The Covid-19 pandemic has had a great impact on the society and its inhabitants and this is first and foremost a result of the closed national borders and limited opportunities to travel. Despite these societal restrictions it was stated in a press release that the seizures of drugs had increased in quantity during the pandemic. Because of this it is of interest to examine such a highly topical phenomenon and to see which factors contributed to these results. The purpose with this study is to examine if the concerned authorities experience any change in the drug smuggling to Sweden during the Covid-19 pandemic and to examine possible factors that can be contributing to these changes. In the results it was presented that the reason for the change in seizure statistics was changing methods made by the smugglers and how the drugs were being transported. This is a consequence due to possibilities that were no problem to use earlier were all of the sudden impossible to use due to prevailing societal situations. Further on is the statistics a result of change in working methods within the crime preventing authorities regarding how to place their resources. Encrochat was also a contributing factor to why the statistics are the way it is. Finally it is worth to mention that since the Covid-19 pandemic is an ongoing phenomenon it is problematic to draw an actual conclusion regarding which factors contribute to why the statistics look the way it does and which ones that do not contribute. Because of this it is of high relevance to examine this phenomenon once again when the pandemic is over to be able to figure out if the pandemic was the main reason to why the development in the statistics looks the way it does or if there are any other factors that has had a bigger part in this. / Covid-19 pandemin har haft en stor påverkan på samhället och dess invånare och detta är främst ett resultat av stängda landsgränser och begränsade resmöjligheter. Men trots dessa samhällsrestriktioner uttalade Tullverket sig i ett pressmeddelande att beslagen av narkotika har ökat i mängd under pandemin. Det var därför av intresse att undersöka ett sådant högaktuellt fenomen och se vilka faktorer som bidrog till detta resultatet som Tullverket presenterade. Syftet med studien är att undersöka om berörda myndigheter upplever att det finns någon förändring i narkotikasmugglingen till Sverige under Covid-19 pandemin jämfört med innan pandemin samt att undersöka vilka möjliga faktorer som kan vara bidragande till dessa förändringar. I resultatet från intervjuerna framkom det att anledningen till den förändrade beslagsstatistiken är ändrade metoder från smugglarna och hur de transporterar narkotikan. Detta är en konsekvens av att de möjligheter som tidigare inte var några problem att använda helt plötsligt inte längre är möjliga på grund av rådande samhällssituation. Vidare är statistiken ett resultat av förändrade arbetsformer inom de brottsförebyggande myndigheterna vad gäller hur myndigheterna ska placera sina resurser och vart det är störst sannolikhet att narkotikan kommer in till Sverige. Informanterna belyste även Encrochat som en bidragande faktor till varför statistiken kan se ut som den gör, flera ärenden har gått till åtal till följd av upplösningen av Encrochat och kriminella nätverk har varit tvungna att omorganiseras. Slutligen är det värt att nämna att eftersom Covid-19 pandemin är ett pågående fenomen är det problematiskt att dra en slutsats gällande de faktiska bidragande faktorerna till varför statistiken ser ut som den gör. Det är därför av hög relevans att undersöka fenomenet på nytt när pandemin över för att undersöka om pandemin verkligen var den huvudsakliga faktor till varför utvecklingen ser ut som den gör eller om det finns andra faktorer som har haft större roll.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur handlingar som inte är allmänna handlingar hanteras av tre statliga myndigheter. Utgångspunkten är att det kan finnas handlingar som inte faller in under definitionen allmänna handlingar som kan vara intressanta för eftervärlden och att de riskerar att rensas bort för att det inte finns något regelverk som styr hur de ska hanteras. Att de raderas utan att deras informationsvärde bedöms utifrån de syften med arkivbildningen som anges i Arkivlagen. För att nå syftet har jag använt mig av två frågeställningar. Fråga 1 - Hur resonerar myndigheterna kring bevarande och gallring av handlingar som inte är allmänna? och fråga 2 - Vilka utmaningar upplever myndigheter vid bevarande och gallring av dessa handlingar? För att svara på frågorna valde jag att genomföra en fallstudie. Jag genomförde intervjuer med anställda vid två myndigheter. Jag gjorde dessutom en autoetnografisk undersökning utifrån intervjufrågorna på den myndighet jag själv arbetar. Resultatet av studien visar att handlingar som inte är allmänna sparas i väldigt stor utsträckning. Men att de inte sparas för att de är intressanta för eftervärlden utan för att de inte går att ta bort dem eller för att det är för komplicerat eller dyrt att radera dem. I den digitala världen sparas i stort sätt allt som skapas. Detta passiva bevarande gör att man inte har full kontroll över informationen. Man vet inte riktigt vad arkivet innehåller eller vad det berättar. Handlingar som inte är färdigställda och aldrig varit av intresse för verksamheten i stort utan enbart för enskilda anställda som stöd i deras arbete kommer exempelvis att bli del av arkivet. Dessutom kan känsliga uppgifter i arbetsmaterial komma att bli offentliga eftersom handlingar som tas om hand för arkivering automatiskt blir allmänna handlingar. Tekniken styr i stor utsträckning vad som bevaras och inte arkivaspekten.

Samhället blir mer digitaliserat och fler människor kopplar upp sig mot Internet. Detta innebär att många arbetsuppgifter som hanterar känsliga uppgifter nu utförs på datorer. Det finns även många tjänster som kräver personligauppgifter för att registrera sig och kontouppgifter för att beställa varor eller prenumerera till tjänsten. Denna information är av intresse för brottslingar som kan använda denna för att tjäna pengar. Som en konsekvens av detta har användningen av lösenord ökat och för att försäkra att starka lösenord skapas följs riktlinjer. Dessa lösenordsriktlinjer skapas och sprids ofta utav myndigheter och andra expertorganisationer. Dock saknar de källor för var riktlinjerna kommer ifrån och en förklarning för hur de skapades. För att belysa detta ämnar studien att eftersöka riktlinjernas ursprung och vad dessa baserades på. Detta är en kvalitativ studie där intervjuer gjorts med informationssäkerhetspecialister från tre myndigheter och en expertorganisation. För att bearbeta data från dessa intervjuer har en tematisk analys utförts för att identifiera de olika källorna som använts vid skapandet av riktlinjerna. Studiens resultat visar att motivationen för riktlinjerna varierar mellan organisationerna. Detta kan observeras genom skillnader i deras målgrupp och fokus. Det har även visat sig att det inte finns några studier att hänvisa till. Dock är ett genomgående mönster att källorna för riktlinjerna ofta verkar vara baserade på de anställdas erfarenheter och expertis. Förutom detta tas inspiration för riktlinjerna från organisationer som NIST. / Society is getting more digitalized and more people are connecting to the Internet. This means that a lot of work that handles sensitive information is now done using computers. There is also a lot of services that requires personal information for registration and bank account information to order wares or subscribe to the service. This information is of interest to criminal who can use it to make money. Because of this the use of passwords has increased and to make sure that strong passwords are created guidelines are adhered to. The password guidelines are created and spread by authorities and expert organizations. However, there are no sources for where the guidelines came from or an explanation for how they were made. To shine a light on this, the study aims to explain the guidelines origins and what they were based on. This is a qualitative study where interviews were done with information security specialists from three governmental bodies and one expert organization. After the interviews were completed and data collected, they were analyzed using thematic analysis to identify the sources that were used during the creation of the guidelines. The study’s results show that the motivation for the guidelines vary. This can be observed through the differences in target group and focus. It also appears like there are no studies which could be referred to. Although there is a consistent pattern that the sources for the guidelines often seems to be based on the experiences and expertise of their employees. Except for this, inspiration is also drawn from organizations such as NIST.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur personer som i yrket möter kvinnor som har varit utsatta för våld i nära relationer upplever att mörkertalet för våldet ser ut, orsaker till anmälningsbenägenhetens låga nivå, samt hur Polisens arbete upplevs fungera mot våld i nära relationer. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer i Gävleborgs län, som genom arbetet mött kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Uppsatsen undersökte hur intervjupersonerna som arbetar på myndigheter som Polismyndigheten och Socialtjänsten samt organisationer som kvinnojourer eller brottsofferjourer uppfattar mörkertalet och dess orsaker. I resultatet framkom att den våldsutsatta individens individuella förutsättningar uppfattades styra sökandet efter stöd. Ävenbemötandet från myndigheter och andra organisationer var avgörande. Andra framträdande slutsatser var att intervjupersonerna hade uppfattningen att Polisens arbete behövde förbättrad kompetens för området våld i nära relationer, trots att de flesta var nöjda med Polisens arbete. Mörkertalet upplevdes vara okänt och svårdefinierat. / The aim for this study was to research the perception of hidden statistic according to workers that meet victims of domestic violence and causes for the low level of propensity to report. As well as research how, the policing works against domestic violence. This was implemented through qualitative semi-structured interviews with people in Gävleborg, who works with victims of domestic violence. The study showed the perceptions of the people working at authorities like the Police, Social services, or voluntary organizations like girl- and women’s shelters. It emerged that victims' individual and interpersonal prerequisites perceived as guiding their help-seeking but that reply from the authorities was crucial. Other prominent conclusions were that interviewees inherited the perception that policing had to improve their knowledge and competence in this field, despite the majority were satisfied with the policing. The interviewee’s thought hidden statistics has unknown extent and is difficult to define.

Background: Previous research has shown that an expectation gap exists between the public and auditors. It has also shown that there is a strong link between the expectation gap and in detecting fraud. Like the public's expectations, there is an imbalance between the authorities and auditors' expectations of the auditor's role. They expect more from the auditors than the auditors think they can provide. This leads to disagreement between the parties. When the auditor has expectations that do not correspond to what the auditor considers to be their role, they end up in a role conflict. The authorities' interest in using the auditor as a law enforcement actor can be a contributing factor to the expectation gap, as the legislation lacks clear guidance and it creates scope for authorities to formulate their own expectations. Based on all of the above, it is interesting to investigate how the Swedish Tax Agency and the economic crime authority view the auditor's responsibility in detecting fraud. Questions: How do authorities view the auditor’s responsibility in detecting fraud? Purpose: The purpose of the essay is to investigate how Ekobrottsmyndigheten (the economic crime authority) and Skatteverket (the swedish tax agency) view the auditor’s responsibility in detecting fraud. The intention is to explain and describe what expectations these authorities have of the auditor in detecting fraud. Method: A qualitative method has been applied in this essay where data collection happened through five semi-structured interviews with people from a certain authority. A strategic selection was made where informants were chosen due to their specific workplace, which is either the Economic Crime Authority or the Swedish Tax Agency. Results and conclusion: The results show that the authorities look at the auditor's role according to legislation, thus no expectation gap arises. The authorities do not expect the auditor to actively seek or look for financial crime or be held liable for financial scandals without cause. On the other hand, the authorities consider that the auditor is an important player in reducing financial crime and expect the auditor to fulfill his reporting obligation when fraud is discovered. / Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att ett förväntningsgap existerar mellan allmänheten och revisorer. Det har även visat att ett starkt samband finns mellan förväntningsgapet och i att upptäcka bedrägerier. Likt allmänhetens förväntningar finns det en obalans mellan myndigheterna och revisorer förväntningar på revisorns roll. De förväntar sig mer från revisorerna än revisorerna tror de kan tillhandahålla. Detta leder till oenighet mellan parterna. När revisorn har förväntningar som inte stämmer överens med vad revisorn anser är deras roll hamnar de i en rollkonflikt. Myndigheterna intresse i att använda revisorn som brottsbekämpande aktör kan vara en bidragande faktor till förväntningsgapet eftersom lagstiftningen saknar tydlig vägledning och det skapar utrymme för myndigheter att formulera egna förväntningar. Med utgångspunkt av ovanstående är det intressant att utreda hur Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Problemformulering: Hur ser myndigheter på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Avsikten är att förklara och beskriva vilka förväntningar dessa myndigheter har på revisorn i att upptäcka bedrägerier. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i denna uppsats där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem personer från myndigheter. Ett strategiskt urval gjordes där informanterna valdes med anledning av deras specifika arbetsplats, vilket är antingen Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket. Resultat och slutsats: Resultatet visar att myndigheterna ser på revisorn roll enligt lagstiftning därmed uppstår inte förväntningsgap. Myndigheterna förväntar sig inte att revisorn aktivt ska söka eller leta efter ekonomisk brottslighet eller hållas ansvariga för finansiella skandaler utan grund. Däremot anser myndigheterna att revisorn är en viktig aktör i att minska ekonomisk brottslighet och förväntar sig att revisorn uppfyller sin anmälningsskyldighet när bedrägerier upptäcks.

Studiens syfte är att undersöka vad som driver individer till att begå brott, vilka bidragande faktorer som avgjort att de ex-kriminella valt att lämna sin kriminella karriär, och hur socialtjänsten och arbetsförmedlingen hjälpt de ex-kriminella under vägen ut ur det kriminella livet. Studien belyser även vilken specifik händelse som varit vändpunkten för ex-kriminella och deras beslut att bli avhoppare. Hur ex-kriminellas återintegrering in i samhället sett ut samt hur samhället, myndigheter samt deras omgivning bemött dem under utträdesprocessen.Det empiriska underlaget består av kvalitativa intervjuer med fem personer som tidigare varit kriminella. Med stöd av teorier och tidigare forskningen har en analys gjorts av intervjusvaren. Faktorer såsom familjeförhållanden, ogynnsam skolgång, brottsbelastad kamratkrets samt rastlöshet, spänningssökande och bristande ekonomiska tillgångar har varit orsaker till att individer tenderar att utveckla ett kriminellt beteende. Resultatet visar även att samtliga intervjupersoner hade en utmärkande händelse som orsakade vändpunkten i deras liv. Fyra av de fem deltagarna som medverkade beslutade även att flytta till ett annat land/stad för att påbörja ett nytt liv med nya möjligheter samt reducera chanserna till att bli stämplad eller dömd på grund av sitt förflutna. Samtliga deltagare hade dåliga erfarenheter av hjälp från myndigheter då de upplevde att de inte fick bra stöd. / The purpose of the study is to investigate what motivates individuals to commit crimes, what contributing factors that have determined that ex-criminals have chosen to leave their criminal careers, and how social services and the employment service helped the ex-criminals on their way out of the criminal life.The study also sheds lights on what specific events that have been the turning point for ex-criminals and their final decision to leave the criminal lifestyle, and how ex-criminals' reintegration into society looked like and how society, authorities and their surroundings treated them during the withdrawal process. The empirical data has been collected in the form of a qualitative interview study with five ex-criminals. With the help of the selected theories and previous research, an analysis has been made of the interviews. Factors such as family relationships, unfavorable schooling, criminal friends, sensation seeking, and lack of financial assets have been reasons to why individuals tend to develop criminal behavior. The results showed that all interviewees experienced one or more specific events that caused the turning point in their lives. Majority of the participants decided to move to reduce the risk of them being judged because of their past. All participants had a bad opinion about receiving help from the authorities as they experienced that they were both badly treated and didn’t receive correct help.

Denna uppsats lyfter ämnet korruption och är inriktat på myndigheten Försäkringskassan. Uppsatsen innefattar vilken kunskap de anställda på Försäkringskassan har om ämnet och om de förekommer korruption på myndigheten. Studien tar även upp förebyggande åtgärder mot korruption ur Polismyndighetens perspektiv. Huvudsakliga data är inhämtad genom kvalitativa intervjuer med anställda på Försäkringskassan samt vetenskapliga artiklar, studentlitteratur samt interna riktlinjer och statistik från Försäkringskassan och Polismyndigheten. Jag har valt att utgå från två vetenskapliga teorier för att besvara mina frågeställningar. Jag beskriver vilken inverkan korruptionsbrott har på legitimitet och social tillit. Slutsatsen visar att det förekommer korruption på Försäkringskassan men att den interna kunskapen på myndigheten är hög. Medarbetarna får utbildning för att förebygga interna brott och oegentligheter. Intervjudeltagarna i min undersökning visade kunskaper på vad det innebär att vara statstjänsteman. De kunde också redogöra för vilka följder korruption kan ha på en myndighet men även beskriva korruptionens konsekvenser ur ett större perspektiv.

No description available.

Våld i nära relation är ett utmanade samhällsproblem och präglas av komplexa känslomässiga relationer. Studiens syfte är att undersöka hur förtroende för och stöd från myndigheter samt privata sociala relationer kan ha påverkat kvinnor som lever eller har levt med våld i nära relation. Syftet berör även hur kvinnorna upplevde våldet och relationen till våldsutövaren. För att uppnå syftet har studien genomförts med kvalitativ metod, genom intervjuer med åtta kvinnor. Empirin har analyserats med hjälp av teorierna Sociala band, Socialt kapital, Livsvärld och system samt Beroende och medberoende. Sammanfattningsvis visade resultatet att stöd från både privata sociala relationer och myndigheter har varit avgörande för kvinnornas situation. Förtroendet som presenteras i resultatet påverkades genomgående av stöd och kunskapsnivån hos både privata sociala relationer och myndigheter. Upplevelserna som fångats upp via intervjuerna har även bidragit med en ingående förståelse av våldet och relationen till våldsutövaren, vilket har format kvinnornas upplevda stöd och förtroende. / Domestic violence is a challenging societal problem and is characterized by complex emotional relationships. The aim of this study is to investigate how trust in and support from authorities as well as private social relationships have influenced women who are or have been living with domestic violence. The purpose also includes how the women experienced the violence and their relationship with the perpetrator. To achieve this aim, the study was conducted using a qualitative method, through interviews with eight women. The empirical data has been analyzed using the theories of Social Bonds, Social Capital, Lifeworld and System, as well as Dependency and Codependency. In summary, the results showed that support from both private social relationships and authorities has been crucial for the women's situations. The trust presented in the results was consistently influenced by the level of support and knowledge of both private social relationships and authorities. The experiences captured through the interviews have also contributed to an in-depth understanding of the violence and the relationship with the perpetrator, which has shaped the women's perceived support and trust.

Ämnet som denna studie behandlar är nyanländas integrering i det svenska samhället. Det framställs ett samhälleligt problem som teorier konkluderar är en följd av ett organisatoriskt problem bland de involverade parterna inom etableringsreformen. Syftet med denna uppsats är att studera hur de samverkande myndigheterna och kommunerna arbetar för att påverka nyanländas integrering och etablering i samhället, samt huruvida användningen av starkare styrmedel skulle påvisa sig bidra till en effektiv integrering av nyanlända. Två utvalda kommuner och samtliga myndigheter, förutom Migrationsverket, har intervjuats för att besvara på uppsatsens frågeställningar. Resultatet pekar på en god samverkan mellan parterna samtidigt som det även förekommer otydlighet kring ansvarsfördelning och arbetsuppgifter. Med tidigare erfarenheter som utgångspunkt kan det hävdas att det finns en stor sannolikhet att starkare styrmedel skulle kunna vara en effektiv åtgärd i att integrera nyanlända genom att förhindra att en stor andel nyanlända flyttar till segregerade områden där det inte råder goda förutsättningar för integration. / The following study deals with the integration of new arrivals in Sweden. A societal problem is depicted which theories conclude is the result of an organizational problem among the partners in the establishment reform. The purpose of this essay is to study how the collaborating authorities and municipalities work together to influence the integration and establishment of new arrivals and also whether the use of more forceful means of actions would prove to contribute to an effective integration of newcomers. Two designated municipalities and all administrative authorities, with the exception of the Swedish Migration Agency, were interviewed to answer the essay questions. The results point towards a good cooperation between the parties; however, a lack of clarity of the partners' responsibilities and duties has been found. With previous experiences as a basis it can be argued that there is a high probability that the usage of more forceful means of actions could be an effective means of integrating newcomers by preventing large proportions from moving to segregated areas, where poor conditions for integration is prevalent. The study is written in Swedish.