This thesis investigates blame avoidance behaviour in a debate between two Swedish parliamentary parties, the Social Democrats and the Moderates. By examining the debate, using R. Kent Weavers (1986) blame avoidance theory, we can better understand how political parties react to blame and what discursive strategies they apply to avoid it. Furthermore, by analyzing how political representatives avoid blame, its arguments and its language, we can gain a better picture of their incentives and what drives them to avoid blame. The thesis concludes that the Social Democrats and the Moderates use a combination of different types of blame avoidance strategies. Above all, they use strategies that Christopher Hood (2011) defines as presentational strategies and agency strategies, but they are also exploiting the 2015 refugee crisis to avoid blame. Boin et al (2009) defines this as 'crisis exploitation' and is used by the parties to shift focus from their own mistakes by framing the crisis as an external cause beyond their control. The thesis also concludes that the increased mediatization of politics has led to greater risks for parties of being exposed to blame. The parties have thus become more sensitive to exposure to blame, which in turn increases their incentives to adopt blame avoidance strategies. Finally, the thesis takes on a critical approach to blame avoidance. The practice of blame avoidance in public debate risks undermining the possibilities for an open, transparent, and genuine discussion about serious problems. Additionally, the rhetoric risks reinforcing an already polarized and antagonistic culture between parties and their voters.

Studien ämnar att utröna vilka semiotiska verktyg som används för att konstruera en bild av UlfKristersson på hans Instagramsida samt hur budskap blir personifierade. Detta görs genom en kvalitativ textanalys i form av en visuell textanalys. Inom detta ämne visar tidigare forskning på att trovärdigheten är av stor betydelse eftersom innehållet granskas kritiskt. Allt mer kreativa metoder och teorier skapas för att få publikens uppmärksamhet, dock blir detta en utmaning för demokratin, menar Edgerly och Thorson (2020). De beskriver den nuvarande media omgivningen som kaotisk och att det finns ett överflöd av politiska aktörer som konkurrerar om publikens uppmärksamhet. Detta är inte endast något som påverkar medborgarskap, men även demokratin, särskilt med det nya fenomenet “politiska influerare”. För att analysera den politiska kommunikationen ur ett visuellt sammanhang ämnar studien att använda en visuell textanalys. För den visuella textanalysen användes en socialsemiotisk metod för att tolka och förstå samband mellan semiotiskt material eller visuella element och förstå hur och vilken mening som skapas genom den visuella kommunikationen. En retorisk analys användes också för att se vilken retorik som används genom den visuella kommunikationen. I enlighet med analysen kunde slutsatsen dras att de teman som identifierades ger åskådaren en bild av Ulf Kristersson där han representerar det politiska partiet “Moderaterna”. Denna representation sker genom personifiering där Ulf Kristersson står för argument och teman som partiet vill reflektera. Dessa argument identifierades genom denotation och konnotation samt kategorisering för att gruppera bilder med liknande grundlig kommunikation, exempelvis bilder som kopplar an något om den svenska militären eller Ulf Kristersson hemma med sin familj. / This study means to find what semiotic tools are used to construct an image of Ulf Kristersson on his Instagram page, and how messages are personified. This is done through a qualitative textanalysis in the form of a visual text analysis. In this subject, earlier research indicates credibility is of importance because content must be thoroughly examined. More and more creative methods and theories are created to catch the attention of the audience, this, however, becomes a challenge for democracy, argues Edgerly and Thorson (2020). They describe the current media environment as chaotic and that there’s an abundance of political figures competing for the audience’s attention. This is not something that only affects citizenship, but also democracy, especially thanks to the new phenomenon “political influencers”. To analyze political communication in a visual manner, the study aims to use a visual textanalysis as its method. For the visual text analysis, a social semiotic method was used to interpret and understand the connection between semiotic material or visual elements and understand how and what meaning is created through the visual communication. A rhetorical analysis was also used to determine what rhetoric was used through visual communication. With the analysis, the conclusion could be made that the themes that were identified give the viewer an image of Ulf Kristersson where he represents the political party “Moderaterna”. This representation is done through personification where Ulf stands for the arguments and themes that the party wants to reflect. These arguments were identified through denotation and connotation as well as categorization to group photos together that communicate the same basic themes, such as pictures that show the Swedish military in some way or Ulf simply spending time with his family at home.

Populism, what is that really? Is it like a wave of populism we standing in front of with Donald Trump and Marine Le Pen in its lead? Well, that’s very hard to say. Research have shown that it´s very hard to exactly say anything about what populism is. But, in this study several different research has been put together with four concrete criterions as a result. These four criterions will be useful as a theoretical framework, to analyse four Swedish parties’ participation in two different welfare-debates. Which one of them uses populism? It will also be useful for this study’s second question, if populism is a useful concept of analysing political parties? The method used in this study is text analysis, with the spoken text in the debates in focus. The result shows the complexity of populism as a concept, but also that all the parties, accept one, uses populism in the two debates, more or less.   The conclusion is that populism as a concept is far too big, and far too widespread to analyse in a research of this size, and therefore it´s necessary to cut things of.

The purpose of this bachelor thesis is to study cultural sponsorshipof cultural institutions and cultural events in some particular pointsof views. Namely, how do the Moderate party look at culturalsponsorship based on their motions and how these motions havebeen received by the Swedish parliament. The aim has beenbroken down into three questions. Firstly, how does the Moderateparty look at sponsorship of cultural institutions and culturalevents based on their motions on the subject. Secondly, whatviews have been existed in parliament both in committee andplenary, against the motions? Thirdly, what are the most relatingparagraphs for the different material groups. Sweden'sconservative party has long since (1969) been called the Moderateparty.The theory and method used is discourse analysis focusing onLaclau and Mouffe´s theory. Central concepts are nodal point,torque, element, flowing significance, articulation, equivalencechain and discourse.Every material group has its own nodal points, torque, equivalencechains and discourses. Moderates motions have the nodal pointsculture, cultural sponsorship and public support. Committeesletters have the nodal points cultural sponsorship and publicsupport. Chamber debate have the nodal points culturalsponsorship, public assistance, tax law and donation. Materialgroups are created in different environments with different framesof reference and opinions differ among the groups. There areliquid significances between the material groups. The Moderateparty are in favor of cultural sponsorship. The committees are themost negative to this. The members of the Plenary are belonging todifferent political parties. This means that their opinion differ. / Program: Bibliotekarie

Den här studien har genom en kvantitativ innehållsanalys tittat närmare på Socialdemokraternas och Moderaternas Twitteranvändning i samband med valkampanjens sista vecka år 2018. Kodschemat har operationaliserats för att undersöka användningen utifrån tre huvudsakliga kategorier. Dessa kategorier är aktivitet, alltså hur ofta partiet publicerar vad. Interaktion, hur kontot interagerar med andra. Kontona som är objekt för interaktionerna har grovt fördelats in i egna politikers eller regionala konto, media, meningsmotståndare, organisationer och väljare. Slutligen är den sista kategorin ämne, alltså vilka sakområden som kontona skriver om. Resultatet visar att Socialdemokraterna är drygt 70 procent mer aktiva än Moderaterna på Twitter i deras aktivitet, men själva interaktionen är förhållandevis endimensionell. Moderaterna använder Twitter interaktiva funktioner primärt till att retweeta partiets egna politiker eller regionala partikonton och media. Socialdemokraterna kommunicerar med ett bredare nätverk i sitt flöde som sporadiskt lyfter fram enskilda väljare och organisationer som både är politiskt beroende eller inte. Moderaterna är större i hälften av sakområdena proportionellt samtidigt som Socialdemokraterna är i huvudsak överrepresenterade i ett av sakområdena.

<p>Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera det jämställdhetspolitiska fält som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar på deras respektive hemsidor. Genom att ta hjälp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi ämnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jämställdhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska ställningstaganden i frågan. Varför jag valt att analysera informationen som finns på respektive partis hemsidor är eftersom just den informationskällan när ut och används av många osäkra väljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jämställdhet är och hur man ska jobba för den.</p><p>Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, Samhället i centrum, Feminism, Jämställdhet – start och mål, Vi är bäst i världen, Hemmet och privatlivet, Arbete och Näringslivet, Politiken, Samstämmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra.</p>

<p>Då Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det också klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsäkringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. Arbetslöshetsersättningen ska inte längre vara ett sätt att försörja sig på utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien är således att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionärer. Syftet är också att analysera vilka lösningar Moderaterna presenterar på denna problematik samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för individer som står utanför arbetsmarknaden.</p>

<p>The aim with this paper is to study how the integrational ideology of the Swedish parliaments party platforms, including the right wing Sverigedemokraterna, is formulated. The integration theories examined are assimilationism, multiculturalism, universalism and residualism. In turn these theories are simultaneously applied to the party platforms extracting explicit or implicit messages of the four former mentioned theories. The Swedish history of integration as well as immigration, which per capita is one of the highest in the European union, pinpoints the reason why this subject is due to further investigation. The results show that most of the parties contain traces of more than one integration theory, with the exception of primarily Sverigedemokraterna which focuses on assimilationism. On the other hand Vänsterpartiet, Socialdemokraterna and Centerpartiet are in favour of multiculturalism whereas Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, and Moderaterna contain more than one integration theory.</p>

The aim with this paper is to study how the integrational ideology of the Swedish parliaments party platforms, including the right wing Sverigedemokraterna, is formulated. The integration theories examined are assimilationism, multiculturalism, universalism and residualism. In turn these theories are simultaneously applied to the party platforms extracting explicit or implicit messages of the four former mentioned theories. The Swedish history of integration as well as immigration, which per capita is one of the highest in the European union, pinpoints the reason why this subject is due to further investigation. The results show that most of the parties contain traces of more than one integration theory, with the exception of primarily Sverigedemokraterna which focuses on assimilationism. On the other hand Vänsterpartiet, Socialdemokraterna and Centerpartiet are in favour of multiculturalism whereas Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, and Moderaterna contain more than one integration theory.

Då Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det också klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsäkringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. Arbetslöshetsersättningen ska inte längre vara ett sätt att försörja sig på utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien är således att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionärer. Syftet är också att analysera vilka lösningar Moderaterna presenterar på denna problematik samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för individer som står utanför arbetsmarknaden.