Purpose - The purpose of this research is to explore disruptive innovation and to determine whether Christensen’s latest version (2015) of the disruptive innovation theory can explain the success of multisided platforms in the music industry. Thus, we analyze three cases studies based on the theory: Napster, Spotify and Apple Music. At the end, we present our results concerning Christensen’s theory’s capability to explain the recent success stories of digital multisided platforms. Research Question - “Does the theory of disruptive innovation explain the success of Multi-sided Platforms in the music industry?” Methodology - A comparative case study with three levels of success gives us a width that we think is necessary in order to draw conclusions. Spotify is considered to be a global market leader while Apple Music is highly successful and market leader in the US. Napster, however, is not considered successful due to the legal issues it has encountered. Secondary data is used on all cases, and an in-depth literature review of the theory which supports the theoretical framework that we use to compare the cases. Findings - This research explores Christensen’s theory that is widely misinterpreted and misapplied in the recent years. Christensen’s theory is heavily built upon a technology factor that drives disruptive innovation, however, this can not explain for instance Spotify’s success, which is according to the original theory is not disruptive. We argue that business model innovation is the driver of disruption in some cases where technology is merely an enabler for business to reach disruptive effects. We would like to propose a stronger categorization of disruption types, such as “technology driven disruption” or “business model driven disruption” in order to identify disruption with different roots. / Syfte - Syftet med denna forskning är att undersöka disruptiv (omstörtande) innovation och att avgöra om Christensens senaste version (2015) av den disruptiva (omstörtande) innovationsteorin kan förklara framgången med flersidiga plattformar inom musikbranschen. Således analyserar vi tre fallstudier baserade på teorin: Napster, Spotify och Apple Music. I slutet presenterar vi våra resultat avseende Christensens teoris förmåga att förklara de senaste framgångshistorierna för digitala flersidiga plattformar. Forskningsfråga - “Förklarar teorin om disruptiv innovation framgången med flersidiga plattformar i musikbranschen?” Metodik - En jämförande fallstudie med tre nivåer av framgång ger oss den bredd som vi tycker är nödvändig för att dra slutsatser. Spotify anses vara en global marknadsledare och Apple Music är mycket framgångsrikt samt marknadsledande i USA. Napster anses emellertid inte framgångsrikt på grund av de rättsliga problem som uppstått. Sekundär data används i alla exempel, samt en djupgående litteraturöversikt av teorin som stöder den teoretiska ramverk som vi använder för att jämföra fallen. Resultat - Denna undersökning utforskar Christensens teori som är brett misstolkad och felaktig tillämpad under de senaste åren. Christensens teori bygger starkt på en teknikfaktor som driver disruptiv innovation, men detta kan inte förklara exempelvis Spotifys framgång, vilken enligt den ursprungliga teorin inte är disruptiv. Vi argumenterar för att affärsmodellinnovation driver störningar i fall där tekniken bara är en katalysator för att verksamheten når disruptiva effekter. Vi skulle vilja föreslå en starkare kategorisering av disruptionstyper, till exempel “tekniskt driven disruption” eller “affärsmodelldisruption” för att identifiera disruptioner med olika rötter.

The financial sector, as we know it, is radically transforming. As a result of the European regulation PSD2, customers banking data is becoming available for third parties by APIs [Evry n.d]. The traditional banks are now being exposed to competition from FinTechs and BigTech [Evry 2017]. The transformation is on-going and to the tunes of to new technologies, new regulations and new customer demands [Tornjanski et al. 2015]. This study aimed to identify the nature and behavior of the trend leaders, Generation Y (18 to 30 years old), and in the context of open banking, diagnose the transformation of banking services to meet new digital needs.To achieve this, a sequential embedded explanatory methodology was applied. The quantitative phase, identified and generalized the behaviors of Generation Y. The qualitative phase was exploratory, where multiple focus groups (38 individuals) developed the future banking services they request and want. This was analyzed based on Business Model Canvas [Osterwalder and Pigneur 2010] and a new service development framework for customer co-creation [Ozdemir, Trott, and Hoecht 2007]. The results imply that Generation Y, abide to be courted on their conditions and on-demand. They request a further expansion of the banks operational context, to supply with open banking platforms including both financial- and non-financial services. Hence, to meet these requests and remain the primary financial service provider the future banking services most transform into becoming digitally personalized and to seamlessly assist in everyday life. / Finanssektorn, som vi känner till den, förändras radikalt. Som ett resultat av den europeiska förordningen PSD2 blir kundernas bankdata tillgängliga för tredjepartsaktörer via API:er [Evry n.d]. De traditionella bankerna utsätts nu för konkurrens från FinTechs och BigTechs [Evry 2017]. Transformationen pågår och möjliggör för ny teknik, nya regler och nya kundkrav [Tornjanski et al. 2015]. Denna studie syftar till att identifiera trendledarna, Generation Ys (18 till 30 år) natur och beteenden, och inom ramen för open banking, diagnostisera omvandlingen av banktjänsterför att möta nya digitala behov. För att uppnå detta tillämpades en sekventiell inbäddad förklarande metodik. Den kvantitativa fasen identifierade och generaliserade Generations Y: s beteende. Den kvalitativa fasen var undersökande, där flera fokusgrupper (38 individer) utvecklade de framtida banktjänster som de efterfrågar och vill ha. Detta analyserades utifrån Business Model Canvas [Osterwalder and Pigneur 2010] och ett ramverk för utveckling av ny tjänster genom kundsamverkan [Ozdemir, Trott, and Hoecht 2007]. Resultaten påvisar att Generation Y förväntar sig att bli betjänade på sina villkor och begäran. De efterfrågar en framtida expansion av bankernas operativa kontext, till att förmedla öppna plattformar som inkluderar både finansiella och icke-finansiella tjänster. För att möta efterfrågan och förbli den primära finansiella tjänsteleverantören, måste de framtida banktjänsterna transformeras till att bli mer digitala och personanpassade hjälpmedel i vardagen.

Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att förstå hur transaktionsplattformar ska lyckas i tidiga stadier. Detta genom att förstå hur en transkansaktionsplattform ska utformas för att kunna attrahera många användare.  Metod: Denna studie har använt en kvalitativ forskningsansats där intervjuerna genomfördes i tre faser. I studien genomfördes intervjuer med 24 svenska bolag och organisationer verksamma i energibranschen. Studien intervjuade två olika användargrupper vilket var beställare och utförare. Utöver det genomfördes även intervjuer med branschkunniga aktörer.  Resultat: Resultatavsnittet är indelat i två delar där första delen handlar om att skapa förståelse för sju faktorer som påverkar intentionen för potentiella användare att adoptera en transaktionsplattform. Här presenteras på vilket sätt dessa faktorer påverkar adoptionsbeslutet samt vilka handlingar som plattformsägaren kan vidta för att öka deras intention att adoptera. I andra delen av resultatavsnittet presenteras ett ramverk som plattformsägaren kan använda i utformningsstadiet. Ramverket handlar om att identifiera intressanta användargrupper samt adressera faktorer som påverkar adoptionsbeslutet.  Teoretiskt och praktiskt bidrag: Befintlig litteratur har sällan i samma studie inkluderat flera faser av plattformars livscykel, utan enbart fokuserat på en fas åt gången. Denna studie bidrar teoretiskt genom att undersöka hur utformningsfasen påverkar adoptionsfasen för transaktionsplattformar. Dessutom bidrar denna studie till litteraturen genom att undersöka tidiga stadier för transaktionsplattformar. Studien fokuserar på utformningsfasen, vilket sällan undersökts i befintlig litteratur. Studien bidrar även praktiskt genom att presentera ett ramverk som kan hjälpa chefer eller entreprenörer vid utformningen av en ny transaktionsplattform. Användning av ramverket kan underlätta hanteringen av höna-och-ägg-problemet som nya transaktionsplattformar alltid möts av.  Begränsningar och framtida forskning: Det finns framför allt två begränsningar med denna studie, vilket öppnar upp för framtida studier. Den första är att den undersökta intervjugruppen är relativt snäv vilket kan leda till branschspecifika resultat. Framtida studier kan därmed undersöka andra branscher och jämföra mot denna studies resultat för att öka generaliserbarheten. Den andra begränsningen är att denna studie enbart intervjuat potentiella användare av transaktionsplattformar och inte nuvarande användare – det vill säga adoptörer. Därmed var intervjuundersökning relativt hypotetisk och mycket fokus lades på vad intervjuobjekten kunde tänka sig. Framtida studier kan därmed även intervjua nuvarande användare av en transaktionsplattform för att vidareutveckla resultatet. / Purpose: The main purpose of the thesis is to understand how transaction platforms can become successful in early phases. This will be achieved by understanding how a transaction platform should be designed in order to attract many users to the platform. Method: This study had a qualitative research approach, and the interviews were performed in three phases. Interviews were made with 24 companies and organizations within the energy industry. Two different user groups were interviews, which was buyers and sellers. Besides that, people with high knowledge of the industry were interviewed. Result: The result section is divided in two parts, where the first part intends to create knowledge about seven factors that affects the intention for potential users to adopt a transaction platform. It is described in what way these factors affect the adoption decision and which action the platform owner can take to increase the intention to adopt. In the second part of the result section, a framework is presented that platform owners can use in the design phase. The framework is about identifying interesting user groups and addressing factors that affects the adoption decision. Practical and theoretical contribution: Existing literature has rarely focused on including several phases of the platform's life cycle. Previous studies has therefore only focused on one phase at a time. This study contributes to the literature by investigating how the design phase affects the adoption phase for transaction platforms. Additionally, this study contributes to the literature by investigating the early phase of a platform, which is rare to find in the existing literature. The study contributes practically by providing a framework that can help decision-makers and entrepreneurs to design a new transactional platform. Using the framework can help managers to cope the chicken-and-egg dilemma that new platforms often face.  Limitations and future studies: This study has two limitations that opens for future studies. Firstly, our interview group is relatively narrowed, which can lead to industry-specific findings. Future studies can therefore investigate other industries to compare those findings with this study to identify more general findings. The second limitation is that this study has exclusively done interviews with potential users. Therefore, the interview study was relatively hypothetical, and a lot of focus was on what the interviewees could imagine. Future studies can therefore do interviews with users of an existing transaction platform to develop our framework more.

A dilemma that has plagued the rental housing market (RHM) in Sweden is the lack of innovation and companies’ ability to disrupt the market. For start-ups with scarce resources, this becomes further problematic as they become limited in how they can approach disruption. In this study, the possibilities of reaching disruption, or further improving innovation within the Business Model (BM), is studied through the BM Canvas framework. Furthermore, action research was utilized, together with a case study, to create a realistic BM. A qualitative research approach was used with 17 interviews conducted amongst users of already existing platforms in the Rental Housing Swap Market (RHSM), namely the, landlords, politicians and academics within the field. This resulted in two subsequent themes being identified: building incentives for key partners to scale quicker and that a low resource approach requires a highly creative solution. These two themes indicate that if resources are available, innovating the BM through all the BM blocks creates better opportunities for an improved platform. Additionally, while both start-ups and incumbent firms can turn to BM innovation for disruption, the success rate is vastly different for the two. The stage of where a start-up is will determine the difficulty of BM innovation. However, if resources are unavailable, which is the case for some start-ups, it is seemingly better to turn to radical innovation through the use of key infrastructure partnerships – allowing new paradigms to emerge as a result. The results from this study implicate that there are possible gaps within BM innovation that should be studied further. More specifically, how the BM blocks should be prioritized and the differences between the prioritization among different industries. / Ett dilemma som har besvärat den svenska hyresmarknaden är bristen på innovation och förmågan för företag att inträda den redan etablerade marknaden, vilket blir en förhöjd svårighet för nystartade bolag vid ett tidigt skede där det finns väldigt sköra resurser. Denna studie undersöker möjligheterna för en lansering som kan störa marknaden med hjälp av innovation av affärsmodellen där ramverket BM Canvas har använts. Forskningen har bedrivits med hjälp av aktionsforskning och ett tillvägagångssätt av en kvalitativ studie där 17 intervjuer utförts med användare på existerande plattformar i bytesmarknaden, hyresvärdar, politiker och akademiker. Resultatet indikerade framställningen av två teman: att bygga incitament för partnerskap med nyckelaktörer för att skala upp snabbt samt att ett kreativt tillvägagångssätt är nödvändigt om det finns låga resurser i bolaget. Studien illustrerar att en ömsesidig anpassning av alla bropelare i affärsmodellen är nödvändiga för att uppnå bästa möjligheter för en förbättrad plattform. Trots att både nystartade bolag och etablerade företag kan vända sig till BM innovation för disruption så varierar deras framgång mellan de två olika typerna av företag. Om det däremot inte finns tillräckligt med resurser, vilket är en sannolik position för ett nystartat bolag, skapar man bättre möjligheter för radikala innovationer genom användningen av innovation inom infrastrukturen av affärsmodellen som skapar nya paradigm att uppstå som resultat. Resultaten av denna studie visar på att det finns potentiella förbättringsområden inom ämnet av BM innovation som bör studeras vidare i framtiden. Mer specifikt, om hur de olika BM blocken bör prioriteras och hur denna prioritering varierar mellan olika industrier.

Dagens samhälle förändras snabbt, och digitala marknader med det. Digitaliseringen har lett till revolutionerande utvecklingar av vårt samhälle, och bakom dessa förändringar står primärt ett fåtal dominerande teknikjättar och deras plattformar. Dessa dominerande digitala plattformar, och de marknader på vilka dessa verkar, är ofta flersidiga och karaktäriseras av särskilda möjligheter till kostnadsfördelning, utveckling och ett beroende av starka nätverkseffekter, samt möjligheter att utveckla affärsmodeller som på olika sätt utnyttjar och kapitaliserar på insamlad data. Detta möjliggör inte bara upprättandet och bibehållandet av marknadsmakt på dessa marknader, utan leder även till höga inträdeshinder med resultatet att marknadens aktörer blir få och att inträdeshindren är höga. Trots att digitaliseringen till stora delar måste anses positiv, har utvecklingen även medfört nya typer av konkurrensproblematik som inte alltid kan hanteras på ett effektivt och adekvat sätt av den tidigare EU-rättsliga konkurrenslagstiftningen. Denna framställning undersöker hur EU:s konkurrenslagstiftning kan tillämpas på nyare typer av dominansmissbruk på digitala plattformar genom att analysera den tidigare regleringen av dominansmissbruk och hur denna har tillämpats rent praktiskt. För att uppnå detta mål undersöker detta arbete de särskilda utmaningar och särdrag som finns på dessa marknader, och ger en utförlig sammanfattning av hur artikel 102 FEUF har använts för att hantera dessa. Här konstateras att denna konkurrenslagstiftning lämnar en del att önska, och att inträdeshinder och risken för tippning ger starka incitament för dominanta digitala plattformar att försöka kringgå prestationsbaserad konkurrens. Framställningen utvärderar även de kompletteringar som gjorts av konkurrenslagstiftningen på dessa områden genom DMA, och hur denna reglering kan tänkas påverka hanteringen av vissa av de dominanta digitala plattformarnas beteenden framöver. Här konkluderas att DMA är en välbehövlig komplettering av tidigare konkurrensreglering på området, men att det fortfarande finns osäkerheter och utvecklingspotential, samt att de snabbföränderliga marknaderna förr eller senare kommer att hitta nya, innovativa sätt att kringgå även denna reglering. Därmed är det viktigt att den EU-rättsliga konkurrensregleringen gör vad den kan för att ligga steget före.

The digital payment industry has become one of the fastest evolving markets in the world, but in the wake of its rapid advancement, an ever increasing gap between academic theory and the actual reality of this market widens - and especially so when it comes to entry theory. It is widely acknowledged that the world is moving towards an ever more homogeneous economy, but despite the fact that payment preferences differ greatly from country to country - research on this subject continues to revolve mainly around localized efforts. But as historical inequalities between poor and rich societies continue to dissipate - learning from nations at the forefront of technological advancement increases the likelihood that the developed strategy becomes applicable to an increased number of countries. By selecting a nation most conducive to technological growth, the purpose of this report is to map the present dynamics in its digital payment industry using both recent and traditional market entry theory. However, studies geared towards globalized strategy formulation cannot be assumed as having guaranteed access to internal company-data at all times. So in order to facilitate such studies, the level of dependency on primary data required for conducting such research needs to be understood first, which is why the work in this report is constrained strictly to data of secondary nature. This, not only to further map the characteristics of this market, but also to see how open the market is to public inspection. Ultimately, the academic contribution becomes that of providing a road-map towards adapting currently available market entry theory to suit the rapidly evolving conditions of the digital payment industry from a global perspective and, when failing to do so, the aim is to also explore avenues for further research towards this end goal.