I denna studie presenteras förhållandet mellan barriärer och möjligheter för organisatoriskt lärande för en tillfällig krisorganisation i en offentlig myndighet. Syftet med uppsatsen är att studera hur en svensk myndighets tillfälliga krisorganisations lärande såg ut under coronapandemin. En studie genomförs på Socialstyrelsens tillfälliga krisorganisation som ett exempel på fenomenet. Studien genomfördes via intervjuer med stabschefer på Socialstyrelsens krisorganisation samt genom insamling av sekundärdata. Resultatet av studien visar att det organisatoriska lärandet för Socialstyrelsens krisorganisation har påverkats av krisorganisationens tillfälliga natur. Därutöver tycks organisationsminne potentiellt ha skapat både barriärer och möjligheter för det organisatoriska lärandet. Även externa aktörer samt politiska påtryckningar har potentiellt skapat barriärer. I fallet med Socialstyrelsens krisorganisation verkar ansvarsskyldighet inte ha påverkat det organisatoriska lärandet.

Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en svensk statlig myndighet. Detta gjordes genom att mäta den upplevda balansen och dess påverkan av flexibelt arbetssätt, kön, hemmaboende barn samt ledande befattning. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades ut till anställda på myndigheten och data från N = 205 respondenter analyserades med hjälp av oberoende t-test, tvåvägs-ANOVA, envägs-ANOVA samt Welch’s ANOVA. Studiens resultat både bekräftar och strider mot tidigare forskning på området och bidrar med en nutidsbild av upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en statlig myndighet. Resultatet visade signifikanta skillnader i den upplevda balansen både beträffande flexibelt arbete, kön och huruvida medarbetare hade hemmaboende barn. Inga signifikanta skillnader påvisades beträffande ledande befattning.

<p>Citizens’ interaction with governments is an area with unique implications for channel management. Governments need to take the citizens perspective into further consideration in order to be successful in delivering high-quality e-services. This paper aims to determine if a categorization of citizen-initiated contacts from a citizen-centric perspective can be a valuable basis for decisions regarding e-service development. The study consisted of three steps. The first step was an examination of the existing related literature, which resulted in the uncovering of the most important aspects of citizens channel choice. The second step consisted of an elaboration of a classification based on perceived task characteristics and a subsequent matching of the categories to desirable channel characteristics. The third and final step consisted of an application of the proposed categorization on a content management system containing all citizen-initiated contacts in a Swedish municipality. The application indicated that the proposed categorization could possibly be used to guide investments in e-services towards a channel-appropriate direction.</p>

<p>Ämnet för denna uppsats är tillsynen av enskilda hvb-hem</p><p>för minderåriga. Syftet är att titta närmare på hur denna tillsyn egentligen fungerar i tre valda län – Örebro, Halland och Skåne. Uppsatsens huvudfråga handlar om hur tillsynen går till, om riktlinjer finns samt om dessa efterföljs. Uppsatsen har en explorativ ansats och information</p><p>har sökts främst genom e-post-kontakt med olika instanser men också via Internet och litteratur.</p><p>Det har visat sig att tillsynen oftast följer framtagna riktlinjer i någon form, att den sker via föranmälda besök på hvb-hemmen där tillsynsmännen tittar på dokumentation, rutiner,</p><p>personal samt behandlingsarbetet. Tillsynen fyller den funktion den avser, däremot är funktionen bristfällig. Det har också framkommit att klienten inte är huvudpersonen för</p><p>tillsynen. Ett vårddygn kostar från 1500 kronor och uppåt. Gällande vårdutfallet råder stor förvirring och de flesta har ej svarat utifrån sina åsikter. Vår slutsats är att tillsynen inte</p><p>fungerar som den borde då det mest väsentliga – vårdutfallet – inte utvärderas. Bra riktlinjer finns, men dessa följs inte fullt ut. Dessutom följer inte alla samma riktlinjer, vilket är väldigt underligt då det handlar om samma slags vård inom samma åldersgrupp.</p> / <p>The subject for this essay is the inspection of privately owned homes for treatment or living for minors. The purpose is to look closer at how this inspection works in three different counties – Örebro, Halland and Skåne. The main questions at issue are how the inspection is executed, if there are guidelines and if they are used. This essay has an explorative theme and the information has been searched foremost through email-contacts with the different authorities but also through the internet and in litterature.</p><p>We have learned that the inspection most often follow guidelines of some sort, that the inspection is pre-announced and that the inspectors foremost looks at documentation, routines, staff and how the treatment is carried out. The inspections do what is intended, but we feel that the intention is insufficient. We have also found that the client is not the focus of the inspection, at least not the primary one. The cost for treatment starts at 1500 krona per day and night, but is often higher. Concerning what the county administrative board and the local authorities think about the result of treatment, we have found that they do not really know what the result is and they do not answer what they personally think. Our conclusions are that the inspection does not work the way it ought to since the most important thing – the result of treatment – has not been evaluated enough. Good guidelines exists but are not used sufficiently. Also, not all use the same guidelines which we find strange since it all concerns the same kind of treatment.</p>

<p>Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.</p><p>Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.</p><p>Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet. Sedan ungdomarna blev drogfria har relationen med familjen förbättrats. Samtliga umgås mest med andra antisociala ungdomar, vilket antagligen har haft betydelse för deras egen negativa utveckling. När det gäller relationen till myndigheter hade alla negativa erfarenheter av socialtjänsten och myndigheterna har troligen inte haft någon inverkan på ungdomarnas livssituation. Det har framkommit att samtliga ungdomar bär på skam- och skuldkänslor och att de ofta blir aggressiva när de är påverkade.</p> / <p>This qualitative study aims to examine what characterizes the adolescent’s social relations. More specific, we are interested in examining the adolescent’s relations to family, friends and authorities ii) which emotions the adolescent’s associate with their drug abuse and/or crime and iii) what importance the relations have had for development of drug abuse and/or crime.</p><p>We performed four interviews with youths registered in a treatment clinic for drug abuse. The adolescents have been in treatment for one to six months. The questions were asked from an interview-guide based on the purpose of the essay, previous research and theory.</p><p>Our previous research consists of studies concerning the impact social relations have on youth with serious social problems such as drug abuse and crime. The theories are about social bonds, shame, guilt, pride and Hirschi’s social control theory.</p><p>The result of the study shows that all respondents had weak social bonds to their parents during their childhood and until they ended their drug abuse. That has probably influenced their drug abuse and/or crime development. The adolescent’s relation with their families has improved since they got drug-free. They all spent time with other antisocial youths which probably had an impact on their own negative development. Concerning their relations to authorities they all had negative experiences of the social services and the authorities have most likely not had an impact on the youths life-situation. It emerged that they all carried feelings of shame and guilt and that they all became aggressive when they were under the influence of alcohol and drugs.</p>

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet. Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori. Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori. Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet. Sedan ungdomarna blev drogfria har relationen med familjen förbättrats. Samtliga umgås mest med andra antisociala ungdomar, vilket antagligen har haft betydelse för deras egen negativa utveckling. När det gäller relationen till myndigheter hade alla negativa erfarenheter av socialtjänsten och myndigheterna har troligen inte haft någon inverkan på ungdomarnas livssituation. Det har framkommit att samtliga ungdomar bär på skam- och skuldkänslor och att de ofta blir aggressiva när de är påverkade. / This qualitative study aims to examine what characterizes the adolescent’s social relations. More specific, we are interested in examining the adolescent’s relations to family, friends and authorities ii) which emotions the adolescent’s associate with their drug abuse and/or crime and iii) what importance the relations have had for development of drug abuse and/or crime. We performed four interviews with youths registered in a treatment clinic for drug abuse. The adolescents have been in treatment for one to six months. The questions were asked from an interview-guide based on the purpose of the essay, previous research and theory. Our previous research consists of studies concerning the impact social relations have on youth with serious social problems such as drug abuse and crime. The theories are about social bonds, shame, guilt, pride and Hirschi’s social control theory. The result of the study shows that all respondents had weak social bonds to their parents during their childhood and until they ended their drug abuse. That has probably influenced their drug abuse and/or crime development. The adolescent’s relation with their families has improved since they got drug-free. They all spent time with other antisocial youths which probably had an impact on their own negative development. Concerning their relations to authorities they all had negative experiences of the social services and the authorities have most likely not had an impact on the youths life-situation. It emerged that they all carried feelings of shame and guilt and that they all became aggressive when they were under the influence of alcohol and drugs.

Ämnet för denna uppsats är tillsynen av enskilda hvb-hem för minderåriga. Syftet är att titta närmare på hur denna tillsyn egentligen fungerar i tre valda län – Örebro, Halland och Skåne. Uppsatsens huvudfråga handlar om hur tillsynen går till, om riktlinjer finns samt om dessa efterföljs. Uppsatsen har en explorativ ansats och information har sökts främst genom e-post-kontakt med olika instanser men också via Internet och litteratur. Det har visat sig att tillsynen oftast följer framtagna riktlinjer i någon form, att den sker via föranmälda besök på hvb-hemmen där tillsynsmännen tittar på dokumentation, rutiner, personal samt behandlingsarbetet. Tillsynen fyller den funktion den avser, däremot är funktionen bristfällig. Det har också framkommit att klienten inte är huvudpersonen för tillsynen. Ett vårddygn kostar från 1500 kronor och uppåt. Gällande vårdutfallet råder stor förvirring och de flesta har ej svarat utifrån sina åsikter. Vår slutsats är att tillsynen inte fungerar som den borde då det mest väsentliga – vårdutfallet – inte utvärderas. Bra riktlinjer finns, men dessa följs inte fullt ut. Dessutom följer inte alla samma riktlinjer, vilket är väldigt underligt då det handlar om samma slags vård inom samma åldersgrupp. / The subject for this essay is the inspection of privately owned homes for treatment or living for minors. The purpose is to look closer at how this inspection works in three different counties – Örebro, Halland and Skåne. The main questions at issue are how the inspection is executed, if there are guidelines and if they are used. This essay has an explorative theme and the information has been searched foremost through email-contacts with the different authorities but also through the internet and in litterature. We have learned that the inspection most often follow guidelines of some sort, that the inspection is pre-announced and that the inspectors foremost looks at documentation, routines, staff and how the treatment is carried out. The inspections do what is intended, but we feel that the intention is insufficient. We have also found that the client is not the focus of the inspection, at least not the primary one. The cost for treatment starts at 1500 krona per day and night, but is often higher. Concerning what the county administrative board and the local authorities think about the result of treatment, we have found that they do not really know what the result is and they do not answer what they personally think. Our conclusions are that the inspection does not work the way it ought to since the most important thing – the result of treatment – has not been evaluated enough. Good guidelines exists but are not used sufficiently. Also, not all use the same guidelines which we find strange since it all concerns the same kind of treatment.

Att genomföra större förändringar i en organisation är svårt och förändringsarbete i Försvarsmakten har visat sig vara mycket svårt. Uppsatsen vill besvara problemformuleringen:Hur kan förutsättningar till förändring i Försvarsmakten analyseras och beskrivas?För att få en bredd på angreppssättet kommer en systemperspektiv ansats att antas och tre olika teoretiska perspektiv kommer att användas för att analysera och beskriva förutsättningar för förändring i FM. För att få ytterligare djup i förståelsen för förändringsproblematiken kommer en teoritriangulering att genomföras. De olika perspektiven erbjuder olika möjligheter till förståelse och resultatet visar tydligt att förutsättningar för förändring i Försvarsmakten både kan beskrivas och analyseras. De befintliga strukturerna i FM är synliga och medger att organisationen, dess strukturer och individer kan analyseras för att beskriva det som föreligger idag och det som kan planeras och skapas inför förändringsarbeten. Varje perspektiv bidrar med sin unika del och de gemensamma beröringspunkterna bidrar till att skapa ett helhetsperspektiv för förståelse. De skilda vetenskapliga skolorna befruktar varandra med insiktsfulla vinklingar. Teoritrianguleringen indikerar att tid är viktigt vid analys eller planering av ett förändringsarbete och att perspektivens giltighet beror på när i en förändringsprocess de appliceras. Under olika faser i ett planerat förändringsarbete kan perspektiven bidra på olika sätt och samtliga perspektiv tillför kunskap i en förändringsprocess. Teoritrianguleringen visar vikten av att kunna förhålla sig till flera verktyg (perspektiv) och flera skolor vid genomförandet av en förändring i en organisation.  Försvarsmakten är en komplex organisation och samtliga perspektiv beskriver problem sammanknippade med förändringsarbete. De beskrivna problemen skiljer sig i omfattning och art vilket indikerar att enbart ett perspektiv inte kan erbjuda en heltäckande förklaring. Försvarsmakten har stora utmaningar framför sig då det gäller förändringsarbete, oavsett ur vilket perspektiv organisationen väljer att se det.

Utmätning är av betydelse för att vi ska kunna ha ett fungerande kreditsamhälle. Genom att tvångsvis förmå någon att utföra en prestation kan ses som ett skydd för parter i ett avtal eller kreditinstitut.   År 2013 tvångsutmättes en fastighet för en skatteskuld på 6 721 kronor. Fallet prövades i Europadomstolen där Sverige förlorade målet. Domstolen riktade kritik mot Sverige och mot systemet som sådant. Utmätningen hade utförts i enlighet med svensk rätt, men stred mot Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Trots kritiken har den svenska lagstiftningen inte förändrats särskilt mycket.   Vid utmätning är det viktigt att det råder balans mellan borgenärens rätt att få sina fordringar betalda och gäldenärens rättigheter att inte betala inkorrekta skulder. Detta verkar i praktiken vara en mycket svår avvägning för Kronofogden som exekutiv myndighet. Vidare finns det andra brister med utmätningsförfarandet. Värdeförstöringen som sker vid utmätning är ett exempel.   Att svensk lagstiftning kan strida mot Europakonventionen är något som i så fall påverkar rättssäkerheten. Här uppstår emellertid frågan vad rättssäkerhet egentligen innebär. Trots att många rättsvetenskapsmän eller kvinnor och praktiskt verksamma jurister har beskriver ofta rättssäkerhet utifrån samma rättssäkerhetsfaktorer, men någon enhetlig definition av rättssäkerhet verkar således inte existera. / Execution is important in order for us to have a functioning credit market. By obligating someone to complete a performance can be seen as a protection for parties to an agreement or credit institution.  In 2013, a property was executed for a tax debt of 6 721 SEK. The case was tried in the European Court of Justice where Sweden lost the case. The court addressed criticism against Sweden and the system as such. The detention had been in accordance with Swedish law but violated the European Convention and Human Rights. Despite the criticism, Swedish legislation has not changed.  Regarding the execution procedure it is important that there is a balance between the creditor's right to receive his debts and the debtor's rights. In reality, this seems to be a very difficult balance for Kronofogden as an executive authority. Furthermore, there are other problems regarding the execution procedure. For example, the value destruction that occurs in execution procedure.   The fact that Swedish legislation violates the European Convention is something that can affect rule of law. Here, however, the question arises what rule of law really means. Although many lawyers have often described rule of law based on the same legal certainty, but a uniform definition of rule of law does not seem to exist.

IT-system är något som finns nästan överallt, även i myndigheter. Dessa system har många gånger en betydande roll för verksamheten, och kravhanteringsprocessen är central för att systemen ska stödja verksamheten som tänkt. IT-system som används inom Försvarsmakten ska uppfylla ett stort antal säkerhetskrav, vilka många härstammar från styrdokumentet Krav på Säkerhetsfunktioner (KSF). Dessa krav är på hög nivå och ger utrymme för tolkning. Denna uppsats syftar till att studera hur kunskap från kravhanteringsprocessen kan återanvändas; till exempel krav, kravtolkningar, eller arbetssätt. Studien har utförts genom att intervjua konsulter på Lüning Consulting, vilka jobbar nästan uteslutande mot Försvarsmakten, och analyserats med en modell för återanvändning inom kravhantering. Studien visade att kontext, organisation och sekretess är tre nyckelfaktorer som måste tas hänsyn till för att myndigheter ska kunna införa återanvändning. Den tydliga byråkratin, med lagar och styrdokument, kan både möjliggöra och hindra återanvändning, och att återanvända utan kontext i åtanke kan få konsekvenser. Då många myndigheter hanterar sekretessbelagd information, må det vara personuppgifter eller försvarshemligheter, är det också av stor vikt att förstå när återanvändning helt enkelt inte är möjlig. / IT systems are present almost everywhere, even in government authorities. These systems have a significant role for the business, and the requirement management process is an important part in making sure that systems are supporting the business as intended. IT systems used in the Armed Forces must meet a large amount of security requirements, many of which derive from the Krav på Säkerhetsfunktioner (KSF) document. These are high level requirements, which allow for interpretation. This essay seeks to examine how knowledge from the requirements engineering process can be reused; e.g. requirements, requirements interpretations, or work methods. The study was conducted by interviewing consultants at Lüning Consulting, which work almost exclusively with the Armed Forces. The data is analyzed by using a model for reuse in requirements engineering. The study shows that context, organization and confidentiality are three key factors that must be taken into account in order for authorities to reuse knowledge from the requirements engineering process. The bureaucracy, with laws and control documents, can both enable and prevent reuse, and reuse without context in mind can have negative consequences. Since many authorities handle confidential information, may it be personal data or defense secrets, it is also important to understand when reuse is simply not possible