No description available.

Syftet med denna studie är att, med inspiration av etnografiska tillvägagångssätt, ut- forska hur några lärare utformar sin undervisning i ämnet musikteori (och gehör) på gymnasial nivå, med fokus på framförallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller lärare kan utföra olika läroböckers övningar, dels med hjälp av praktiska verktyg, dels utifrån teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och lära- res syn på ämnet gehörs- och musikteori. De forskningsmetoder som har använts i före- liggande studie utgår ifrån ett etnografiskt perspektiv med deltagande observation, där forskaren befinner sig i fält med aktörer som skall observeras i sin naturliga miljö. Re- sultatet är uppdelat i tre teman: Inledning och handlingsförlopp, Praktiskt delaktighet samt Lärarnas arketyper. Temat Inledning och handlingsförlopp belyser hur lärarna på- börjar sin lektion, vilka uppgifter som tilldelas eleverna och hur lärarna avslutar lekt- ionerna. I temat Praktisk delaktighet presenteras de praktiska moment som förekom i undervisningen: dialog, diskussion och aktivt lyssnande. Temat Lärarnas arketyper fo- kuseras på olika roller som lärarna faller in i vid olika situationer: bergsklättraren, mäs- tare och lärjunge, samt bollplank. I diskussionen jämförs resultatet med tidigare forsk- ning samt litteratur. I diskussionen dras även några slutsatser och avslutningsvis besk- rivs arbetets betydelse samt hur det kan användas i fortsatt forskning. / The purpose of this essay is, with inspiration from ethnographic method, to explore how teachers design their lessons in the subject music theory at upper secondary school lev- el, with focus on the balance between theoretical and practical element. The literature that is presented in the background chapter describes how students or teachers can per- form the exercises in the books, by using practical tools, as well as by using theoretical arguments. The earlier research that is presented focuses on student’s and teacher’s view on the subject music theory and ear training. The research methods that have been used are based on an ethnographic perspective with participating observation, where the researcher finds him self in a field with participants whom are to be observed in their natural environment. The result is divided in three parts: Introduction and course of actions, Practical participation, and Archetypes of the teachers. Introduction and course of actions illustrates how the teachers begin their classes, what tasks they give the stu- dents, and also how the teachers finish their classes. Practical participation presents the practical elements that occurred during the classes. These elements were dialogue, dis- cussion, and active listening. Archetypes of the teachers focuses on the different roles the teachers takes during certain situations: the mountain climber, master and apprentice, and the sounding board. In the discussion the result is compared to earlier research and also to the literature. Some conclusions are also made in the discussion, At the end of the study the importance of the essay is described as well as how it can be used in later re- search.

No description available.

Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur fenomenet gehör kan uppfattas och förstås på olika sätt, vilket i sig ligger till grund för hur gehör och harmonik kan läras ut. Studien genomförs med en fenomenografisk ansats med tre stycken kvalitativa intervjuer med gehörslärare från olika bakgrunder, arbetserfarenheter och utbildningar för att jämföra och kartlägga deras undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet gehör kan vara mångtydigt. Begreppet beskrivs som förmågan att höra, minnas och gestalta olika musikaliska strukturer men också som förmågan att kunna musicera frasmässigt korrekt eller som en ren underkategori till det bredare begreppet musikalitet. Resultatet visar att gehör kan uppfattas från såväl ett praktiskt som ett abstrakt synsätt och att undervisningssättet i vissa avseenden påverkas av uppfattningen av begreppets betydelse. Informanterna anser att musikteori och gehör är nära sammankopplat och att det mest effektiva sättet att förstå harmonik är genom att spela ett ackordinstrument, men även andra typer av metoder för att arbeta med gehöret presenteras och dessa kan fungera som ett utmärkt komplement till spelandet. Denna uppsats förmedlar en insikt i dagens gehörsundervisning och ger förslag på undervisningsmetoder till framtida gehörslärare med fokus på harmonik.

Syftet med denna studie är att undersöka musikteorilärares syn på musikteori som undervisningsämne. Detta har undersökts med fokusgrupper som metod där musikteorilärare i två fokusgrupper samtalar kring sin syn på musikteori som undervisningsämne. Studiens teoretiska ram består av diskursanalys som teori och metod. De transkriberade intervjuerna har analyserats och bearbetats med hjälp av diskursanalys som analysmetod för att därigenom synliggöra olika diskurser om synsätt. Resultatet visar på fyra större diskurser kring lärares syn på musikteori: musikteori som integrerat ämne, musikteori som verktyg för olika musikaliska ändamål, musikteori som gemensamt språk och musikteori som olika aspekter av kunskap.Det framgår även flera mindre diskurser inom flera av de stora diskurserna. Resultatet visar att musikteori bör vara integrerat med andra ämnen och att musikteoretisk kunskap bör ses som praktisk och personlighetsbaserad kunskap. Resultatet visar också att musikteori är ett användbart verktyg för musicerande, att skapa musik, konstnärlighet och för att uppnå musikalisk medvetenhet. I diskussionen lyfts de fyra större diskurserna ifrån resultatet fram, och de diskuteras i relation till tidigare forskning och litteratur. / The purpose of this study is to investigate music theory teachers approach to music theory as a teaching subject. This has been investigated with focus groups as a method in which music teachers in two groups are talking about their approach to music theory as a teaching subject. The theoretical framework for this study consists of discourse analysis as theory and method. The transcribed interviews have been analysed and processed using discourse analysis as an analysis method to make different discourses visible. The results show four major discourses about teachers approaches to music theory. There are also several minor discourses in several of the major discourses. The results show that music theory should be integrated with other music subjects where theoretical knowledge should be practical and personality based knowledge. The results also show that music theory is a useful tool for many different purposes. The discussion shows four major discourses: Music theory as an interactive subject, music theory as a tool for various purposes, music theory as common language and music theory as different forms of knowledge which is related to earlier studies.

Syftet med studien är att beskriva tre fiollärares förhållningssätt till musikteori i undervisningen. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur definierar fiollärarna begreppet musikteori? Vilka musikteoretiska element erfar fiollärarna att de integrerar i undervisningen?Hur erfar lärarna att de arbetar med musikteori i fiolundervisningen?och Vilka svårigheter förknippar lärarna med fenomenet musikteori i fiolundervisning? Studiens kunskapsteoretiska utgångspunkt är interpretativism och den vetenskapsfilosofiska utgångspunkten fenomenologi. För att uppnå syfte och svara på frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre fiollärare. I resultatet beskrivs deras förhållningssätt till musikteori i undervisningen kategoriserade i fyra teman: Fiollärarnas definition av begreppet musikteori, Att arbeta med musikteori i fiolundervisning, Val av musikteoretiskt lektionsinnehåll och Svårigheter med musikteori i fiolundervisningen. I resultatet framkommer många skillnader och olikheter i de intervjuade lärarnas utsagor, men alla berör ämnet notläsning och betonar vikten av att koppla musikteoriundervisning till spel på fiolen. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning samt till studiens vetenskapsfilosofiska perspektiv fenomenologi. / The purpose of the present study is to describe three violin teachers approach to music theory in teaching. The study has three research questions: How does the violin teachers define the term music theory? What kind of music theory elements do violin teachers experience that they integrate into their teaching? In what way do the teachers experience that they work with music theory in violin education?and What are the music teachers experiences of the phenomenon music theory in violin education?The theoretical foundation of the study is interpretativism and the philosophical perspective is phenomenology. Semi-structured interviews were conducted with the three violin teachers. In the result, their approach to music theory in violin teaching is categorized into four themes: The violin teachers definitions of music theory, To work with music theory in violin teaching,  choice of music theoretical lesson contentand Difficulties with integrating music theory in violin teaching. The results reveals that there is differences between the teachers' approaches. However, all the teachers reported that they emphasize note acquisition  and the importance of combining music theory with playing the violin. Finally, the results are discussed in relation to previous literature and research, as well as to phenomenological perspectives.

I detta arbete undersöks hur enskild sångundervisning kan utformas så att sångelever kan få med sig musikteoretiska verktyg, likt elever med andra instrument, att använda vid såväl instudering som improvisation och musikskapande. Fokus har varit sångundervisning inom Contemporary Commercial Music (CCM) – ett paraplybegrepp som innefattar genrer som pop, soul, jazz, country, rock, r’n’b och hiphop.  För att få en inblick i hur man kan arbeta med musikteori i sångundervisning har tre erfarna sångpedagoger intervjuats. Samtliga arbetar på ett musikteoretiskt medvetet sätt med sina elever. Med hjälp av deras erfarenheter och metoder samt tidigare forskning presenteras möjliga vägar till en adekvat inkorporering av musikteori i enskild sångundervisning. I tidigare forskning om musikteori för sångare föreslås bland annat solmisation, rörelser och gehörsträning som metoder att utveckla sångelevers musikteorikunskaper. Informanterna ger exempel på övningar för att stärka harmoniskt och teoretiskt medvetande hos sångelever samt ger sin syn på viktiga områden inom musikteori för sångare – harmonik, rytm, intervall och improvisation. Informanterna lyfter även vinsterna med att lära sig ett ackordsinstrument.  I studien framkommer att breda, grundläggande musikteoretiska kunskaper utgör en viktig grund för musicerande och improvisation. Att teoretisera det klingande – namnge det som hörs och det som sjungs – ger sångeleven ett musikteoretiskt språk att använda i kommunikation med sina medmusiker. Detta betonas både i tidigare forskning och av informanterna.

No description available.

Detta självständiga arbete grundar sig i en nyfikenhet kring praktiska övningar och komplement till den vanligtvis teoretiskt lagda undervisningen i musikteori. Den nutida forskningen uppmanar till en mer praktiskt inriktad undervisning då mycket av den musikteori som lärs ut idag saknar pedagogisk tanke. Musiker får lära sig mer om musikteori men väldigt lite om hur de kan utnyttja kunskaperna. Forskarnas lösning på problemet är att återinföra den s. k. partimento-traditionen, som är en gammal tradition där elever fick lära sig om- och utforska harmonik på ett praktiskt sätt genom spel och improvisation. Men denna lösning skulle kräva en genomgående revision av hela ämnet musikteori och kräva en omstrukturering på internationell nivå. Jag har därför valt att utforma och genomföra en samling praktiska övningar baserade på denna gamla tradition som kan fungera som ett komplement till dagens teoretiska undervisning. Dessa övningar genomförs tillsammans med informanter i studien och kombineras med olika intervjumoment för att ta reda på hur klassiska musiker förhåller sig till denna problematik. Resultatet visar på att det finns brister i gymnasiekursen Gehörs- och Musiklära, till exempel att undervisningen ofta saknar viktiga moment som gehör och mer praktisk undervisning. Det framkommer även att det saknas tydlig kommunikation mellan gymnasier och musikhögskolor och att många elever känner sig oförberedda införantagningsproven. Informanterna uttrycker sig även positivt till de förutnämnda övningarna och påstår att dessa kan fungera bra som komplement till undervisningen. / This degree project is based on a curiosity about practical exercises and supplements to the typically theory-oriented music theory education. Contemporary research encourages a more practical approach to teaching, as much of the music theory taught today lacks pedagogical meaning. Musicians often learn more about music theory, but very little about how to apply their knowledge. The researchers' solution to this problem is to reintroduce the so-called partimento tradition, which is an old tradition where students learn and explore harmony in a practical way through playing and improvisation. However, this solution would require a major revision of the entire curriculum and a restructuring at an international level. Therefore, I have chosen to design and conduct a collection of practical exercises based on this old tradition, which can serve as a supplement to today's theoretical education. These exercises are carried out together with participants in the study and combined with various interview elements to understand how classical musicians approach this issue. The results indicate that there are shortcomings in the high-school course in music theory, such as the teaching often lacking important elements like ear training and more practical exercises. It also appears that there is a lack of communication between high schools and music colleges and that many students feel unprepared for the entrance exams. The participants express a positive attitude towards the aforementioned practical exercises and claim that they can work well as a complement to the education.

Det finns inte mycket tidigare forskning om den grekiska folkmusiken. Därför var det intressant att undersöka dess harmonik, då den kan vara begränsad ibland när det gäller variationer av melodisträvan och ackordföljds struktur. För att förstå den grekiska folkmusikens uppbyggnad baserades studien på att undersöka dess harmonik och struktur. Detta för att se möjligheterna med att utveckla harmoniken och dess melodi med nya kadenser för att inspirera till framtida undersökningar inom området. Undersökningen gjordes då vidare utifrån de viktiga frågorna som handlar om hur förhållandet var mellan intervallen i dess skalor samt vilka ackordfärgningar som kunde göras. Nästa del var att se hur det skulle fungera med utvikningar till andra tonarter för att sedan skapa ett verk som hade mer variation i harmoniken. Metoden för arbetet var att lyssna på verket ”Koritsaki Mou” för att med deskriptiv metod besvara detta, som sedan presenterades preskriptivt. Resultatet av arbetet visade på harmonikens uppbyggnad av verket där jag sedan skrev ett nytt verk med utvikningar vilket gjordes med hjälp av mellandominanter och en strävan mellan tre olika tonarter. Detta har varit stor vikt för hur man kan utveckla nya musikstilar med inspiration från den grekiska folkmusiken.