<p>Students with foreign background do not reach the goals of mathematics education in the Swedish school to the same extent as students with a Swedish background, this is shown in a number of Swedish and international reports. Both Swedish and international research show that it takes many more years to learn a language so well that the student is capable of learning new school-related knowledge in this new language than just using the language for everyday speech. Students with foreign background are in danger of falling far behind their peers in school in for example mathematics where they language-wise are not able to acquire knowledge. One method for helping students with another native language than Swedish is to provide mathematics education in two languages, Swedish and the student's native language. In media a number of politicians have expressed negative and positive arguments about this method, the opponents have argued that the students' Swedish skills would be suffering. I have chosen to compare a school applying bilingual mathematics education and one which instead is working with a so-called study workshop (studieverkstad). This study focuses on grades in mathematics from grade 9 and results from the national tests in mathematics in grade 9, and two interviews with teachers, one teacher of mathematics and one mother-tounge language teacher. I have chosen to study grade and test statistics from these two schools during several years to see what effect is acquired by each method of working. The main finding of this study is that bilingual mathematics teaching tends to keep students' grades at a constant level while students' grades decrease when using the study workshop method.</p>

Students with foreign background do not reach the goals of mathematics education in the Swedish school to the same extent as students with a Swedish background, this is shown in a number of Swedish and international reports. Both Swedish and international research show that it takes many more years to learn a language so well that the student is capable of learning new school-related knowledge in this new language than just using the language for everyday speech. Students with foreign background are in danger of falling far behind their peers in school in for example mathematics where they language-wise are not able to acquire knowledge. One method for helping students with another native language than Swedish is to provide mathematics education in two languages, Swedish and the student's native language. In media a number of politicians have expressed negative and positive arguments about this method, the opponents have argued that the students' Swedish skills would be suffering. I have chosen to compare a school applying bilingual mathematics education and one which instead is working with a so-called study workshop (studieverkstad). This study focuses on grades in mathematics from grade 9 and results from the national tests in mathematics in grade 9, and two interviews with teachers, one teacher of mathematics and one mother-tounge language teacher. I have chosen to study grade and test statistics from these two schools during several years to see what effect is acquired by each method of working. The main finding of this study is that bilingual mathematics teaching tends to keep students' grades at a constant level while students' grades decrease when using the study workshop method.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur barn tänker kring sitt modersmål och om de anser att det påverkar andraspråksutvecklingen. Litteraturgenomgången innefattar forskning kring andraspråksutveckling och en del av de teorier som kan påverka inlärningen. Då mitt intresse ligger hos de generativa teorier som finns har fokus lagts på Chomskys universella grammatik. Vad gäller forskning kring modersmålets påverkan finns det i nuläget inte mycket att finna ur ett elevperspektiv, vilket är det perspektiv som är i fokus här. Jag har emellertid funnit en uppsats där elever har intervjuats angående deras uppfattning av modersmål och andraspråk vilket har varit intressant att jämföra med de resultat som har framkommit i denna studie. Då denna undersökning har som mål att få så mycket detaljerad information som möjligt från en mindre grupp människor fann jag att den kvalitativa undersökningen var mest lämplig. Resultaten visar att eleverna inte finner några större nackdelar med att vara tvåspråkiga och att modersmålet är kopplat till hemmet. Det har även visat sig att modersmålsundersvisningen inte är integrerad i skolans övriga verksamhet men detta är något som eleverna inte heller har förväntat sig. Min slutsats är att eleverna inte anser att modersmålet påverkar andraspråksinlärningen vilket i sig motsäger de resultat som andra undersökningar har genererat.

View description: The purpose of this study is to investigate in what way the mother tongue language education integrates in a compulsory school activities and also which significance it has to the students who studies mother tongue language. My questions are following: How does the cooperation look like between mother tongue languages teacher, teacher and principal? How do students perceive the mother tongue language education? How does the mother tongue language education take place at the school? Method: This investigation is classified as a qualitative study and consists of theoretical points and empirical material such as interviews and observations.  Based on hermeneutic view of tradition which means that I interpret all my material. Results: My results of this study is that the mother tongue language education does not integrate with the other school activities and the mother tongue language teachers does not cooperate with other teachers or principal at this school. The reason for this is mainly because the mother tongue language teachers work situation. I´ve also seen that language has to do with the creation of a personal identity. The students who studies mother tongue language education is generally happy with this type of education but agrees with that they only can use their mother tongue language outside school and at the mother tongue language education. Ann Ludvigsson writes in her thesis about how important it with the cooperation between teachers and how that can be good for the students development (Ludvigsson 2009:19-22).

This research is about different perspectives, offered by three mother tongue teachers, one principal and also featuring a representative from Skolverket, on the subject: teacher legitimation for mother tongue teachers, mother tongue teachers opportunity for competence education and the future of mother tongue education in Sweden. The theoretical framework is mother tongue language, globalization, the post-colonial theory, power and social inequality. A qualitative approach was used including five interviews taken place in Stockholm, the results does not however represent the whole country nor the community of Stockholm itself. The result shows that mother tongue teachers thinks the teacher legitimation does not mean anything regarding their already low-status. Even principal and representative from Skolverket express their concern towards the 'non-demand' for mother tongue teachers to get their legitimation and they feel there is a lack of ambition from decisonmakers to include the mother tongue teachers. As per today there is no higher education for mother tongue teachers leading towards an exam. Mother tongue teachers are worried about their future although principal and representant takes a bright outlook.

The overall aim of the study was to take part of teachers' experiences and work force mother-tongue education and literacy development in the Sámi School. The study was conducted through interviews with twelve teachers who teach at two Sámi schools. The focus has been on looking how to work with native speakers teaching at the Sámi School, what factors promote / hinder students' development of their first or second language, and the importance of collaboration between the schools` various professions work with multilingual students reading and writing skills. Through interviews of various categories of teachers, I have tried to visibility problems of the education of minority language children and their reading and writing skills. I discuss the teaching, the importance and the lack / availability of communication and consensus between different categories of teachers. The study reveals the importance of adequate education for the teachers and the lack of Sámi teaching materials. From a sociocultural perspective, the situated and creative learning opportunities, where the teaching is based on students' prior knowledge and experience, is a factor that contributes to literacy development. The study also shows that mother tongue education contributes to students' identity is strengthened and that they will be confident with their background. / Det övergripande syftet med studien var att ta del av lärares erfarenheter och arbetsformer gällande modersmålsundervisning och läs- och skrivutveckling i sameskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tolv lärare som undervisar vid två sameskolor. Fokus har lagts på att titta hur man arbetar med modersmålsundervisningen vid sameskolorna, vilka faktorer främjar/hindrar elevernas utveckling av sitt första respektive andraspråk samt vilken betydelse samverkan mellan specialpedagoger, klasslärare och modersmålslärare har kring arbetet med flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Genom intervjuer av olika lärarkategorier har jag försökt synliggöra problematiken kring undervisning av minoritetsspråkiga barn och deras läs- och skrivutveckling. I studien diskuteras det kring undervisningen, vikten av och bristen/tillgången på kommunikation och samsyn mellan olika lärarkategorier. Studien synliggör även vikten av adekvat utbildning till undervisande pedagoger och bristen på samiskt läromedel. Ur ett sociokulturellt perspektiv är de situerade och kreativa lärande tillfällena, där undervisningen utgår från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, en faktor som bidrar till läs- och skrivutveckling. Studien visar också att modersmålsundervisningen bidrar till att elevernas identitet stärks och att de blir trygga.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och förskolechefer möjliggör stöttning kring flerspråkiga barns modersmålsundervisning i förskolans verksamhet. Som metod användes kvalitativa intervjuer som utfördes med två förskollärare samt två förskolechefer på tre olika förskolor. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv som påvisar hur människor från olika kulturer interagerar. Resultatet visade att både förskollärare och förskolechefer var medvetna om hur det interkulturella perspektivet kunde tillämpas i förskolans verksamhet för att delvis synliggöra olikheter och likheter i barngruppen. Det fanns däremot en okunskap om hur förskollärare skulle arbeta för att stötta flerspråkiga barns modersmålsundervisning på bästa sätt. Förskolecheferna är däremot medvetna vid hur det flerspråkiga arbetet ska genomföras, men inte hur de ska fullfölja det i praktiken. Detta berodde exempelvis på utmaningar gällande brist på språkliga resurser i verksamheten, så som tolk. Social kompetens, kommunikativ kompetens och medborgerlig kompetens är viktiga begrepp som studien har utgått ifrån för att reflektera kring anpassningen av ett interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visar att ett positivt samt socialt samspel i arbetslaget, barngruppen och med vårdnadshavare delvis gynnar miljön på förskolan, men också hur barn väljer att bemöta varandra och ta del av ny kunskap. Respondenterna är även medvetna om att deras förhållningssätt speglar de flerspråkiga barnens modersmålsundervisning, och därför försöker de vara goda förebilder samt anpassa modersmålsundervisningen till varje enskilt barn. Vi fann att förskolecheferna erbjöd förskollärarna utbildning inom flerspråkighet. Förskollärare fann ett gemensamt kommunikativt plan med vårdnadshavarna och förskollärarna valde att kommunicera med barnen med hjälp av multimodala verktyg. Hinder i arbetet kunde vara samarbetet med vårdnadshavarna och okunskap inom området samt kommunikationssvårigheter. Kollegialt samarbete där flerspråkig personal samverkar med enspråkig personal var också en lösning för det flerspråkiga arbetet om det inte fanns tillgång till tolk eller modersmålspedagog.

Vårt samhälle är mångkulturellt och i grundskolan har en femtedel av alla elever ett annat modersmål än svenska. Läget som råder i världen gör att det kommer många flyktingar till Sverige och många av dem är barn, så elever med annat modersmål kommer att öka i våra skolor. Rapporter visar idag att det finns brister i arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga elever. Att fortsätta utveckla sitt modersmål är gynnsamt för övrig språkutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om och hur de integrerar modersmålet i undervisningen. För att få kunskap i frågan genomfördes en kvalitativ intervjustudie med sju lärare med olika erfarenheter av flerspråkiga elever. Lärarna arbetade på fyra olika skolor och dessa skolor hade olika slags erfarenheter av flerspråkiga elever. Studien visade att alla lärare uppger att de integrerar modersmålet på något sätt i undervisningen. I det stora hela handlar det dels om att lyfta fram språket genom att visa intresse för elevers språk i den dagliga undervisningen genom att fråga om hur saker uttalas och låter. Det framkom också att lärarna samarbetade med modersmålsundervisningen till viss del. Alla lärare var eniga om att modersmålsundervisningen är viktig för språkutvecklingen men att det är långt ifrån alla som har möjlighet att ha ett samarbete med modersmålslärare. / <p>Svenska</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur man kan förbättra tvåspråkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lärare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmålsundervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk är för tvåspråkiga elever samt huruvida det skulle vara bättre att undervisa dessa elever på deras modersmål i till exempel samhällsorienterande ämnen. Resultatet visar att det är mycket viktigt att behålla modersmålet och utveckla det. Därför borde modersmåls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde även sträva efter att förbättra modersmålslärarnas status. Arbetet visar att undervisningen i svenska som andraspråk har för lite resurser; en lösning kan dock vara att placera om resurserna på de skolor som har en hög procent elever som har behov av ämnet. Ett samarbete mellan sv2 läraren och modersmålsläraren borde vara självklart. Detta arbete har även visat att ett väl utvecklat modersmål underlättar inlärningen av ett andraspråk och en lösning till de tvåspråkiga elevernas situation i skolan kan vara att man involverar modersmålslärarna i skolvardagen så att eleverna kan få förklarat och översatt det de inte förstår.

Syftet med mitt arbete var att undersöka vad några invandrarföräldrar hade för inställning till modersmålsundervisningen. Jag valde en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Mitt arbete baserades på intervjuer som jag gjorde med åtta invandrarföräldrar. I resultatet framkom att nästan alla invandrarföräldrarna från undersökningen hade en mycket positiv inställning till modersmålsundervisningen. Många ansåg att de barn, som lärde sig sitt modersmål, kommunicerade bättre med andra som talade samma språk. Barnens intresse och kunskap om den egna kulturen ökade. De blev starkare som personer och självförtroendet stärktes. Barnens identitet stimulerades. Föräldrarna nämnde även några brister i organisationen. T.ex. schemaläggningen, antalet undervisningstimmar och modersmålslärare som inte talade samma dialekt. Det här arbetet vänder sig främst till föräldrar och lärare, som är intresserade av modersmålsundervisning i allmänhet och minoritetsbarn i synnerhet.