Detta examensarbete är format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som återfinns utanför klassrummet. Det är skrivet på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbänksmatematik på gymnasiet. Syftet är även att konstruera uppgifter och övningar åt matematiklärare som lämpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet. För att besvara frågeställningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken?" har vi arbetat på flera sätt. En litteraturstudie har utförts för att undersöka hur forskare och andra experter uttalar sig kring matematikundervisningen i och utanför klassrummet. Vidare har vi genom enkätundersökningar försökt lista ut vad elevers åsikter är kring att om möjligt bedriva undervisning utanför klassrummet. Vi har även undersökt lärares inställning och åsikter till huruvida en undervisning utanför klassrummet är möjligt att bedriva. Slutligen har vi konstruerat matematikuppgifter som är avsedda att utföras i en utomhusmiljö. Dessa uppgifter har konstruerats utifrån vår egen fantasi och med kursplanerna i matematik som referensram för uppgifternas syften och mål. Lärarintervjuerna visar att lärare ofta undviker att bedriva extramural matematikundervisning, detta då de finner svårigheter att komma på uppgifter för utomhusbruk, samt den tidsbrist som råder då man ska bedriva undervisning utanför skolan. Från enkätundersökningen och fokusgrupperna konstaterar vi att eleverna önskar mer variation i undervisningen och är öppna för nya vägar till kunskap, exempelvis genom att lösa extramurala matematikproblem i grupp. Litteraturstudien visar vidare, att dagens dåliga matematikkunskaper som elever besitter, beror på exempelvis ointresse och dålig motivation hos eleverna. Lösningen på detta problem är ej självklar och entydig, men en varierad matematikundervisning där miljöombyte och uppgifter av utmanande karaktär kan främja elevens lust till lärande. 3 Vi finner att det finns möjligheter för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken. För att detta ska fungera krävs det att undervisningen fungerar ur såväl ett lärar- som elevperspektiv. Läraren behöver vara engagerad och påhittig, där planering av uppgifternas omfång och svårighet är viktiga komponenter. Läraren behöver vara lyhörd för elevernas tankar och funderingar, och även ha ett stort tålamod. Om undervisningen utanför klassrummet stimulerar elevernas intresse och att de förmår att arbeta i grupp, ser vi att det finns det möjligheter för den extramurala matematiken att ta plats i den svenska gymnasieskolan. Vi finner att det inte finns någon universell undervisningsmall i ämnet matematik, men att en varierad undervisningsmiljö kan bidra positivt till matematikintresset.

Detta examensarbete är format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som återfinns utanför klassrummet. Det är skrivet på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbänksmatematik på gymnasiet. Syftet är även att konstruera uppgifter och övningar åt matematiklärare som lämpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet. För att besvara frågeställningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken?" har vi arbetat på flera sätt. En litteraturstudie har utförts för att undersöka hur forskare och andra experter uttalar sig kring matematikundervisningen i och utanför klassrummet. Vidare har vi genom enkätundersökningar försökt lista ut vad elevers åsikter är kring att om möjligt bedriva undervisning utanför klassrummet. Vi har även undersökt lärares inställning och åsikter till huruvida en undervisning utanför klassrummet är möjligt att bedriva. Slutligen har vi konstruerat matematikuppgifter som är avsedda att utföras i en utomhusmiljö. Dessa uppgifter har konstruerats utifrån vår egen fantasi och med kursplanerna i matematik som referensram för uppgifternas syften och mål. Lärarintervjuerna visar att lärare ofta undviker att bedriva extramural matematikundervisning, detta då de finner svårigheter att komma på uppgifter för utomhusbruk, samt den tidsbrist som råder då man ska bedriva undervisning utanför skolan. Från enkätundersökningen och fokusgrupperna konstaterar vi att eleverna önskar mer variation i undervisningen och är öppna för nya vägar till kunskap, exempelvis genom att lösa extramurala matematikproblem i grupp. Litteraturstudien visar vidare, att dagens dåliga matematikkunskaper som elever besitter, beror på exempelvis ointresse och dålig motivation hos eleverna. Lösningen på detta problem är ej självklar och entydig, men en varierad matematikundervisning där miljöombyte och uppgifter av utmanande karaktär kan främja elevens lust till lärande. 3 Vi finner att det finns möjligheter för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken. För att detta ska fungera krävs det att undervisningen fungerar ur såväl ett lärar- som elevperspektiv. Läraren behöver vara engagerad och påhittig, där planering av uppgifternas omfång och svårighet är viktiga komponenter. Läraren behöver vara lyhörd för elevernas tankar och funderingar, och även ha ett stort tålamod. Om undervisningen utanför klassrummet stimulerar elevernas intresse och att de förmår att arbeta i grupp, ser vi att det finns det möjligheter för den extramurala matematiken att ta plats i den svenska gymnasieskolan. Vi finner att det inte finns någon universell undervisningsmall i ämnet matematik, men att en varierad undervisningsmiljö kan bidra positivt till matematikintresset.

3D-modeller av urbana områden är en användbar och attraktiv produkt bland kommuner och företag. 3D-modeller kan ge en rad fördelar för att utföra analyser. Modellerna kan exempelvis användas för att visualisera översvämningar samt skapa buller- och siktanalyser. Med en virtuell 3D-stadsmodell kan analyser och utvärderingar utföras innan nybygg-nationer påbörjas.Syftet med studien är att i samråd med Karlstads kommun undersöka och jämföra vilket av Lantmäteriets punktmolnsdata (Laserdata Skog och Ytmodell från flygbilder) som lämpar sig bäst för 3D-modellering av byggnader. Den ena produkten består av ett LiDAR-punktmoln och den andra av ett fotogrammetriskt punktmoln. Syftet är även att kombinera produkterna för att undersöka om nackdelarna hos den ena produkten elimineras av fördelarna hos den andra.Genom kommunens baskarta och Esri’s plugin-program 3D Basemaps segmenterades byggnader utefter dess takformer. Takformerna modellerades och kopplades samman med vertikala väggar för att erhålla en 3D-modell. För att utvärdera de framtagna modellerna användes två metoder, en kvantitativ och en kvalitativ. I den kvantitativa jämförelsen analyserades främst byggnaders höjder i modellerna gentemot inmätta höjder på motsvarande byggnader. I studien undersöktes även fullständigheten i samtliga modeller. I den kvalitativa analysen genomfördes en enkät där samtliga modeller jämfördes mot referensbilder och deltagare röstade på den modellen de ansåg mest lik referensbilderna.Studien visar att modellen skapad med en kombination av Laserdata Skog och Ytmodell från flygbilder har den lägsta lägesosäkerhet i höjd på 0,2978 m gentemot inmätta punkter. Samma modell har även den högsta fullständigheten med 90 % av takformerna modellerade i studieområdet.Resultatet från den kvalitativa analysen visar även att samma modell fick 64,7 % av de totala rösterna i enkäten. Modellen fick även högst andel röster i samtliga frågor.

The need of understanding transport processes of contaminants in groundwater has grownalong with the discovering of contamination of soil and groundwater due to industrialization.Mobility of an organic contaminant in the soil is affected by its partitioning to dissolvedorganic carbon, DOC. Partitioning of hydrophobic organic contaminants, HOCs, to DOC isdescribed by the contaminant’s KDOC value. The effects of DOC on transport processes oforganic contaminants with groundwater are still relatively unexplored even though somereviews have been carried out in this particular field of research. The aim of this thesis workwas to investigate transport processes for the PAH phenanthrene and the phthalate Di(2-ethylhexyl) phthalate, DEHP, with DOC by constructing a transport model with the computerprogram FEFLOW 6.1. The thesis work was performed as part of an ongoing Research &Development project investigating alternative remediation techniques at Domsjö industrialsite, located 2 km south of Örnsköldsvik. Generally, the groundwater at the site was characterized by low phenanthrene and DEHPcontent together with high DOC content. In the sampling points with highest reportedcontaminant concentration also DOC was present in highest concentrations. During theperformed literature study it was found that tabulated KDOC values for phenanthrene wasavailable but not for DEHP, which had to be calculated based on available KOC and KOWvalues. Five different modeling scenarios were developed: 1. Transport of phenanthrene with KDOC minimum value. 2. Transport of phenanthrene with KDOC maximum value. 3. Transport of phenanthrene with KDOC median value. 4. Transport of DEHP with KDOC calculated with KOC. 5. Transport of DEHP with KDOC calculated with KOW. Calculations of contaminant concentration in groundwater were made with an equation thatrequires both site and contaminant specific constants. These constants had to be estimatedduring this thesis work, which resulted in insecurities possibly affecting the model results.However, the minimum and the median value of KDOC showed best modeled phenanthreneconcentration after six years compared to measured values. Best result of modeledconcentrations of DEHP was obtained with KDOC calculated with KOC. Correlation analysis ofDOC and contaminants showed a significant correlation between DOC and phenanthrene at99% confidence level, and between DOC and DEHP at 90% confidence level. / I takt med ökad kännedom om industriellt förorenade områden har det också blivitbetydelsefullt att känna till de processer som påverkar transport av föroreningar medgrundvattnet. Rörligheten av en hydrofobisk organisk förorening, HOC, påverkas av dessfördelning till löst organiskt kol, DOC, och beskrivs med fördelningskoefficienten KDOC.Effekterna av DOC på föroreningstransporten är relativt okända trots att forskning harbedrivits inom området. Syftet med examensarbetet var att undersöka spridning av fenantren(ämnesklass PAH) och Di(2-etylhexyl)ftalat med DOC genom att konstruera enföroreningsspridningsmodell i datorprogrammet FEFLOW 6.1. Examensarbetet utfördes somdel i ett pågående Forsknings & Utvecklingsprojekt med syfte att utreda en alternativsaneringsteknik för Domsjö industriområde, 2 km söder om Örnsköldsvik. Generellt sett karaktäriserades grundvattnet på platsen av låg fenantren- och DEHP-halttillsammans med hög DOC-halt. På samma ställen där föroreningarna förekom i högstakoncentration var också DOC-koncentrationen som högst. Vid genomförd litteraturstudieåterfanns tabellerade KDOC-värden endast för fenantren. KDOC för DEHP saknades och fickberäknas med ekvationer baserat på förhållandet mellan KDOC och KOC respektive KOW. Femolika modelleringsscenarier utvecklades: 1. Spridning av fenantren med minsta tillgängliga KDOC-värde. 2. Spridning av fenantren med högsta tillgängliga KDOC-värde. 3. Spridning av fenantren med median KDOC-värde. 4. Spridning av DEHP med KDOC beräknat med KOC. 5. Spridning av DEHP med KDOC beräknat med KOW. Beräkning av föroreningarnas koncentration i grundvattnet gjordes med en ekvation somegentligen kräver både plats- och föroreningsspecifika konstanter. Då detta inte fanns att tillgågjordes uppskattning av värdena vilket resulterar i osäkerheter som kan ha påverkan påmodellerade resultat. De bästa modellerade koncentrationerna av fenantren efter sex årssimulering jämfört med uppmätta koncentrationer uppnåddes med minsta och median-värdeav KDOC. Bästa modellerade koncentrationerna av DEHP gavs av KDOC beräknat med KOC.Korrelationstest med DOC och respektive förorening visade en signifikant korrelation mellanDOC och fenantren vid 99% konfidensnivå, och mellan DOC och DEHP vid 90% konfidensnivå.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att utforska momentet läsförståelse för att belysa hur lärare arbetar för att öka elevers läsförståelse eftersom resultat från PISA:s (2012) och PIRLS (2011) undersökningar visar att elevers läsförståelse försämrats drastiskt under de senaste åren i den svenska skolan. För att få kunskap om hur lärare arbetar för att öka och stimulera elevers läsförståelse gjorde jag en kvalitativ forskning med en induktiv syn där jag kopplat samman teori och tidigare forskning inom området. Den kvalitativa forskningen bygger även på en kunskapsteoretisk ståndpunkt där jag genom att intervjua åtta stycken yrkesverksamma lärare ville få en förståelse för hur dessa tolkar den verklighet som de befinner sig i och därmed få ta del av deras kunskaper och erfarenheter inom läsförståelse. Jag har använt mig av en kvalitativ bearbetning av intervjuerna vilket innebär att jag arbetat med textmaterialet och ljudinspelningen utifrån intervjun. I den kvalitativa bearbetning av intervjuerna sorterade och sammanställde jag de svar som var intressanta för mina frågeställningar i min studie.Då det är skolans uppgift att se till att alla elever når målen i skolans alla ämnen bör lärare undervisa elever i hur man tar sig an texter för att få förståelse för dessa. Lärarna i studien framhåller Widmarks (2014) modell, En läsande klass, som visar hur lärare kan undervisa i läsförståelsestrategier där man förutspår och ställer hypoteser, ställer frågor, reder ut oklarheter, sammanfattar och skapar inre bilder. Jag har med denna studie förhoppningar om att kunna sprida goda exempel på hur lärare arbetar med att öka elevers läsförståelse. I min studie framkom det fyra aspekter som är viktiga då elever tar sig an texter för att få förståelse för dessa. För det första är det viktigt att undervisningen är upplagd så att man lär genom samspel med andra då man samtalar om den text som ska läsas. För det andra behöver elever kunna använda sig av läsförståelsestrategier. För det tredje behöver lärare modellera och visa elever hur man tar sig an texter. För det fjärde behöver man arbeta med textläsning på varierande sätt (tyst läsning, parläsning, högläsning och boksamtal). För att lärare ska kunna undervisa i läsförståelse behöver de ha kunskaper inom området. Flera av de intervjuade lärarna har under de senaste åren fått fortbildning inom området läsning genom läslyft, kollegial handledning i form av studiecirklar och olika föreläsningar. De centrala begrepp som förekommer i min studie är läsförståelse, läsförståelsestrategier, modellering, samspel och textläsning på varierande sätt.

I föreliggande examensarbete undersöks hur gymnasieverksamma bildlärare förhåller sig till bild som form och digitala verktyg i undervisningen. Genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer har jag fört samtal med gymnasielärare, där jag låtit lärarna få utveckla och definiera begrepp som form och bild. Jag har varit intresserad av att ta reda på vilket material och tekniskt hantverk bildlärare uppger att de använder sig av sin undervisning. En undervisning där digitala verktyg ska ha en allt mer framträdande roll (Regeringskansliet, 2017). Därför har jag velat undersöka hur gymnasieverksamma bildlärare uppger att de använder sig av digitala verktyg i bildundervisningen. För att ytterligare specificera min undersökning har min andra frågeställning handlat om tredimensionellt skapande i allmänhet och 3D-modellering i synnerhet. Jag har velat ta reda på hur användningen av 3D-modellering sker i bildundervisningen enligt gymnasieverksamma bildlärare. Till min hjälp har jag använt mig av fyra medieekologiska perspektiv som Anders Marner och Hans Örtegren formulerat utifrån den medieekologiska teoribildningen (Marner & Örtegren, 2013: Örtegren, 2013, s. 38). I Resultatet från föreliggande studie uppger alla fyra lärare att de implementerar digitala verktyg i sin undervisning, men att det skiljer sig åt på vilket sätt. Alla lärare påstår även att de arbetar med 3D-modellering, här varierar dock svaren på vilka grunder, samt i vilken omfattning.

Inför anläggandet av dagbrott utförs vanligtvis hydrogeologiska undersökningar i syfte att beräkna det inläckage som läcker in i dagbrotten från omgivande jord- och berggrundslager. I samband med brytning länshålls sedan dagbrotten kontinuerligt, då grundvatten annars kommer att fylla dagbrotten och omöjliggöra brytning. Ett antal metoder finns att tillgå för att göra dessa beräkningar. Dessa kan vara antingen analytiska eller numeriska. I detta arbete har först en ämnesfördjupning genomförts där etablerade metoder redogörs för. Sedan har inläckaget till fem aktiva dagbrott i norra Sverige beräknats med hjälp av fyra analytiska metoder. Resultaten från dessa metoder har sedan jämförts med den uppmätta länshållningen i dagbrotten, för att bedöma metodernas tillämpbarhet. I ett av dagbrotten gjordes även en utökad jämförelse med resultaten från en numerisk modell. Sammanställningen visade att samtliga metoder ger resultat i samma storleksordning som de uppmätta värdena. Resultaten är dock inte entydiga, utan metoderna gör i vissa dagbrott en överskattning av inläckaget medan de i andra dagbrott placerar sig under det uppmätta. Då resultaten i de flesta fall placerar sig nära den uppmätta länshållningen rekommenderas fortsatt användande av metoderna, med eventuella anpassningar baserade på lokal kännedom om området. Känslighetsanalysen som genomförts på de olika metoderna visar att värdet på den hydrauliska konduktiviteten har stort inflytande på samtliga metoder, vilket framhäver betydelsen av att genomföra noggranna undersökningar på respektive plats för att få fram tillförlitliga värden på denna parameter. / Before the construction of an open pit mine is initialized it is common practice to perform hydrogeological surveys, in order to quantify the inflow of groundwater from surrounding soil and bedrock layers. As expansion of the pits progress, continuous pumping will need to be done, as groundwater will otherwise fill the pits, preventing further mining. Several quantification methods are available for these analyses, which can be either analytical or numerical in their structure. In this study, a review of established methods is performed. Then the inflow to five active mines in northern Sweden are estimated, using four analytical methods. The results from using these methods are then compared to the measured pumping rates in the mines, to evaluate the methods efficiency in estimating the correct withdrawal. One of the mines is also evaluated using a numerical model. All methods approximate the inflow rates to the same order of magnitude as the measured values. However, the same method can in some mines overestimate the inflow while in other mines make an underestimation of it. As they in most cases make an adequate approximation of the inflow, further use of the methods are recommended. Smaller adjustments might be needed based on local knowledge of the modeled area. The sensitivity analysis that was performed show a significant predisposition toward changes in hydraulic conductivity, emphasizing the importance of thorough surveys before parameterization of the models.

Syftet med detta examinationsarbete är att utveckla ett kontrollsystem för en inversmarkberedningsprototyp.En simuleringsmodell har skapats för att utveckla ett kontrollsystem med syftet att validera och verifiera prototypens effektivitet. Simuleringsuppställningen är skapad i Simulink, där en del av prototypen är importerad som en solidmodell vilken sammankopplas med en modell av ett hydraulsystem som styr solidmodellens rörelse. I Simuleringsmiljön utvecklades reglering samt styrlogik för prototypen. När regleringen var färdig att testas kontrollerades det att mjukvaran läsa av aktuella sensorer och att utsignaler från kontrollsystemet når hårdvaran, samt att den avsedda rörelsen utförs i verkligheten. Detta projekt har därmed resulterat i en simuleringsmodell, ett kontrollsystem, samt förutsättningar för att kunna verifiera resultaten i verkligheten. / This thesis treats the development of a control system for an inverse soil conditioner prototype. A simulation model was created to develop a control system with the purpose of validation and verification of the prototypes efficacy. The simulation model is created in Simulink, where a part of the soil conditioner is imported as a solid model, which then is coupled to a model of a hydraulic system. In the simulation a control system and regulator were implemented and tuned. when the software was test-ready the hardware-interface was tested to validate that the current software could receive inputs and send meaningful outputs, and then real movements were logged to validate the software function for the machine. The results of this project can then be summarized as a simulation model, a control system, and a solid basis for real world verification are completed.

I den föränderliga värld vi lever i med nya, ofta komplexa, hot och risker är en god förmåga att handskas med det oväntade viktigt. Sjukvården måste liksom andra ingående aktörer i en räddningsinsats öva och förbereda sig för alla tänkbara scenarier. Möjligheten till att genomföra realistiska övningar på ett sjukhus är begränsade, främst på grund av den etiska faktorn då faktiska patienter löper risk att bli drabbade och påverkas negativt. Katastrofmedicinskt centrum (KMC) utvecklar idag ett stokastiskt simuleringsverktyg för katastrofmedicinsk förmågeanalys (StoF) som ämnar bli ett komplement till det existerande, analoga verktyget Emergo Train System (ETS). I StoF saknas idag en detaljerad beskrivning av vad som sker på sjukhuset vid en katastrofmedicinsk händelse med många skadade. Denna studie bidrar med en konceptuell modell över flödet på och i anslutning till ett sjukhus akutmottagning vid en katastrofmedicinsk händelse. Modellen tillför innehåll och utökad omfattning till den pågående utvecklingen av StoF. Studien har utförts med simulering i fokus men med den konceptuella modelleringen som det primära och huvudsakliga syftet. Stort fokus har även riktats mot att utveckla en modell som är så generisk och allmän som möjligt. Resultatet är en konceptuell modell som beskriver flödet av både vanliga patienter och katastrofpatienter vid en katastrofmedicinsk händelse. Vidare inkluderas även de förändringar som sker i akutsjukvårdskedjans verksamhet då en katastrofmedicinsk händelse inträffar. Modellen som utformats i studien möjliggör identifiering av flaskhalsar i systemet samt genererar utdata i form av patientutfall och kan därmed användas för katastrofmedicinsk förmågeanalys. Modellen har validerats mot simuleringar gjorda med det analoga simuleringsverktyget (ETS) samt nuvarande version av StoF, liksom av experter inom området. Validering av den konceptuella modellen har kunnat konstatera att modellen bedöms uppfylla sitt syfte och vara implementerbar i StoF. / In the ever-changing world we live in with new, often complex, threats and risks, a thoroughability to deal with the unexpected is important. Healthcare, like other stakeholders in a rescueoperation, must practice and prepare for many different scenarios. For emergency services andprehospital care, these exercises and preparedness assessments are often easier to perform as aphysical, real exercise than for hospitals. However, full-scale exercises come with a greatercost, which is a clear disadvantage. The ethical aspect is also of great importance in the choiceof exercise method. For a hospital, it is ethically questionable whether a realistic full-scaleexercise could be carried out on site as actual patients are at risk of being adversely affected.With this as background, it can be concluded that competent, flexible, and dynamic simulationsare very important and useful tools within the studied subject.The stochastic discrete event simulation tool for emergency medical capacity analysis (StoF),which is currently being developed at the Center for Teaching & Research in Disaster Medicineand Traumatology (abbreviated as KMC in Swedish), fulfills this important purpose. StoFdescribes the entire course of events in a disaster scenario, from its occurrence until all patientshave been treated and taken care of. However, further studies are needed regarding the latterparts in the sequence of events, from the point at which patients start arriving to hospitals.This study contributes to a conceptual model of the events taking place at a hospital´semergency department and its related departments during a disaster scenario. Thus, it addscontent and expands the scope to the continuous development of StoF. This corresponds to thepurpose of the study, which is thereby considered fulfilled.The study was carried out on the basis of a simulation study but with a natural focus onconceptual modeling. Great focus has also been put on developing a model that is as genericand general as possible. This is because the model should be able to be used by all Swedishhospitals and regions, regardless of size and configuration.The result of the study is a conceptual model that describes the flow of both ordinary patientsand emergency patients from the disaster event at a hospital during a disaster scenario.Furthermore, the organizational changes being made in the emergency department-relatedoperations in the case of a disaster scenario are also included. The model designed in the studyenables the identification of bottlenecks in the system and generates output in terms of patientoutcomes and can thus be used for analysis of disaster preparedness.The model has been validated against simulations made with the analog simulation tool EmergoTrain System and the current version of StoF, as well as by experts. Validation of the conceptualmodel have been able to determine that the model fulfill its purpose and that it could beimplemented into StoF.

Gränges AB i Finspång är ett företag som producerar aluminiumband som kan användas iproduktion av värmeväxlare. Bandens processväg genom produktionen beror på slutproduktensegenskaper, vilket gör att produktionen i dagsläget kräver flera transporter fram och tillbaka överområdet. För att förbättra och effektivisera tillverkningen har en investering på 400 MSEKutförts, som förväntas leda till utökad kapacitet samt förbättrat flöde. Investeringen är först ochfrämst en ersättning av befintlig produktion som förhoppningsvis ska leda till fler produceradeband. I och med investeringen blir transportsträckorna kortare, produktionen mer samlad ochrisken för skadat material minskar.Studien syftar till att utföra en flaskhalsidentifiering över den nya produktionen. Syftet är ocksåatt ta fram olika förslag på förändringar i produktionen för att uppnå ett effektivt flöde, undvikaflaskhalsar och maximera antal producerade band. Studien ser endast över delen av produktionensom innefattar kallvalsningen, värmebehandlingen och sträckningen. Jämförelser mellan den nyaproduktionsdelen och den gamla utförs inte i denna studie.I studien kunde en flaskhals identifieras, vilket var kallvalsverk 2731. Detta på grund av storköbildning och hög utnyttjandegrad på resurser för transport och tillverkning. Med hjälp avteorin kring flaskhalsanalys kunde olika förslag tas fram på vilka förändringar som kundegenomföras för att reducera flaskhalsen. Olika experiment genomfördes för att se omförändringarna reducerade flaskhalsen, om eventuellt nya flaskhalsar uppstod och hur olikamätetal som utnyttjandegraden i maskiner påverkades av förändringen. De förändringar somgenomfördes var tillägg av buffertar innan kallvalsverken, att skicka band till det kallvalsverkmed kortast kö, att minska produktionstakten i kallvalsverk 2751, att planera banden in isystemet samt minska värmebehandlingstiden.Varje förändring förutom minskning av värmebehandlingstiden visade förbättringar ochförsämringar av mätetalen när jämförelser utfördes mellan förändringarna och grundmodellen.Kombinationer av förändringarna visade också att det var statistisk signifikant skillnad jämförtmed grundmodellen. De förändringar i systemet som hade störst positiv påverkan på resultatetvar tillägg av buffertar och förändring av logiken att skicka band till det valsverk med kortast kö.När en kombination av dessa förändringar utfördes ökade antalet producerade band med 2500under simuleringsperioden. Även kombinationen av tillägg av buffertar, förändring av logikenför band med reduktion fyra samt minskad produktionstakt i 2751 hade en stor positiv påverkan.I detta fall ökade antalet producerade band med ungefär 2000 i jämförelse med grundmodellenmen medelväntetiderna i köerna sänktes betydligt mer än vid den andra lyckade kombinationen.En övergripande slutsats är att mängden förändringar har ingen betydelse utan det är kvalitén påförändringarna som avgör om mätetalen förbättras. En rekommendation till Gränges är därför attgöra en avvägning kring vilka mätetal som är viktigast och på så sätt ta det beslut kring vilkaförändringar som ska utföras för att gynna de mätetalen bäst. / Gränges AB is a company in Finspång that produce rolled aluminum products for heatexchangers. The product's process path through the chain depends on the properties of the finalproduct, which means that production currently requires multiple transports back and forthacross the production-area. To improve the production, an investment of SEK 400 million hasbeen made, which is expected to increase the capacity and improve flow. The investment is areplacement of existing production which hopefully will lead to increased number of productsproduced. As a result of the investment, the transport distances at the area will be shorter and therisk of damaged material will be reduced.The study aims to perform a bottleneck identification in the new production at Gränges. The aimis also to develop various proposals for changes in production to achieve an efficient flow, avoidbottlenecks and maximize the number of produced products. The study only looks at the part ofthe production that includes the cold rolling, annealing and distention. Comparisons between thenew production part and the old productions part is not performed in this study.A bottleneck was found, which was the cold-rolling machine called 2731. The bottleneck wasidentified by a large queue and a high utilization rate on its internal transport. Using the theory ofbottleneck analysis, various changes could be made to reduce the bottleneck. Severalexperiments were made to see if the changes reduced the bottleneck and if any new bottlenecksoccurred. The experiments were also made to see how different result values, as the utilizationrate for the machines, were affected. The changes that were implemented were buffers before thecold rolling machines, change of logic for products with reduction four, reduce the productionrate in cold rolling machine called 2751, to plan the input in the system and to reduce theannealing time for some of the annealing programs.Each change except reduction of the annealing time showed either a positive or negative changefor the result values when comparisons were made between experiments and the basic model.The changes in the system that had the most positive impact on the result were the addition ofbuffers and the change of logic when transporting products to the cold-rolling machine with theshortest queue. When a combination of these changes was performed, the number of productsproduced increased by 2500 during the simulation period. The combination of adding buffers,change the logic for products with reduction four and reduced production rate in 2751 also had agreat positive impact. In this case, the number of products produced increased by 2000 comparedto the basic model, but the average waiting times in the queues were reduced significantly morethan in the other successful combination. An overall conclusion is that the amount of changesdoes not matter, it is the quality of the changes that determines whether the result values areimproved or not. Therefore, a recommendation to Gränges is to make a trade-off about whichresult values that are most important and making the decision that favors them most.