Syftet med studien var att uppmärksamma elevers och studenters syn på sitt eget modersmål och modersmålsundervisningens betydelse. Studien utgår från nedanstående frågeställningar: • Vilka uppfattningar har elever och studenter med annat modersmål än svenska angående modersmålsundervisning? • Varför valde vissa elever och studenter med annat modersmål än svenska att läsa eller inte läsa sitt modersmål. Utgångspunkten var elevers perspektiv och deras tankar därför användes en kvalitativ forskningsmetod. I studien gjordes ett urval av nio respondenter i från 9-21 åldern med olika modersmål. I resultatet framkommer det att fyra respondenter av de nio var negativ inställda till modersmålsundervisning. De anledningar som angavs vara orsaken till varför de ställer sig negativ till att delta i modersmålsundervisningen är, miljön, utformning av undervisning, läraren och motivation. Det som också framgår i studien är att orsakerna till varför eleverna väljer att läsa modersmålsundervisning är detsamma som de anledningarna de anger till varför det finns modersmålsundervisning.

Detta är en fallstudie där vi har tittat närmare på en specifik mångkulturell F - 6-skola, vad de har för handlingsplan för bemötandet av andraspråkselever och vad skolans lärare har för strategier för inkluderingen av dessa elever. Vi har genomfört intervjuer med totalt elva informanter, bland annat klasslärare, rektor, modersmålslärare och språkstödslärare för att söka svar på våra frågeställningar. Skolan i fråga är mångkulturell och erbjuder andraspråkseleverna mycket stöd. Resultatet i vår studie visar på att modersmålsundervisningen är av stor vikt vid andraspråksinlärning, det arbetar skolan hårt för. De satsar mycket resurser och tid på språkstöd, modersmålsundervisning och föräldrakontakt. Tydlighet, repetition och språkmedvetenhet är skolans grundstrategier.

Syftet med undersökningen är att undersöka de nyanländas situation i de internationella klasserna. Jag har använt intervjuer för att få fram de berördas erfarenheter av de internationella klasserna, samt utgått från de lokala och de nationella styrdokumenten. De som jag har intervjuat är; elever som går i internationell klass, elever som har gått i sådan klass, lärare i sådana klasser, lärare i ordinarie klass samt skolans rektor. Av resultatet av intervjuerna har jag gjort en jämförande analys för att se skillnader och likheter i informanternas svar. Slutsatserna visar att eleverna ställer sig positiva till den undervisning de fått. Lärarna och rektor känner sig mer tveksamma och anser att undervisningen och organisationen alltid kan förbättras. Det är heller inte helt klarlagt vilken undervisningsmodell som är den bästa för de nyanlända eleverna. Man kan i alla fall konstatera att modersmålet har betydelse för elevens identitet och för andraspråksinlärningen.

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur andraspråkselever på den skola jag undervisar uppfattar sin skolsituation gällande Svenska som andraspråk, ämnes- och modersmålsundervisning och vilka faktorer som är viktiga för dem för att de skall lyckas i skolarbetet. Jag har valt att göra en kvalitativ studie på skolan där jag har intervjuat fyra andraspråkselever. I mitt arbete har jag har utgått ifrån följande frågeställningar: (1) Vad innebär, för andraspråkseleverna, en väl fungerande undervisning i den svenska grundskolan? (2) Är det viktigt för andraspråkseleverna att de får möjlighet att utveckla andraspråket parallellt med sitt modersmål? (3) Har föräldrasamverkan en betydande roll för andraspråkselevernas skolresultat? (4) Upplever andraspråkselever i hög utsträckning att de får förenklade texter och uppgifter av sina lärare? Hur påverkar det dem i så fall? Resultaten av min studie stämmer till största del överens med tidigare forskning. Likvärdig, varierad och inspirerande undervisning för såväl första- som andraspråkselever, god samverkan mellan olika pedagoger på skolorna samt mellan hem och skola och att bli sedd och respekterad för den man är betonas av samtliga informanter under mina intervjuer. Alla utom en av informanterna tycker det är viktigt att utveckla andraspråket parallellt med modersmålet. Samtliga informanter tycker det är oerhört viktigt och prestationshöjande att föräldrar engagerar sig i sina barns skolgång. Det förekommer tyvärr att andraspråkselever får förenklade texter och uppgifter av sina lärare och detta uppfattas som mycket kränkande men det verkar ändå inte ske i någon hög utsträckning på skolan.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att ta reda på hur flerspråkiga ungdomar ser på sin flerspråkighet i förhållande till sin språk- och identitetsutveckling. I våra undersökningar har vi utgått från tre flerspråkiga ungdomars berättelser om sina upplevelser kring sin språk- och identitetsutveckling under sin skoltid. Genom användningen av livsberättelser som metod har vi fördjupat oss i och fått större förståelse för deras livssituation. Deras berättelser har berikat vår syn på flerspråkighetens komplexa mening, vilket innefattar kultur, språk och identitet. Vi har uppnått vårt syfte genom att frågan besvarats utifrån ungdomarnas berättelser. Deras skildringar säger oss att kunskaperna i ens modersmål är av största vikt för individens språk- och identitetsutveckling. Men också det att andras bemötande av ens flerspråkighet ligger till grund för hur individen uppfattar sig själv. Informanternas erfarenheter belyser den sammansatta vardag de dagligen möter. För den delen är det inte självklart att dessa tre ungdomars erfarenheter kan vara representativa för alla de flerspråkiga ungdomar som lever i dagens mångkulturella Sverige. Trots detta tycker vi att deras röster säger oss en hel del om de synsätten som råder i dagens samhälle.

Denna studies syfte är att i Älvdalens kommun undersöka politikernas åsikter angående flerspråkighet och modersmålsundervisningen i den egna kommunen. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har fyra politiker från Älvdalens kommun lagt fram sina åsikter angående flerspråkighet och modersmålsundervisning i allmänhet och i Älvdalens kommun i synnerhet. Studien kom fram till att de intervjuade politikerna överlag har stor erfarenhet av flerspråkighet och är väl medvetna om flerspråkighetens betydelse för individen, men att de samtidigt inte verkar kunna utnyttja dessa positiva erfarenheter i samband med den allt större invandringen av personer som talar andra språk till kommunen. Samtidigt råder det stor osäkerhet angående organisationen av modersmålsundervisningen i den egna kommunen, att med andra ord flera av de intervjuade politikerna var osäkra om modersmålsundervisningen existerar och i så fall hur den är utformad. Studien visade även tydligt att älvdalskan, den talade språkvarieteten i kommunen, av de intervjuade politikerna anses vara ett språk.

Migrationskrisen som inträffade hösten år 2015, flydde över en miljoner människor till Sverige för att söka asyl på grund av oroligheter i hemlandet (Utredningen om migrationsmottagandet, 2015). Sedan den stora migrationskrisen i Sverige år 2015 har många människor under de senaste åren invandrat till Sverige. Denna händelse har haft en stor påverkan på skolorna i landet. Många nyanlända elever har tagits emot av olika skolor i Sverige under åren. För många av dessa nyanlända elever är skolan en viktig grund för att inkluderas och klara sig i samhället.   Syftet med denna studie är att undersöka vad forskningen säger om hur man kan undervisa om svåra begrepp i SO-undervisningen för nyanlända elever i årskurs 1–3. I denna studie används vetenskapliga artiklar samt vetenskaplig litteratur för att kunna besvara detta syfte. Resultatet i vår studie visar att det finns olika språkliga stöttningar som lärare i SO-ämnet kan använda sig av för att bidra till språkutveckling bland nyanlända elever. Stödet av en modersmålslärare samt resurser som visuellt stöd och grupparbete spelar en viktig roll för att nyanlända elever ska kunna utveckla ett vardagsspråk samt ett skolspråk inom SO-undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger/speciallärare arbetar med andraspråkselever och samverkar med klasslärare och modersmålslärare för att främja andraspråkselevernas språkutveckling i svenska. Denna kvalitativa studie avgränsades till två specialpedagogers samt två speciallärares egen återgivning av sitt arbete med elever som har svenska som andraspråk och samverkan med andra lärare. Vårt resultat visade att både specialpedagoger och speciallärare har fler arbetsuppgifter än vad deras utbildningar egentligen avser. Resultatet visade också att det finns olika anpassningar som kan tillämpas av både specialpedagoger och speciallärare för att andraspråkselever ska kunna utvecklas mot goda språkfärdigheter. Slutsatsen med denna studie är att modersmålslärare utövar en väsentlig roll i andraspråkslevers språkutveckling, där modersmålet kombinerat med det andraspråket gynnar elevernas förståelse samt progression. Vår studie visade en ytterligare slutsats där specialpedagogerna och speciallärarna upplevde att det behövs ett välfungerande samarbete mellan skolans samtliga lärarkategorier för att andraspråkselever ska kunna utvecklas språkligt.

Syftet med vår kvalitativa studie var att studera hur mottagande och undervisningkan formas för nyanlända elever i årskurs 1. Vi valde att jämföra två grundskolor somär placerade i olika kommuner som skiljer sig åt gällande det mångkulturella. Enaskolan är i ett “svensktätt” område och den andra skolan är i ett “invandrartätt”område. Metoden som vi valde att använda oss av var intervjuer. Resultatet visarskillnader och likheter i mottagande samt undervisning mellan grundskolorna. I vårslutsats ser vi att skolorna har olika arbetssätt och metoder för att både ta emot ochundervisa nyanlända elever, i svenskämnet. Skolorna anpassar arbetssätt ochsvenskundervisningen utifrån de olika behov som finns bland de nyanlända eleverna.

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i densvenska skolan. Jag som i många år har varit verksam inom skola och utbildning ocharbetat med elever med ett annat modersmål än svenska anser att det är viktigt att förståhur lärare och elever tänker kring modersmålsundervisning och dess effekter påandraspråk- och kunskapsutveckling. Studiens syfte är således att ta del avmodersmålslärares och elevers åsikter och upplevelser kring modersmålsundervisningeni den svenska skolan. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts:Hur upplever eleverna sambanden mellan modersmålsundervisningen, sinkunskapsutveckling i andra ämnen och inte minst sitt självförtroende som anses vara enavgörande faktor för att lyckas nå framåt? Vad är modersmålslärarnas föreställningargällande ovannämnda sambanden och hur de beskriver sin yrkesprofession.Föreliggande studie bygger på en kvalitativ metodansats där tre intervjuer med tre olikamodersmålslärare och 11 elever från samma kommun utfördes. Intervjuerna med eleverutfördes på plats, intervju med en lärare via plattformen Google meet, och två intervjuermed andra lärare genomfördes på plats. Det empiriska innehållet presenteras utifrånelevernas och lärarnas upplevelser kring modersmålsundervisningen och analyserasutifrån olika teoretiska teorier.Resultat i min studie har visat att deltagarnas användande av modersmålet ochandraspråket styrs i mångt och mycket av deras sociala kontakter i vardagen. Resultatethar också visat att modersmålsundervisningen har en positiv effekt på såväl deflerspråkiga elevernas utveckling av modersmålet som på deras kunskapsutveckling.Enligt resultatet kan modersmålsundervisningen stärka elevernas sociala identiteter,självförtroende och gemenskap. Lärarnas missnöje gällande ett bristande samarbetemellan modersmålslärare och ämneslärare har också lyfts av studien.