Syftet med studien är att undersöka sångpedagogers syn på och arbete med musikteori i sångundervisning. Studiens forskningsfrågor handlar om hur sångpedagoger konstruerar sin syn på lärandeobjektet musikteori inom ramen för sångundervisning och hur sångpedagoger konstruerar sitt sätt att arbeta med musikteori inom ramen för sångundervisning. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra olika sångpedagoger på gymnasieskolans estetiska program. Studiens teoretiska ramverk består av diskursteori med viss inspiration från diskurspsykologi. Intervjuerna spelades in med ljudinspelning för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av analysverktyg från det valda teoretiska ramverket. I resultatet beskrivs de sex diskurser som identifierades och som parvis strider mot varandra: musikteori som nödvändigt verktyg för att arbeta med sång kontra musikteori som icke nödvändigt verktyg för att arbeta med sång, musikteori som sångpedagogens ansvar kontra musikteori som andra lärares ansvar samt musikteori som icke beroende av ett ytterligare instrument kontra musikteori som beroende av ett ytterligare instrument. Resultatet visar också att olika diskurser kan existera parallellt med varandra i ett och samma samtal med en pedagog. Vidare visar resultatet hur respondenterna, utifrån dessa diskurser, arbetar med musikteori under sina lektioner och att de ger musikteoretiska hemläxor till sina elever. I diskussionen diskuteras de diskursiva kamperna som presenterats i resultatet i relation till det teoretiska perspektivet samt tidigare litteratur och forskning. / The purpose of this study is to examine voice teachers’ views on and work with music theory in singing lessons. The study’s research questions concern how voice teachers construct their views on the subject music theory within the framework of the singing lesson and how voice teachers construct their work with music theory within the framework of the singing lesson. To examine this semi structured interviews were held with four singing teachers working in high school. The theoretical framework of the study is discourse theory with some inspiration from discourse psychology. The interviews were recorded via audio recording and were then transcribed and analyzed. The analysis was conducted with tools from the chosen theoretical framework. In the result the six discourses found are presented, also presented is the fact that they conflict with each other in pairs of two: music theory as a necessary tool for singing versus music theory as an unnecessary tool for singing, music theory as the voice teacher’s responsibility versus music theory as other teacher’s responsibility and music theory as not dependent on another instrument versus music theory as dependent on another instrument. The result also shows that different discourses can exist collaterally within the same conversation with a singing teacher. Furthermore, the result shows how the respondents, on the basis of the discourses, work with music theory during their lessons and how they give home assignments in music theory. In the discussion the discoursive battles presented in the result are discussed in relation to the theoretical framework as well as previous literature and research.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i musikteori konstruerar och arbetar med relationen mellan musikteori och musikalisk praktik i undervisning. För att undersöka detta har fokusgrupper bestående av musikteorilärare använts som datainsamlingsmetod. I analysen av intervjuerna har ett diskurspsykologiskt perspektiv använts. Studien har en kvalitativ forskningsansats och en socialkonstruktionistisk epistemologisk utgångspunkt. I resultatet synliggörs tolkningsrepertoarer där lärarna beskriver relationen mellan musikteori och musikalisk praktik. Dessa tolkningsrepertoarer framställs ibland som motstridiga, såsom framställningen av musikteori som något som gynnar kontra hindrar inlärning av klingande musik. Det rådde däremot samstämmighet i tolkningsrepertoaren som framställde musikteori som något som får sin mening endast i och med musikalisk praktik. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning om musikteoriämnets historiska rötter respektive ämnets relation till nutida musikutövande samt forskning om musikteoriundervisning och dess roll i musikalisk utveckling. / The purpose of this study is to examine how music theory teachers constructs and work with the relationship between music theory and musical practice in teaching.  To examine this, focus groups consisting of music theory teachers were used as method for data collection. A discourse psycological view was used to analyze the interviews. The study has a qualitative research approach and a social constructionist epistemological view. The result illuminates’ interpretative repertoires were the teachers describes the relationship between music theory and musical practice. Sometimes these interpretative repertoires are described as conflicting, such as the description of music theory as something that benefits versus obstructs the learning of musical practice. Other interpretative repertoires have been unanimous, such as the rendering that music theory gets its meaning only in association with musical practice. The result is discussed in relation to previous research of the historical roots of music theory in contrast to the subjects’ relationship to contemporary musical performance and also research about music theory education and its role in musical development.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur musikteoretiska läroböcker är designade med avseende på praktiskt och kreativt omsättande av musikteori. Forskning om musikteoretisk undervisning visar att elever och studenter uppskattar när teoretiska kunskaper omsätts till något praktiskt och kreativt som dessutom relaterar till deras egen musikaliska praktik. Elever och studenter har uppfattat vissa problem med musikteori som ämne, exempelvis överdrivet fokus på piano samt bristande mångfald och exklusivt fokus på europeisk musik. Andra studier antyder att både studenter och lärare har upplevt bristande integration mellan musikteori och andra ämnen. Denna studie utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats och ett socialsemiotiskt perspektiv. Studien analyserar två musikteoretiska läroböcker som behandlar harmonilära ur västerländsk tradition. Resultatet visar att böckernas huvudsakliga resurser är text, notskrift och textrutor. Dessa resurser har regelbundna relationella funktioner med varandra och läsaren eftersom flera praktiska uppgifter ska utföras. Studien identifierar också flera textuella funktioner hos resurserna som förmedlar olika budskap, nämligen de pianocentrerade, not- och begreppscentrerade samt konventionscentrerade funktionerna. Resultatet diskuteras sedan i förhållande till tidigare forskning inom området. Kopplingar görs exempelvis till tidigare forskning kring studenters upplevda problem med musikteoretisk undervisning, däribland pianocentrism och överdrivet fokus på särskilda genrer, samt till tidigare forskning om praktiskt omsättande av musikteori. / The purpose of this study is to analyse how music theory textbooks are designed regarding practical and creative use of music theory knowledge. Research into music theory education suggests that students and pupils appreciate when theoretical knowledge is put into practical and creative activities that also relate to their own musical practices. Pupils and students have perceived problems with music theory as a subject, including excessive piano centrism as well as lacking diversity and exclusive focus on European music. Other studies suggest that both students and teachers have perceived lacking integration between music theory and other subjects. This study uses a qualitative research strategy as well as a social semiotic perspective. The study analyses two music theory textbooks teaching harmonic theory from a Western perspective. The results show that the books’ main modes are text, musical notation, and text boxes. These modes have regular relational functions with each other and the reader since multiple practical exercises are to be accomplished. Additionally, the study identifies several textual functions that convey different meanings, namely the piano centric, the notation and term centric, and the convention centric functions. The results are discussed with regards to previous research in the field. For example, parallels are drawn between this study and previous research into students perceived problems with music theory education, including piano centrism and excessive focus on specific genres, as well as previous research into practical activities based on music theory.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur stråklärare designar användningen av musikteoretiska moment i enskild stråkundervisning. För att undersöka detta har ett antal lektioner med lärare i stråk videoinspelats som datainsamlingsmetod. Dessa videoinspelningar har sedan analyserats med en socialsemiotisk utgångspunkt och med hjälp av multimodal analysmetod. Studien har en kvalitativ forskningsansats med socialkonstruktionistisk ontologisk och epistemologisk utgångspunkt. I resultatet framkommer lärares multimodalitet i undervisningen, stråklärare designade användningen av musikteoretiska moment genom att integrera olika semiotiska resurser för att tillämpa musikteori. I resultatet lyfts även lärares representationer av olika musikteoretiska moment samt vilka semiotiska resurser lärarna använder och vilken funktion de fyller i samspel med elever. Dessa resurser inkluderade visuell representation av noter, muntlig kommunikation och kroppslig gestaltning av musikaliska begrepp. Resultatet diskuteras i relation till tidigare nämnd litteratur om musikteori och musikundervisning, i resultatet beskrivs också vilka möjligheter eller begränsningar som kan finnas i lärarnas representationer av olika musikteoretiska moment samt meningserbjudande. Genom att betrakta musikteorin ur ett socialsemiotiskt perspektiv kan stråklärare bli medvetna om hur de designar musikteoretiska moment med eleverna och anpassa sin undervisning för att främja en djupare förståelse av stråkinstrumentet och musikens språk. / The purpose of this study is to investigate how string teachers design the use of music theoretical moments in individual string education. To examine this, several lessons with string teachers were video recorded as data collection method. The video recordings were then analysed using a social semiotic approach and the multi-modal analysis method. The study adopts a qualitative research approach with a social constructionist ontological and epistemological perspective. The results show the teachers' multimodality in their teaching, as string teachers designed the use of music theory concepts by integrating different semiotic resources to apply music theory. The result also highlights teachers' representations of various music theoretical moments and the semiotic resources they use as well as the function these resources serve in interaction with students. These resources included visual representation of notation, verbal communication, and bodily embodiment of musical concepts. The results are discussed in relation to previously mentioned literature on music theory and music education. The findings also describe the possibilities or limitations that may exist in teachers' representations of various music theory concepts and their offering of meanings. By considering music theory from a social semiotic

Denna undersökning handlar om hur en reharmonisering påverkar unga vuxna musikers känslomässiga uppfattning av låten ”Tryggare kan ingen vara”. För att få reda på vilka känslor deltagarna kände fick de fylla i ett formulär som var baserat på Geneva Emotional Music Scale (förkortat som GEMS). Utöver detta formulär fick de även svara på två korta frågor samt fylla i ett formulär om sin musikaliska bakgrund. Studien visar att unga vuxna musiker känslomässigt reagerar annorlunda på olika harmoniseringar av ”Tryggare kan ingen vara”. De mest intressanta skillnaderna presenteras och analyseras med hjälp av uträknade median- och medelvärden utifrån formuläret som är baserat på GEMS. Dessa siffror jämförs sedan med de andra frågorna som deltagarna fick svara på och det förs resonemang kring varför de möjligen svarade som de svarade.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan de försämrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning på de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnå detta har jag gjort en kartläggning av förekomsten av musikteori som enskilt ämne på de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har använt mig av en enkät som rektorer eller lärare i musikteori har svarat på, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklära och satslära från olika år på Ingesunds musikhögskola. Enkätsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget ämne. Dessa skolor hittar vi i både stora och små kommuner medett varierat elevantal. Musikteorin verkar inte ha minskat nämnvärt under de senaste 9 åren. Hos de skolor som inte har teoriundervisning uppges anledningen vara dålig ekonomi, men hos de skolor som har haft, men tvingas lägga ner teoriundervisningen anges orsaken vara bristande elevintresse. Jag har även undersökt lektionernas utformning, lärarnas behörighet, integration av musikteori i instrumentallektionerna och marknadsföring av ämnet. I diskussionen resonerar jag om resultatet kan ge en förklaring till problemet med sjunkande kunskaper i musikteori. Svaren pekar på att det troligtvis inte är ett minskat utbud av musikteori, utan en minskad efterfrågan, som gör att kunskapsnivån har sjunkit. / The purpose of this study is to examine if there is a connection between the diminishing knowledge of music theory of applicants to colleges of music, and the offering of music theory in the Swedish music and culture schools. In order to reach this goal, I conducted a survey of the prevalence of music theory among the Swedish music and culture schools, and how this is organized. I have used a questionnaire in which the principal or the teacher of music theory has responded to, and I have examined the entrance examinations (C-test) in basic theoretical knowledge and harmony from different years at The Music Academy of Ingesund. Survey responses indicate that a third of those who answered, offer music theory as its own subject. These schools can be found in both large and small municipalities, with a varied number of students. Music theory does not seem to have decreased significantly over the past nine years. Among the schools that do not offer music theory, the main reason given for this is a poor economy. But among schools who offered music theory but were forced to discontinue, the main reason given were the students' lack of interest. I have also investigated the structure of the lesson, certified teachers, integration of music theory in instrumental lessons and the marketing of the subject. In the section where I discuss the results, an explanation may be found as to why there appears to be a declining knowledge of music theory. The responses indicate that while music theory is still generally offered as before, there is a reduction in demand, which may cause the knowledge level to decrease.

Lyckad musikteoriundervisning – Elevperspektiv på lyckad undervisning i musikteori. Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn på undervisning i ämnet musikteori. Undersökningen visar vilka faktorer som elever tycker är viktigast för en lyckad undervisning. Anledningen till detta är att försöka få en bild av vilka faktorer elever prioriterar i ett ämne som många, enligt mig, upplever som svårt. Undersökningen är kvantitativ i form av en enkätundersökning som genomförts på en gymnasieskola i en mindre kommun i södra Sverige. Enkäten består av olika påståenden som eleverna har fått rangordna. De är konstruerade utifrån och baserade på generella principer som ligger till grund för en lyckad undervisning. Dessa principer är hämtade ifrån forskning inom området. Resultatet visar att eleverna prioriterar faktorer som berör läraren och lärarens egenskaper när det kommer till en lyckad undervisning. Resultatet tyder på att lärarens förmåga att kommunicera och utveckla undervisningen samt lärarens entusiasm blir betydelsefullt för elevernas undervisning. Påståenden som innefattar praktisk tillämpning och övning får inte lika hög prioritet. / Successful teaching in music theory – Pupils' perspectives on successful teaching in music theory. This paper aims to investigate pupils' views on teaching in music theory. What factors do pupils think are most important for a successful teaching situation? I want to get a picture of what pupils consider most important in a subject that many pupils, according to me, have a hard time with. The method of this paper is a quantitative survey answered by a small group of pupils at one Swedish upper secondary school in a smaller municipality. The survey present different factors related to teaching that pupils had to rank. These factors are constructed from a definition of successful teaching based on existing research on the field. The results show that pupils value the teacher and teacher qualities as most important for successful teaching. It also indicates that teachers enthusiasm and their ability to communicate and develop the teaching situation are considered important. Factors that involves applying the knowledge in a practical way are not considered as important as factors related to the teacher.

Denmark has a long tradition of teaching aural skills i.e. ear training and to educate ear training teachers. Books from Danish authors are still extensively being used within the Nordic countries. The function analysis system was introduced the same year in Denmark and Sweden, but Denmark has developed more terminology than its Swedish counterpart. The purpose of this study was to research how music majors are expressing themselves about newly introduced function analysis terminology and how they experience the use for the terminology in their profession as musicians. The study was made through a survey and a semi structured interview with six participants and the data was analysed according to the social cultural theory. The participants expressed themselves mainly positive about the new terminology and said it gave them a more nuanced picture of the harmony. They also found the new terminology useful for their profession as musicians. The results suggest that music majors would be interested in having a more comprehensive system as they use in Denmark and that teachers in aural training should consider incorporating this new terminology in their teaching.

Detta examensprojekt i inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack, utforskar och utvecklar metoder för hur inredningsarkitektur kan gestaltas utifrån musik. Genom ett praktikbaserat undersökande analyseras subjektiva upplevelser av musik, vilka beståndsdelar som finns och hur musiken är uppbyggd. Ett undersökande som skapar ramar för inredningsarkitekten att förhålla sig till i en gestaltningsprocess. Inte som en begränsning, utan som ett gränssnitt som välkomnar alternativa arbetssätt och undersöker nya gestaltningsmöjligheter. Utifrån ett utvalt musikstycke gestaltas en interiör översättning av musiken och upplevelser den genererar. Projektet itererar mellan musikteori, studier av subjektiva upplevelser och färg-, ljus- och materialutforskning. Resultatet blir ett förslag på metoder för att analysera och studera rumslighet i direkt relation till musik, men också ett konkret gestaltningsförslag utifrån denna metodutveckling. Ett exempel på en översättning av ett medium till ett annat, som i sig blir ett fristående verk. Rytm, mörker och ljus formar tillsammans en temporal upplevelse. Ett musikstycke blir till interiör i långt, smalt rum, där ljuset hamnar i fokus mellan två skikt av väggar, med inslag av överraskningar som visar sig i ljusfärg, ytfärg eller material. / This degree project in interior architecture and furniture design at Konstfack, explores and develops methods for how interior architecture can be designed based on music. Through practice-based studies, the project analyzes subjective experiences of music, which components that exist and how the music is structured. Studies that creates frames for the interior designer to relate to in a design process. Not as limitations, but as an interface that welcomes alternative ways of working and investigates new design possibilities. Based on a selected piece of music, a translation into interior is created of the music and experiences it generates. The project iterates between music theory, studies of subjective experiences and color, light and material exploration. The result is a proposal for methods created for analyzing and studying spatiality in relation to music, but also a design proposal based on this method development. An example of a translation of one medium into another, which in itself becomes an independent work. Rhythm, darkness and light form a temporal experience together. A piece of music becomes an interior in a long, narrow room, where the light comes into focus between two layers of walls, with elements of surprises represented in colored light, surface color or material.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musikteorilärare förhåller sig till lektionsinnehåll, elevinflytande och återkoppling i en skolform utan läroplan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kunskap och kunskapstradering mellan människor. Datainsamlingen är gjorde genom semistrukturerade intervjuer som sedan bearbetats genom tematisk analys. I arbetets resultatdel presenteras lärarnas tankar kring ämnet musikteori samt hur de jobbar med lektionsinnehåll och elevinflytande. Det framkommer att samtliga lärare jobbar mycket med praktiska övningar till vilka också är kopplade till elevernas aktuella repertoar. Vidare framkommer också att alla tre lärare använder sig av skapandeuppgifter för att omsätta teori i praktiken. I diskussionen lyfts ett slags rundgång där det förs en argumentation huruvida lärarna bär med sig värderingar och idéer från sin egen studiegång vid kulturskolan till musikhögskolan, för att sedan återföra dessa till kulturskolan igen som examinerade lärare. I diskussionen framgår också att musikteori (som skolämne) står i förändring och där både elevinflytande ökar och där innehållet alltmer går från ett genremässigt, klassiskt innehåll till ett elevrelaterat innehåll där eleverna får jobba med den musik de själva spelar, eller är intresserade av. / The purpose of this study is to investigate how music theory teachers relate to lesson content, student influence and feedback in a non-curriculum school format. The study is based on a sociocultural perspective with a focus on knowledge trading between people. The data collection is done through semi-structured interviews which are then processed through thematic analysis. In the results section of the work, the teachers' thoughts on the subject of music theory and how they work with lesson content and student influence are presented. It appears that all teachers work a lot with practical exercises which are also linked to the students' current repertoire. Furthermore, it appears that all three teachers use creative tasks to put theory into practice. In the discussion, an argument is made as to whether the teachers carry values and ideas from their own course of study at the Swedish kulturskola to the music college, in order to then bring these back to the kulturskola again as qualified teachers. The discussion also shows that music theory (as a school subject) is changing in that there is not only an increase in student influence, but also the content is increasingly moving from a genre-wise, classical content to a student-related content where the students have to work with the music they themselves play, or are interested in.