• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 54
  • 3
  • Tagged with
  • 57
  • 40
  • 37
  • 22
  • 12
  • 12
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Musikteori i sångundervisning : "Det har jag ingen lust med"

Frida, Lif January 2021 (has links)
I denna kvalitativa intervjustudie undersöks på vilket sätt musikteori integreras i sångundervisning på gymnasieskolan, samt om det finns en önskan om förändring. För att få en överblick över hur musikteori används och uppfattas i sångundervisning har frågeställningar kring instudering och motivation diskuterats. Tidigare forskning och litteratur som presenteras i studien visar att sångare bör ha grundläggande kunskaper i musikteori och något ackordsinstrument. Det visar även att en integrering mellan musikteori ioch sångundervisning kan vara fördelaktig. Deltagarna har bestått utav två lärare och två elever jämt fördelat över genrerna klassisk musik och Contemporary Commercial Music. Alla fyra intervjuer har skett online på grund av rådande pandemi (Covid-19). Datan har analyserats genom kategorisering med inspiration från hermeneutiskt teori. Resultatet av studien visar att notläsning och gehör är framstående musikteoretiska moment i sångundervisning. Intervjusvaren visar också att det finns delade uppfattningar om huruvida mer integrering, utöver notläsning och gehör, mellan musikteori och sångundervisning ska ske. Delvis kopplat till genre, men även till vilken annan undervisning som redan bedrivs på skolan.
22

GEHÖRS- OCH MUSIKLÄRA : – vad ska vi med det till?

Bertling, Pontus, Wennerberg, Martin January 2021 (has links)
Studien utforskar elevers och lärares syn på gehörs- och musiklära på estetiska programmets musikinriktning, med fokus på uppfattningar om gehörsundervisning, musikteori och ämneskunskapernas användbarhet. Studien tar sin utgångspunkt i fenomenografin och sätter elevers och lärares upplevelser i centrum. Det empiriska materialet består av åtta kvalitativa intervjuer från fyra olika gymnasieskolor, hälften med lärare och hälften med fokusgrupper av deras elever. Resultatet indikerar att elevernas uppfattning av gemu-ämnets användbarhet är kopplad till hur väl de kan knyta ämnesinnehållet till det egna musicerandet och musikskapandet. Kopplingen mellan undervisningen och elevernas musikaliska sammanhang förefaller påverkas av vilka genrer och funktioner de uppfattar att musikteorin omfattar samt hur de kan knyta undervisningsinnehållet till sina instrument. Analysen belyser skillnader mellan att uppfatta teoretiska modeller som verktyg för specifika uppgifter och som principer med bredare användningsområden. Den visar dessutom att gehörsundervisning får funktionen att koppla de teoretiska modellerna till den klingande musiken.
23

Planering och individanpassning i musikteoriundervisning

Warenmark, Johan January 2022 (has links)
Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om hur musikteorilärare på gymnasiet planerar samt individanpassar sin undervisning för förstaårselever på estetiska programmet. Tidigare forskning om planering och bedömning visar att lärare generellt sätt gör en gemensam terminsplanering för elever men justerar den efter behov. Tidigare forskning om individanpassning visar på att total individanpassning i skolan är svår att genomföra på grund av faktorer som tid, klasstorlek och prestation. För att få kunskap kring musikteorilärares planering och individanpassning i undervisningen genomfördes kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar musikteori. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av diskursteori. Två diskurser identifierades: planering och innehåll samt individanpassning kontra nivågruppering. Undersökningens resultat stämmer till stor del överens med tidigare forskning. Planering- och innehållsdiskursen visar att musikteorilärarna använder sig av en grov terminsplanering som justeras under terminens gång. Det planerade innehållet för termin 1 gick ut på att ge eleverna en stadig musikteoretisk grund som de kunde ha användning av i sitt praktiska musicerande. Diskursen om individanpassning visar att individanpassning är svårt att genomföra, tidsbrist och elevers olika förutsättningar var faktorer som lärarna upplevde gjorde undervisningen extra svår. Nivågruppering, att dela in klassens elever i nivåbaserade grupper, användes inte till någon större grad då lärarna var medvetna om dess negativa effekter. Trots den medvetenheten så fanns det dock en önskan om att få använda nivågruppering, hos lärarna, då det kunde underlätta i arbetet.
24

Modus Operandi : En undersökning om gymnasieelevers upplevelse av och förhållande till kyrkotonarter.

Skarin, Robin January 2024 (has links)
Detta självständiga arbete vill få kunskap om hur gymnasieelever på estetiska programmet upplever och förstår kyrkotonarter, genom fenomenologiskt tolkade intervjuer med gymnasieelever samt en fenomenologiskt inspirerad undervisningsmetod. Resultaten av intervjusvaren skulle kunna tolkas som att elevernas upplevda förståelse av kyrkotonarter nyanseras av ett fokus på den egna upplevelsen av kyrkotonarter som ett komplement till den musikteoretiska förståelsen.
25

Musikteori - ett bortglömt verktyg i musikskapandet : En studie om musikteoretiska kunskaper och musikval

Lindbergh, Martin January 2023 (has links)
Denna studie syftar till att tydliggöra personers musikteoretiska kunskap och se hur den påverkar deras upplevelser av musik. Studien tittar även på hur deras musikteoretiska kunskap påverkar deras val av musik samt vilka musikaliska element som anses viktiga. Detta genomfördes med två metoder, ett lyssningstest samt en intervju där sex personer deltog. Lyssningstestet ställde frågor om hur viktigt personerna ansåg att de olika elementen melodi, rytm, arrangemang, ackordföljd, harmonier, sound, mixen, text och instrument var utifrån tre olika pop-låtar. Intervjun ställde djupgående frågor om de musikteoretiska elementen samt personernas musikupplevelser och hur de väljer musik, allt i förhållandet till musikteoretisk kunskap. De olika sätten att besitta kunskap var det genomgående filtret för detta arbete. Personernas svar analyserades efter explicit och implicit kunskap, samt andra studiers resultat om faktorer som påverkar personer när de lyssnar på musik. Slutsatsen av denna studie visar på att musikteoretiska kunskaper påverkar lyssnarnas upplevelse men det är osäkert hur denna upplevelse generellt ser ut. Studien visar även att det finns generella förväntningar hos lyssnarna som de är överens om när det gäller de musikaliska elementen. Studiens svar sammanställer även förväntningarna som personer har på en lyssningsvärd låt i en matematisk modell. Modellen visade att 72 procent är det värde som en låt behöver ha för att lyssnarna ska uppleva den som bra. Dock behöver flera studier genomföras för att kunna generalisera denna matematiska modell. Till sist visade studien att personernas val av musik förändras i takt med att deras musikteoretiska kunskap ökar om musikens musikteoretiska komplexitet inte är hög nog att utmana lyssnaren i sin vidare lyssning.
26

KREATIVT MUSIKSKAPANDE : Teori och praktik i gymnasieskolans kompositionsundervisning

Karsendal, Emil, Lidström, Oskar January 2024 (has links)
Den här studien undersökte undervisningsstrategier som kunde sammanlänka musikämnets teoretiska och praktiska delar i gymnasieskolans kompositionsundervisning. Som bakgrund till arbetet låg gymnasiekursen arrangering och komposition vars läroplan till stor del fokuserar på musikens teoretiska aspekter. Därigenom bortprioriteras ofta praktiska moment såsom kreativitet och fantasi till förmån för musikteoretiskt kunnande. Genom att sammanlänka de praktiska och teoretiska aspekterna av ämnet avsåg studien att bidra till effektivare undervisningsmetoder för musikskapande. För att undersöka detta användes en kvalitativ forskningsmetod bestående av semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. Studiens fynd visade att det fanns stora möjligheter med mer praktiskt orienterade undervisningsmetoder. Bland annat visade de att sådana metoder kan vara lustfyllda, engagerande och befriande för eleverna, samt särskilt gynna elever med mindre teoretiska förkunskaper. Studien visade också på behov av framtida forskning gällande praktiskt orienterade undervisningsstrategier i musikteori och metoder för att bedöma kreativitet.
27

Kör + musikteori = sant : En kvalitativ studie om att integrera kör och musikteori.

Gunnarsson, Linnéa January 2024 (has links)
Studien utgår från tanken att musikteori kan vara ett hjälpmedel för körmedlemmar samt att kör är ett fördelaktigt sammanhang för inlärning av musikteori. Syftet med studien är att undersöka hur jag kan integrera kör och musikteori för att utveckla körmedlemmars kunskap och förmågor inom båda fält. Studiens frågeställningar är 1. Hur kan musikteori integreras i körrepetitionen som en naturlig del av körens arbete? 2. Hur kan musikteoretisk kunskap fungera som ett hjälpmedel för kören i det praktiska musicerandet? och 3. Vilka möjligheter och begränsningar finns det med att använda körsång som medel för inlärning av musikteori? Studien genomförs med en ungdomskör verksam i Svenska kyrkan under två separata undersökningstillfällen där två olika musikteoretiska områden behandlas: rytm respektive intervall och ackord. Områdena väljs med bakgrund i tidigare forskning gällande vilka musikteoretiska kunskaper som körledare anser vara viktiga för kör. Studien utgår från grundläggande idéer inom dels rytmikpedagogik som handlar om att lära med kroppen, dels comprehensive musicianship som handlar om att förena teori och praktik och att bidra med ett helhetsperspektiv på musik inom musikpedagogik. Det tillvägagångssätt som används för att utforma undersökningstillfällena består av tre huvudsakliga delar: medvetandegöra, lyssna och göra. Resultatet av studien analyseras utifrån två identifierade teman: medvetenhet och osäkerhet. De slutsatser som dras är att musikteori kan integreras på ett naturligt sätt i kör genom att utforma övningar utifrån körens aktuella repertoar. Resultatet visar att sådana övningar kan skapa större medvetenhet om musikteoretiska teman vilket kan ge kören ett bredare perspektiv på musik. Ytterligare slutsatser är att osäkerhet kan hämma körens lärande av musikteori och att utveckla körmedlemmars självständighet kan vara ett sätt för att motverka osäkerhet. Studien lyfter även vikten av säkra individer som informella ledare i kören för inlärning av musikteori samt för körens arbete generellt.
28

Musikteori i praktiken : En kvantitativ studie om i vilken utsträckning elever i åk 3 på estetiska programmet integrerar sina teoretiska kunskaper i sitt praktiska musicerande / Music Theory in Practice : A quantitative study of the extent in which students in Year 3 of the Arts Programme integrate theory in their practical musicianship

Lagerwall, Gustaf January 2011 (has links)
Syftet med denna undersökning är att ta reda på om och i vilken grad elever, och lärare i ensemble och musikteori, upplever att eleverna integrerar musikteori och ensemble samt ifall bakgrund i musik- eller kulturskola påverkade integrationen. Jag använde mig av en kvantitativ undersökningsmetod, det vill säga enkätundersökning i mitt datainsamlande. Fyra skolor i olika storlek och olika delar av Sverige deltog i undersökning som genomfördes med ett ”emic” insider- och ”epic” outsiderperspektiv, det vill säga elev- och lärarperspektiv.I min bakgrund visar jag att musiklära kurs A enligt kursplanen ska ligga till grund för det egna musicerandet. Ensemblekursen har främst för avsikt att ge grundläggande färdigheter relaterade till sång eller instrument, men påvisar koppling i B-kursen. Rostvall & West skriver om kognitiva scheman för att lära in nya saker, och beskriver hur man kan gå igenom dem på olika sätt för att få djupare kunskap. Flera av examensarbetena jag läst visar att vikten av integration mellan teori och praktik skiljer beroende på vilken genre man spelar.Resultatet visar att elever i storstadsområden i högre grad än de i glesbygden gått i musik- eller kulturskola innan gymnasiet, samt att elever med förutbildning håller teoriintegration i det praktiska musicerandet högre än de andra. De flesta eleverna upplever sig göra kopplingen mellan teori och praktik i relativt stor utsträckning, medan lärarna upplever att de gör detta ganska lite. De flesta lärarna upplever även att kunskapsnivån på eleverna sjunker varje år. Teorilärarna hoppas på mer koppling till praktiken i framtiden och eleverna efterfrågar mer koppling till sina egna instrument i teoriundervisningen. Ensemblelärarna tror att undervisningen i framtiden mer kommer att utgå ifrån elevernas musik och bli mer gehörsbaserad. / The purpose of this study was to discern the extent of how students and teachers of ensemble and music theory, regard the integration of the students’ knowledge of music theory and ensemble, and if a background in music school affected the integration. I used a quantitative survey method. Four schools of different sizes and different parts of Sweden participated in the survey conducted by a "emic" inside and "epic" outsider perspective, that is, student and teacher perspectives.In my background, I show that music theory A according to curriculum will form the basis for their musicianship. The ensemble course is primarily intended to provide basic skills related to their vocals or instruments, but showing a link to theory the B-course. Rostvall & West write about cognitive schedules, and describe how to teach something in different ways for a deeper learning. Several of the works I have read show that integration is greatly affected by each individual genre.The results show that students in metropolitan areas to a greater extent than those in rural areas have attended music schools before high school, and students who already possess a basic understanding of theory place a greater value of its inclusion in their playing. Most students feel they make the connection between theory and practice in a relatively large scale, while teachers feel the extent is rather small. Most teachers also feel that the knowledge level of students drops each year. Music theory teachers would prefer a greater connection between theory and performance in the future, and students would like more access to their own instruments in the music theory classroom. Ensemble teachers are of the opinion that teaching in the future will be based more on the students’ repertoire, with added emphasis on aural skills.
29

Pinnen, bollen & tonhöjden : Tecken på lärande och resurser i musikteori med rytmik som metod

Ek, Benjamin January 2019 (has links)
Efter en utbytestermin till Sydafrika blev jag intresserad av hur en metod inom rytmik fungerar i ämnet musikteori. Rytmikens sätt att utgå från kroppen för lära sig är en konstrast mot hur undervisning i gehörs- och musiklära kan se ut där musik behandlas som ett kunskapsämne. Med utgångspunkt från begrepp ur teorin design för lärande har två lektioner i musikteori med rytmik- metod och dess resurser undersökts. I momentet melodianalys ska eleverna visa tonhöjdens riktning med en träpinne eller en boll. Syftet är att undersöka hur en design för lärande med en metod inom rytmik används för melodianalys. Forskningsfrågorna handlar om hur resurserna, träpinnen och bollen, fungerar som teckenskapare. Den andra frågan är hur de tecken två utvalda elever skapar med träpinnen ser ut. Metoden är kvalitativ och består av videodokumentation, multimodal transkription och analys av elevernas tecken på lärande. Resultatet visar att den grupp elever som använder träpinnen visar tonhöjdens rikting mer korrekt än gruppen elever som använder bollen. Bollens tecken för tonhöjdens rikting är lättare för elevera att läsa av och därmed följa. Bollen är dock svårare att hantera och inte tillgänglig för alla elever. De två utvalda elevera visar tecken på lärande genom att följa hur andra elever och lärare gör eller genom att kommunicera multimodalt med andra elever i grupp. Resultatet ställs mot tidigare forskning, jag ger egna förslag på ändringar och resursernas kroppsliga metaforer diskuteras.
30

Intuition, Teknik och Erfarenhet : Observation av en lärandeprocess / Intuition, Technique and Experience : Observation of a Learning process

Morin, Viktor January 2014 (has links)
Detta är en studie om lärande- och skapandeprocesser. Mer specifikt innefattar studien en observation av hur jag arrangerar 3 låtar för olika instrument under en tidsbestämd period. De frågor som behandlas är vilka tekniker jag använder, vilka problem som uppstår och hur det fungerar att arrangera på tid. Slutsatsen av hela observationen har visat att det är en bredd av faktorer som samspelar i kompositionsprocessen. Det har visat sig att jag applicerar intuition, diskursivt tänkande, musikteoretisk teknik och erfarenhet i arrangeringen av musik. Observationen är till stor del belyst av det fenomenologiska perspektivet och fenomenologisk metod används i analysen av mitt observerade material. / This is a study about learning and creative processes. More specifically, the study contains an observation of how I arrange three songs for different instruments within a specific time limit. The questions that are accounted for in this study are what techniques I use, which problems arise and how the time limit affects the result. The result of this study shows that a variety of factors are present during my composition/arranging process. It shows that I apply intuition, discursive thinking, music theoretical techniques, and experience in the field of arranging music. The observation is, to some extent, analysed from phenomenological perspective.

Page generated in 0.6061 seconds