The aim of this study is to reflect on biblical-theological perspectives on the relationship between the church and families. The study is undertaken against the backdrop of the challenges facing mainline churches, of which the decline in numbers, the lack of the support for programmes and initiatives on behalf of families, and the apparent inability to minister effectively to young people, are the most pressing. At the same time modernisation and globalisation have a negative impact on the well-being of families. This study aims to contribute to interplay between the church ministry and the ministry of families. Two research questions guide this study. The first is whether Reformed churches, and for the purposes of this investigation the Dutch Reformed Church and the Netherdutch Reformed Church of Africa, do enough to support and strengthen families in a postmodern context. The second question examines the underlying theories and family ministry programmes of existing family ministry initiatives. Four sub-movements within practical theology form the methodological framework of this study. The first movement describes the crisis within the church and families today (descriptive theology). The second movement explores some normative texts of the Christian tradition (historical theology) with regard to families. At different stages of the Old and New Testament, different theological perspectives and strategies can be identified. In the post-biblical period the biological family was central to the process of the institutionalisation of the church and the spiritual aspect of family was underplayed. The challenge of the church in a postmodern world is to engage in responsible biblical theological reflection on marriage and family, and specifically the relationship between the church and families from the perspective of the kingdom of God. The third movement within practical theology brings the findings of the previous two movements into dialogue with each other (systematic theology). In the love ethic of equal regard following this dialogue, marriage is seen as a non-hierarchical, post-patriarchal, life-long bond between two people. The family is iii described as the primary context for faith formation. Although several studies suggest that family form, and not only family function, plays an important role in the well-being of children and family members, the primary concern of the church should be to develop a spirituality of marriage and family. The fourth movement (strategic theology) within practical theology is made up of two separate, but related inquiries. Firstly, different models and methods for family ministry are investigated by means of a literature study. Secondly, a qualitative study done in five selected congregations is described in order to point out the underlying theories and resulting family ministry programmes. The findings suggest that only one of the five selected congregations has an integrated, coherent family ministry model. Although several different family ministry programmes were found in practice, a critical family ethic was lacking. This is the focus of the contribution of this study. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2013. / gm2014 / Practical Theology / unrestricted

Miljö- och klimatfrågor är något som fått allt större fokus i den politiska sfären de senaste åren samt inför riksdagsvalet 2018 ansågs frågan vara den viktigaste hos de svenska medborgarna. Uppsatsen har som avsikt att undersöka Sverigedemokraternas och Miljöpartiets miljöpolitik utifrån fyra aspekter och vi kommer då undersöka vilken vetenskaplig teori som ligger närmast partiernas miljöpolitiska ståndpunkter. Detta undersöks genom att studera politiska dokument i form av partiprogrammen, där respektive miljöavsnitt valts ut och ligger till grund för analysen. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket har vi satt djupekologi och ekologisk modernisering i relation till partiernas miljöpolitiska ställningstaganden, och därmed synliggjort partiernas åsikter i relation till dessa teorier. Eftersom vi syftat att studera det textuella materialet mer djupgående har studien genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys där vi formulerat ett analysverktyg utifrån fyra kategorier som varit fördefinierade. Med utgångspunkt i empirin och det teoretiska ramverket kan vi urskilja att Miljöpartiets miljöpolitik har en relativt stark djupekologisk karaktär. Sverigedemokraternas miljöpolitik, å andra sidan, går inte tydligt i linje med någon av de valda teorierna utan varierar något, men vår bedömning är att den mest innehar ekomodernistiska drag.

Det äldre automationslagersystemet CAMLINE som används på Bucher Emhart Glass undersöks för modernisering av systemet. Systemet består av en fysisk kran, en SQL Serverdatabas och PC-klienter som kör programvaran CAMLINE. Utvärdering av äldre system och metoder för modernisering diskuteras. Efter analys av systemet, fanns det flera alternativ för modernisering. / The legacy automation warehouse system CAMLINE used at Bucher Emhart Glass is investigated for modernization of the system. The system consists of a physical crane, a SQL Server database, and PC-clients running the CAMLINE software. Evaluation of legacy systems and methods for modernizations are discussed. After analysis of the system, it was found that several options are available for modernization.

Today Sweden is one of the most secularized countries in the world and almost nowhere do so few believe that traditional religion plays a role in their lives. The purpose of this study is to investigate and analyze how secularization is portrayed in nine selected textbooks intended for middle school education and also to analyze how this result can be understood from two perspectives: secularization and modernization.  To clarify this purpose through a specific inquiry, two research questions have been formulated: How is secularization presented in the different textbooks? and How can the production of educational materials be understood in terms of secularization and modernization?. The aim is also to achieve this by using pre-selected analytical questions that will help answer the research question along with the selected excerpts in the material. The theory used in this study consists of the definitions of secularization and modernization presented and discussed in Bruce (2002, 2011) and Davie (2013). Bruce (2002, 2011) discusses the role of modernization in the decline of religion in society and the emergence of the secular society, where rationality, science, and technology became increasingly important. The discussion also assumes that the rise of secularization is a development of modernization. Davie (2013) initially discusses how modernization and the separation of church and state created a society that no longer relied on religious thinking but instead on empirical and ethical approaches.  Since the essay aims to study how textbooks present a concept, a content analysis of qualitative significance has been conducted to select and analyze what the author intends to convey through their portrayal of secularization. To structure the presented material, a coding process has been conducted to identify the context in which secularization is portrayed and presented in the different textbooks. The coding categories are as follows: "Secularization as the main part of the context," "Secularization as a part alternatively labeled in the context," and "Secularization not presented." Based on these codes, a thematization of the material has been carried out to use the analytical questions that have been employed to answer the research question. The themes are as follows: 'secularization,' 'modernization,' 'micro-level,' and 'macro-level.' The conclusions that this study has been able to identify and establish are that secularization can be portrayed and presented in several different ways. It is up to the author to focus on which perspective, starting point, or societal level secularization should be used.

Handlingsplanen för Agenda 2030 är ett viktigt dokument eftersom det lägger fram visionen för Sveriges framtida arbete med hållbar utveckling. Sverige vill visa omvärlden att tillväxt och välfärd är fullt möjliga samtidigt som vi värnar om miljön. Som Regeringskansliet (2018) betonar flera gånger så är det viktigt att balans råder mellan de olika aspekterna för hållbarhet (Regeringskansliet, 2018). Den här insikten återspeglar sig tydligt i handlingsplanens text. Däremot finns det samtidigt mycket som pekar på att den ekonomiska aspekten av hållbarhet prioriteras framför ekologiska och sociala aspekter.  Syftet bakom uppsatsen var att undersöka hur tillväxt värderas i förhållande till de andra aspekterna av hållbar utveckling. Samtidigt vill undersökningen belysa hur Sverige ser på sin roll i implementeringen av Agenda 2030 globalt, samt hur den svenska modellen för hållbarhet värderas. För att svara på de frågor som ställts har handlingsplanen för Agenda 2030 analyserats med hjälp av metoden tematisk analys. Resultatet från analysen har sedan granskats genom det teoretiska ramverket baserat på politisk ekologi och ekologisk modernisering. I studien framkom det att de tre aspekterna av hållbarhet ofta förekommer tillsammans, men att det maskerar en obalans i värderingarna. Studien visade också att Sverige har ambitionen att bli ett världsledande land när det kommer till hållbarhet och på vis ska föregå med gott exempel. / The policy for Agenda 2030 is an important document because it sets the course for Sweden's work with sustainable development. Sweden is clear with their intention of showing the world that it is possible to achieve economic growth, prosperity and care for the environment simultaneously. According to Regeringskansliet (2018) it is important to recognize that there is balance between the different aspects of sustainability. However, there are a lot of signs that point towards the economic aspect being prioritized rather than the social and ecological aspects.  The main purpose behind this essay is to examine how economic growth is valued in comparison to the other aspects of sustainable development. It is also important to examine how Sweden views itself when it comes to implementing Agenda 2030 globally, and how the Swedish model for sustainable development is valued. In order to answer the questions set forth in this essay the policy document for Agenda 2030 was analyzed with the help of a method called thematic analysis. The results then came under further analysis with the help of a theoretical framework based upon political ecology and ecological modernization. The results indicated that the three main aspects of sustainable development were often mentioned together, however this tended to cover up an imbalance in how the aspects were valued. The study also showed that Sweden has the ambition to become one of the world's leading countries when it comes to sustainable development. This in turn should inspire other countries to follow in Sweden’s footsteps.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vad för roll olika teknologiska innovationer har haft för Region Stockholm och Trafikverkets infrastrukturplanering, samt vad för slags möjligheter och utmaningar som kan tänkas uppstå i och med detta. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Stockholmsregionen med fokus på den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling. Tjänstemän från båda myndigheterna har intervjuats och framträder sedan i empirin utifrån deras svar gällande deras tankar och erfarenheter med teknologiska innovationer samt infrastruktur. Intervjuerna har kombinerats med dokumentanalyser av relevanta politiska styr- och planeringsdokument för att få en uppfattning om hur myndigheterna arbetar med olika åtgärder och visioner. För att kunna göra en djupgående analys och diskussion har ekologisk moderniseringsteori och stadsekologi använts som teoretiska ramverk tillsammans med tidigare forskning. Detta har underlättat arbetet att kunna vidareutveckla de tidigare studierna och fylla en forskningslucka som innan fått ett litet utrymme. Region Stockholm och Trafikverkets insatser för en ekologiskt hållbar infrastruktur betonar teknologiska innovationernas avgörande roll för långsiktigt hållbara transportsystem, inklusive elfordon, el-infrastruktur och maskininlärning, trots utmaningar som kostnader och behovet av samordning, samtidigt som de visar medvetenhet om stadsekologiska principer och strävar efter minimerad miljöpåverkan genom landskapsutveckling och biologisk mångfald. För att uppnå en balans mellan kortsiktiga utmaningar och långsiktig hållbarhet krävs noggrann kostnads- och fördelningsanalys samt strategier som främjar samarbete och strategisk planering för en mer miljövänlig infrastruktur.

I uppsatsen undersöks svenska myndigheters föreställningar om den romska minoriteten under tidsperioden 1923–1966. Genom att analysera fyra olika myndighetsdiskurser (1923, 1944, 1956 och 1966) har jag undersökt myndigheters konstruktioner av den romska minoriteten i Sverige. Att fastställa vilken kontinuitet respektive förändring som har förekommit i myndighetsdiskurserna har också varit ett mål med uppsatsen. Metoden som använts är en diskursanalys inspirerad av Foucaults synsätt om makt/kunskap, samt att det som framställs som normalt implicerar att det som inte nämns i diskursen är onormalt och avvikande. Resultatet bekräftar tidigare forskning om att romerna betraktades som ett olösligt problem, i en utredning från 1923, eftersom de essentialistiska idéerna var så framträdande. Samtidigt har jag visat att det förekom flera språkliga inkonsekvenser, vilket bland annat berodde på att utredningskommittén var partisk. Det förekom också språkliga inkonsekvenser i myndighetsdiskursen från 1944, även om romerna inte längre betraktades som ett olösligt problem. År 1956 hade moderniseringstanken, om att romerna skulle assimileras och bli bofasta, fått fotfäste i myndighetsdiskursen. Trots att äldre essentialistiska idéer avfärdades av utredningens expert, Carl-Herman Tillhagen, var även denna myndighetsdiskurs fylld av motsägelser, eftersom den bland annat innehöll flera essentialistiska utsagor om den romska populationen. I socialläkaren John Takmans slutrapport från 1966 är moderniserings- tanken än mer framträdande, samtidigt som Takman var noga med att tydligt ta avstånd från äldre essentialistiska tankemönster. Trots detta avståndstagande användes essentialistiska kategorier, såsom ras, både i Takmans slutrapport, samt i den omfattande socialmedicinska studie av den romska minoriteten, som rapporten beskriver. Historikern Ida Ohlsson Al Fakir har visat att orsaken till detta hade att göra med att kategorin ras även hade fått en social dimension inom vetenskapen vid denna tid. Jag menar att också den intertextuella dimensionen hade stor betydelse, eftersom min uppsats visar att det förekom omfattande kontinuitet, gällande begreppsanvändning, mellan de fyra myndighetsdiskurserna. Även om de två yngre myndighetsdiskurserna uppvisade en betydligt mer liberal inställning till den romska minoriteten, framgår det ändå tydligt att man kraftigt åsidosatte den traditionella romska kulturen, till förmån för romernas assimilering, vilket per automatik också innebar modernisering.

No description available.

Sammanfattning Med inspiration från Maarten A. Hajer (1995) kommer detta arbete att analysera och försöka klarlägga hur miljö och rättvisefrågor kommer till uttryck i den utvecklingspolitik som sker ur ett samtida perspektiv på EU-nivå. I detta fall med ett fokus på EUROPA 2020, ”En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”. Vilket analyseras via en kritisk diskursanalys efter Faircloughs tredimensionella modell efter frågeställningen: Vilken eller vilka diskurser framträder i ”Europa 2020” med avseende på ekonomisk utveckling i relation till miljö och rättvisa, och; vilka sanningar/hegemonier framträder med avseende på miljö och utveckling i denna kommunikativa händelse? Analysen bidrog till klarläggandet av ett flertal framträdande diskurser, sanningar/hegemonier vilka beskrivs konstituerade och likväl reproducerande av en större ideologisk social praktik. Tillväxtsdiskursen ses som den regerande diskursen för vilket alla lägre stående diskurser rättar sig efter. Dess förverkligande ses som en förutsättning till hållbar utveckling och social samanhållning. Detta vilket förverkligas genom ekologisk modernisering som verktyg att koppla isär miljöförstörelse och skapa nya marknader och konkurrensfördelar och därmed välfärd uttryckt i tillväxt. I relation till uppsatsens syfte att se huruvida den hållbarhetsdiskurs EU för används som en maktdiskurs framgår det i relation till tidigare forskning och kritiken till ekologisk modernisering att vissa rättviseperspektiv och intressen exkluderas i denna diskursiva praktik. / Abstract Inspired by Maarten A. Hajer (1995), this work will analyze and attempt to clarify how environmental and equity issues are reflected in the development policies that takes place from a contemporary perspective at EU level. In this case, with a focus on the Europe 2020, “A European strategy for smart, sustainable and inclusive growth” Which are analyzed through a critical discourse analysis after Fairclough’s three dimensional model in relation to the research question: Which discourse/discourses appears in the “Europe 2020” in terms of economic development in relation to the environment and justice, and; What truths/hegemonies emerges in relation to the environment and development in this communicative event? The analysis contributed to the clarification of a number of prominent discourses, truths/hegemonies described constituted and likewise reproduce the larger ideological social practice. Growth discourse is seen as the reigning discourse for which all inferiors discourses comply. Its realization is seen as a prerequisite for sustainable development and social shared stance. This thus realized through ecological modernization as a tool to decouple environmental degradation and create new markets and competitive advantages and thus prosperity in terms of growth. In relation to the essays purpose to see whether the EU sustainability discourse is used as a power discourse, it is clear in relation to previous research and critique of ecological modernization that some equity perspectives and interests are being excluded in this discursive practice.

Växthusgasnivåerna i atmosfären har nått nivåer som påverkar klimatet på jorden. Det här ställer krav på politiska överenskommelser som effektivt kan verka för en minskning av växthusgaser i atmosfären. Kyotoprotokollet implementerades 1997 och innehåller lagbindande krav på medlemsländerna att minska sina växthusgasutsläpp och presenterar utsläppsrätter som styrmedel för att nå målen. Utsläppsrätter innebär att politiker sätter ett pris på rätten att släppa ut och låter verksamheter som förorenar handla med rätterna, vilket enligt nationalekonomisk marknadsteori är det mest effektiva sättet att gå tillväga. Detta kan däremot kritiseras av ekologiska ekonomer som motsätter sig prissättande av miljön. Diskursteori används för att studera vad som har normaliserats med införandet av utsläppsrättssystem och därför inte ifrågasätts. Analysen visade att två diskurser primärt råder i den utvalda empirin; ekonomisk liberalism och teknologisk tilltro. Fokus på vinst, tillväxt, kostnadseffektivitet samt teknikoptimism återkom i alla tre dokumenten och framställs som avgörande för att nå målen för utsläppsreduktion. Utsläppsrätter är ett ekonomiskt styrmedel vars styrka ligger i marknadsmekanismer, men ur ett hållbarhetsperspektiv finns problematik med prissättande av miljön; framförallt att det vilar på svag hållbarhet. Även marknadens otillräckliga förmåga att ta hänsyn till moraliska angelägenheter, prissättning av miljön och att ansvarsförskjutning mot företag placerar en större klyfta mellan människa och miljö kan tolkas som problematiskt. / The levels of greenhouse gases in the atmosphere have reached levels that are now affecting the climate on earth. This poses a dire need for politicians to reach agreements to balance the greenhouse gas levels in the atmosphere. The Kyoto protocol was introduced in 1997 and contains binding requirements to reduce emissions and presented emissions trading systems as an economic instrument to reach the abatement goals. Emissions trading allows politicians to put a price on the environment and places it on a market, which according to economic theory is the most efficient solution. However, this can be criticized from an ecological economic view that opposes pricing of the environment. Discourse analysis theory allows the study of what is considered normal and therefore not questioned. The study showed that mainly two discourses appear in the empirical material; economic liberalism and trust in new technology. A focus on profit, growth, cost effectiveness and technical optimism appeared in all three documents and are portrayed as paramount to reach the goals of emissions abatement. Although emissions trading is a financial instrument, which strength lies in market mechanisms, there are certain problems which primarily are based on weak sustainability. It also lacks considerations to moral aspects, pricing of the environment and the fact that shifting responsibilities toward companies place a greater gap between the people and the environment.