Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk systemsjukdom och en av de stora folksjukdomarna i världen och i Sverige. Diabetes typ 2 karakteriseras av förhöjd glukoshalt i blodet vilket på sikt kan orsaka komplikationer i blodkärlen. Utvecklingen av diabetes typ 2 påverkas av individens levnadsvanor så som ohälsosam kost, rökning och fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet är en central del i diabetesbehandlingen där effekten både förebygger uppkomsten av diabetes typ 2 och förbättrar metabol kontroll. Processen att gå från att vara fysiskt inaktiv till att vara fysisk aktiv är dock svår. Trots att det länge varit välkänt att fysisk aktivitet har både kortsiktiga och långsiktiga positiva effekter, har det varit svårt att motivera personer med diabetes typ 2 att förändra sitt beteende och öka sin fysiska aktivitetsnivå. Syfte: Syftet var att undersöka effekten av motivationshöjande metoder för att öka den fysiska aktivitetsnivån hos vuxna med diabetes typ 2. Metod: I arbetet användes en beskrivande design med allmän litteraturöversikt som datainsamlingsmetod med kvantitativ ansats. Litteraturöversikten är baserad på vetenskapliga kvantitativa originalartiklar publicerade mellan år 2011–2021. Sökningen utfördes med databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Interventioner med olika motivationshöjande metoder ökar fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2. Både motiverande samtal och mobilhälsa som intervention visade en statistiskt signifikant skillnad på antal steg per dag, antal minuter total fysisk aktivitet samt olika intensitet av fysisk aktivitet. Slutsats: Motiverande samtal och mobilhälsa som intervention visade en god effekt på fysisk aktivitetsnivå. Mer forskning behövs i framtiden som undersöker effekten av andra motivationshöjande metoder, samt olika interventionsperioder / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease and one of the major public diseases in the world as well as in Sweden. Type 2 diabetes is characterized by elevated levels of glucose in the blood, which leads to complications in the blood vessels. Development of type 2 diabetes is affected by the individual’s lifestyle habits such as unhealthy diet, smoking and physical inactivity. Physical activity is a central part in the treatment of diabetes, where the effect prevents the development of type 2 diabetes and improves metabolic control. The process of changing a habit of being physically inactive to physically active is difficult. Although it has been well known that physical activity has both short- and long-term positive effects, it has been difficult to motivate people with type 2 diabetes to change their behavior and be more physically active. Aim: The aim of the study was to examine the effect of motivation enhancing methods on the physical activity level in adults with type 2 diabetes. Method: A descriptive design with a general literature overview as a data collection method was used with a quantitative approach. The general literature overview is based on scientific quantitative original article’s, published between 2011–2021. The search was performed with PubMed and CINAHL databases. Result: Intervention with different motivation enhancing methods increases physical activity in people with type 2 diabetes. Both motivational interviewing and mobile health interventions showed a statistically significant difference regarding the number of steps per day, total minutes of physical activity and intensity of physical activity. Conclusion: Motivational interview and mobile health interventions elicit a good effect on physical activity. Further research is needed in the future which examines the effectiveness of other motivational enhancing methods as well as different intervention periods.

Bakgrund: Typ 2 diabetes mellitus är en av de stora folksjukdomarna och förekomsten av sjukdomen ökar i hela världen. Typ 2 diabetes mellitus kan medföra allvarliga komplikationer om sjukdomen inte behandlas korrekt. Det går inte att bli frisk från sjukdomen, men genom livsstilsförändringar kan blodsockret sänkas till normala nivåer. Detta innebär att vården har en stor uppgift att hantera för att främja hälsan hos dessa patienter. För att stödja patienten i att hantera sin situation kan sjuksköterskan använda sig av motiverande samtal. Syfte: Beskriva effekten av motiverande samtal hos patienter med typ 2 diabetes mellitus gällande levnadsvanor. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Motiverande samtal visar en varierad effekt. Positiv effekt kunde ses på egenvård, midjemått samt fysisk aktivitet. Ingen effekt kunde påvisas gällande övriga utfallsmått. Vid summering av samtliga utfallsmått från artiklarna visade motiverande samtal endast ha 35% signifikant effekt. Konklusion: Trots varierande effekt av motiverande samtal kan det vara en möjlig metod för sjuksköterskor i mötet med patienter med typ 2 diabetes mellitus för att minska risken för komplikationer.Sjuksköterskan kan med hjälp av motiverande samtal främja motivation, men för att detta ska ha effekt krävs att patienten själv har motivationen att förändra sin livsstil. / Background: Type 2 diabetes mellitus is one of our primary public diseases, and the incidence of the disease is increasing worldwide. Type 2 diabetes mellitus can lead to severe complications if the disease is not controlled. It is not possible to cure the disease, but blood sugar can be lowered to normal levels through lifestyle changes. This means that healthcare has a major task to handle to promote the health of these patients. To support the patient in managing their situation, the nurse can use motivational interviewing. Aim:To describe the effect of motivational interviewing in patients with type 2 diabetes mellitus regarding lifestyle. Method: A quantitative review with 14 scientific articles. Result: Motivational interviewing showed a varying effect. The positive effects could be seen onself-care, waist measurements, and physical activity. No effect is shown regarding other outcome measures. When summarizing all outcome measures from the articles, motivational interviewing showed only a 35% significant effect. Conclusion: Despite the varying effect of motivational interviewing, it may be possible for nurses to use in care for patients with type 2 diabetes mellitus to reduce the risk of complications. With the help of motivational interviewing, the nurse can promote motivation, but for this to have an effect,the patient himself must have the motivation to change his lifestyle.

Motivational interviewing is a widely used psychosocial intervention, both in general and more specifically in Swedish social services. It was developed within the substance abuse field and has later been adapted to many other fields, for example domestic violence. Up to this point there has been some research about MI in this context, but there is a lack of knowledge about how social workers working with domestic violence use and perceive the method in their practical work. This qualitative interview study explores seven Swedish social workers’ perception of this within the theory of affordances. The results have been thematically analyzed and shows that MI is viewed as a flexible, versatile and useful method within domestic violence. The results also show three themes which are called The learning process of MI as an affordance in itself, MI as a useful method in the work with domestic violence and MI applied partially in relation to contextual circumstances. The results further implicate more extensive future studies with a quantitative approach.

Introduktion: Övervikt och fetma är ett växande problem i världen. Även hos barn har det ökat under de senaste 25 åren. Övervikt och fetma hos barn kan leda till ökad risk för ohälsa i vuxen ålder, till exempel diabetes typ 2. För att förebygga detta är det viktigt att barnets familj är delaktiga och får en förståelse för hur hög vikt kan vara förknippat med eventuella hälsoproblem hos barnet senare i livet. Syfte: Syftet var att med en struktuerad litteraturöversikt undersöka barn och föräldrars upplevelser av motiverande samtalsteknik som använts i beteendeinterventioner för att behandla eller förebygga övervikt och fetma. Metod: En strukturerad litteraturöversikt genomfördes där tio kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar analyseras med en tematisk analys för att svara på syftet. Resultat: Flera av studierna påvisade att barn med övervikt eller fetma samt deras föräldrar upplevde nöjdhet med MItekniken. De huvudteman som framkom var barns inre faktorer både motverkar och främjar ökad motivation samt barns yttre faktorer verkar ha en avgörande roll för faktisk beteendeförändring. Slutsats: MI-tekniken verkar vara en bra strategi ur ett deltagarperspektivunder en beteendeförändringsprocessen. Stöd från barnens omgivning lyftes som viktigt. En beteendeförändring upplevs dock vara en stor utmaning av många där faktorer inverkar som brist på motivation, intresse och tid. Mer forskning behövs där motiverande samtal tillämpas som interventionsmetod för fortsatt utveckling av samhälleliga insatser för barn med övervikt och fetma. / Introduction: Overweight and obesity are a growing problem in the world and also increased among children over the past 25 years and can lead to an increased risk of ill-health in adulthood, such as diabetes type 2. To prevent this, it is important that the child’s family is involved and gain understanding of the association between a higher body weight and health problems later in the child’s life. Aim: The purpose of this study was conduct a structured literature review to examine childrens and parents experiences of motivational interviewing in behavioral interventions to treat or prevent overweight and obesity. Methods: A structured literature review was conducted where ten quantitative and qualitative scientific articles within the subject were analysed with a thematic analysis to answer the study aim. Results: Several of included studies showed that children with overweight or obesity and their parents experienced satisfaction with the MI-technique. The main themes were childrens internal factors both counteracts, promotes an increased motivation and childrens external factors seems to have a crucial role in an actual behaviour change. Conclusion: Participant experienced The MI-technique to be a good behavorial strategy. Support from the child’s surrounding seemed as important. A behaviour change was experienced as a challenge where factors like lack of motivation, interest or time impact. To reach better society efforts for children with overweight and obesity, more research is needed where motivational interviewing is used as an intervention method also to be used to support the development of societal effort.

Anyone who understands MI as a process may spontaneously think that five weeks of MI conversations may be a little short of time to be able to see a clear effect. At least that was my spontaneous thought. This was precisely the starting point of the study, which further led to the purpose of the study, i.e. to evaluate MI as a conversation method and see how effective the method is over a five-week period in a health and lifestyle-related behavior change. The aim is further specified by two questions: How has the health-related behavior changed during five weeks of MI-sessions based on the transtheoretical model? How has motivation changed over five weeks of MI-sessions? In order to answer the purpose and questions, MI- sessions with four female clients have been conducted over five weeks. In order to measure the effect of the MI-sessions, the clients during their first and last call answered scale questions intended to measure the client's motivation. In addition, each conversation has been documented in writing by me as conversation leader, where the most essential parts of the conversation have been noted to make it possible to follow the client's development in the transtheoretical model. The result showed that MI contributed to a strengthened intrinsic motivation as well as progress in the transtheoretical model as a result of a five-week period of MI-sessions. Through the study, it can be concluded that five weeks of MI-sessions are enough to strengthen the inner motivation and develop in the transtheoretical model. / Den som är införstådd i MI som process kanske spontant tänker att fem veckor av MI-samtal kan vara lite kort om tid för att kunna se en klar effekt. Det var åtminstone min spontana tanke. Just detta blev studiens utgångpunkt som vidare ledde fram till syftet med studien d.v.s. att utvärdera MI som samtalsmetod och se hur effektiv metoden är under en femveckorsperiod vid en hälso- och livsstilsrelaterad beteendeförändring. Syftet specificeras vidare av två frågeställningar: Hur har det hälsorelaterade beteendet förändrats under fem veckor av MI- samtal utifrån den transteoretiska modellen? Hur har motivationen förändrats under fem veckor av MI-samtal? För att besvara syftet och frågeställningarna har MI-samtal med fyra kvinnliga klienter genomförts under fem veckor. För att mäta effekten av MI-samtalen har klienterna under sitt första och sista samtal besvarat skalfrågor som avser mäta klientens motivation. Dessutom har varje samtal dokumenterats i skrift av mig som samtalsledare där samtalets mest väsentliga delar noterats för att göra det möjligt att följa klientens utveckling i den transteoretiska modellen. Resultatet visade att MI bidrog till en stärkt inre motivation samt framsteg i den transteoretiska modellen till följd av en femveckorsperiod av MI-samtal. Genom studien kan man dra slutsatsen att fem veckor av MI-samtal räcker gott för att stärka den inre motivationen samt utvecklas i den transteoretiska modellen.

Background: Cardiovascular diseases are globally the leading causes of death. In Sweden 2 million people are currently affected. Contemporary society has created the conditions for an epidemic of diseases caused by unhealthy lifestyles. Nurse led motivational interviewing (MI) can be used to implement changes in unhealthy lifestyle habits. Aim: The aim of the study was to describe the usability of the method motivational interviewing (MI) in nurses' work with patients with cardiovascular diseases. Method: The chosen method was a literature review of quantitative and qualitative research. In total 5 quantitative and 3 qualitative research articles were analysed. Results: The analyses resulted in two themes and six subthemes. First theme was The importance of a good collaboration with subthemes A mutual interaction, To include employers and relatives and The benefits of good alliance. Second theme was Challenges for a successful treatment with subthemes Lack of time, Lack of knowledge and Influence of internal resistance. Conclusion: Usability of MI with patients diagnosed with cardiovascular disease has been described. Challenges related to relevance of MI has been emphasised. Results of this study indicated that nurse led MI can have positive effects on multiple aspects of selfcare, lifestyle habits and wellbeing. / I Sverige lever cirka två miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdomar vilket också är den vanligaste orsaken till förtida död. Sjuksköterskor som specialister inom omvårdnad kommer att möta många patienter som behöver stöd i samband med hjärt-kärlsjukdomar. Att lindra lidande, förebygga sjukdom, återställa samt främja hälsa är de fyra omvårdnadensmålen. Motiverande samtal (MI) kan användas av exempelvis sjuksköterskor. Detta är en effektiv metod som kan bidra till positiva resultat vid olika hälsorelaterade problem och sjukdomar såsom diabetes, psykisk ohälsa och missbruk. MI är en samtalsmetod där individens motivation stärks och personen själv blir medveten om de hälsorelaterade förändringar som borde göras.Syftet med studien var att beskriva användbarhet av metoden motiverande samtal i sjuksköterskors arbete med patienter med hjärt- och kärlsjukdom. En litteraturöversikt av kvantitativ och kvalitativ forskning av åtta vetenskapliga studier genomfördes. Detta innebär att analys av två olika typer av forskning förenades och ett nytt resultat skapades. Resultatet av denna studie visade att MI hade en positiv påverkan på patienternas egenvård och levnadsvanor. Patienter upplevde ett ökat välbefinnande i samband med sjuksköterskeledd MI. Det visade sig att en god samverkan mellan individer inkluderade i MI processen ökade chansen för positiva resultat. Dessutom beskrevs utmaningar som kan uppstå vid användandet av metoden som tidsbrist och kunskapsbrist. Resultatet av studien kan bidra till ökad kunskap inom området, vilket kan ge nytta för samhället där många lever med hjärt- och kärlsjukdomar, som antingen är orsakade eller påverkade av ohälsosamma levnadsvanor. Resultatet kan ses sombetydelsefullt för sjuksköterskor som kommer att träffa många patienter som söker vård relaterad till hjärt-och kärlsjukdomar. Förutom potentialen att påverka hälsan positivt på individnivån, kan MI vara ett hälsofrämjande verktyg i sjuksköterskans verktygslåda som kan gynna folkhälsan. Dessutom kan MI i framtiden vara en kostnadseffektiv metod för samhället.Sammanfattningsvis kan MI bidra med flera positiva aspekter för svenska samhället om de rätta förutsättningarna för sjuksköterskor och patienter finns. Den här studien bidrar till ökad förståelse och kunskap i de olika aspekter som krävs för att MI ska fungera optimalt.

Bakgrund: Sjukvården står inför utmaningar då andelen äldre personer i befolkningen ökar och det är därför av största vikt att främja hälsosamt åldrande. Distriktssköterskan spelar en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet då många sjukdomar kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Riktade hälsosamtal är en metod för att främja hälsa och friskt åldrande. Motiverande samtal användes som teoretisk förankring i arbetet.    Syfte: Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av hälsosamtal med 70-åringar i primärvården. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt 14 deltagare. Manifest innehållsanalys genomfördes enligt Graneheim och Lundman med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskorna erfor att hälsosamtalet underlättades av specifika verktyg då hälsokurvan gav ökad medvetenhet om hälsorisker och förutbestämd samtalsteknik var fördelaktigt för samtalet. Det framkom utmaningar med hälsosamtalets genomförande på grund av motstånd, språk och åldersrelaterade faktorer. Organisatoriska förutsättningar i form av tillräckligt med tid, stöd och samverkan var nödvändiga för hälsosamtalets genomförande. Slutsats: Hälsosamtal med 70-åringar har god potential för upptäckt och förebyggande av hjärt- och kärlsjukdom och diabetes typ 2. Metoden behöver anpassas för åldersgruppen och organisatoriska förutsättningar är betydande för att hälsosamtalet ska ge ändamålsenlig effekt. Hälsosamtal med 70-åringar är ett sätt att använda resurser effektivt för att säkerställa hållbar hälso- och sjukvård. / Background: Healthcare faces challenges with the growing elderly population, necessitating a focus on promoting healthy aging. District nurses play a significant role in health promotion and disease prevention. Targeted health dialogues are a method for promoting health and healthy aging. Motivational interviewing was used as the theoretical framework in the study.   Aim: The aim of the study was to investigate district nurses' experiences of health dialogues with 70-year-olds in primary care. Method: A qualitative method with semi-structured interviews was utilized. Three focus group interviews were conducted involving a total of 14 participants. Content analysis was performed according to Graneheim and Lundman with an inductive approach. Results: District nurses experienced that the health dialogues were facilitated by specific tools, the health curve increased awareness of health risks and a predetermined conversational technique was beneficial for the conversation. Challenges arose due to resistance, language and age-related factors. Organizational conditions such as sufficient time, support and cooperation were necessary for the implementation of health dialogues. Conclusion: Health dialogues with 70-year-olds have potential for detection and prevention of cardiovascular disease and type 2 diabetes. The method needs to be adapted for the age group, and organizational conditions are necessary. Health dialogues with 70-year-olds are a way to use resources efficiently to ensure sustainable healthcare.

Bakgrund  Förekomsten av typ 2-diabetes ökar globalt. Att ha ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för komplikationer och följdsjukdomar av diabetes samt bidrar till höga samhällskostnader och sjukdomsbördan i Sverige. Till levnadsvanor hör kostvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholbruk. Sjuksköterskor har en viktig roll att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes. Stigmatisering och bristande kommunikation kan försvåra och utgöra ett hinder i sjuksköterskans arbete och bemötande. Motiverande samtal är en personcentrerad rådgivningsstil som kan användas för att stärka personens motivation till förändring. Det finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att se hur motiverande samtal fungerar i detta sammanhang.  Syfte  Syftet var att beskriva motiverande samtal för att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes.  Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. De inkluderade artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet analyserades utifrån en integrerad dataanalys.  Resultat  I resultatet har det framkommit att motiverande samtal kan fungera för att främja hälsosamma kostvanor och fysisk aktivitet hos personer med typ 2-diabetes. Vidare visades att kommunikationen samt relationen förbättrades mellan sjuksköterskor och personer med typ 2-diabetes där även förbättrad fysisk, psykisk och social hälsa kunde ses. Resultatet diskuterades utifrån Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter av omvårdnad som handlar om att se personen bakom sjukdomen.  Slutsats  Denna litteraturöversikt belyser hur motiverande samtal kan fungera för att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes. Sammanställningen av aktuell forskning visar att det finns positiva samband mellan motiverande samtal och förbättrade kostvanor och fysisk aktivitet. Detta kan appliceras i sjuksköterskans profession för att stödja personer till förändrade levnadsvanor och hälsa. / Background  The prevalance of type 2 diabetes is increasing globally. Having unhealthy lifestyle habits increases the risk of complications and sequelae of diabetes and contributes to high social costs and the burden of disease in Sweden. Lifestyle habits include diet, physical activity, smoking and alcohol use. Nurses have an important role in promoting healthy lifestyles and health in people with type 2 diabetes. Stigmatization and lack of communication can make it difficult and constitute a barrier in the nurse's work and approach. Motivational interviewing is a person-centered counselling style that can be used to strengthen the person's motivation to change. There is a need to compile current research to see how motivational interviewing function in this context.  Aim  The aim was to describe motivational interviewing to promote healthy lifestyle habits and health in people with type 2 diabetes.  Method  In order to answer the purpose, a non-systematic literature review was made in which 11 scientific articles were included. The scientific articles were obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The included articles have undergone a quality review in accordance with Sophiahemmet University's assessment documents. The result was analyzed based on an integrated data analysis.  Results  In the result, it has emerged that motivational interviewing can work to promote healthy dietary habits and physical activity in people with type 2 diabetes. Furthermore, it was shown that communication and the relationship improved between nurses and people with type 2 diabetes, where improved physical, mental and social health could also be seen. The result was discussed based on Travelbee's nursing theory about interpersonal aspects of nursing which is about seeing the person behind the illness.  Conclusions  This literature review highlights how motivational interviewing works to promote healthy lifestyle habits and health in people with type 2 diabetes. The compilation of current research shows that there are positive connections between motivational interviewing and improved dietary habits and physical activity. This can be applied in the nursing profession to support people to change lifestyles and health.

<p>Syftet var att undersöka fyra hälsovägledares uppfattningar och strategier för att motivera individer till viktminskning. Avsikten var även att utreda vad de bygger sina uppfattningar och strategier på, samt att jämföra deras strategier med befintliga teorier om beteendeförändring såsom Motiverande samtal, Stages of change, Social learning theory och Health belief model. Teorierna valdes då de belyser hur en beteendeförändring kan gå till samt att de varit fram­gångsrika i tidigare forskning. Studien är kvalitativ och genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenterna valdes genom ett bekvämlighetsurval. De fyra hälsovägledarna arbetade med att motivera individer till viktnedgång, alla hade utbildning inom hälso­främjande arbete som varierade mellan en vecka till flera år. Resultatet visade på att hälso­vägledarna använder sig av befintliga teorier samt av strategier som bygger på deras utbildning och egna erfarenheter. De förändrar sin arbetsmetod efterhand som de får ny kunskap samt då de reflekterar över sitt arbetssätt, vilket tyder på att de är reflekterande praktiker.</p>

Syftet var att undersöka fyra hälsovägledares uppfattningar och strategier för att motivera individer till viktminskning. Avsikten var även att utreda vad de bygger sina uppfattningar och strategier på, samt att jämföra deras strategier med befintliga teorier om beteendeförändring såsom Motiverande samtal, Stages of change, Social learning theory och Health belief model. Teorierna valdes då de belyser hur en beteendeförändring kan gå till samt att de varit fram­gångsrika i tidigare forskning. Studien är kvalitativ och genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenterna valdes genom ett bekvämlighetsurval. De fyra hälsovägledarna arbetade med att motivera individer till viktnedgång, alla hade utbildning inom hälso­främjande arbete som varierade mellan en vecka till flera år. Resultatet visade på att hälso­vägledarna använder sig av befintliga teorier samt av strategier som bygger på deras utbildning och egna erfarenheter. De förändrar sin arbetsmetod efterhand som de får ny kunskap samt då de reflekterar över sitt arbetssätt, vilket tyder på att de är reflekterande praktiker.