Wikområdet vid Lårstaviken sydväst om Uppsala har sedan sommaren 2018 haft problem med vattentillgången. Region Uppsala som förvaltar området har tillsammans med STUNS Energi beställt en undersökning av möjliga tekniska systemlösningar som kan lösa vattenproblematiken. Undersökningen har bestått av en litteraturstudie och en fallstudie där ett platsbesök på Wikområdet ingick. Systemlösningarna som analyseras i den här undersökningen är högtrycksspolning av brunnarna på området, konstgjord grundvattenbildning via infiltration, regnvatteninsamling, ytvattenrening, recirkulation av vatten samt vattenbesparande tekniker. Idag tar Wik vatten från brunnarna på området och när dessa inte producerar tillräckligt mycket vatten kör lastbilar ut vatten till Wik. Denna systemlösning analyseras också i undersökningen, men används främst som referens. För att bedöma vilken lösning som är bäst lämpad för området undersöktes dessa med avseende på en mängd olika kriterier i en multikriterieanalys. Exempel på kriterier i multikriterieanalysen är kostnad, hälsorisker, färg och lukt på vattnet, kemikalieanvändning, platskrav samt hur stor andel av vattenbehovet lösningen kan tillgodose. Kriterierna viktades mot varandra och lösningarna tilldelades betyg inom varje kriterium. Lösningen med högst poäng från multikriterieanalysen var högtrycksspolning av brunnarna, delvis på grund av de låga kostnaderna. Om högtryckspolningen inte lyckas rekommenderas ytvattenrening med nanofilter. Vattenbesparande tekniker visade sig vara en bra lösning för Wik, då den minskar vattenförbrukningen. De sämre lösningarna visade sig vara regnvatteninsamling och återcirkulation av vatten på grund av att de inte täcker hela behovet och har dyra installationskostnader. / Ever since the summer of 2018 the Wik-area by Lårstaviken, a part of the lake Ekoln, southwest of Uppsala in Sweden, have had issues regarding their water assets. The proprietor of the area, Region Uppsala, has therefore together with STUNS Energi ordered an analysis with the aim to examine different technical system solutions to solve the issue. The analysis consisted of a literature study and a case study which included an excursion to Wik. The system solutions analysed in this review are hydraulic fracturing of the wells situated in the area, artificial groundwater recharge through infiltration, rainwater harvesting, surface water treatment, recirculation of water and finally water-saving devices. Wik is currently retrieving water from the wells situated on the area and when they do not produce enough water, trucks are hired to drive complimentary water to Wik. This solution is analysed as well, but mostly for reference purpose. A multi-criteria analysis was implemented to assess which of the different solutions were best suited for the area regarding different criteria. Examples of criteria making up the multi-criteria analysis are cost, health concerns, colour and odour of the water, use of chemicals, space requirement and finally how much of the water consumption that is satisfied. The criteria were ranked against each other and the solutions were awarded a score within each criterion. Hydraulic fracking of the wells was awarded the highest score from the multi-criteria analysis, partly because of the low cost. However, if hydraulic fracking does not satisfy the water needed for the area, surface water treatment with nanofiltration is recommended.  Water-saving devices turned out to be an appropriate solution for Wik since it decreases the water consumption. The solutions less applicable to Wik were rainwater harvesting and recirculation of water due to the fact that they do not satisfy the whole amount of water needed and the expensive cost of installation.

I Sverige kommer klimatförändringarna innebära ett varmare klimat med kraftigare nederbörd. I kombination med en stor andel hårdgjorda ytor i våra växande städer kommer detta innebära en risk för dagvattenöversvämningar. Ett angreppssätt för att klimatanpassa städerna och öka dess resiliens är att använda sig av gröna dagvattenåtgärder för hanteringen av dagvatten. Gröna dagvattenåtgärder, till exempel gröna tak eller växtbäddar, är multifunktionella då de bidrar med flera ekosystemtjänster samtidigt. Exempel på ekosystemtjänster är rening och fördröjning av dagvatten och lokal sänkning av temperaturen. Studier visar även en lägre mortaliteten hos människor boende i områden med mer grönska. Syftet med examensarbetet var att utforma en multikriterieanalys för att föreslå placering av gröna dagvattenåtgärder inom ett sjukhusområde. Akademiska sjukhuset i Uppsala användes som fallstudie. Multikriterieanalys är en väletablerad metod för att utvärdera olika alternativ baserat på en uppsättning kriterier. Metoden beaktar hur de undersökta alternativen uppfyller de olika kriterierna och kan användas som beslutsunderlag. Multikriterieanalysens kriterier baserades på en litteraturstudie samt samtal med personer som i sitt yrkesliv kommer i kontakt med dagvattenhantering. De resulterande kriterierna delades in i tre grupper: Primära och sekundära restriktioner samt faktorer. De primära restriktionerna representerade markområden som helt uteslöts ur analysen. Faktorerna och de sekundära restriktionerna poängsattes på ett enhetligt vis (mellan 0 och +1 respektive med -1 och 0 poäng) samt tilldelades vikter baserat på hur viktiga de ansågs vara att ta hänsyn till vid beslut om plats för en grön dagvattenåtgärd. Vikterna beräknades enligt två metoder, vilka baseras på rangordning av kriterierna. Metoderna var centroid rangordning (ROC) och summerad rangordning (RS). Rangordningen av kriterierna utfördes under en workshop enligt Delphimetoden. Multikriterieanalysens resultat summerades i ArcMap enligt linjär additiv metod, vilket innebär att en slutpoäng beräknades som summan av respektive kriteriums poäng multiplicerat med dess vikt. Resultatet bestod av rasterkartor över Akademiska sjukhuset, där varje pixel tilldelats en slutpoäng som visade dess lämplighet för placering av en grön dagvattenåtgärd. Resultatet visade att kriterier kopplade till rening av dagvatten, klimatanpassning (flödesfördröjning, temperatursänkning) samt praktiska genomförande- och kostnadsaspekter prioriterades högst av workshopgruppen. Enligt multikriterieanalysen var följande områden mest lämpliga för placering av gröna dagvattenåtgärder: marken runt hus A9, marken söder om J-huset och centralblocket samt mark i anslutning till parkeringsplatser och den Inre sjukhusvägen. En känslighetsanalys med avseende på val av viktningsmetod visade inga större skillnader i resultatet framtaget med vikter beräknade enligt ROC- respektive RS-metoden. / Climate change is resulting in both a warmer climate and heavier rains. At the same time the amount of paved surfaces in the cities are increasing. This will lead to both higher urban temperatures and higher risks of urban flooding. One way to tackle this and to increase urban resilience is by adapting to the climate change using green infrastructure for stormwater management. Green infrastructure has the potential to contribute with several ecosystem services, for example purification of stormwater and reducing the stormwater discharge. The aim of the thesis was to conduct a multicriteria analysis for localisation of green infrastructure for stormwater management in a hospital setting. The hospital Akademiska sjukhuset was used as a case study. The criteria for the analysis was based on a search of the literature and on conversationswith people who come in contact with stormwater management in their professional lives. The analysis was carried out using the linear additive method in ArcMap. Each criterion was assigned weights according to how important the criterion was to take into account when choosing a location for green infrastructure such as green roofs. The importance of the criteria was established by conducting a workshop according to the Delphi method. The workshop established a list ranking the criteria. The weights were then calculated using two methods: Rank Order Centroid and Rank Sum. The results conclude that criteria linked to purification of stormwater, climate adaptation (reducing discharge, lowering temperature) and aspects having to do with costs and practical feasibility were given the highest priority by the workshop group. Accordingto the multicriteria analysis, areas most suitable for installation of green infrastructurefor stormwater management were areas adjacent to house A9 and the southern parts ofCentralblocket and house J, together with areas in connection to parking lots and the road Inre sjukhusvägen.

Bakgrund: Trots plastfilmen negativa miljöpåverkan används den idag i hög utsträckning som förpackningsmaterial vid lastsäkring, detta då plastens materialegenskaper överträffar andra konkurrerade material. Plastfilm är ett förbrukningsmaterial, vilket gör att det inte kan återanvändas och stora mängder avfall skapas. Trots vetskapen om plastavfallets negativa påverkan på miljön läggs tonvikten på den ekonomiska aspekten när förpackningsmaterial diskuteras, medans miljön utlämnas eller har mindre fokus. Syfte: Studiens syfte är att utifrån identifierade faktorer utvärdera alternativa lastsäkringsmetoder som leder till en minskad användning av plastfilm utan att äventyra kvalitén på livsmedelsvaror under transport. Frågeställningar: (1) Vilka faktorer påverkar val av lastsäkringsmetod vid samlastade livsmedel? (2) Vilka alternativa lastsäkringsmetoder kan vidtas för att minska användningen av plastfilm i lastsäkringsprocessen? Genomförande: Denna studie motsvarar en enfallsstudie som är utförd hos Martin & Servera. Empiri insamling har främst skett via semi-strukturerade intervjuer och direkta observationer. I och med Covid-19 har även strukturerade intervjuer behövs genomföras. Utifrån observationer och intervjuer har en kartläggning av Martin & Serveras utgående logistik samt lastsäkringsprocess skett för att finna faktorer som påverkar valet av lastsäkringsmetod. Faktorerna har stått till grund vid framtagning av utvärderingskriterier, som har använts för att utvärdera alternativa lastsäkringsmetoder. De alternativa metoderna är funna genom intervjuer. Resultat: Totalt identifierades sju faktorer som påverkar val av lastsäkring metod: förpackningsformer, typ av lagersystem, lagerarbetare, krav/lagar/regleringar, typ av lastbärare, omslagsmaterialets egenskaper samt vilket typ av produkt som hanteras. Utifrån faktorerna framställdes utvärderingskriterier som sedan applicerades på fyra alternativa lastsäkringsmetoder (Plastskiva, Add-On Door Flex, 2 Kompletterande Dörrar samt Bioplastfilm). Samtliga metoder bidrog till minskad användning av plastfilm. Utifrån utvärderingskriterierna; Skydd & Stabilitet, Krav/Lagar/Reglering, Kostnad, Tidsåtgång, Miljö rekommenderas plastskivan som första alternativa lastsäkringsmetoden till plastfilm.

This master thesis aims to develop an assessment tool for decision-making regarding future establishment of low-temperature district heating (LTDH). The tool is created as an indicator system on behalf of Södertörns Fjärrvärme AB (SFAB). SFAB is currently responsible for the distribution of high-temperature district heating (HTDH) to customers in the municipalities of Huddinge, Botkyrka, and Salem. The indicator system is designed to, in a first assessment step, examine the conditions that a delimited area has for conversion to lower system temperatures to be possible. Each indicator is quantified and graded. When using the system, a weighted final judgement is generated which indicates whether an area is suitable for LTDH or not. Furthermore, the purpose of this thesis is to also evaluate the tool by applying it to various areas within SFAB. This enables analysis and discussion regarding the tool's function in a real context. The development of the indicator system is the main result of the study. It consists of four indicators that take the following aspects into account: qualitative conditions (KA), conditions on the customer side (AA), the economic benefit (CRG), and the system condition (STA). The results from the implementation show that one out of five case-areas have good potential to be converted to LTDH, while the remaining cases fall below the limit for what is considered acceptable. No area from this project ends up over 75% of the maximum score, which would indicate very good potential. To validate the indicators, Pearson's correlation coefficient was calculated. The results show that there is a negligible to a weak correlation between all indicators, except KA & STA which has a strong correlation. For an HTDH area to be relevant for conversion to LTDH, the qualitative context of the area should be suitable, and the secondary side should be able to be supplied with lower temperatures. Furthermore, there should be an opportunity for increased system capacity and finally, a conversion should be economically beneficial. The application of the indicator system is an efficient and uncomplicated approach that makes it possible to identify areas that have the potential to develop district heating in a more sustainable direction. It is also possible for stakeholders to subsequently modify the indicator system if desired. In the longer term, the indicator system is an incentive for new business opportunities, increased energy efficiency, and increased economic benefits.

To cut transport carbon dioxide emissions by 70% by the year of 2030, the Swedish government is investing in new railway infrastructure, hoping to stem the emissions caused by the transport sector. It is planned to stretch between Stockholm–Malmö and Stockholm–Gothenburg. The first section Ostlänken, is located between Järna in Södertälje municipality (Stockholm) and Linköping. It will be a 160 kilometers long railway with double track in ballast. All railways in Sweden are built with ballast, but internationally, ballast–free methods, so called slab tracks, are increasing in popularity. This master thesis aims to compare ballast tracks with a general model of slab tracks, in regard to carbon dioxide emissions. The study also aims to evaluate how several criteria can be compared to each other as non-monetary, in an evaluation model. Three criterions will be considered: availability, economic costs and carbon dioxide emissions. A case study of Ostlänken was used as a methodological framework. Further, a literature review has been implemented as well as several interviews. Calculations of carbon dioxide emissions from the two tracks respectively were performed through a life cycle analysis (LCA). Through a multicriteria analyse, the three criteria were evaluated in respect of each other. All calculations were performed in Excel. The result that could be drawn from the study, was that from a carbon dioxide point of view, ballast tracks have a much greater need for maintenance to preserve the track geometry. Slab track on the other hand, generate higher emissions in the start of the life cycle, due to its large amount of concrete and steel. Multicriteria analysis were shown to be a helpful tool when making decisions in complex systems. The multicriteria analysis could benefit from including other case specific factors as well. This might however also lead to a far too complex model, from which fewer conclusions can be drawn.

Purpose: The housing demand remains high in Sweden and according to Boverket (2017) approximately 600 000 homes need to be built from 2017 to 2025. In order to make this a value-creating investment, the focus should be on trying to meet sustainable social, economic and environmental goals. The life cycle perspective should be the starting point for analyzing buildings. Analyzes such as LCA and LCC can be good tools for examining buildings from an environmental and cost perspective. These analyzes can be used to provide a broader basis for decision making in the future. The analyzes can also increase the likelihood of meeting the aforementioned social, economic and environmental goals.  The aim of the study is to investigate which roof type that performs best from an environmental and a cost perspective between the ceramic roof tiles and sedum roof. The goal is also to provide a basis for companies and customers in the construction industry for decision making. The research questions in the study are as following;  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="2" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">How does ceramic roof tiles and sedum roofs perform from an environmental perspective?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">What does the cost of ceramic roof tiles and sedum roofs look like during construction versus their entire service life?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">What does a comparison of both roof types look like based on the above analyses?  Method: To reach the goal, the methods literature studies, document reviews and interviews has been used. These have then been supplemented with a life cycle analysis (LCA), a life cycle cost analysis (LCC) and a multi-criteria analysis (MKA).  Findings: From an environmental perspective, the sedum roof had lower carbon dioxide emissions and used primary energy than the ceramic roof tiles, in contrast, the ceramic roof tiles performed better with the emissions that affects the ozone layer. From a cost perspective, the sedum roof performed better at the time of construction while the ceramic roof tiles performed better when considering the whole life cycle. When comparing the roof types with the help of weightings from an expert group in Europe, the ceramic roof tiles performed better and was ranked number one among the alternatives.  Implications: Conclusions drawn from the study is that sedum roof performs better in a life cycle analysis and thus have a less negative impact on the environment. Sedum roofs are cheaper compared to ceramic roof tiles in the first two years, then the ceramic roof tiles become cheaper until the year 30. From year 30 until demolition, the sedum roofs are cheaper and finally after demolition the ceramic roof tiles becomes the cheapest. In a multicriteria analysis, the ceramic roof tiles perform a bit better from an environmental and cost perspective.  Limitations: The study is limited to only two different roof types and doesn´t consider the differences required for the construction under the roofing felt. Transport is not included in the calculations while the working hours to climb the roof for maintenance of the sedum roof and the costs for repairs to irregular damage to the ceramic roof tiles are also not included in the lifecycle cost analysis.  Keywords: Lifecycle Analysis, LCA, Lifecycle Cost Analysis, LCC, Multicriteria Analysis, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP. / Syfte: Bostadsbehovet är fortsatt stort i Sverige och enligt Boverket (2017) behövs det byggas cirka 600 000 bostäder från år 2017 till 2025. För att byggnaderna ska kunna bli en värdeskapande investering bör fokus vara på att försöka uppfylla hållbara sociala, ekonomiska och miljömässiga samhällsmål. Livscykelperspektivet bör vara utgångspunkten för att analysera byggnader. Analyser som LCA och LCC kan vara bra verktyg för att undersöka byggnader ur ett miljö-och kostnadsperspektiv. Dessa analyser kan användas för att ge ett bredare underlag för beslutsfattning i framtiden. Analyserna kan också öka sannolikheten att de tidigare nämnda samhällsmålen uppfylls.  Målet med studien är att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet är också att kunna ge ett underlag till företag och kunder inom byggbranschen. Frågeställningarna i studien är följande;  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur ser en jämförelse ut mellan båda taktyperna utifrån ovanstående analyser?  Metod: För att nå målet har metoderna litteraturstudie, dokumentgranskning och intervjuer använts. Dessa har sedan kompletterats med en livscykelanalys (LCA), en livscykelkostnadsanalys (LCC) samt en multikriterieanalys (MKA).  Resultat: Ur ett miljöperspektiv presterar sedumtak bättre för koldioxidutsläppet samt för den primära använda energin, däremot presterar tegeltak bättre för utsläpp som påverkar ozonlagret. Ur ett kostnadsperspektiv presterar sedumtak bättre vid uppförandet medan tegeltaket presterar bättre för en livscykelkostnad. Vid en jämförelse av taktyperna med hjälp av en viktning från en expertgrupp i Europa presterade tegeltak bättre och blev rangordnad nummer ett av alternativen.  Konsekvenser: Slutsatser som dras av studien är att sedumtak presterar bättre i en livscykelanalys och har därmed en mindre negativ påverkan på miljön. Sedumtaket är billigare jämfört med tegeltak de två första åren, därefter blir tegeltak billigare fram till år 30. Från år 30 till rivning är sedumtaket billigare och slutligen efter rivning är tegeltaket billigast. Vid en multikriterieanalys presterar tegeltak lite bättre utifrån ett miljö- och ett kostnadsperspektiv.  Begränsningar: Studien är begränsad till enbart två taktyper och tar inte heller hänsyn till skillnader som krävs för konstruktionen under underlagspappen. Transporter är ej inkluderade i beräkningarna medan arbetstimmar för att klättra upp på taket vid underhåll av sedumtaket samt kostnader för reparationer till oregelbundna skador på tegelpannor är ej medräknat i livscykelkostnadsanalysen.  Nyckelord: Livscykelanalys, LCA, livscykelkostnadsanalys, LCC, multikriterieanalys, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP.

No description available.

Följande arbete utgör en fallstudie där en hybridanalys bestående av de två analysverktygen SWOT och AHP tillämpats. Syftet med arbetet har varit att identifiera vad den studerade verksamheten bör prioritera för att bli mer effektiv. Med hjälp av SWOT-modellen har styrkor, svagheter, möjligheter och hot kunnat identifieras. SWOT visar dock inte relevansen av de olika faktorerna och därför har modellen kompletterats med hjälp av AHP. Vid tillämpningen av AHP har en numerisk metod införts, vilket gör det möjligt att kvantifiera faktorerna inom SWOT och således kan de relativa viktfaktorerna härledas. Detta skapar ett tillförlitligare underlag för de strategiska beslut som verksamheten bör vidta, jämfört med om SWOT-analysen utförs självständigt. Studien har med signifikans identifierat att byråkratin ligger bakom en del av ineffektiviteten, vilket medför utdragna inköpsprocesser och planeringsprocesser. Studien utvärderar två olika skalor som en del av den numeriska metoden, en linjär och en kvadratisk. Den kvadratiska kräver normalt mer tid, men medför också högre tillförlitlighet. Däremot kan den medföra nackdelar om man inkluderar allokerandet av resurser, såsom tid, pengar eller personal som en tredje dimension inom AHP. Slutligen föreslår denna studie ett upplägg av hybridmodellen där man utnyttjar signifikansmåttet för att undersöka samstämigheten mellan exempelvis två individer kring vad som bör prioriteras. / This thesis presents a case study where a hybrid analysis containing the two frameworks SWOT and AHP has been made. The purpose has been to identify what the studied support business should prioritize in order to be more efficient. Using SWOT, one has been able to identify strengths, weaknesses, opportunities and threats for the function. However, SWOT fails to show their relevance and therefor it has been supplemented with an AHP analysis. When applying AHP, a numerical method has been introduced that makes it possible to quantify the factors. Thus, the relative weight of the factors can be derived. This will create a more reliable basis for the strategic decisions that the support business should implement. The study shows, with significance that the biggest issue of the support function lies in bureaucracy, causing the purchase and planning processes to be inefficient. The study also evaluates two different scales as a part of the numerical method, one linear and one quadratic. The quadratic usually requires more time but provides a more reliable result. However, it can bring some disadvantages if one includes allocations of resources, such as time, money or labor as a third dimension within AHP. Finally, the thesis proposes a way of using the hybrid model and the significance measurement to find out how two people agrees regarding what should be prioritized.

Rapporten handlar om olika reningstekniker vilka kan användas för att behandla avloppsvatten som släpps ut vid bräddning innan det når recipienten. Rapporten beskriver först vad bräddning är och även vilka problem som kan uppstå när orenat vatten släpps ut och vad det eventuellt kan innehålla. Flera potentiella reningstekniker lyfts fram och analyseras för att sedan kunna användas i en multikriterieanalys med kriterier såsom miljöpåverkan, passivitet och kapacitet. Olika viktningar används för att bestämma hur bra de olika reningsteknikerna är med olika fokus. / The report focuses on various purification techniques that can be used to treat wastewater discharged during overflow events before it reaches the receiving water body. The report begins by describing what overflow events are and the potential issues that can arise when untreated water is discharged, including possible contaminants. Several potential purification techniques are highlighted and analyzed, intending to be utilized in a multicriteria analysis with criteria such as environmental impact, efficiency, and capacity. Different weightings are employed to determine the performance of the various purification techniques based on different focal points.

Förekomsten av extremväder på grund av klimatförändringar har med åren ökat vilket gjort att förekomsten av naturhändelser bedöms öka i framtiden. Vid krissituationer i samhället är det bra om det är planerat för trygghetspunkter som är platser dit människor kan ta sig vid kris. Kommuner har det yttersta ansvaret för krisberedskap i kommunen men kan även samarbeta med andra aktörer som till exempel trossamfund. Svenska kyrkan är ett sådant trossamfund som har vana av att hjälpa till vid kriser och som innehar ett fastighetsbestånd med byggnader över hela Sverige. Syftet med den här studien är att i Säffle, Åmåls och Melleruds pastorat utvärdera kyrkbyggnader inom Svenska kyrkans fastighetsbestånd som potentiella trygghetspunkter. Detta utifrån underkriterierna naturolyckor, energi och tillgänglighet samt huvudkriteriet trygghetspunkt. I Sverige är vegetationsbrand och översvämningar samt ras och skred bland de vanligast förekommande orsakerna till naturolyckor. Vid kriser som dessa kan orsaka kan trygghetspunkter som uppfyller vissa kriterier behöva finnas tillgängliga. Ett sätt att hitta optimala lösningar med hjälp av olika kriterier är att använda sig av en multikriterieanalys (MKA). Det finns flera olika metoder inom MKA och en av dessa är Analytical Hierarchy Process (AHP) som är en viktningsmetod. En annan MKA-metod är Weighted Linear Combination (WLC) och den implementerar MKA i geografiskt informationssystem (GIS).    Totalt utvärderades 50 kyrkbyggnader som lämpliga trygghetspunkter. Analyser för att ta fram viktningsattribut utfördes i ArcGIS Pro eller kontrollerades manuellt i kartor. MKA-metoderna AHP och WLC användes och resultatet visar att Säffle kyrka är den byggnad som är mest lämplig som trygghetspunkt under samtliga kriteriekategorier med undantag för energi där Åmåls församlingshem är lämpligast. Byggnader i examensarbetet har viktats mot varandra utifrån olika attribut och inte mot yttre variabler. Flera byggnader fick högt lämplighetsvärde i flera kriteriekategorier och många av dessa byggnader låg i närheten av orterna Säffle, Åmål och Mellerud. Möjligheten för fortsatta studier inom området trygghetspunkter är stor. / The occurrence of extreme weather events due to climate change has increased over the years, which has made the occurrence of natural disasters to be expected to increase in the future. When crisis occurs in society it is good if there are planned points of safety to where people can go. Municipalities have the ultimate responsibility for crisis management in the municipality, but they can also work together with other parts of society to achieve this, such as religious communities. The Church of Sweden is one such faith community that are used to helping in crises and that have buildings throughout Sweden.  The purpose of this study is to evaluate church buildings within the Church of Sweden's property holdings in the parishes of Säffle, Åmål and Mellerud as potential points of safety. The evaluation is based on the sub-criteria natural disasters, energy and accessibility, as well as the main criterion point of safety. In Sweden, vegetation fires, floods and landslides are among the most common causes of natural disasters. When crises caused  by these occurs, points of safety that meet certain criteria need to be available. One way to find optimal solutions using different criteria is to use Multi Criteria Evaluation (MCE). There are several different methods within MCE and one of them are AHP, which is a weighting method. Another MCE method is called Weighted Linear Combination (WLC) which is a method that implements MCE in Geographic Information System (GIS). A total of 50 church buildings were evaluated as potential points of safety in this study. Analyzes to obtain weighting attributes were performed in ArcGIS Pro or checked manually in maps. MCE methods AHP and WLC were used to bring out a result. The result shows that the Säffle kyrka was the most suitable building to become a point of safety in all criteria except for energy where Åmåls församlingshem received the highest value. Buildings in this study were weighted against each other based on their different attributes and not against outer variables. Several buildings received a high value within several criteria and many of these buildings were located near the towns of Säffle, Åmål and Mellerud. The opportunities for further studies regarding point of safety are great.