De senaste åren har det totala skuldbeloppet för unga mellan 18 och 25 år ökat hos Kronofogden. 2022 genomförde Kronofogden en egen studie om unga som har skulder hos dem. Studien visade att många unga blir passiva när de får reda på att de fått en skuld hos Kronofogden. Detta examensarbete handlar om att undersöka detta problem ytterligare och hur man kan skapa informationsmaterial som motiverar unga till att ta kontrollen över sin ekonomi och snabbare ta sig ur överskuldsättningen. För att undersöka problemet ur ett informationsdesignsperspektiv har kvalitativa intervjuer och en sammanställning av tidigare forskning utförts. Med hjälp av teorier som narratologi, retorik och teknikinformation har ett gestaltningsförslag till informationsmaterialet skapats. Gestaltningsförslaget har utprovats på personer mellan 18–25 år och utvecklats därefter. Slutsatsen av studien är att storytelling kan vara ett sätt att motivera användare till att bli aktiva men att användargruppen har olika behov och därför behövs flera alternativa lösningar. / In recent years, the total debt amount for young people between the ages of 18 and 25 has increased at the Swedish enforcement authority, Kronofogden. In 2022, Kronofogden conducted its own study on young people who have a debt at Kronofogden. The study showed that many young people become passive when they find out that they have received a debt from Kronofogden. This thesis investigates the problem further and how to create an information material that motivates young people to take control over their own economy and faster get out of their indebtedness. To investigate the problem from an information design perspective, qualitative interviews and a compilation of previous research have been made. With the help of theories such as narratology, rhetoric, and technology information a design proposal for the information material has been created. The design proposal has been tested by people between the ages 18-25 and developed accordingly. The conclusion of the study is that storytelling can be a way to motivate users to become active, but that the user group has different needs and therefore several alternative solutions are needed. This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on Text design.

En “God bebyggd miljö” är ett svenskt miljömål och det är myndigheter som Boverket som har det yttersta ansvaret för uppföljningen av arbetet kring detta. Syftet med studien är att undersöka vilka hinder respektive möjligheter det finns för att en god bebyggd miljö skall kunna bli verklighet i Sverige. Utöver detta undersöks vilka incitament det finns för en fastighetsägare att investera tid och pengar i arbetet som rör en god bebyggd miljö.    Metoden som valts för studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. För intervjuerna kontaktades flera olika personer med olika synvinklar på arbetet med en god bebyggd miljö. Intervjuerna utgör det empiriska materialet i studien och detta tillsammans med det teoretiska ramverket som grundar sig i de preciseringar som regeringen utvecklat för att förtydliga vad som innefattas i en god bebyggd miljö. Arbetet har avgränsats till de delarna av en god bebyggd miljö som en fastighetsägare skulle kunna påverka.   Studien resulterade i att utmaningar och möjligheterna identifierades samt att incitamenten som finns för en fastighetsägare diskuterades och utvärderades. De incitament som målades upp som de vanligaste var främst ekonomiska.

Addressing climate change has become a major challenge. To keep the rise in temperature below 2°C, by 2050, the carbon emissions should be reduced to 80% of their levels compared to 1990. In order to achieve the targets, all levels of society need to be engaged. But even if the targets are realized, there is a real concern in how they are realized. The many crises, society is facing now, are a symptom of a failing world view. Fighting the symptoms without addressing the underlining causes is merely postponing the problem. Business as usual will not be sufficient to tackle the problem at the roots. Everywhere in the world, local authorities commit themselves to undertake climate action but often lack the capacity to implement these changes. They need partners for successful collaboration. Renewable Energy Cooperatives (REScoops) are identified as a great potential partner to address these challenges. This thesis addresses the following research questions: 1. What are the challenges local governments face in realizing their climate action commitment? And what do REScoops have to offer? 2. What are the challenges cooperatives are facing? And what can municipalities do to facilitate cooperative entrepreneurship? 3. What are successful examples of collaborations between local governments and REScoops and which factors made the collaboration successful? Case studies are used to gather insights and resulted in recommendations for local authorities to facilitate future collaborations. Evidence from the case studies illustrates that cooperatives provide an ample opportunity to implement local authorities’ climate action plan through the implementation of Renewable Energy and Energy Efficiency projects, while generating multiple other benefits such as unburdening the local authorities’ administration but also addressing the wider context of engaging citizens in the energy transition, fostering a long term behavioral change and fostering positive impact on the local economy through their mission-oriented business. REScoops and municipalities have great potential in collaborating when vision is aligned and mutual benefits are clear. Local authorities can strengthen -3- REScoops in achieving their shared goals in the energy transition in multiple ways, such as the adding specific criteria in the call for tender, advocating the cooperative model, facilitate networking and others. / Att ta itu med klimatförändringen är en stor utmaning. För att hålla temperaturökningen under 2° C och minskas koldioxidutsläppen till 80 % av deras nivåer jämfört med 1990 fram till 2050. För att uppnå dessa måste samhället i alla nivåer vara engagerat. Men även om målen realiseras, finns det ett verkligt problem i hur de realiseras. De många kriserna som det mänskliga samhället nu står inför, är ett symptom för en misslyckad världsbild. Bekämpa symptomen utan att åtgärda underliggande är bara att skjuta upp problemet framöver. ”Business as usual” räcker inte längre för att angripa problemet vid roten. Överallt i världen bestämmer lokala myndigheter sig för att genomföra klimatåtgärder men de ofta saknar kapacitet att genomföra dessa förändringar. De behöver partners för ett framgångsrikt samarbete. Förnybar energikooperativ (REScoops) identifieras som en stor potentiell partner för att möta dessa utmaningar. Denna avhandling behandlar de följande forskningsfrågorna: 1. Vilka är de utmaningar för lokala regeringar för att förverkliga deras klimat engagemang? Och vad REScoops har att erbjuda? 2. Vilka är de utmaningar kooperativen står inför? Och vad kan kommuner göra för att underlätta kooperativt företagande? 3. Vad är framgångsrika exempel på samarbeten mellan lokala regeringar och REScoops och vilka faktorer gjort samarbetet framgångsrikt? Fallstudier används för att samla statistik. Det resulterade i rekommendationer för lokala myndigheter för att underlätta framtida samarbeten. Bevis från Fallstudierna visar att kooperativ ger stora möjligheter att genomföra handlingsplanen för kommunernas klimat politik och genomförande av projekt för förnybar energi och energieffektivitet, samtidigt som de skapar flera andra förmåner såsom avlastas kommunernas administration. kooperativ kan också engagera medborgarna i energiomställningen i större sammanhang, och främja en l... REScoops och kommuner har stor potential att samarbeta när vision är ömsesidiga och tydliga. Lokala myndigheter kan stärka REScoops att uppnå sina gemensamma mål i energiomställningen på flera sätt, såsom att lägga till specifika kriterierna i samtalet för anbudet, förespråkar den kooperativa modellen, underlätta nätverkande och andra.

För att hålla smittspridningen av Covid-19 nere har regeringar och myndigheter världen över försökt övertala sina medborgare att vidta olika typer av smittskyddsåtgärder. Tidigare forskning tyder på att människor med lågt förtroende för åtgärderna och låg tillit för myndigheter i lägre utsträckning följer utfärdade rekommendationer. Därför syftade den här studien till att få större kunskap kring vad som bidrar till bristande förtroende för den svenska strategin bland personer över 70 år under rådande pandemi. Studien bygger på en uppföljande enkätstudie som undersökt äldre personers uppfattning av information, följsamhet av rekommendationer och mentala hälsa under coronapandemin. Enkäten samlades in mellan mars och april 2021 och inkluderade 984 deltagare. För att besvara denna studies syfte användes en mixad metod. Samband mellan förtroende för strategin och bakgrundsfaktorer samt upplevelsen av information, myndigheter och rekommendationer analyserades med hjälp av Chi 2, medan deltagarnas fritextsvar analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att äldre personer med lågt förtroende för den svenska strategin i högre utsträckning uppfattar att den generella informationen är otydlig och otillräcklig samt att myndigheternas rekommendationer är otydliga och att myndighetsinformationen inte är tillförlitlig. Därtill visar resultatet att otydlig myndighetsinformation, motsägelsefulla informationskällor, brister i förvaltningen och otillräckliga åtgärder kan vara faktorer som bidrar till bristande förtroende för strategin. Trots försök att effektivisera och målgruppsanpassa kommunikationen belyser studien att äldre personer fortfarande upplever att myndigheters kommunikation brister. Avslutningsvis pekar studien på att det finns en viss diskrepans mellan viljan att lita på myndigheter och den faktiska tilliten, där viljan att lita på myndigheter bland äldre tycks vara högre än deras verkliga tillit. / To reduce the spread of Covid-19, governments and authorities around the world have tried to persuade their citizens to take various mitigating measures. Previous research indicates that people with high trust in authorities and the measures follow government recommendations to a greater extent. Therefore, this study aimed to gain greater knowledge about what contributes to a lack of trust in the Swedish strategy among people over 70 during the current pandemic. The study is based on a follow-up survey study that examined older people's perception of information, adherence to recommendations and mental health during the Covid-19 pandemic. The survey was collected between March and April 2021 and included 984 participants. To answer the purpose of this study, a mixed method was used. Relationships between trust in the strategy and background factors as well as the experience of information, authorities and recommendations were analyzed using Chi 2, while participants' free text responses were analyzed using qualitative content analysis. The results show that older people with low trust in the Swedish strategy to a greater extent perceive the general information as unclear and insufficient, and the authorities' recommendations as unclear, and the authorities' information as not reliable. In addition, the results show that unclear authority information, contradictory sources of information, deficiencies in the management and insufficient measures can be factors that contribute to a lack of trust in the strategy. Despite attempts to make the communication more efficient to reach the target group, the study highlights that older people still feel that the authorities' communication is lacking. In conclusion, the study indicates that there is a certain discrepancy between the willingness to trust authorities and the actual trust, where the willingness to trust the authorities among older people seems to be higher than their real trust.Keywords:

Studien har som syfte att undersöka hur regeringen, Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten och RFSU språkligt konstruerar bilden av prostitution och sexköp. Studien gör detta genom att analysera vilka språkliga benämningar aktörerna använder sig av för att beskriva prostitution och sexköp, och hur de språkligt konstruerar de som säljer och köper sex. Studien använder sig av den kritiska diskursanalysen och den ideationella metafunktionen som teoretiska utgångspunkter. I analysen görs en transitivitetsanalys utifrån den ideationella metafunktionen där texter från aktörerna utgör analysmaterialet.  Studiens resultat visar att aktörerna frekvent använder ett könsneutralt språk när de konstruerar de som säljer och köper sex, och det finns en marknadsdiskurs som dominerar i den språkliga konstruktionen av prostitution och sexköp. Det finns också en övergripande feministisk diskurs och nyliberal diskurs som kommer fram i texterna. Studiens övergripande slutsats är att de som säljer sex borde konstrueras som kvinnor och de som köper sex som män i större utsträckning, för att synliggöra hur prostitution och sexköp hänger samman med den ojämställda maktordningen mellan män och kvinnor.

The study aims to investigate how Swedish governmental agencies deal with persons who make excessively large amounts of freedom of information requests. These persons, who can be said to suffer from justice obsession syndrome, often consume an unproportional amount of government agency resources. More specifically, the study investigates whether Swedish government agencies have created formal rules and guidelines on how to handle these citizens and how employees of these agencies view the handling of these cases. The material consists of interviews conducted with ten employees at nine diffrent Swedish government agencies. In addition 24official guidelines where collected from 22 diffrent Swedish government agencies. Trancripts from the interviews and the official guidelines fomed the data of analysis. The study concludes that the majority of the Swedish governmental agencies have well-established routines when dealing with these persons and their freedom of information requests. This regardless of how often or how rarley they deal with this.

Energy management concerns were raised in France after the oil crisis in the 1970s. From then, the local actors developed policies to better control the energy production and consumption on the territories. Climate considerations and the need to limit greenhouse gases (GHG) emissions were then added to these energy issues in the early 2000s. The Climate Plans first appeared in France in 2004, in the National Climate Plan. This regulatory document outlined the desire to apply national and European energy and climate objectives at the territorial level. This initiative laid the foundations for the principle of territorial climate-air-energy planning, which became statutory in 2015 for Public Establishment of Intercommunal Cooperation with over 50,000 inhabitants. A regulatory framework has defined the ins and outs of this planning exercise, but the first results have shown that not all local authorities have fully taken up these planning issues, due to a lack of internal competence, means and method to answer the formal exercise. Tot heir credit, the regulatory objectives imposed by the National Low Carbon Strategy were quickly judged to be out of touch and disconnected from local reality, particularly for industrial territories. More recently, a growing number of local authorities have chosen to flesh out their territorial strategy by drawing up an Energy Master Plan, a roadmap that outlines a comprehensive and integrated approach to managing energy resources. Based on a case study of the Urban Community of Dunkirk, this thesis investigates how local authorities have taken up these energy and climate planning challenges, the difficulties they face, and how the Plan Climat-Air-Energie Territoriaux (Local Climate Air Energy Plan) could become essential monitoring tools for the low-carbon transition of territories if they were equipped with real decision-support tools. The case of the Urban Community of Dunkirk is emblematic. Responsible for 4% of France's GHG emissions due to its port and industrial activities, the urban area has committed itself to implementing accelerated decarbonisation. An exploratory study is carried out based on a comparative analysis of the 2022 revised climate plan of the Urban Community of Dunkirk and the Energy Master Plan developed by the Greater Lyon Metropolis in 2019, as well as a series of interviews with the departments and researchers specialising in environmental and territorial planning. On the one hand, results identified approximations in the calculations of emissions reduction, and in particular on the formulation of the working and calculation hypotheses for energy and carbon trends by 2050 in the revised climate plan of the Urban Community of Dunkirk. They led to a lack of clarity in the presentation of the territorial strategy defined by the community. On the other hand, results showed that the Energy Master Plan of Grand Lyon allows to build a more robust action plan, whose strength lies in integrating economic, temporal, technical and governance issues. However, a number of limitations have been identified, related to the cumbersome nature of implementing integrated tools for local authorities and the rapid obsolescence of the energy diagnoses carried out on territories resulting from a difficult updating process. Finally, results showed that the decision-support tools that will be developed must meet the technical needs of fine-tuned modelling of territories, the practical needs of coordinating actions over time and measuring their impact, and the cross-sectoral needs of organising governance between all the players involved. / Energifrågorna aktualiserades i Frankrike efter oljekrisen på 1970-talet. Därefter utvecklade de lokala aktörerna strategier för att hantera energiförbrukningen på sina territorier. Klimathänsyn och behovet av att begränsa utsläppen av växthusgaser lades sedan till dessa energifrågor i början av 2000-talet. Klimatplanerna dök först upp i Frankrike 2004, i den nationella klimatplanen. I detta lagstiftningsdokument beskrevs önskan att tillämpa nationella och europeiska energi- och klimatmål på territoriell nivå. Detta initiativ lade grunden till principen om lokal klimat-, luft- och energiplanering, som 2015 blev lagstadgad för offentliga inrättningar för interkommunalt samarbete med över 50 000 invånare. Ett regelverk har definierat hur denna planering ska gå till, men de första resultaten har visat att inte alla lokala myndigheter har tagit sig an dessa planeringsfrågor fullt ut, på grund av brist på intern kompetens, medel och metoder för att svara på den formella uppgiften. De lagstadgade mål som infördes genom den nationella strategin för låga koldioxidutsläpp bedömdes snabbt vara verklighetsfrämmande och inte kopplade till den lokala verkligheten, särskilt för industriområden. På senare tid har ett växande antal lokala myndigheter valt att konkretisera sin territoriella strategi genom att utarbeta en energiplan, en färdplan som beskriver en omfattande och integrerad strategi för att hantera energiresurser. Med utgångspunkt i en fallstudie av stadsregionen Dunkerque undersöker denna avhandling hur lokala myndigheter har tagit sig av dessa utmaningar inom energi- och klimatplanering, vilka svårigheter de möter och hur den lokala klimat- och energiplanen (Plan Climat-Air-Energie Territoriaux) skulle kunna bli viktiga övervakningsverktyg för den koldioxidsnåla omställningen av territorier om de utrustades med verkliga beslutsstödsverktyg. Fallet med den urbana gemenskapen i Dunkerque är emblematiskt. Stadsområdet står för 4% av Frankrikes utsläpp av växthusgaser på grund av sin hamn- och industriverksamhet, och har åtagit sig att genomföra en snabbare utfasning av fossila bränslen. En explorativ studie genomförs baserad på en jämförande analys av den reviderade klimatplanen 2022 för Dunkerque och Energy Master Plan som utvecklades av Greater Lyon Metropolis 2019, samt en serie intervjuer med avdelningar och forskare som är specialiserade på miljö- och territoriell planering. Å ena sidan identifierar resultaten approximationer i beräkningarna av utsläppsminskningar, och i synnerhet i formuleringen av arbets- och beräkningshypoteser för energi- och koldioxidtrender fram till 2050 i den reviderade klimatplanen för Dunkerques stadsgemenskap. De leder till en brist på tydlighet i presentationen av den territoriella strategi som fastställts av kommunen. Å andra sidan visar resultaten att Grand Lyons energimasterplan gör det möjligt att bygga en mer robust handlingsplan, vars styrka ligger i att integrera ekonomiska, tidsmässiga, tekniska och styrningsfrågor. Vi har dock identifierat ett antal begränsningar som rör den besvärliga implementeringen av integrerade verktyg för lokala myndigheter och den snabba föråldringen av de energidiagnoser som utförts på territorier till följd av en svår uppdateringsprocess. Slutligen visade sig att det behövs utveckla beslutsverktyg som måste uppfylla de tekniska behoven av finjusterad modellering av territorier, de praktiska behoven av att samordna åtgärder över tid och mäta deras effekter, samt de sektorsövergripande behoven av att organisera styrning mellan alla aktörer som är involverade.

This study was conducted in partnership with RISE and Google, within the initiative “Academy of Lifelong Learning”, aiming to propel the digital transformation in the Swedish public sector. The study investigated the digital maturity of 18 authorities in terms of maturity level (early, developing maturing), and within the driving areas (1) Citizen Centricity, (2) Leadership, (3) Digital Toolbox and (4) Security and Sustainability. Further, it explored how citizens’ sentiment towards public authorities relates to the organizations’ digital maturity scores. The results of a digital maturity survey showed that 16 of the 18 contributing organizations were developing, whereas two scored just enough to be classified as maturing. The organizations performed best within Security and Sustainability, and the worst within the category Digital Toolbox—where the biggest competence gaps were also identified. To unlock citizens’ sentiment towards the authorities, sentiment analysis was conducted on Facebook data. In a correlation analysis, a significant negative relationship was surprisingly found between (i) maturity score and (ii) sentiment score, as well as between (i) maturity score and (ii) positive comments. Presumably, this can be explained by citizens interacting the most with the more mature organizations and thus expressing their dissatisfaction more. However, more analysis is needed to draw conclusions. / Studien genomfördes i samarbete med RISE och Google inom initiativet ”Akademin för livslångt lärande” (Academy of Lifelong Learning), som syftar till att driva på den digitala transformationen i den svenska offentliga sektorn. Studien undersökte 18 myndigheters digitala mognad med fokus på mognadsnivå (early, developing maturing), och inom de drivande områdena (1) medborgarperspektivet, (2) ledarskap, (3) digitala verktygslådan och (4) säkerhet och hållbarhet. Vidare undersöktes medborgarnas attityder gentemot offentliga myndigheter i relation till organisationernas digitala mognad. Resultatet från mognadsundersökningen visade att 16 av de 18 medverkande organisationerna var developing, medan två organisationer precis kunde klassificeras som mature. Organisationerna presterade bäst inom säkerhet och hållbarhet och sämst inom kategorin digitala verktygslådan—där de största kompetensbristerna även identifierades. För att utvärdera medborgarnas attityder gentemot myndigheterna genomfördes en sentimentanalys baserat på data från Facebook. I en korrelationsanalys hittades överraskande nog en signifikant negativt samband mellan (i) digital mognad och (ii) sentimentpoäng, samt mellan (i) digital mognad och (ii) positiva kommentarer. Detta kan antagligen förklaras med att medborgarna interagerar mer med de mest mogna organisationerna och därmed är mer benägna att utrycka sitt missnöje gentemot dem. Ytterligare analys behövs dock för att kunna dra sådana slutsatser och förklara resultatet.

Artificial intelligence is increasing in interest and it is creating value to many organizations world-wide. Due to the potential, governmental authorities in Sweden who work with large volumes of text documents are interested in natural language processing models, which is a sub field of AI and have started to incorporate it to their organizations. This study explores and discusses factors that are influential for governmental authorities when adopting AI and highlights ethical aspects which are of importance for the adoption process. This is explored through a literature review which lead to a frame of reference built on the Technology Organization Environment framework (TOE), which then was tested through interviews with project leaders and AI architects at governmental authorities who are working with language models. The results show that the TOE framework is suitable for analysing AI adoption for governmental authorities. The factors that are found influential are Relative Advantage, Compatibility and Complexity, Management support, Staff capacity, Regulatory environment and Cooperation. Furthermore, the findings suggest that AI Ethics and Data access are influential in all three contexts of technology, organization and environment. The findings of this study confirm results from previous research regarding adoption of new technology, and also provides the literature with exploring the adoption process of AI in governmental authorities, which was not widely explored in literature on beforehand. / Allt fler intresserar sig för artificiell intelligens då det skapar värde för många organisationer. Svenska myndigheter som arbetar med stora mängder textdokument ser potentialen i AI och har börjat implementera språkmodeller, ett sorts AI, i sina organisationer. Den här studien utforskar och diskuterar faktorer som är inflytelserika inför implementering av AI och belyser etiska aspekter som är viktiga för implementationsprocessen. Detta har utforskats först genom en litteraturstudie, ur vilken ett ramverk som bygger på Teknologi Organisation Miljö-ramverket (TOE) har tagits fram. Detta har sedan testats genom intervjuer med projektledare och AI arkitekter på svenska myndigheter som arbetar med språkmodeller. Resultaten visar att TOE-ramverket lämpar sig väl för att analysera adoptering av AI i myndigheter. Faktorerna som har identifierats som inflytelserika är relativ fördel, kompatibilitet, komplexitet, ledningsstöd, anställdas kapacitet, regleringskontext och samarbete. Dessutom föreslås det att etik för AI och datatillgång ska spänna över alla tre kontexter inom TOE. Resultaten av studien bekräftar tidigare forskning gällande adoptering av nya teknologier, och den bidrar även till litteraturen genom att utforska adopteringsprocessen av AI i myndigheter, vilket inte har utforskats i större utsträckning tidigare.

Within various sectors of society, a shift of responsibility from society to the individual is visible. Within crisis preparedness a change is noticeable, but the issue is that it is not clear in the public debate what constitutes a reasonable distribution of responsibility. The purpose of this study is to examine how the distribution of responsibility between individuals and authorities is expressed in Sweden´s county boards risk and vulnerability analyses and to observe any changes over time between 2016 – 2022. Additionally, the study aims to investigate the methods authorities employ to involve individuals. The documents under study are analyzed from Michel Foucault´s governmentality perspective, which is a way of governing citizens without coercion. The study´s findings reveal that documents from 2022 more clearly delineate responsibilities of individuals, partly due to the altered security situation globally.