Syftet med uppsatsen har varit att utreda sekretessreglernas bakgrund och uppbyggnad för att vidare förklara om det påverkar myndigheters möjlighet att byta information i brottsförebyggande syfte, med utgångspunkt gällande unga upp till 21 år. För att besvara syftet har den rättsdogmatiskmetoden använts där lagar, förarbeten, doktrin, domstolspraxis och JO-beslut kommer analyseras. Myndigheter behöver ofta dela information i brottsförebyggande syfte, idag finns bland annat den sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighet- och sekretesslagstiftningen (2009:400, OSL) som gäller unga upp till 21 år. I uppsatsen förklaras varför den nuvarande lagstiftningen upplevs som snårig och komplex, vilket i kombination med avsaknaden av praxis och konkret vägledning för tjänstemän leder till en osäker och restriktiv handläggning. Därtill uppmärksammas hur andra faktorer, såsom arbetsplatskultur, påverkar informationsutbyte mellan myndigheter.

Inledning: Allt flera anställda inom myndigheter blir beroende av informationssystem för att utföra sina arbetsuppgifter. Flera fall har uppmärksammats i media där anställda inom myndigheter haft problem med dessa system. Därför vill vi utvärdera användarvänligheten av informationssystemen hos myndigheter utifrån anställdas perspektiv. Metod: Genom en enkätundersökning har vi samlat in svar från 149 anställda inom olika myndigheter. Slutsats: Användarvänligheten i myndigheters informationssystem är generellt verken bra eller dålig, utan medioker. Systemens egenskaper samt myndigheternas implementeringsprocesser har en statistiskt säkerställd påverkan på den upplevda användarvänligheten. Personliga egenskaper som kön och ålder har ingen påverkan på den upplevda användarvänligheten. / Introduction: An increasing number of employees within government authorities is becoming dependent on information systems in order to conduct their duties. In the media, several cases have been highlighted where employees in government authorities have had problems with using their information systems. Therefore, we want to evaluate the usability of information systems in government authorities based on the employees’ opinions.Method: Through a questionnaire, we gathered responses from 149 employees in several government authorities.Conclusion: Usability in government authorities’ information systems is, in general, neither good nor bad, but mediocre. The information systems properties and the authorities’ implementation processes has a statistically significant effect on usability. Personal characteristics such as gender and age have no impact on the perceived ease of use.

Svenska myndigheter har en skyldighet att sprida information, vilket bland annat görs genom kampanjfilmer. Bilder påverkar mottagarens känslor och inställning, inom marknadskommunikation förekommer stereotyper både för olika kön och etniciteter. Myndigheter har ett större demokratiskt ansvar att anpassa sin kommunikation efter än privat sektor. Denna studie ämnade att undersöka om fenomenet stereotyper förekommer i myndigheters kommunikation. Studiesyftet var att undersöka hur myndigheter med högt förtroende, inom olika verksamhetsområden porträtterar människor av olika kön och etnicitet i kampanjfilmer samt diskutera vilka potentiella implikationer stereotypers förekomst kan ha på myndigheter. Studien är en komparativ fallstudie baserat på myndigheterna Skatteverkets, Polisens och Folkhälsomyndighetens kampanjfilmer. I en multimodal analys analyserades filminnehållet i tre respektive två filmer från år 2021 utifrån en frågemall. Dessa myndigheter kategoriserades som myndigheter med högt förtroende baserat på studier från Medieakademin.Huvudresultatet var att myndigheter med högt förtroende generellt porträtterar olika människor på ett likvärdigt eller jämställt sätt, på grund av att inga stora skillnader gick att utläsa från materialet. Vissa skillnader fanns i porträtten, huvudsakligen för olika kön, avseende rolluppgifter och scenografi. Sammantaget gick det därmed inte att säga att stereotyper var ett allmänt förekommande fenomen i myndigheters kampanjfilmer

The aim of the study is to contribute with insights into knowledge sharing and knowledge retention and to understand how three government agencies maneuver within these areas. Through nine semi-structured interviews with employees, and analysis of documents from the three government authorities, we have gathered information about how employees view knowledge, store it and what challenges there are in keeping it within the organization. We also ask in what respect they consider themselves and the management responsible for enabling knowledge sharing and knowledge retention. In a knowledge-driven age, the need to manage and retain knowledge in organizations is crucial. Previous research suggests that increased mobility in the labor market poses challenges for sharing and retaining knowledge in organizations. The results show that factors regarding organizational culture, as well as the responsibility of individuals, impact how and how well organizations retain knowledge. When knowledge isn’t prioritized throughout the organization, we see it in deficient routines and systems for knowledge retention and sharing, which in turn can impact how individuals manage knowledge. A lack of individual responsibility can also, despite a functioning system and established routines, lead to organizations not being able to retain knowledge.

Digitalt inkluderingsarbete inom offentlig service, alltså arbetet för att alla medborgare skall ha tillgång till den digitala offentliga service som erbjuds, har blivit en kritisk faktor när digitala förändringar sker i allt större omfång. Denna studie undersöker tjänstemännens roll i den svenska offentliga sektorn för att främja digital inkludering, ett viktigt arbete i en alltmer digitaliserad värld. Den digitala inkluderingen handlar om att tillgodose möjligheterna för alla, oavsett förutsättningar, att genom digitala verktyg kunna nyttja offentliga tjänster. Genom Lundquists (1992) teori förstå, kunna och vilja tillsammans med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket belyser studien både möjligheterna och utmaningarna de möter i implementeringen av digitala reformer inom den offentliga sektorn. Resultaten visar en variation i möjligheter och hinder såsom effektivare handläggningstider men också hinder i form av bristande motivation hos medborgare och möjligheter till bättre intern kommunikation. Resultatet understryker behovet av ett tvärsektionellt samarbete för att framgångsrikt implementera digitala tjänster och bidra till en mer inkluderande digital framtid. / The work with digital inclusion within public services, which focuses on ensuring that all citizens have access to the digital public services, has become a critical factor as digital transformations increasingly occur within the public sector. This study examines the role of civil servants in the Swedish public sector in promoting digital inclusion, an important endeavor in an increasingly digitalized world. Digital inclusion is about ensuring the opportunities for everyone, regardless of their conditions, to use digital tools to access public services. Using Lundquist’s (1992) theory of understanding, ability, and willingness, along with qualitative semi-structured interviews with civil servants from Arbetsförmedlingen, Skatteverket and Försäkringskassan, this study highlights both the opportunities and challenges they face in implementing digital reforms within the public sector. The results show a variation in opportunities and barriers such as more efficient processing times, but also obstacles in the form of lack of motivation among citizens and possibilities for better internal communication within the authorities. The results underline the need for cross-sectional cooperation to successfully implement digital services and contribute to a more inclusive digital future.

Samverkan är i dagens samhälle utav stor vikt för offentliga verksamheter, då arbetsuppgifter blivit allt mer komplexa och dynamiska. Samtidigt är våld i nära relationer ett komplext samhällsproblem, vilket det därav krävs ett stort antal diverse aktörer för att kunna förhindra denna problematik. Syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur myndigheter eller andra offentliga aktörer som arbetar med och samverkar kring våld i nära relationer upplever samverkan. Studien fokuserar på hur samverkan av olika offentliga verksamheter upplevs när det kommer till både det reella och preventiva arbetet kring våld i nära relationer. Studien syftar även till att bidra med förståelse omkring hur utmaningar och förutsättningar kan knytas an till olika samverkansformer/analysnivåer. För att kunna besvara detta utgår studien från en kvalitativ forskningsansats, där sex respondenter som representerar diverse relevanta myndigheter eller andra offentliga verksamheter som arbetar med våld i nära relationer har intervjuats. De teoretiska utgångspunkter studien utgår från är interorganisatorisk samverkan, interprofessionell samverkan och intersektoriell samverkan. Till studiens resultat har en tematisk analys utförts. Det resultat som framkommit utifrån den empiriska insamlingen är att samtliga respondenter upplever samverkan som något positivt, då samtliga instämmer att våld i nära relationer är ett komplext arbete som kräver samverkan. Det har även framkommit att sådana faktorer som engagemang, flexibilitet, arbetssätt, utbildning och kunskap ses som positiva insatser för samverkansarbetet med våld i nära relationer. De utmaningar som framkom med samverkansarbetet var tidsperspektivet, ekonomiska resurser, lagar och regler, komplexitet kring begreppet, kultur och ansvarsfördelning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka användarmedverkan vid utveckling av digitala tjänster hos statliga förvaltningsmyndigheter i Sverige. Tidigare har forskning fokuserat på att undersöka kommuner och deras involvering av användaren vid utveckling av tjänster. Forskning visar att tjänstemän i kommuner har en mer negativ attityd gentemot utveckling av tjänster och därmed negativa till involveringen av användaren i utvecklingen. Anledningen beror på att det är ett tidskrävande arbete som inte har ekonomisk nytta och där det inte finns tillräckligt med kunskap hos de anställda för att driva arbetet med användaren. Litteraturen är idag flera år gammal och i behov av uppdatering. Utöver det har forskningens mål tidigare varit kommuner och därmed skiftas fokuset här till högre organ, nämligen statliga förvaltningsmyndigheter. Studien har utgått utifrån en kvalitativ metod med inslag av abduktiv ansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio anställda verksamhetsutvecklare och UX-designers från fem olika myndigheter: Arbetsförmedlingen, CSN, Skatteverket, Tillväxtverket och Transportstyrelsen. Resultatet visar att användarmedverkan bedrivs, dock till en begränsad nivå. Myndigheterna har en betydligt mer positiv inställning till involvering av användaren jämfört med kommunernas tjänstemän och det finnsdessutom en önskan att involvera användaren ytterligare. Utmaningar som påverkar till vilken grad användarmedverkan bedrivs är bland annat bristande resurser som budget och relevant kompetens hos anställda. Den mest förekommande utmaningen är dock bristande tid, där reformer från regeringen orsakar korta deadlines, varav myndigheterna tvingas släppa arbetet med användaren och fokusera på det nyinkomna, statliga uppdraget. Studien ökar förståelsen för de statliga myndigheternas arbetssätt och bidrar till framtida forskning, i hopp om att öka kunskapen och ta itu med utmaningarna som de anställda ställs inför vid utveckling av tjänsterna. / The aim of this study has been to examine government agencies’ user participation of citizens, when developing public e-services. In previous research papers, the aim of the studies have been to examine municipalities and their involvement of users in the development of public e-services. The studies show that the officials have a negative attitude towards the development of services and consequently, being negative towards involving the user in the process. The reason for this being, a time-consuming work that has no financial benefits and the employees not having enough knowledge to work with the user. However, those studies are many years old and in need of an update. Moreover, researchers’ aim has previously been municipalities, and therefore the focus is now shifting to higher grounds, namely state agencies. This study is based on a qualitative method with an abductive approach, where semi-structured interviews have been conducted with nine government employees, possessing roles such as business developers and UX-designers, from five different government agencies: The Swedish Public Employment Service, The Swedish Board of Student Finance, The Swedish Tax Agency, The Swedish Agency for Economic and Regional Growth, and The Swedish Transport Agency. The results show that user participation is managed, although to a certain extent. The agencies have a more positive attitude to the involvement of users, compared to the municipalities, and there is a wish to include the user even more. The challenges that affect to what degree the user is involved, are lack of resources, such as budgets and lack of employee-competence. The most recurring challenge however, is time, where legal reforms from the government cause short deadlines, of which the agencies are forced to drop the user-based work and focus on implementing the new laws.The study increases the understanding of the agencies’ work and contributes to future research, in hopes of increasing the knowledge and learning ways to deal with the challenges the employees are faced with when developing public e-services.

This thesis examines the situation for archivists within the context of e-government in three Swedish authorities. The discussions that are brought up concern the archivists role, professional development and the perspective of information in the context of e-government. Since the purpose with this thesis was mainly concerning the situation for the archivists, the method chosen was a qualitative research method, and it was used in combination with interviews with the archivists at the chosen authorities. The results show that the archivists within the examined authorities are seen as experts on information management and legislation surrounding it. Problems connected to e-government are that they face prejudice about their capability concerning new technology and digital information. This problem has been handled differently within the authorities, change of official titles has been one tactic. Their tasks and professional development have been slightly changed as they are working in a higher capacity ahead of the information being created. The change that can be seen in the context of e-government is that archivists are being more visible within their work places, which can be correlated to the e-government that encourage team work and collaborations to create an efficient and accessible authority. What this means for the archivists is that they can use these collaborations to further their own projects and tasks within the organisation in a better way. Contrary to the belief that archivists can only manage information on paper the participants in this research prove they have adopted well to the way of e-government partly through the Record Continuum Model. They are aware about the different perspectives necessary for handling the new ways of structuring and seeing information, which became clear with the development and structure of e-archives within two of the authorities and the preparation for being connected for the third. Finally, this thesis shows that archivists are beginning to be able to compete with other departments and professions on the same terms and that they are starting to find their own place within the area of IT and information management. This is a two years master's thesis in archival science.

Syftet med denna studie var att sprida ljus över det svenska bemötandet av den så kallade ‘hederskulturen’. Studien gör detta genom att undersöka svenska myndigheter och svenska ideella verksamheter, med ett distinkt fokus på kvinnan, och tvångsäktenskap som en del av den tidigare nämnda hederskulturen. Tidigare forskning har visat att den svenska kulturen och hederskulturen är varandras motsatser. Forskningen har också påvisat komplexiteten av att existera inom hederskulturen, speciellt i Sverige, och hur detta kan påverka den enskilda individen (i detta fall kvinnan) på olika sätt. Vad tidigare forskning inte har visat är på vilket sätt Sverige hanterar den problematiska hederskulturen och denna studie ämnade då att fylla den kunskapsluckan. För att undersöka hur myndigheter och ideella verksamheter bemöter hederskulturen ställdes följande forskningsfrågor; hur ser svenska myndigheter och ideella organisationer på den svenska hedersutsatta kvinnan när det gäller tvångsäktenskap? Vad är kvinnans ställning inom den svenska kulturen och vad är hennes ställning inom hederskulturen? Hur sker det praktiska bemötandet av hederskulturen? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes sex semistrukturerade intervjuer baserade på ett målinriktat urval. Genom att använda den ‘mångkulturella triaden’ och ‘individ- och gruppcentrerat tankesätt’ som ett teoretiskt ramverk visade det sig att den individuella kvinnan är en del av två kollektiv; hederskulturen och den svenska kulturen, som i sin tur kan leda till en inre och yttre konflikt. Därtill visade det sig att även fast Sverige är ett individualistiskt land, så arbetar myndigheter ibland med ett gruppcentrerat tankesätt. Resultatet visade att bemötandet av hederskulturen skiljer sig från ideell organisation till organisation, men även mellan de ideella verksamheterna och myndigheter och drar slutsatsen att ett holistiskt och systematiskt bemötande är nödvändigt. / The purpose of this qualitative study was to highlight the Swedish treatment of the so-called ‘honour culture’. It does so by examining Swedish authorities and Swedish non-profit organisa­tions, with a distinct focus on the woman and on forced marriage as part of said honour culture. Previous research has shown that Swedish culture and honour culture are opposites. It has also shown that the complexity of existing within the honour culture, especially in Sweden, and how it can affect the individual woman in different ways. It has however not shown the distinct way Sweden deals with the problematic honour culture itself. To investigate how authorities and non-profit organisations deal with honour culture the following research questions were asked; how does Swedish authorities and non-profit organisations view the Swedish woman, affected by honour culture, in regards of forced marriage? What are the women’s standing within honour culture and what is their standing within the Swedish culture? How does Swedish authorities and non-profit organisations deal with honour culture? To answer the research questions six semi structured interviews were performed based on a strategic selection process. Using ‘the multicultural triad’ and ‘individual and group-centred mindset’ as theoretical framework it is shown that the individual woman in this case is a part of two collectives; the honour culture and the Swedish culture which can result in conflict. It is further shown that though Sweden is an individualistic country its governmental treatment is sometimes group centred. The results show that the treatment of honour culture differ from organisation to organisation, but also between organisations and authorities and concludes that a holistic and systematic treatment is needed.

Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande. Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts. Med kvalitativ metod har aspekter av kommunikationen kunnat belysas. Sju halvstrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med respondenter från både myndigheter och småföretag i Jönköpings län. Resultatet från undersökningen visar att aktörerna kommunicerar främst genom skriftliga former. Muntlig kommunikation undviks av myndigheterna för att värna om likabehandlingsprincipen. Det förekommer dock i vissa faser. Elektroniska kanaler används i många situationer. Företagen lämnar dock ofta sina anbud i fysisk form. Direkt kommunikation mellan aktörerna förekommer men det är indirekt kommunikation som är mest framträdande. Att formulera komplex information på ett tydligt sätt är ett av de hinder som framkommit. Hela processen måste tänkas ut i förväg av myndigheterna och förfrågningsunderlaget får normalt inte ändras i efterhand. Underlagen upplevs ibland vara väldigt omfattande och fulla av upprepningar. Oenighet om kravens betydelse för upphandlingens utgång råder. En del företagsrespondenter upplever att det ställs krav som inte tas hänsyn till, medan någon myndighetsrespondent menar att dessa krav ställs för att skapa en hög lägstanivå. Företagsrespondenterna vittnar om att det är enkelt att få svar på frågor angående otydligheter i förfrågningsunderlaget. Diskussioner om bättre lösningar på myndigheternas behov efterfrågas dock av leverantörer. Att använda ett elektroniskt upphandlingssystem kan underlätta för myndigheter i utvärderingsfasen. Systemet kan också ge anbudsgivaren en form av feedback på anbudet då det varnar för om krav har missats. / Public procurement is conducted by public sector to purchase supplies and services. Studies show that small businesses do not participate in public procurement at the same extension as big businesses. Bureaucratic formulated tender specifications and irrelevant requirements are given as some possible reasons. The communication between procurers and suppliers has been described as unsatisfactory and as a consequence, the products being asked for by the procurers are seldom the best for satisfying their needs. The purpose for this thesis is to examine the communication between public authorities and small business in public procurement. The issues for the study are how the participants communicate, which communicative obstacles might occur and how these obstacles can be overcome. A qualitative approach has been used to illuminate different aspects of the communication. Seven long interviews with representatives from both public authorities and small businesses in Jönköping county has been conducted. The result shows that the participants communicate mostly through written communication. Verbal communication is being avoided by the authorities to protect the principle of equal treatment, though it was found in some phases of the procurement process. Electronic channels are used in many situations but the tenders are often delivered in physical form. Direct communication does exist even though indirect communication is more dominant. To formulate complex information in an explicit way is one of the obstacles that was observed in the study. The whole process has to be conceived by the procurers from the start, since the tender specification as a rule cannot be changed afterwards. The tender specifications are considered very extensive by respondents from small businesses, and recurrences of information are common. They also experience that some requirements being asked for do not fill a purpose for the outcome of the process. On the other hand, some authorities refer to that the requirements creates a high lowest level and that they do have a great importance. Respondents from the small businesses seem to consider it being easy to get their questions about uncertainties in the tender specification answered, but they also want greater possibilities to discuss alternative solutions to the authorities needs. The use of an electronic procurement tool can make the evaluation phase easier for the procurers. It can also give the suppliers a kind of feedback since the system alert if some requirements in the tender are not being fulfilled.