesis shows in more detail how the inter-vehicle communication works using Wi-Fi and why this is a good media to use when driving a convoy. The testing of Wi-Fi between two driving vehicles and in implementation of two model vehicles shows another perspective of Wi-Fi than today’s use of it. / Dagens sätt att köra i samhället fungerar väldigt bra men det finns naturligtvis massor av nackdelar med olika vägsystem och fordonen själva. Dessa nackdelar kan i framtiden försvinna med utvecklingen av IT-systemen. En stor nackdel som setts som ett problem sen flera år tillbaka är bränsleförbrukningen hos fordonen. Det finns hybridbilar och t.o.m. elbilar vilka utvecklas i syfte att spara på jordens bränsle resurser. Men eftersom det antagligen kommer ta flera tiotals år innan dessa fordon kommer ersätta dagens fordon med bränslemotorer så måste utvecklingen också gå i två vägar, nämligen att förbättra dagens bränsledrivna fordon. Bränsleförbrukning och säkerhet är de två främsta aspekterna vid denna typ av utveckling. Ett system som faktiskt förbättrar bränslebesparing är att köra på led som en konvoj. Detta körsystem utvecklas just nu av två större företag, Scania och Volvo. De siktar mot samma mål men har två olika tillvägagångssätt då de inte är i grunden exakt likadana företag. Scania bygger lastbilar och bussar medan Volvo förutom dessa fordon även bygger bilar. Detta ger Volvo en chans att även förbättra bilkörandet. Men med varje lösning kommer det nya problem. Detta sätt att köra ger givetvis fördelar men man oroar sig ändå för kommunikationen som behövs för detta system. Detta är inte enheter som står stilla på exempelvis ett kontor eller flygplats, utan det är enheter som rör sig ständigt, vilket betyder att kommunikationen måste vara trådlös. Denna rapport går in mer i detalj hur den externa kommunikationen mellan fordon fungerar med Wi-Fi och varför det är ett bra protokoll att använda i konvojer. Testerna med Wi-Fi körandes i två bilar och även i två små modellbilar ger Wi-Fi ett annat perspektiv än dagens användning.

Cassava has been identified as a potential key crop for a sustainable bioeconomy in Colombia.However, the bioeconomy is not inherently sustainable, and neither is producing cassava,which makes research on it crucial. Increasing biomass circularity could be key for increasingthe cassava industry’s sustainability performance. Additionally, for industrial cassavaproduction to be sustainable, it cannot play against food security. This thesis aims toenvironmentally assess the impacts of using cassava harvesting residues (foliage) for animalfeed versus biogas production, and in addition, it seeks to understand what food securityimplications farmers in the Colombian Caribbean may experience from industrial cassavaproduction. A consequential LCA was performed to quantify the impacts on climate change,land use, and biodiversity from the two foliage-using options, while six qualitative semi-structured interviews were conducted for the second objective. The results showed that using cassava foliage as animal protein feed could decrease thepressure on climate change, land use and biodiversity with -0.0000316, -0.00017, and-0.000181 species.yr respectively, while cassava foliage-based biogas increased all impactsassessed. The sensitivity analysis reinforced the results from the animal feed scenario andshowed that transport parameters had great influence on the biogas scenario. Furthermore, itwas found that industrial cassava production may have both negative and positiveconsequences for farmers food security. It may support it by for instance generate moreincome and result in more efficient calorie-production by replacing cattle-ranching. However,industrial cassava could increase land costs, and furthermore, reduce food availability whenused for non-foods such as bioplastics and/or replacing subsistence cropping. Hence,stakeholders within the cassava industry, are encouraged to incorporate these food securityrisks and opportunities in strategies and actions that pushes for industrial cassava’s role in theColombian bioeconomy. Lastly, actors are highly recommended to promote and use cassavafoliage for animal feed, while investigating the possibility of producing cassava residue-basedbiogas where long, heavy and/or highly contaminating transports can be avoided. / Kassava har identifierats som en potentiell basgröda i en hållbar bioekonomi i Colombia.Bioekonomi leder dock inte automatiskt till hållbarhet, och inte heller är produktionen avkassava alltid hållbar. Det gör forskning på området viktigt. Att öka cirkulariteten avbiomassa kan vara av stor vikt för att öka kassavaindustrins hållbarhet. Likaså behöverindustriell kassavaproduktion vara kompatibel med tryggad livsmedelsförsörjning, och intemotverka den. Detta masterexamensarbete syftar till att bedöma miljöeffekterna av attanvända kassavaskörderester (lövverk) som djurfoder kontra till biogasproduktion, samt förståvilka livsmedelsförsörjnings-konsekvenser som jordbrukare i Karibiska kustregionen iColombia kan uppleva till följd av industriell kassavaproduktion. En konsekvens-LCAutfördes för att kvantifiera effekterna på klimatförändringar, markanvändning och biologiskmångfald från de två alternativen för lövverksanvändning, medan sex kvalitativasemistrukturerade intervjuer genomfördes för att uppnå det andra målet. Resultaten visade att användning av kassavalövverk som proteinfoder kan minska påverkanpå klimatförändringar, markanvändning och biologisk mångfald med respektive -0,0000316,-0,00017 och -0,000181 arter.år, medan biogas från kassavalövverk ökade påverkan i allabedömda kategorier. Känslighetsanalysen förstärkte resultaten i djurfoderscenariot och visadeatt transportparametrarna hade stort inflytande på biogasscenariot. Vidare konst aterades attindustriell kassavaproduktion kan ha både negativa och positiva konsekvenser förjordbrukares livsmedelsförsörjning. Den kan stödjas genom att till exempel generera merinkomst och resultera i effektivare kaloriproduktion när kassavaproduktionen ersätterboskapsuppfödning. Industriell kassava kan dock bidra till att öka priserna på mark, och ävenminska livsmedelstillgången, när den ersätter odling för självhushåll och/eller dessslutprodukt inte är livsmedel, utan produkter som exempelvis bioplaster. Därför uppmuntrasintressenter inom kassavaindustrin att införliva dessa risker och möjligheter vad gäller tryggadlivsmedelsförsörjning, i strategier och åtgärder som främjar den industriella kassavans roll iden colombianska bioekonomin. Slutligen riktas en stark rekommendation till aktörer attfrämja och använda kassavalövverk för djurfoder, samt undersöka möjligheten till attproducera biogas på kassavarester som inte kräver långa, tunga och/eller mycketkontaminerande transporter.

Denna studie undersöker svenska modeföretags användning av digitala 3D program i produktutvecklingsfasen. Modebranschen är på många sätt en innovativ och utvecklande bransch. Trots detta är nuvarande design- och produktutvecklingsprocess fortfarande till stor del mycket traditionell. Syftet med arbetet är att undersöka vad som hindrar modeföretag från att implementera digitala 3D-program i design- och produktutvecklingsprocessen. Arbetet ämnar vidare att undersöka vilka satsningar som bör göras för att en bransch ändring från 2D till 3D ska ske utifrån de utmaningar och möjligheter som finns. Arbetet använder sig av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av dessa intervjuer visar att de svenska modeföretag som deltog i den här studien är eniga om att användandet av 3D program i produktutvecklingsprocessen är framtiden, men att ekonomiska faktorer, attityden till ett förändrat arbetssätt samt bristen på kompetens försvårar utvecklingen speciellt för mindre företag. / This study investigates Swedish fashion companies' use of digital 3D programs in the product development phase. The fashion industry is in many ways an innovative and evolving industry. Despite this, the current design and product development processes are still largely very traditional. The purpose of the work is to investigate what prevents fashion companies from implementing digital 3D programs in the design and product development process. The study further aims to investigate what investments should be made for an industry change from 2D to 3D to take place based on the challenges and opportunities that exist. The study uses qualitative methods in the form of semi structured interviews. The results of these interviews show that Swedish fashion companies who participated in the study agree that the use of 3D programs in the product development process is the future, but that economic factors, the attitude to a change in working methods, and the lack of competence make development difficult, especially for smaller companies.

Fimpnedskräpning är ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lång nedbrytnings­tid och innehåller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mängden skräp har samhället varken råd att låta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla från densamma. Kemiskt och estetiskt såväl som ekonomiskt är fimp­ned­skräpningen ett dåtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhållning eller tillgänglighet. Men en skräpig miljö behöver inte fler skräpinsamlare och botskrivare, utan färre nedskräpare. Filtren på cigaretter består av en plast kallad cellulosaacetat. Pressas de ihop ordentligt är de­formationen plastisk, ett faktum efter utförda experiment. Det konstaterades att bestående tryckmönster i relief kan inpräntas i fimparnas filterplast. Detta ska uppfyllas via mobila ask­koppar, kallade LitterPress. Dessa släcker, kom­primerar och förvarar fimpar samtidigt som de omvandlar dess filter till lottsedlar. Vid användning märks filtren med respektive rökares person- eller telefonnummer i ett pressmoment. Alla ciga­retter är därmed potentiella lotter som kan spåras tillbaka till inlämnarna. Förslaget uppmuntrar rökarna att tömma sina mobila askkoppar i numrerade stationära ask­koppar, kallade LitterBox. Dessa fördelar slump­mässigt fimparna mellan två fack, ett huvudfack där de flesta hamnar och ett mindre fack där betydligt färre hamnar. Varje vecka slumpar ett dataprogram fram ett nummer mellan 1 och antalet uppsatta stationära askkoppar. De som har märkta fimpar, i den utlottade stationära ask­koppens mindre fack, erhåller en kännbar ekonomisk utdelning. Det ska gå att tilldela en eventuell utdelning till en specifik verksamhet. Detta uppfylls genom att den mobila askkoppen ställs in på att märk­a filtren med ett organisationsnummer. Oberoende av märkning kan det parallellt ske en fortlöpande utdelning till välgörande ända­mål, där en bestämd summa skänks för varje fimp i det mindre facket. Detta utgör konceptet Litter­Lott, ett skräplotteri med LitterPress och LitterBox som kompo­nenter. Alla deltagare har en chans att ta del av de skräpkostnader och miljöbelastningar de besparar samhället. Innovativt och pedagogiskt ökar medvetenheten kring både återvinning och kostnader kopplade till nedskräpning. En hemsida annonserar aktuell LitterBox och veckans ”återvinnare”. Där ska det gå att regi­strera medlemskap, följa utvecklingen av LitterLott och delta i ämnes­relaterade diskussioner. Företag, kommunala verksamheter, stiftelser och organisationer kan också anmäla sitt intresse i att vara med och samarbeta för en mer hållbar miljö. Projektets intention är att väcka debatt med fokus på viktiga frågor angående miljö, nedskräp­ning och återvinning. Frågor som är relevanta i dagens samhälle och nödvändiga för morgon­dagens. / Butt littering is a problem in several ways. The filter of the cigarette butts have long degrada­tion time and contain cadmium, a heavy metal stored in organic tissues. With a large fraction of the total amount of litter the society can neither afford to ignore or collect every cigarette butt dropped in the environment. Chemically and esthetically as well as economi­cally butt littering is a past, a present and a future problem. Suggestions of solutions often in­volve re­strictions, increased investments in cleaning efforts or in accessibility. But a littered environ­ment doesn’t need more bins or stricter laws, it needs less littering. Cigarettes have filters that contain a plastic fiber called cellulose acetate. If they are enough compressed the deformation is plastic, a fact after empirical experiments. Definite permanent patterns in relief could be formed within the plastic fiber of the filters. This will be achieved through mobile ashtrays, called LitterPress. These stub out, compress and store cigarette butts along with transforming its filters to lottery tickets. In use, a press motion marks the filters with the social security number or the phone number of each user respectively. In other words, all cigarettes are potential lottery tickets which can be traced to its recycler. The proposition encourages the smokers to empty their mobile ashtrays into numbered sta­tionary ashtrays, called LitterBox. These will randomly di­vide the butts between two com­partments. One is large where the majority end up and one is small, enclosing significantly fewer. A computer program will weekly and randomly pick a number between 1 and the num­ber of stationary installed ashtrays. Those who have their marked cigarette butts in the smaller compartment, of the stationary ashtray of the week, will collect a noticeable economic payoff. There will be possible to allocate any payoff to a specific business. This is done by adjusting the mobile ashtray to mark the filters with an organization number. Irrespective of marking there can also be a continuously payoff to charity, where a fixed amount is allocated for each cigarette butt in the smaller compartment. In action the two physical products are components in the concept of LitterLott, a lottery out of litter. Participants have a chance to receive a part of the litter ex­penses and environmental impositions they spare the society. In an innovative and pedagogic way the awareness in­creases around recycling and what the costs are to refrain. A homepage will announce current LitterBox along with the fortunate recyclers. One may register membership, follow the development of LitterLott and participate in discussions re­lated to the subject. Also companies, municipal businesses and organizations can declare their interests in being a part of the concept and co­operate towards a healthier environment. The intention is to start a debate focusing on important environmentally related questions, litter­ing in general and recycling. Those questions are relevant in today’s society and neces­sary for tomorrows.

Background: The lack of access to adequate housing is a major problem in many developing countries. One of the countries where the housing deficit is a big problem is Peru. The housing deficit in the country can be estimated to more than one million; a number that represents almost 15% of the country’s households. Un Techo Para Mi País (UTPMP) strives to improve this difficult housing situation by constructing emergency houses in the human settlements and thereby improving the situation for the people living in extreme poverty in Peru. Aim: The purpose of this study is to investigate if the construction of emergency houses could be a means of poverty reduction in Peru. The impact of improved housing conditions on a household’s standard of living and economic situation is evaluated, as well as the results of UTPMP’s activities.   Completion: The collection of secondary data took place in Sweden, while the primary data was  collected  during  a  two  months’  minor  field  study  in  Lima,  Peru.  Interviews  with  households benefited with an emergency house through UTPMP were conducted and observations were made by participating in UTPMP’s activities.  Conclusion: According to the results of our study, the access to adequate housing has had a positive effect on the household’s standard of living, but has left the economic situation unchanged. The type of action taken by UTPMP to alleviate poverty should be considered as an appropriate approach and the construction of emergency houses as a means of poverty reduction in Lima. / Bakgrund: Bristen på tillgång till en fullgod bostad är ett stort problem i många utvecklingsländer. Ett av de länder där det råder stor bostadsbrist är Peru. Underskottet på bostäder uppskattas uppgå till mer än en miljon, en siffra som representerar nästan 15% av landets hushåll. Un Techo Para Mi País (UTPMP) strävar efter att förbättra den svåra bostadssituationen genom att konstruera nödbostäder i slumområden och därmed förbättra situationen för de hushåll som lever i extrem fattigdom i Peru. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om konstruktionen av nödbostäder skulle kunna utgöra ett verktyg för att minska fattigdomen i Peru. Effekten av förbättrade boendeförhållanden på ett hushålls levnadsstandard och ekonomiska situation utvärderas, liksom resultaten av UTPMP:s aktiviteter.  Utförande: Insamlingen av sekundärdata genomfördes i Sverige, medan primärdatan samlades in under en två månader lång fältstudie i Lima, Peru. Intervjuer med hushåll som har fått en bostad via UTPMP utfördes, och observationer gjordes genom att delta i UTPMP:s aktiviteter.  Slutsats: Resultaten av vår studie visar att tillgången till en fullgod bostad har positiva effekter på ett hushålls levnadsstandard, men att dess ekonomiska situation förblir oförändrad. Den typ av åtgärd utförd av UTPMP bör ses som en lämplig sådan, och konstruktionen av nödbostäder kan betraktas som ett tillvägagångssätt för att minska fattigdomen i Lima. / Antecedentes: La falta de acceso a una vivienda adecuada es un problema grave en muchos países menos desarrollados. Uno de los países donde el déficit habitacional es un gran problema es el Perú. Se puede estimar que dicho déficit asciende a más de un millón, un número que representa casi el 15% de los hogares del país. La organización Un Techo Para Mi País (UTPMP) se esfuerza para mejorar esta situación a través de la construcción de viviendas de emergencia en los asentamientos humanos y de esta manera, mejorar la situación de las personas que viven bajo condiciones de extrema pobreza en el Perú.  Objetivo: El propósito del presente estudio es investigar si la construcción de viviendas de emergencia podría ser una medida de reducción de la pobreza en el Perú. El impacto de mejores condiciones de vivienda en la situación de vida y económica del hogar es evaluado, así como los resultados de las actividades del UTPMP.   Metodología: La recopilación de datos secundarios se llevó a cabo en Suecia, mientras que los datos primarios fueron obtenidos en Perú durante un estudio de campo de dos meses en Lima. Entrevistas con familias beneficiadas con una casa de emergencia a través del UTPMP fueron realizadas y se hicieron observaciones respectivas al participar en las actividades del UTPMP.   Conclusión: Conforme a los resultados de nuestro estudio, el acceso a una vivienda adecuada ha tenido un efecto positivo en el nivel de vida del hogar, pero ha dejado la situación económica sin cambios. El tipo de acción tomada por el UTPMP debe ser considerada como un enfoque apropiado para aliviar la pobreza, y la construcción de viviendas de emergencia como una medida de reducción de la pobreza en Lima.