Between the local and the global: climate, local governments, networks The notion of an ongoing global warming is shared by a large number of researchers and decision-makers around the world. Through the act of signing the UN Framework Convention on Climate Change a majority of the world's naitons have accepted the idea of human induced climate change, and to develop national climate change mitigation programmes. The Kyoto protocol later quantified the commitments made by the nations. The issue of climate change has become a political issue of its own. In the European Union as well as in Sweden and other nations, climate mitigation goals, programmes and strategies are developed. This is also the situation on the local level, for example in Swedish municipalities, which is the context of this study. Local goverment is an important actor in climate mitigation, both as a political organization in its own right and as an arena involving actors from different sectors in society. Climate change mitigation measures conducted by local governments re partly shaped by national grant programmes. The study shows, however, that the local context - the palce - with its natural prerequisites, economic structures and composition of actors, is just as decisive for how the local climate policies are developed and implemented. It also shows that although responsibility for the environment is an important driving force in local climate mitigation there are at least two other dirving forces; local and regional development and the symbolic valute of being in the forefront of climate change mitigation. Another arena where actors in climate change mitigation meet is the network. Together wiht actors from different sectors and levels many municipalities participate in various networks, with local to global extension. The fact that the netsorks like climate change in inself transcends political and administrative borders, is alsö addressed theoretically in the study, focusing upon the concepts of re-scaling, multilevel governance and network governance, which constitute the theoretichal fram of the thesis.

<p><i>Offentligt rum och vardagens politik</i> handlar om hur 1990- talets sociala förändring, med en rörelse från ett samhälle integrerat av arbetsetiken mot ett samhälle organiserat utifrån konsumtionsestetiken, förändrar demokratins villkor i och för det offentliga rummet. Det mer preciserade syftet är att undersöka vilka konsekvenser den sociala förändringen får för utövandet av vardagens politik i det offentliga rummet. Den övergripande frågeställningen är vad ett fritt ord innebär, vad är det fritt från och för vem är det fritt? </p><p>Centrala begrepp i studien är: <i>Medborgaren</i>, dvs. individens kollektiva identitet som politisk varelse. <i>Decentraliserat politiskt begrepp</i>, där utförandet av politik inte är förbehållet den parlamentariska sfären, utan något som sker i vår vardag, vardagens politik. <i>Konsumtionsestetik</i>, där identitetsbildande och rörlighet i det sociala rummet sker efter en individuell och upplevelsebaserad logik.</p><p>Det empiriska materialet består av tidningsartiklar från det offentliga samtalet om medborgarlön och är analyserade utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv.</p>

Level:                           Master thesis in Business administration with concentration towards Ecological economics   Title:             Combating climate change – a case study of Statoil’s climate strategy   Problem:       The world is facing an environmental situation where we no longer can ignore problems like climate change, losses of species and an overall environmental degradation. Many actors have to take their responsibility and do as much as they can for a sustainable development. One crucial actor is the business world. Often, they both have the knowledge and financial power to make a difference. Higher environmental regulations and pressure from stakeholders, such as the Swedish government or the EU, forces companies to consider the environment while doing business. This requires a strategy.   Purpose:       The purpose with the essay is to identify and study Statoil’s climate strategy.  We also want to identify the most important internal and external factors that are affecting the strategy.   Method:       The thesis is based on a qualitative method made up by two parts, interviews and literature studies. We made one informant interview and two respondent interviews with two environmental executives from Statoil AB.   Results:        Statoil has a mainly pro-active strategy and are very ambiguous in the climate question, although their strategy is highly affected by the surrounding. Developing new technologies, cooperation and profiling are the main parts of their strategy. They are affected by the dominating discourse ecological modernization, as well as by the organizational field. They are in turn affecting the field by their offensive strategy. The customers and the legal framework are the most important external factors of impact. Whereas the corporate group StatoilHydro and financial resources are the most important internal factors.   Keywords:    Climate strategy, environmental strategy, responsible company, greening, ecological modernization

This thesis concerns the development of Swedish ice hockey as a national phenomenon during the period 1920–1972. The dissertation explores how the sport of ice hockey in just over half a century was transformed from a rather insignificant North American cultural import to one of Sweden’s most treasured pursuits by and large, and harbouring a national team (known as “Tre Kronor”) that at the height of its popularity in 1970 gathered almost the whole nation (82 percent of the adult population) in front of TV-sets during national game broadcasts. The analytical approach of the study is grounded in the theoretical assumption that “to be Swedish” is something you “learn” on a daily basis, and that an investigation of how “the nation” is constructed as an imagined community must see to the interplay between national rhetoric on the one hand and national practice on the other. This means that the analysis moves on two different levels, where the first is comprised of the sporting practice in itself (teams, games, players etc.), while the other deals with the conception of ice hockey in relation to national identity. The empirical investigation shows that the introduction of ice hockey in Sweden was “launched from above” under the influence of unbridled nationalistic sentiment in Sweden at large at the turn of the 20th century. The study also shows that during the inter-war era the Swedish Ice Hockey Federation promoted the spread of ice hockey in Sweden by stressing the game’s benefits as a more practical sport than the similar and already established winter sport, bandy. It is also argued that in most cases it was not so much a genuine passion for the game itself, but instead prosaic factors (economical considerations, sporting success and maintenance of ice surface etc.) that made sporting clubs take up ice hockey. After World War II the public interest in ice hockey exploded in Sweden. In the cold war era, Tre Kronor came to function as a thermometer of how the so called Swedish model stood up in comparison to the superpowers of the world. The analysis also underlines the importance of the comprehensive organizational and moral rearmament of Swedish ice hockey at large conducted by the Swedish Ice Hockey Federation in the post-war era, since it helped its cultural incorporation in the Swedish welfare state and its connection to Swedish national identity

To curb greenhouse gases and mitigate climate change is one of the biggest challenges human society face today. Carbon dioxide (CO2) has accumulated rapidly in the atmosphere as a consequence of burning of fossil fuels and deforestation. The aim of this study is to explore two methods to store carbon dioxide in geological formations and biological sinks. The aim is also to discuss the two mitigation options from a sustainable perspective and whether it can lead to a better environment and benefits for local and global societies. The research questions are: Which method to store carbon dioxide, geological or biological, is the most effective? Which method to store carbon dioxide, geological or biological, has the greatest potential to promote sustainable development for local communities? The method used is a comparative case study and presents four case studies that explore the potential for CO2 storage offshore in Norway and Brazil; and in tropical forests in Mexico and Brazil. The mitigation options are discussed from two different theoretical perspectives. The principle of the theory of ecological modernisation is that innovation and environmentally friendly technology can solve the environmental problems human societies face today, whereas the theory of common pool resources promotes local communities to govern limited resources in order to manage them sustainably. The findings suggest that ecological modernisation legitimize environmental destruction as carbon dioxide storage in geological formations (CCS) use the technology as a mean to extract more oil and gas; which results in a rebound-effect. Therefore, carbon dioxide capture in geological formations is not a realistic method unless it can prevent further emissions. Protected forest resources can be seen as biological insurance, which safeguard ecosystem services, biodiversity, and the forest potential to hold carbon. Carbon sequestration in tropical forest has the potential to store carbon dioxide given that the forests are protected and local communities have tenure rights, knowledge, and the means to protect the forest and manage them sustainably.

Offentligt rum och vardagens politik handlar om hur 1990- talets sociala förändring, med en rörelse från ett samhälle integrerat av arbetsetiken mot ett samhälle organiserat utifrån konsumtionsestetiken, förändrar demokratins villkor i och för det offentliga rummet. Det mer preciserade syftet är att undersöka vilka konsekvenser den sociala förändringen får för utövandet av vardagens politik i det offentliga rummet. Den övergripande frågeställningen är vad ett fritt ord innebär, vad är det fritt från och för vem är det fritt? Centrala begrepp i studien är: Medborgaren, dvs. individens kollektiva identitet som politisk varelse. Decentraliserat politiskt begrepp, där utförandet av politik inte är förbehållet den parlamentariska sfären, utan något som sker i vår vardag, vardagens politik. Konsumtionsestetik, där identitetsbildande och rörlighet i det sociala rummet sker efter en individuell och upplevelsebaserad logik. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar från det offentliga samtalet om medborgarlön och är analyserade utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv.

The technology used in the development of web-applications is evolving at such rate that it has become more and more important to keep web-applications modern. If an application is based on a technical platform that is not renewed, the platform may over time develop into an obstacle in further development of the application. There may be compatibility issues and some of the code may be unnecessary due to abstraction, and therefore more time consuming to work with. Sometimes the reason may be that an application has been built to run, and is running on an application server that is no longer being maintained. The system can be large and modernization can cost a lot. In the study conducted and written about in the report, the task is to look at what possibilities there are to cost-effectively perform such a modernization. In the study two general modernization methods are identified, which define two different approaches that are studied. The different modernization approaches are tested in modernization of a web-based Java application to see advantages and disadvantages. The study results in two solutions, one more costly but that can have some benefits and another more cost-effective but that can be more short-sighted. / Utvecklingen går i rasande fart när det handlar om teknik och verktyg inom webb. Underhålls och förnyas inte den tekniska plattform en applikation bygger på, så kan den med tiden bli ett hinder i en framtida utveckling av produkten. Det kan vara kompatibilitetsproblem, eller att äldre tekniker används som är tidsödande och som idag har abstraherats bort. Orsaken kan vara att en applikation är utvecklad att köras på en viss applikationsserver som inte längre utvecklas, vilket kan ha hindrat applikationen från att följa med i utvecklingen. Om systemet då är stort kan en modernisering kosta mycket. I rapporten beskrivs en undersökning som har till uppgift att titta närmare på vad det finns för möjlighet att kostnadseffektivt utföra en sådan modernisering. Undersökningen i rapporten identifierar två generella moderniseringsmetoder som definierar två olika moderinseringsapproacher. Dessa används i två moderniseringsförsök på en webbaserad Java-applikation med mål att se fördelar och nackdelar. Undersökningen resulterar i två lösningar där en är mer kostsam men fullständigare, och en är snabbare men som i vissa fall kan vara kortsiktig.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv. En del kritiserar dock dessa stadsdelar för att stärka segregationen i städerna eftersom det enbart är höginkomsttagare som har råd att bo i områdena. Enligt urbanteoretikerna Savage, Ward, Warde och Mayer finns det en trend mot ett samhälle som mer är intresserat av lokala ekonomiska investeringar. Enligt dessa teoretiker beror denna utveckling på globaliseringen, vilket innebär en ökad konkurrens mellan länder och städer om de ekonomiska resurserna. Syftet med denna undersökning är att se hur globaliseringen och den ökade konkurrensen påverkar stadsutvecklingen och urskilja om och/eller hur hållbara stadsdelar är ett utfall av denna nya stadspolitik. Fallstudien grundar sig på Bo01 området i som var starten på den hållbara stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Jag undersöker hur Malmö motiverade Bo01 och hur de hanterade konsekvenserna. Undersökningen grundar sig på material hämtade från översiktsplanen år 2000 och andra plandokument som har varit betydelsefulla vid utarbetandet av visionerna. Plandokumenten har därefter kompletterats av empiriskt material från tidigare forskning och tidningsartiklar. Undersökningen inleds med en beskrivning av Malmös historik och planeringsförutsättningar. Därefter följer en redogörelse för Malmös övergripliga visioner för staden, Västra Hamnen och avslutningsvis Bo01. Genom att börja i ett uppifrån perspektiv ser man att Bo01 var ett strategiskt projekt inför omvandlingen av Malmö från en industristad till en ren och hållbar stad. Genom att locka höginkomsttagare till området kunde man genera staden ekonomisk tillväxt och antagligen gjorde hållbarhetsprofilen denna bekostade satsning legitim. Kommunen är medveten om de sociala konsekvenserna av att satsa på höginkomsttagare men det är desto viktigare, med tanke på konkurrensen från Köpenhamn att satsa på den kreativa klassen som Richard Florida skriver om. / En undersökning om motiven till planläggningen av den hållbara stadsdelen Bo01 i Västra Hamnen, Malmö. En analys sker även om hur staden hanterade konsekvenserna i val av strategi.

No description available.

The exploitation of land in Northern Sweden has caused a significant depletion of grazing grounds for semi-domesticated reindeer. This is a threat to the indigenous Sami reindeer herders of Sweden, who rely on the grazing ground in order to sustainably feed their herds. In the last decade, a significant amount of grazing land has been lost due to the construction of wind power parks (WPP) in important grazing regions. This thesis examines the discourse surrounding a WPP built in Härjedalen for IKEA. The WPP was built on Glötesvålen, a unique highland used for grazing by Mittådalen, a local herding community. Through a dissection of electronic sources and semi-structured interviews, the author conducts a discourse analysis to identify the most prevalent narratives surrounding the construction of IKEA’s WPP on Glötesvålen. An inductive approach is used to identify underlying ideologies present in the discourse through a relevant theoretical framework. The results show a pervasive enthusiasm for the WPP as a pivot towards renewable energy which mirrors the ideology of ecological modernization. The results also find a critical narrative which lifts the uneven power dynamic experienced by reindeer herders. This narrative is understood through the lens of Spivak’s (2010) “Can the Subaltern Speak?”. An additional discourse found is the symbolic issue between industrial ecological transitioning and the right to reindeer husbandry as a cultural heritage. / Exploateringen av mark i norra Sverige har orsakat en betydande förlust av betesmarker för renskötare. Detta hotar den svensk-samiska rennäringen, som förlitar sig på betesmarken för att hållbart mata sina hjordar. Under det senaste decenniet har en betydande mängd betesmark gått förlorad på grund av den ökande mängden vindkraftsparker (WPP) på, eller intillrenbetesmarker. Denna avhandling undersöker diskursen kring en WPP byggd i Härjedalen för IKEA. WPP byggdes på Glötesvålen, ett låg-fjäll som tidigare haft strategiskt viktiga betesmarker för samebyn Mittådalen. Genom en dissektion av elektroniska källor och halvstrukturerade intervjuer genomför författaren en diskursanalys för att identifiera de vanligaste narrativen om IKEAs vindkraftpark på Glötesvålen. En induktiv metod används för att identifiera underliggande ideologier som finns i diskursen genom ett relevant teoretisk ramverk. Resultaten visar en genomgripande entusiasm för vindkraft som ett steg mot förnybar energi. Detta narrativ speglar ideologin för ekologisk modernisering. Resultaten hittar också ett kritisk narrativ som lyfter den ojämna maktdynamiken som renskötarna upplever. Detta förstås genom Spivaks (2010) "Kan den underordnade tala?". Ytterligare en diskurs som upptäcks är symbolfrågan mellan industriell ekologisk omställning och bevarandet av renskötseln som kulturarv.