Vår studie handlar om hur pedagoger arbetar i förskolan med språkutveckling samt förstärkning av barns modersmål. Syftet med studien var att se hur pedagoger i förskolan ser på arbetet med språkinlärningen, samt om deras arbetssätt skiljs åt. Vi ville även utföra denna studie för att se hur det ser ut på förskolorna i Malmö nu när modersmålsundervisningen är helt borttaget. Utifrån detta ville vi se hur pedagogerna får in språk och kultur i deras vardagliga aktiviteter med barnen. Eftersom vi bor i Malmö som är en mångkulturell stad blev detta särskilt intressant för oss att undersöka. Vi valde kvalitativ metod och intervjuade sammanlagt åtta pedagoger på två olika förskolor i Malmö. Dessa förskolor har sitt säte i olika stadsdelar. Pedagogerna är viktiga nyckelpersoner för vårt arbete där de berättar hur arbetet sker i verksamheten, samt hur de ser på språkutvecklingen hos barn. Resultatet av vår undersökning visar att båda förskolorna arbetar med språk på olika sätt, däremot kunde vi se att pedagogernas arbetssätt skiljdes åt beroende på barngrupp. Utifrån intervjuerna berättade pedagogerna deras olika erfarenheter kring språkinlärningen och hur det präglas in i verksamheten. Enligt pedagogerna har borttagandet av modersmålsundervisningen inte påverkat deras arbetssätt kring språkinlärningen. Nyckelord: Flerspråkighet, identitetsutveckling, kultur, modersmålsundervisning, modersmål, språkinlärning, språkutveckling.

Modersmålslärare och klasslärares syn på samarbete / First language teachers' and class teachers' view of collaboration

Detta examensarbete har som utgångspunkt en undersökning som behandlar hur modersmålslärarna i Malmö arbetar för att uppnå målen i kursplan för modersmålsämnet, och vilka faktorer som kan påverka modersmålslärarnas undervisning. För att få svar på min frågeställning har jag tillägnat mig litteratur som varit relevant för mitt arbete. Jag har bland annat använt mig av de Berikande programmen som, Axelsson, Lennartson- Hokkanen & Sellgren (2002), tar upp i samband med en utvärdering av språkutveckling/förbättrade skolresultat i Sverige och kursplan för modersmål. Jag har intervjuat sju olika modersmålslärare i Malmö, Sverige, och Hernán Concha, biträdande rektor på modersmålsenheten i Malmö. Jag har även gjort fem observationer, hos fem av de intervjuade modersmålslärarna. Genom min undersökning har jag bland annat kommit fram till att de modersmålslärare som deltagit i min undersökning gör det bästa av undervisningssituationen för att uppnå kursplanens mål för modersmålsämnet. Dock finns det flera faktorer som påverkar undervisningssituationen negativt, såsom den begränsade undervisningstiden, problematiken kring läromedel, brist på samverkan mellan lärarna och integrationen med skolans övriga skolarbete.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till mo-dersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till modersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.

Studien syftar till att utforska några lärares syn på användningen av skönlitteratur som didaktiskt verktyg i modersmålsundervisning. Syftet med modersmålsundervisning är enligt Skolverket att elever ska ges möjlighet att utveckla sin identitet och sitt språk, men också skapa en djupare förståelse för sin omvärld. Studiens teoretiska grund består av Langers teori om läsande och språkutveckling där de fem olika faserna beskriver elevers olika föreställningsvärldar i läsprocessen samt Rosenblatts perspektiv om att läsning av skönlitteratur skapar ett kulturellt sammanhang och berikar verklighetsuppfattning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sammanlagt sex erfarna modersmålslärare i grundskolan som är verksamma i Malmö och Växjö. Studiens resultat visar att lärarna i studien använder sig av boksamtal, högläsning och återberättande av texter när de arbetar med skönlitteratur i modersmålsundervisning. Deltagarna anser att skönlitteratur är en viktig komponent för språkutveckling och att den ger goda resultat om rätt förutsättningar ges till såväl läraren som eleverna i modersmålsundervisningen. Det framgick även att lärarens roll vid läsning av skönlitteratur är viktig för elevernas utveckling av tolkande läsning och i sin tur av språket.

Studiens syfte är att undersöka om boksamtal av skönlitterära böcker bidrar till en bättre textförståelse samt språk- och läsutveckling i modersmålsämnet. Fokuset har varit på hur arbetet med lustfyllda metoder kan ge elever möjligheten till att utveckla sitt modersmål, men även vilket intresse de visar för skönlitteratur och filmvisning av den lästa boken. Den valda metoden är kvalitativt arbete, där vi använt oss av ett interaktivt arbetssätt med skönlitteratur i form av boksamtal med användning av Chambers metod, filmvisning samt textanalys. Undersökningen genomfördes med tre elever som går i årskurs 7. Resultaten visar att arbetet med boksamtal generellt har en viktig betydelse och är en förutsättning för bättre läsförståelse hos eleverna. Filmvisningen däremot väcker elevernas fantasi och de blir säkrare med hur deras funderingar och tankar stämmer överens med verkligheten. Den utvecklar även deras förståelse och ger en bredare insikt om sagan. Vi insåg att arbetet med det interaktiva arbetssättet kan ge eleverna en ökad textförståelse samt bättre språk- och läsutveckling. Den kunde stödja och stärka inte bara elevernas språk, utan har utvidgat deras språkfärdigheter på så sätt att de kunde skaffa sig ett större ordförråd.

All multilingual primary and secondary school pupils have the right to mother tongue instruction as language is essential in developing our identity, expressing our thoughts and emotions, and showcasing our knowledge and skills. The purpose of this qualitative study is to investigate the methods employed by mother tongue teachers to enhance the language development among their pupils and how they perceive mother tongue instruction as a school subject in relation to other subjects. The study takes a sociocultural theoretical perspective and is based on interviews with seven mother tongue teachers. The study’s results highlight the importance of mother tongue instruction as a basis for language development, identity formation and cultural preservation. The study provides an insight into the importance of mother tongue teaching, the didactic methods used by teachers to promote language development and the need for a greater prioritization of the school subject within the school curriculum as a way to promote multilingualism, increase intercultural understanding and contribute to a more inclusive and fair education system.The results of the study demonstrate that all interviewed teachers utilize various tools and resources to enhance students’ language development. This practice holds significance not only for the development of the mother tongue but also for reinforcing proficiency in the Swedish language. The range of learning resources encompasses textbooks, exercise books, whiteboards, digital tools, and letter cards. These methods underscore the importance of cultural and social contexts in language development, and play a crucial role in supporting students’ language development. Language is perceived as a tool for learning and knowledge advancement, wherein the mother tongue assumes a vital role in challenging students to formulate their understandings and critical thinking. Integrating current news and everyday contexts into education encourages students to engage in profound thinking and articulate their thoughts using their mother tongue. Moreover, the mother tongue is often juxtaposed with Swedish to enhance understanding and communication among individuals speaking different languages. This practice further strengthens students’ language competence and their ability to adapt to various linguistic and cultural environments.The teachers emphasize that every student is unique and operates at their own level. This necessitates that teachers understand and support each student individually. Teachers must adopt a positive and encouraging approach to foster students’ positive attitudes toward learning. Encouraging students to use their mother tongue and appreciating multilingualism as an asset is crucial. Teachers adapt their lecture planning based on the group’s composition and students’ diverse levels, aligning with the curriculum and individual student needs. However, challenges exist in accessing learning materials, leading teachers to create their own or utilize various internet sources. Assessments are conducted through written and oral tasks, allowing students to showcase their skills through essays, oral presentations, and discussions.The study highlights the critical role of mother tongue instruction for multilingual students, enhancing language development, self-esteem, and cultural knowledge. However, the lack of prioritization and low status of the mother tongue subject within the education system present a significant challenge. Teachers express dissatisfaction with this marginalization, emphasizing the need to prioritize mother tongue instruction as a key school subject. This prioritization would enable teachers to effectively promote language development, maximize students’ linguistic potential, and facilitate better integration into society. Research substantiates the challenges faced by teachers and the understanding that proficiency in the mother tongue enhances students’ performance across various subjects and aids societal integration. This underscores the importance of informed political decisions in shaping educational policies. / Alla flerspråkiga elever i grundskolan och gymnasiet har rätt att erhålla modersmålsundervisning och språket är avgörande för att utveckla vår identitet, uttrycka våra tankar och känslor samt visa upp våra kunskaper och färdigheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka metoder modersmålslärare använder för att främja språkutvecklingen hos sina elever och hur de uppfattar modersmålsundervisningen som skolämne i relation till andra ämnen. Studien utgår från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv och bygger på intervjuer med sju modersmålslärare. Studien belyser betydelsen av modersmålsundervisningen som en grund för språkutveckling, identitetsbildning och kulturbevarande. Studien ger en inblick i betydelsen av modersmålsundervisningen, de metoder som används av lärarna för att främja språkutvecklingen och behovet av en större prioritering av skolämnet inom skolans läroplan som ett sätt att främja flerspråkigheten, öka den interkulturella förståelsen och bidra till ett mer inkluderande och rättvist utbildningssystem.Studiens resultat visar att samtliga intervjuade lärare använder sig av olika verktyg och resurser för att främja elevernas språkutveckling. Denna praxis är av betydelse, inte bara för språkutvecklingen av modersmålet, utan också för att stärka elevernas färdigheter i svenska språket. Lärresurser inkluderar läroböcker, övningsböcker, whiteboard, digitala verktyg och kort med bokstäver. Dessa metoder understryker betydelsen av kulturella och sociala sammanhang för språkutveckling och spelar en avgörande roll i att stödja elevernas språkutveckling. Språket uppfattas som ett verktyg för lärande och kunskapsutveckling, där modersmålet spelar en viktig roll i att utmana eleverna att formulera sina tankar och utveckla sin förmåga att tänka kritiskt. Integration av aktuella nyheter och vardagliga sammanhang i utbildningen uppmuntrar eleverna att engagera sig i djupgående tänkande och uttrycka sina tankar på sitt modersmål. Dessutom jämförs modersmålet ofta med svenska för att underlätta förståelsen och kommunikationen mellan personer som talar olika språk. Denna praxis stärker ytterligare elevernas språkkompetens och deras förmåga att anpassa sig till olika språkliga och kulturella sammanhang.Lärarna betonar att varje elev är unik och befinner sig på sin egen nivå, vilket kräver att lärarna förstår och stöttar varje elev individuellt. En viktig aspekt är att modersmålslärare bör ha ett positivt och uppmuntrande förhållningssätt för att främja elevernas inställning till inlärningen. Lärarna betonar vikten av att uppmuntra eleverna att använda sitt modersmål och se flerspråkighet som en tillgång. När det gäller planering av lektioner anpassar lärarna sina metoder baserat på gruppsammansättningen och elevernas olika nivåer, med hänsyn till läroplanen och elevernas individuella behov. Tillgång till läromaterial utgör en utmaning för samtliga pedagoger, vilket leder till att de ofta skapar eget material eller använder källor på internet. En av pedagogerna använder även läromaterial från hemlandet. Bedömningen av elevernas kunskaper görs genom skriftliga och muntliga uppgifter, vilket ger eleverna möjlighet att visa sina kunskaper genom exempelvis uppsatser, muntliga presentationer och diskussioner. Studien lyfter fram den avgörande rollen som modersmålsundervisning spelar för flerspråkiga elever, genom att främja språkutveckling, självkänsla och kulturell kunskap. Dock framhålls bristen på prioritering och den låga statusen för modersmålsämnet inom utbildningssystemet som en betydande utmaning. Lärarna uttrycker missnöje med denna marginalisering och understryker behovet av att prioritera modersmålsundervisningen som ett viktigt skolämne. Denna prioritering skulle möjliggöra för lärarna att effektivt främja språkutveckling och maximera elevernas språkliga potential, vilket underlättar en bättre integration i samhället. Forskning bekräftar de utmaningar som lärarna står inför och insikten att kunskaper i modersmålet stärker elevernas prestation i olika ämnen samt underlättar integration i samhället. Detta understryker vikten av att fatta välinformerade politiska beslut för utformningen av utbildningspolitiken.

Syftet med studien är att bidra till kunskapsutvecklingen om modersmålets betydelser för en mer allmän kunskapsutveckling för elever med ett annat modersmål än svenska. Studien undersöker därför hur lärarna arbetar för att säkerställa att modersmål inte blir ett isolerat ämne och hur modersmålet kan påverka flerspråkiga elevernas prestation i övriga skolämnen.  Frågeställningarna som besvaras är: Hur framställer lärare ämnet modersmål? Vilka innebörder knyter modersmålsläraren till modersmålsundervisning? Hur menar sig lärarna arbeta för att modersmålsundervisning ska stärka elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen. Vilka svårigheter och möjligheter identifierar lärarna i detta pedagogiska arbete? Den sociokulturella teorin om lärande utgör studiens teoretiska utgångspunkt. I teori avsnittet ligger fokus på vissa aspekter såsom social interaktion, mediering, internalisering, zon för proximal utveckling (ZPD) och stöttning. I studien presenteras även resultat från relevant forskning som jämförs sedan med studiens resultat. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare och syftar till att skapa djupare förståelse för ämnet. I enlighet med tidigare forskning, visar studiens resultat att bättre kunskaper på modersmål bidrar till bättre kunskapsnivåer och prestationer i övriga ämnen. Dessutom belyser studien vikten av studiehandledning på modersmål för flerspråkiga elevers utveckling och självständighet på längre sikt.

Andraspråkselever ökar avsevärt i det svenska samhället och inte minst i de svenska skolorna. Ökning av andraspråkselever kan ställa skolor, men framförallt lärare för stora utmaningar eftersom det krävs resurser och flera metoder för att kunna främja deras lärande. De samhällsorienterande ämnena innefattar ett ämnesspecifikt språk som andraspråkselever kan betrakta som svårt, därför är det väsentligt att lärarna kan arbeta språkutvecklande för att utveckla elevernas språkliga förmågor, men även för att bidra till en inkluderande klassrumsmiljö. Detta arbete grundar sig i en undersökning som genomförts på två skolor söder om Malmö, för att se hur lärare och modersmålslärare arbetar för att hjälpa andraspråkselever att uppnå en framgångsrik skolgång och vilka effekter detta ger till deras lärande. Arbetet grundar sig även till det sociokulturella perspektivet och hur stor påverkan det har för elevernas lärandeprocess.