Denna studie har haft som mål att undersöka hur tjänstemän inom myndigheterarbetar med sina känslor, inom deras arbete med enskilda individer, som ofta är iutsatta situationer. Vi vill med detta kunna svara på frågeställningar kring hurdessa tjänstemän arbetar med sina emotioner, men även om det kan uppståmotstridiga krav i arbetet och hur eventuella konsekvenser av dessa hanteras.Arbetet presenteras som kvalitativt, och har inslag av både deduktivt ochinduktivt tillvägagångssätt, med infallsvinklar av socialkonstruktivism ochhermeneutiska tankegångar. I utförandet av studien har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform med sammanlagt tio respondenter från tre olikamyndigheter, vilka är Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen ochSocialpsykiatrin. I arbetet har en bild av tjänstemannen växt fram, där det finnsbehov av att finna balans mellan empati och distansering gentemot enskildaindivider. Förutom detta framställs den administrativa delen som något somtynger ner motivationen och skapar stress, medan det kollegiala stödet ger enpositiv inverkan på arbetet. / This study has had its goal to see how official workers within governmentexercise of public authority, work with their emotions, when meeting withpeople in difficult circumstances. The aim is then to be able to answer suchquestions as “how do official workers deal with their emotions?”, but also ifthere can be cases where conflicts might occur within the worker and how theyhandle such consequences. This study is of quality nature, with hints of bothdeduction and induction practice, with social constructivism as approach andhermeneutics perspective. In the empirical gathering of information we haveused semi-structured interviews with a total of ten informants from threedifferent government organizations, consisting of Employment service, Socialservice center and Social psychiatry. Through this work a clearer portrait of theofficial worker has appeared, as a human in great need to find a balance betweenempathy and distance towards individuals. Apart from this the administrativepart of the work is what’s experienced as the anchor that weighs downmotivation and creates stress, while the positive aspect against this is with thesupport that comes from co-workers.

Digitalisering är ett nytt fenomen och introducerades in till offentliga myndigheter vid 1970-talet. Med digitaliserade system kan de offentliga myndigheterna reformera sig till en mer effektiv, och komplett myndighet. De kan då utföra sina uppgifter med högre kvalité och kortare tidsintervaller. Syftet med detta arbete är att studera effekterna som digitaliseringen medfört på tre olika delar av organisationen, verksamheten, handläggarna och kontakten med medborgare. Detta för att vi kan utvärdera hur Försäkringskassan har påverkats på grund av digitala system. Genom att utgå från tidigare forskning har vi utfört en kvalitativ studie som studerar effekterna av digitalisering inom Försäkringskassan och dess enheter i Borås stad. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes på fyra olika enhetschefer inom försäkringskassan i Borås stad, samt att handläggare besvarade även en enkät angående ämnet digitalisering. Utifrån insamlad empiri och det teoretiska ramverket har vi utformat en analys angående de effekter som medförts av digitala system. Denna analys används senare för att besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte. Resultatet visar att digitaliseringen har påverkat verksamheten genom att förenkla det vardagliga arbetet i både positiv och negativ form, genom mindre fysisk dokumenthantering och strukturering vilket görs genom digitala system. Handläggare kan därmed utföra fler beslut inom ärenden under en kortare period. Beslutet blir mer korrekt genom att de digitala systemen hjälper till med regel ramverk som sätts för specifika ärenden. Eftersom tidsramen för varje ärende minskar får medborgare tillgång till sjukersättning fortare. Dock finns det idag mindre kontakt mellan medborgarna och handläggarna, vilket kan exkludera medborgare från tjänsterna då dessa inte är erfarna inom de digitala systemen. / The digitalization of the public sector is a new phenomenon that has been introduced during the early 70's. The public organizations can with digitalized systems reforms themselves to a more effective, and complete government that can perform its tasks to a higher standard and shorter time periods. The purpose of the work is to study the effects that digitalization has brought on three different dimensions: From a business perspective, a management perspective and a citizens' perspective where we can evaluate how these have changed due to digital systems. Based on previous research, there has been a qualitative study that studies the effects of digitalization within Försäkringskassan and its units in Borås. Four semi-structured interviews were conducted on four different unit managers within Försäkringskassan, and 51 out of 70 administrators answered a survey on the subject of digitalization. Based on collected empirical data and the theoretical framework, we have designed an analysis of the effects brought about by the digital systems. This analysis is later used to answer the study's questions and achieve the purpose of the study. The result shows that digitalization has affected the organization by simplifying everyday work in both positive and negative form, through less physical document management and structuring, which is done through digital systems. Administrators can thus make more decisions in cases for a shorter period and that the decision becomes more correct by the digital systems helping with the regulatory framework set for specific cases. As the time frame for each case decreases, citizens gain access to compensation faster. However, less human contact takes place between citizens and administrators, and thus some citizens can be excluded from the services because of not being knowledgeable in technology.

Bakgrund: Digitalisering är ett utav de mest diskuterade ämnena i dagens samhälle och det har förändrat organisationer likt ingen tidigare innovation. Förändringar är inte alltid lätta att hantera och kan skapa problem oavsett hur välplanerade de är. En av de största svårigheterna vid förändringsarbete är att få med sig de anställda. Något som har blivit vanligare är att se de anställda som en drivare av innovationsarbetet. Forskning visar att förändringsarbete i den operativa verksamheten inom ramen för digitalisering är ett outforskat område.   Syfte: Syftet med studien är att utreda hur Polismyndigheten inkluderar digitalisering i sin operativa verksamhet. Detta arbete möjliggörs genom att en kartläggning av myndighetens digitaliseringsarbete genomförs, vilket också avser att utreda hur Regeringens digitaliseringsstrategi återfinns hos myndigheten. Ytterligare ämnar studien bidra med kunskap om hur medarbetarna kan vara en del av förändringsarbetet i myndigheten samt andra organisationer som står inför liknande utmaningar.   Metod: För att lyckas uppfylla studiens syfte har fallstudie tillämpats som forskningsstrategi. Ett iterativt arbetssätt har används genomgående för sammanställningen av det teoretiska samt empiriska materialet. Insamlingen av det empiriska materialet skedde genom att flertalet dokument studerades samt genom semi-strukturerade intervjuer på Polismyndigheten.   Slutsats: Digitalisering som ämne finns presenterat i flera av myndighetens styrdokument, dock i väldigt generella drag. De fem delmålen från Regeringens digitaliseringsstrategi är hanterade inom myndigheten men endast indirekt. Myndigheten styr sitt förändringsarbete inom ramen för digitalisering genom sin styrmodell, verksamhetsbaserad IT-utveckling. Den är däremot i dagsläget mer använd av de i yttre tjänst än de i inre. För de i inre tjänst finns också ett större motstånd till att använda de digitala verktygen. Genom en tydligare styrning kan kulturen förändras och leda till att digitaliseringen blir en större del av verksamheten. / Background: Digitalization is one of the most discussed topics in today’s society and it has come to change organisations like no earlier innovation. Changes are not always easy to handle and can create problems regardless of how well structured the process is. One of the biggest challenges when it comes to change management is to involve the employees. To see the employees as a driver of innovation has become more common. Research show that change management in the operational business when it comes to digitalization is still yet an unexplored topic.   Purpose: The purpose of the study is to investigate how the Swedish Police include digitalization in their operational business. The work is made possible through a mapping of the authority’s work with digitalization, which also aims to investigate how the goals from the Swedish Government’s digitalization strategy is taken care of. Further, the study aims to contribute with knowledge about how employees can be part of the work with changes within the authority but also in other organizations, that are faced with the same challenges.   Method: In order to fulfill the purpose of the study, a case study is applied as research strategy. When compiling the theoretical material and gathering the empirical material an iterative approach was used. The empirical material was gathered through qualitative interviews with employees at the Swedish Police.   Conclusions: Digitalization as a subject are represented in many of the authority’s documents, but only in general. The five goals from the digitalization strategy presented by the Swedish government are handled but only indirectly. The authority is managing their changes caused by the digitalization through their control model. This way of working is more used by the people working in the external environment. The resistance to use digitalized tools is greater from the people working in the internal environment. With a clearer management accounting system, the culture can change which will make digitalization a bigger part in the authority.

The County Administrative Board of Västerbotten is a complex organisation with ties to both the nearby municipal offices and the Swedish government. The government put high demands on the County Administrative Boards in the country when it comes to the time of processing different cases. During October 2017, a suggestion was submitted to the parliament considering the Boards’ processing times of cases being too long and sporadic, where they proposed that continuous work regarding effectivity in their work processes would help reduce the time and irregularity. The County Administrative Board of Västerbotten, with the help of the Bitstream project, decided to implement a new unit, a type of Project Management Office (PMO), in 2018 which was tasked to offer support and tools for the other units’ work processes. Bitstream is a Swedish-Norwegian project, which includes a collaboration between Umeå University, as well as several municipalities in northern Sweden, with the purpose of creating innovations in business modelling within the public sector. The unit, called process support, contains six employees whom originated from the unit for regional growth, and their task is to help the Boards’ units determine their processes during cases to resolve which sub processes are not time efficient. They also help identify the processes that are valuable for the client, which processes are necessary but does not create value, as well as those that do neither. While the implementation and the results of the process support have been fairly successful, the enforcement of the unit proved to be ineffectual, with several complications occurring. This study aims to research the best possible prerequisites to productively implement and administer a Project Management Office in the public sector. Due to most research on PMOs being focused on businesses and not state organisations, the need for such a study is present. Through interviews with five of the County Administrative Board of Västerbotten’s employees, documents from the Board and Bitstream project, and related research on PMO, we display several proposals of change the Board should apply as well as the prerequisites needed to effectively implement and administer a PMO in a state organisation.

Swedish hereditary kingship was not without its problems. In March 1792, Gustav III was assassinated leaving an immature heir to the throne. The direct succession of Gustav IV Adolf was impossible as he had not yet reached the age of majority. This example epitomises this study’s focal point –the hereditary kingship’s challenges. This is a study of the hereditary kingship’s formation and practices. It sheds light on how the hereditary kingship dealt with challenges through constitutional law and how the transfer of power was portrayed ceremonially. Closely connected with the transfer of power, are the underlying concepts of kingship. Normally the succession occurs through one king’s funeral and the following king’s coronation, however it could also take place through abdication or coup d’état. The study consists of two analytical parts. The first part aims to elucidate the formation and practices of the hereditary kingship with an exposé beginning in 1544: the establishment of the hereditary kingship. The second part focuses on the immaturity of Gustav IV Adolf up until he reached the age of majority in 1796. The findings show that the formation of the hereditary kingship and its practices display certain themes when power is transferred and when challenges are overcome. These includethe notion of unity, to be chosen, legality, to fulfil one’s role as ruler, and continuity. The results also show that hereditary kingship adapts to meet its challenges and that these themes are omnipresent and part of a constantly ongoing process when power is transferred. In Gustav IV Adolf’s case, the constitutional law dictated how the regiment was to be organised. In addition, his guardian Charles was granted Royal Authority and acted as Regent. The saying which composes the title of this study illustrates the natural transfer of power; albeit that this transpired gradually. The conclusion is a deepened understanding of the words: The king is dead, long live the king.

Det finns ett uttalat önskemål inom Sveriges statliga myndigheter är att finna lämpliga tillvägagångssätt för att kvantifiera växthusgaser, som en del i arbetet mot målet att bli förebilder inom miljöledningsarbete. Tillvägagångssätt som är praktiskt genomförbara, användbara och uppfyller myndigheternas behov och önskemål. Den här studien syftar till att identifiera och jämföra olika tillvägagångssätt för att kvantitativt bedöma utsläpp av växthusgaser. Det finns olika internationella etablerade tillvägagångssätt och i detta arbete studeras dess likheter och skillnader, föroch nackdelar. Den svenska statliga myndigheten SMHIs behov och önskemål exemplifieras i studiens frågeställningar och resultat. Studien är baserad på en litteraturstudie och material har bearbetats genom en analytisk induktion, där induktiv och deduktiv process använts. De etablerade riktlinjer och ramverk som valts ut att analyseras är Global Reporting Initiative (GRI), ISO-14064 och 2006 IPCC riktlinjerna. GRI används inte enbart till miljörelaterade frågor, det innehåller även perspektiv på sociala och ekonomiska frågor. Det innebär att det innehåller fler hållbarhetsperspektiv än IPCC 2006 och ISO 14064, då de enbart fokuserar på miljöperspektivet. I denna studie identifierades för- och nackdelar med samtliga valda tillvägagångssätt och vilket som lämpar sig för en statlig myndighet i Sverige beror vad myndigheten har för syfte. Är syftet att arbeta med att enbart kvantitativt bedöma skulle ISO 14064 eller IPCC 2006 vara applicerbara. Om syftet är att arbeta med alla perspektiv inom hållbarhet, så är GRI applicerbart. Det beror också på i vilken skala myndigheter vill göra sina bedömningar, på lokal, regional eller nationell nivå, eftersom den geografiska skalnivån skiljer mellan ISO 14064 och IPCC 2006. / There is a pronounced need within Swedish government agencies to find approaches for quantifying greenhouse gases, as part of their work towards the goal of becoming role models in environmental management. Approaches that are practically feasible, useful and meet the government agencies needs and wishes. This study aims to identify and compare different approaches to quantitatively assessing greenhouse gas emissions. There are different international established approaches, and this thesis has studied their similarities and differences, as well as pros and cons. The Swedish Government agencies SMHI's needs and wishes are exemplified in this study's questions and results. The study is based on a literature study and material has been processed through an analytical induction, using inductive and deductive processes. The established guidelines and framework chosen to be analyzed are Global Reporting Initiative (GRI), ISO 14064 and 2006 IPCC Guidelines. GRI is not only used for environmental issues, it also includes perspectives on social and economic issues. This means that it contains more sustainability perspective than IPCC 2006 and ISO 14064, who only focusing on the environmental perspective. This study identified the pros and cons of all the chosen approaches and if it is appropriate for a governmental agency depends. Is the purpose of working to quantitatively measure the ISO 14064 or IPCC 2006 is applicable. If the purpose is to work with all sustainability perspectives, GRI is applicable. It also depends on what scale government wants to make its calculations, at local, regional, or national level, as the geographic level of scale differs between ISO 14064 and IPCC 2006

Sedan Internet förändrade hur världen kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vår vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat på utvecklingen. Men för många råder ovisshet om hur sociala medier påverkar deras verksamhet. I synnerhet våra svenska myndigheter som har att förhålla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgående medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier påverkar arbetet med samhällskommunikation inom en kommunal förvaltning. Vi har därför gjort en kvalitativ studie av en kommunal förvaltning inom Kalmar kommun genom att intervjua de som arbetar med Facebook samt deras ledning. Våra huvudteorier är hämtade från Kent Asp, Jürgen Habermas och John B. Thompson. Vi har kommit fram till att Facebook är en samlingsplats för flera olika typer av interaktion med möjlighet till dialogisk masskommunikation genom nätverk. Medieinnehållet är ett konstant flöde av främst fatisk kommunikation men som för en myndighet öppnar för effektiv kriskommunikation. Informatörsrollen blir mer strategisk och medborgardialogen decentraliserad genom ökad kommunikation via Facebook. Sociala medier skapar ett nytt interaktionsfält som förstärker den borgerliga offentligheten och ökar möjligheten till deliberativ demokrati. På så sätt minskar tendensen för en mediekrati och ökar myndighetens makt över massmedierna. / Since Internet changed how the world communicates the technological development that followed and especially the social medias has meant a change of paradigms in our everyday communication. Even organizations have followed the trend, but for many there is an uncertainty about how social media affects their operations. Especially for our Swedish administrative authorities that have to act according to open records, freedom of speech and the citizen perspective. With this in mind we wanted to study how social medias affect the work with communication to society within a municipality. We therefore have made a qualitative study on Kalmar municipality by interviewing the ones who use Facebook as a work tool and their management. Our main theories are from Kent Asp, Jürgen Habermas and John B. Thompson. We have concluded that Facebook is a meeting place for several types of interaction with possibility to have dialogical mass communication through networks. The media content is a constant flow with mainly phatic communication that for an administrative authority opens up for effective crises communication. The public relations officers role becomes more strategic and the dialogue with the citizens becomes decentralized through increased communication through Facebook. Social medias create a new field of interaction that enhances the public sphere and increases the possibilities for a deliberative democracy. In that way the tendencies for a mediacracy decrease and the administrative authorities power over media increase.

Titeln på denna studie är Internalisering av kategoriella par i form utav homosexuella asylsökande. Studiens syfte är att undersöka om och hur föreställningar utifrån ett heteronormativt synsätt, hos handläggaren på Migrationsverket, påverkar asylprövningen av homosexuella. Studien berör hur diskursen i samhället formar föreställningar av den homosexuelle mannen och hur dessa föreställningar blir gällande inom myndighetsutövningen vid Migrationsverket. Studien utgår från teorier av Michel Foucault, samt är kompletterad och avgränsad med hjälp av andra teorier, bland annat Queerteorin. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av sju handläggare vid Migrationsverket, verksamma vid två olika kontor i Stockholm. Undersökningen visar att föreställningar om homosexuella förekommer inom Migrationsverket och att detta kan påverka utfallet av asylprövningen. Migrationsverket arbetar själva med dessa frågor genom utbildning av sin personal, vilket tyder på en insikt kring problematiken. Denna studie är en del av min kandidatexamen på Södertörns Högskola inom Socialt arbete med storstadsprofil. / The title of this study is The internalization of categorical pairs in the form of gay asylum seekers. The purpose of the study is to investigate whether and how the preconceived view of homosexuals from a hetero normative perspective, by desk officers at the Swedish Migration Board, affects the asylum trial of homosexuals. The study addresses how the discourse in society forms perceptions of the gay man, and how these perceptions become effective within the exercising of authority at the Swedish Migration Board. This study relies on several theories of Michel Foucault and it is supplemented and delimited by other theories, including Queer Theory. The study is based on interviews with seven desk officers at the Swedish Migration Board, active at two different offices in Stockholm. The investigation shows that perceptions of homosexuals occur at the Migration Board and that this may affect the outcome of the asylum trial. The Swedish Migration Board is working with these matters through education of their personnel, suggesting an awareness of the problem. This study is a part of my bachelor´s degree at Södertörn University in Social Work with urban profile.

Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem. Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan. I studien har fyra anställda på myndigheten CFL intervjuats för att kartlägga om begreppet hållbar utveckling är förankrat och integrerat i organisationen, vilken typ av miljöundervisning som bedrivs på myndigheten idag och kartlägga vad de fyra anser om de styrdokument som skall stödja dem i utbildningen. En enkät har även skickats ut till respondenterna efter genomförda intervjuer för att yterligare säkerställa de resultat som genererades i intervjuerna. För att undersöka myndighetens förutsättningar för att generera positiv miljöpåverkan har även en kortare dokumentanalys genomförts på myndighetens miljöpolicy. Av studien framkommer att den miljöutbildning som bedrivs på myndigheten idag i stor utsträckning kan likställas vid normerande miljöundervisning. I och med att denna undervisningsform tillämpas får det till följd att myndigheten inte genererar den positiva miljöpåverkan man har möjlighet att göra. Studien visar också att respondenterna har svårt att se sambanden och knyta ihop de aspekter som ingår i hållbar utveckling, d.v.s. ekonomiska, ekologiska och sociala frågor. Hållbar utveckling är inte heller integrerat i tillräckligt stor omfattning i myndighetens verksamhet och därmed beaktas inte de indirekta miljöeffekterna myndigheten orsakar i tillräcklingt stor omfattning. Inte heller miljöpolicyn är anpassad för att ta upp den indirekta miljöpåverkan som myndigheten orsakar. Slutsatsen i studien är att myndigheten först och främst måste integrera begreppet hållbar utveckling i högre utsträckning i verksamheten för att generera positiv miljöpåverkan och samtidigt beakta den indirekta miljöpåverkan man orsakar. För att detta skall vara möjligt måste man öka den interna kunskapen angående miljöfrågor och hållbar utveckling bland personal. I detta sammanhang kan Ledningsens roll inte underskattas utan måste tydligt visa att man menar allvar. Det är viktigt att beslut, strategier och riktlignjer genomlyses med utgågspunkt från indirekta och direkta miljökonsekvenser för att verksamheter vid CFL skall kunna bli långsiktigt hållbara.

The purpose of this thesis was to map and analyze how ITIL works together with SaaS in a specificproject at a company. This study has not only confirmed that ITIL and SaaS can work together, but hasalso produced recommendations for specific areas worth focusing on during implementation of thesetwo techniques. It’s worth mentioning that these recommendations have been produced from a veryspecific context and that customization of said technologies needs to be made to fit each organization.The results from this study implies that there might be a connection between the choice of developmentmethodology and how one chooses to deliver and maintain said product. This might be seen as trivialbut is highly relevant for new actors in the market, and something that should be mentioned in the officialITIL documentation. The same goes for customization of ITIL and SaaS. The results of this study mightlook different if the case study company had been using another development methodology.Earlier research made by Karkošková and Feuerlicht (2014) is confirmed, where one of their hypothesesis that there needs to be extra customization between the cloud (SaaS) and ITIL. They continue theirwork by successively adapt ITIL to SaaS from a consumer perspective. In their paper, they also mentionthe importance of beginning this adaption from the other end; the service provider perspective. Thisthesis begins said perspective, and not only starts to analyze, but also produce four recommendations onhow to proceed with the adaption of ITIL and SaaS. / Syftet med denna studie var att kartlägga och analysera hur ITIL fungerar tillsammans med SaaS i ettbefintligt uppdrag hos ett företag. Denna studie har inte bara bekräftat att ITIL och SaaS fungerartillsammans, den har även tagit fram rekommendationer för vad som tål att fokusera extra på under enimplementationsprocess när organisationen använder SaaS som sin leveransmetodik. Det bör docknämnas att dessa rekommendationer är utarbetade från ett väldigt specifikt fall, och att anpassa lösningarefter organisationerna alltid är och bör vara av hög prioritet.Studien antyder också att det finns ett samband mellan valet av utvecklingsmetodologi och hur mansedan ska leverera och hålla utvecklingen uppdaterad. Detta kan ses trivialt men är relevant för nyaaktörer på marknaden, något som bör antydas i ITIL:s dokumentation. Detsamma gäller anpassning avITIL och SaaS. Hade studiens resultat sett annorlunda ut om företaget istället använt en annanutvecklingsmetodik?Tidigare forskning av Karkošková och Feuerlicht (2014) bekräftas också, där en av deras hypoteser äratt det krävs extra anpassning mellan molnet och ITIL, varpå de börjar med att teoretiskt anpassa dessatvå begrepp, men endast från ett konsumentperspektiv. De nämner att steg två hade varit att anpassa frånett leverantörsperspektiv, och det är precis det som denna studie gör. Arbetet med att anpassa ITIL ochSaaS praktiskt är påbörjat och kan fortsätta att byggas upp av kommande studier. Denna studieproducerar även fyra rekommendationer till anpassningsarbetet.