Studien utforskar elevers och lärares syn på gehörs- och musiklära på estetiska programmets musikinriktning, med fokus på uppfattningar om gehörsundervisning, musikteori och ämneskunskapernas användbarhet. Studien tar sin utgångspunkt i fenomenografin och sätter elevers och lärares upplevelser i centrum. Det empiriska materialet består av åtta kvalitativa intervjuer från fyra olika gymnasieskolor, hälften med lärare och hälften med fokusgrupper av deras elever. Resultatet indikerar att elevernas uppfattning av gemu-ämnets användbarhet är kopplad till hur väl de kan knyta ämnesinnehållet till det egna musicerandet och musikskapandet. Kopplingen mellan undervisningen och elevernas musikaliska sammanhang förefaller påverkas av vilka genrer och funktioner de uppfattar att musikteorin omfattar samt hur de kan knyta undervisningsinnehållet till sina instrument. Analysen belyser skillnader mellan att uppfatta teoretiska modeller som verktyg för specifika uppgifter och som principer med bredare användningsområden. Den visar dessutom att gehörsundervisning får funktionen att koppla de teoretiska modellerna till den klingande musiken.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om hur musikteorilärare på gymnasiet planerar samt individanpassar sin undervisning för förstaårselever på estetiska programmet. Tidigare forskning om planering och bedömning visar att lärare generellt sätt gör en gemensam terminsplanering för elever men justerar den efter behov. Tidigare forskning om individanpassning visar på att total individanpassning i skolan är svår att genomföra på grund av faktorer som tid, klasstorlek och prestation. För att få kunskap kring musikteorilärares planering och individanpassning i undervisningen genomfördes kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar musikteori. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av diskursteori. Två diskurser identifierades: planering och innehåll samt individanpassning kontra nivågruppering. Undersökningens resultat stämmer till stor del överens med tidigare forskning. Planering- och innehållsdiskursen visar att musikteorilärarna använder sig av en grov terminsplanering som justeras under terminens gång. Det planerade innehållet för termin 1 gick ut på att ge eleverna en stadig musikteoretisk grund som de kunde ha användning av i sitt praktiska musicerande. Diskursen om individanpassning visar att individanpassning är svårt att genomföra, tidsbrist och elevers olika förutsättningar var faktorer som lärarna upplevde gjorde undervisningen extra svår. Nivågruppering, att dela in klassens elever i nivåbaserade grupper, användes inte till någon större grad då lärarna var medvetna om dess negativa effekter. Trots den medvetenheten så fanns det dock en önskan om att få använda nivågruppering, hos lärarna, då det kunde underlätta i arbetet.

Detta självständiga arbete vill få kunskap om hur gymnasieelever på estetiska programmet upplever och förstår kyrkotonarter, genom fenomenologiskt tolkade intervjuer med gymnasieelever samt en fenomenologiskt inspirerad undervisningsmetod. Resultaten av intervjusvaren skulle kunna tolkas som att elevernas upplevda förståelse av kyrkotonarter nyanseras av ett fokus på den egna upplevelsen av kyrkotonarter som ett komplement till den musikteoretiska förståelsen.

Denna studie syftar till att tydliggöra personers musikteoretiska kunskap och se hur den påverkar deras upplevelser av musik. Studien tittar även på hur deras musikteoretiska kunskap påverkar deras val av musik samt vilka musikaliska element som anses viktiga. Detta genomfördes med två metoder, ett lyssningstest samt en intervju där sex personer deltog. Lyssningstestet ställde frågor om hur viktigt personerna ansåg att de olika elementen melodi, rytm, arrangemang, ackordföljd, harmonier, sound, mixen, text och instrument var utifrån tre olika pop-låtar. Intervjun ställde djupgående frågor om de musikteoretiska elementen samt personernas musikupplevelser och hur de väljer musik, allt i förhållandet till musikteoretisk kunskap. De olika sätten att besitta kunskap var det genomgående filtret för detta arbete. Personernas svar analyserades efter explicit och implicit kunskap, samt andra studiers resultat om faktorer som påverkar personer när de lyssnar på musik. Slutsatsen av denna studie visar på att musikteoretiska kunskaper påverkar lyssnarnas upplevelse men det är osäkert hur denna upplevelse generellt ser ut. Studien visar även att det finns generella förväntningar hos lyssnarna som de är överens om när det gäller de musikaliska elementen. Studiens svar sammanställer även förväntningarna som personer har på en lyssningsvärd låt i en matematisk modell. Modellen visade att 72 procent är det värde som en låt behöver ha för att lyssnarna ska uppleva den som bra. Dock behöver flera studier genomföras för att kunna generalisera denna matematiska modell. Till sist visade studien att personernas val av musik förändras i takt med att deras musikteoretiska kunskap ökar om musikens musikteoretiska komplexitet inte är hög nog att utmana lyssnaren i sin vidare lyssning.

Den här studien undersökte undervisningsstrategier som kunde sammanlänka musikämnets teoretiska och praktiska delar i gymnasieskolans kompositionsundervisning. Som bakgrund till arbetet låg gymnasiekursen arrangering och komposition vars läroplan till stor del fokuserar på musikens teoretiska aspekter. Därigenom bortprioriteras ofta praktiska moment såsom kreativitet och fantasi till förmån för musikteoretiskt kunnande. Genom att sammanlänka de praktiska och teoretiska aspekterna av ämnet avsåg studien att bidra till effektivare undervisningsmetoder för musikskapande. För att undersöka detta användes en kvalitativ forskningsmetod bestående av semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. Studiens fynd visade att det fanns stora möjligheter med mer praktiskt orienterade undervisningsmetoder. Bland annat visade de att sådana metoder kan vara lustfyllda, engagerande och befriande för eleverna, samt särskilt gynna elever med mindre teoretiska förkunskaper. Studien visade också på behov av framtida forskning gällande praktiskt orienterade undervisningsstrategier i musikteori och metoder för att bedöma kreativitet.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om och i vilken grad elever, och lärare i ensemble och musikteori, upplever att eleverna integrerar musikteori och ensemble samt ifall bakgrund i musik- eller kulturskola påverkade integrationen. Jag använde mig av en kvantitativ undersökningsmetod, det vill säga enkätundersökning i mitt datainsamlande. Fyra skolor i olika storlek och olika delar av Sverige deltog i undersökning som genomfördes med ett ”emic” insider- och ”epic” outsiderperspektiv, det vill säga elev- och lärarperspektiv.I min bakgrund visar jag att musiklära kurs A enligt kursplanen ska ligga till grund för det egna musicerandet. Ensemblekursen har främst för avsikt att ge grundläggande färdigheter relaterade till sång eller instrument, men påvisar koppling i B-kursen. Rostvall & West skriver om kognitiva scheman för att lära in nya saker, och beskriver hur man kan gå igenom dem på olika sätt för att få djupare kunskap. Flera av examensarbetena jag läst visar att vikten av integration mellan teori och praktik skiljer beroende på vilken genre man spelar.Resultatet visar att elever i storstadsområden i högre grad än de i glesbygden gått i musik- eller kulturskola innan gymnasiet, samt att elever med förutbildning håller teoriintegration i det praktiska musicerandet högre än de andra. De flesta eleverna upplever sig göra kopplingen mellan teori och praktik i relativt stor utsträckning, medan lärarna upplever att de gör detta ganska lite. De flesta lärarna upplever även att kunskapsnivån på eleverna sjunker varje år. Teorilärarna hoppas på mer koppling till praktiken i framtiden och eleverna efterfrågar mer koppling till sina egna instrument i teoriundervisningen. Ensemblelärarna tror att undervisningen i framtiden mer kommer att utgå ifrån elevernas musik och bli mer gehörsbaserad. / The purpose of this study was to discern the extent of how students and teachers of ensemble and music theory, regard the integration of the students’ knowledge of music theory and ensemble, and if a background in music school affected the integration. I used a quantitative survey method. Four schools of different sizes and different parts of Sweden participated in the survey conducted by a "emic" inside and "epic" outsider perspective, that is, student and teacher perspectives.In my background, I show that music theory A according to curriculum will form the basis for their musicianship. The ensemble course is primarily intended to provide basic skills related to their vocals or instruments, but showing a link to theory the B-course. Rostvall & West write about cognitive schedules, and describe how to teach something in different ways for a deeper learning. Several of the works I have read show that integration is greatly affected by each individual genre.The results show that students in metropolitan areas to a greater extent than those in rural areas have attended music schools before high school, and students who already possess a basic understanding of theory place a greater value of its inclusion in their playing. Most students feel they make the connection between theory and practice in a relatively large scale, while teachers feel the extent is rather small. Most teachers also feel that the knowledge level of students drops each year. Music theory teachers would prefer a greater connection between theory and performance in the future, and students would like more access to their own instruments in the music theory classroom. Ensemble teachers are of the opinion that teaching in the future will be based more on the students’ repertoire, with added emphasis on aural skills.

Efter en utbytestermin till Sydafrika blev jag intresserad av hur en metod inom rytmik fungerar i ämnet musikteori. Rytmikens sätt att utgå från kroppen för lära sig är en konstrast mot hur undervisning i gehörs- och musiklära kan se ut där musik behandlas som ett kunskapsämne. Med utgångspunkt från begrepp ur teorin design för lärande har två lektioner i musikteori med rytmik- metod och dess resurser undersökts. I momentet melodianalys ska eleverna visa tonhöjdens riktning med en träpinne eller en boll. Syftet är att undersöka hur en design för lärande med en metod inom rytmik används för melodianalys. Forskningsfrågorna handlar om hur resurserna, träpinnen och bollen, fungerar som teckenskapare. Den andra frågan är hur de tecken två utvalda elever skapar med träpinnen ser ut. Metoden är kvalitativ och består av videodokumentation, multimodal transkription och analys av elevernas tecken på lärande. Resultatet visar att den grupp elever som använder träpinnen visar tonhöjdens rikting mer korrekt än gruppen elever som använder bollen. Bollens tecken för tonhöjdens rikting är lättare för elevera att läsa av och därmed följa. Bollen är dock svårare att hantera och inte tillgänglig för alla elever. De två utvalda elevera visar tecken på lärande genom att följa hur andra elever och lärare gör eller genom att kommunicera multimodalt med andra elever i grupp. Resultatet ställs mot tidigare forskning, jag ger egna förslag på ändringar och resursernas kroppsliga metaforer diskuteras.

Detta är en studie om lärande- och skapandeprocesser. Mer specifikt innefattar studien en observation av hur jag arrangerar 3 låtar för olika instrument under en tidsbestämd period. De frågor som behandlas är vilka tekniker jag använder, vilka problem som uppstår och hur det fungerar att arrangera på tid. Slutsatsen av hela observationen har visat att det är en bredd av faktorer som samspelar i kompositionsprocessen. Det har visat sig att jag applicerar intuition, diskursivt tänkande, musikteoretisk teknik och erfarenhet i arrangeringen av musik. Observationen är till stor del belyst av det fenomenologiska perspektivet och fenomenologisk metod används i analysen av mitt observerade material. / This is a study about learning and creative processes. More specifically, the study contains an observation of how I arrange three songs for different instruments within a specific time limit. The questions that are accounted for in this study are what techniques I use, which problems arise and how the time limit affects the result. The result of this study shows that a variety of factors are present during my composition/arranging process. It shows that I apply intuition, discursive thinking, music theoretical techniques, and experience in the field of arranging music. The observation is, to some extent, analysed from phenomenological perspective.

No description available.

Syftet med denna studie är att, med inspiration av etnografiska tillvägagångssätt, ut- forska hur några lärare utformar sin undervisning i ämnet musikteori (och gehör) på gymnasial nivå, med fokus på framförallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller lärare kan utföra olika läroböckers övningar, dels med hjälp av praktiska verktyg, dels utifrån teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och lära- res syn på ämnet gehörs- och musikteori. De forskningsmetoder som har använts i före- liggande studie utgår ifrån ett etnografiskt perspektiv med deltagande observation, där forskaren befinner sig i fält med aktörer som skall observeras i sin naturliga miljö. Re- sultatet är uppdelat i tre teman: Inledning och handlingsförlopp, Praktiskt delaktighet samt Lärarnas arketyper. Temat Inledning och handlingsförlopp belyser hur lärarna på- börjar sin lektion, vilka uppgifter som tilldelas eleverna och hur lärarna avslutar lekt- ionerna. I temat Praktisk delaktighet presenteras de praktiska moment som förekom i undervisningen: dialog, diskussion och aktivt lyssnande. Temat Lärarnas arketyper fo- kuseras på olika roller som lärarna faller in i vid olika situationer: bergsklättraren, mäs- tare och lärjunge, samt bollplank. I diskussionen jämförs resultatet med tidigare forsk- ning samt litteratur. I diskussionen dras även några slutsatser och avslutningsvis besk- rivs arbetets betydelse samt hur det kan användas i fortsatt forskning. / The purpose of this essay is, with inspiration from ethnographic method, to explore how teachers design their lessons in the subject music theory at upper secondary school lev- el, with focus on the balance between theoretical and practical element. The literature that is presented in the background chapter describes how students or teachers can per- form the exercises in the books, by using practical tools, as well as by using theoretical arguments. The earlier research that is presented focuses on student’s and teacher’s view on the subject music theory and ear training. The research methods that have been used are based on an ethnographic perspective with participating observation, where the researcher finds him self in a field with participants whom are to be observed in their natural environment. The result is divided in three parts: Introduction and course of actions, Practical participation, and Archetypes of the teachers. Introduction and course of actions illustrates how the teachers begin their classes, what tasks they give the stu- dents, and also how the teachers finish their classes. Practical participation presents the practical elements that occurred during the classes. These elements were dialogue, dis- cussion, and active listening. Archetypes of the teachers focuses on the different roles the teachers takes during certain situations: the mountain climber, master and apprentice, and the sounding board. In the discussion the result is compared to earlier research and also to the literature. Some conclusions are also made in the discussion, At the end of the study the importance of the essay is described as well as how it can be used in later re- search.