No description available.

<p>Detta är en studie i individers riskhantering och riskmedvetenhet. Studien är baserad på företagsekonomiska teorier som bland annat behandlar olika sätt att undvika risker som finns mot olika delar av ett företag. Dessa teorier har senare omvandlats för att kunna användas i en analys av hur privatpersoner hanterar de risker som rör deras ekonomi. Utgångsläget för studien har varit att individer utsättas för liknande ekonomiska risker som företag, och den huvudsakliga frågeställningen för studien har således varit om företagsekonomiska teorier kan tillämpas på individer i samhället. Studien har även utformats för att ge svar på frågan om i vilken utsträckning individer är medvetna om ekonomiskt risktagande. Studien har gjorts genom en enkätundersökning baserat på ett positivistiskt synsätt och en deduktiv forskningsansats. Enkätundersökningen gjordes på 100 individer i ålderspannet 30 till 60 år och genomfördes på torget i Umeå. Frågeställningen syftade till att besvara problemformuleringen och vi har prövat insamlad data mot konstruerad hypotes. Vi har genom undersökningen applicerat valda teorier på empirin. Av studien framgår det att individens agerande inför risker mot den egna ekonomin är starkt kopplat till ett intresse för privatekonomi medvetenhet inför risker. Studien visar också att företagsekonomiska teorier helt klart är anpassningsbara på en individnivå för att förklara individers agerande rörande risker som finns mot privatekonomin.</p>

Detta är en studie i individers riskhantering och riskmedvetenhet. Studien är baserad på företagsekonomiska teorier som bland annat behandlar olika sätt att undvika risker som finns mot olika delar av ett företag. Dessa teorier har senare omvandlats för att kunna användas i en analys av hur privatpersoner hanterar de risker som rör deras ekonomi. Utgångsläget för studien har varit att individer utsättas för liknande ekonomiska risker som företag, och den huvudsakliga frågeställningen för studien har således varit om företagsekonomiska teorier kan tillämpas på individer i samhället. Studien har även utformats för att ge svar på frågan om i vilken utsträckning individer är medvetna om ekonomiskt risktagande. Studien har gjorts genom en enkätundersökning baserat på ett positivistiskt synsätt och en deduktiv forskningsansats. Enkätundersökningen gjordes på 100 individer i ålderspannet 30 till 60 år och genomfördes på torget i Umeå. Frågeställningen syftade till att besvara problemformuleringen och vi har prövat insamlad data mot konstruerad hypotes. Vi har genom undersökningen applicerat valda teorier på empirin. Av studien framgår det att individens agerande inför risker mot den egna ekonomin är starkt kopplat till ett intresse för privatekonomi medvetenhet inför risker. Studien visar också att företagsekonomiska teorier helt klart är anpassningsbara på en individnivå för att förklara individers agerande rörande risker som finns mot privatekonomin.

Introduktion: Hos den äldre delen av befolkningen är sarkopeni och sjukdomar som uppstår till följd av förändrad kroppskomposition ett stort problem. Träning bedöms ha stor påverkan gällande båda dessa ohälsomarkörer. Därav är det kliniskt relevant att titta på hur en 12 veckor lång träningsintervention påverkar kroppskompositonen och hur denna eventuella förändring korrelerar med prestationsmått.   Metod: Träningsinterventionen bestod av medel- och högintensiv icke- viktbärande träning utförd på träningscykel, 2 gånger veckovis under 12 veckor. Dubbel-energi röntgenabsorptiometri (DXA) genomfördes gällande kroppskompositionsmått. Parade t-test har gjorts på tidigare insamlade data för att undersöka eventuella förändringar innan och efter träningsintervention. Signifikanta förändringar undersöktes sedan mot varandra i en korrelationsanalys. Prestationsmått som analyserades var Chair- stand 30 sekunder, Borg Cycle Strength Test och Maximal volontär kontraktion. Kroppskompositionsmått var viceral fettmassa, total fettmassa, total fettfri massa, och total lean massa, samt fettmassa ben, fettfri massa ben och lean massa ben. Resultat: De enda mått som under träningsintervention förändrades signifikant hos både kvinnor och män var prestationsmåttet Chair-stand och kroppskompositionsmåttet total lean massa. Sambandet dessa mått emellan var ej signifikant utan snarare svagt negativt.  Diskussion: Resultatet indikerar att en förbättrad anaerob kapacitet i större utsträckning beror på andra faktorer än förändrade kroppskompositionsmått. Förbättrande faktorer kan vara neuromuskulära adaptioner, förmåga att aktivera befintlig muskelmassa och metabola processer. Konklusion: Vårt resultat visar på att en 12 veckor lång träningsintervention är tillräckligt lång tid för att signifikant förändra total lean massa. Dock beror den signifikant förbättrade anaeroba kapaciteten främst på andra faktorer då sambandet dessa mått emellan var svagt negativt.

Syftet med studien har varit att undersöka musikens funktion för människor och deras relation till musik, låttext och attribut i kontakt med musik i olika sammanhang. En empirisk undersökning i intervjuform har gjorts bland fyra akademiker från fyra olika studieområden, två kvinnor och två män. De fyra akademikerna har gemensamt att de lever på samma område och att de under fritiden kommer i kontakt med, både med varandra och med musikgenren dance musik. Undersökningen fokuseras därför på dessa akademikers förhållande till och användning av dance och vad för funktioner musiken har för dem. Litteratur och tidigare forskning används för att förtydliga begrepp, jämföra likheter och skillnader med akademikernas svar.

Pojkar och flickor ses ofta som två homogena och två var för sig ensamt verkande grupper. Det är uppsatsförfattarnas främsta mål att illustrera problemen vilka uppstår av ett oproblematiserat könskategoriserande och istället sätta individen i fokus. Syftet med denna uppsats är att, utifrån en fallstudie, problematisera kategorisering av människor inom forskning och låta könskategorisering agera exempel på en allmän problematik. Intresset hos uppsatsförfattarna ligger på att komma bort från en mekanisk förståelse av kön där målet med uppsatsen är insikt snarare än statisk analys.Frågorna vilka ställts för att konkretisera syftet är följande:-Hur agerar och reagerar läraren på olika störningsmoment i klassrummet?-I vilken utsträckning är pojkars och flickors aktivitet, enligt fallstudien, störningsmoment i klassrummet? -Är det i de undersökta klassrumssituationerna ett fåtal elever vilka tillkännager sig ofta eller är det många elever vilka tillkännager sig sällan?En fallstudie beslutades vara den mest lämpade metoden vid genomförandet av undersökningen och som metod inom fallstudien har uppsatsförfattarna använt sig av observationer. Observationerna vilka gjordes var så kallade strukturerade observationer. I vårt fall avses strukturerade observationer som observationer vilka utgår från i förväg utarbetade kategorier. Observationerna genomfördes i en nionde klass och en årskurs tre-klass på gymnasiet.Resultaten visade att flickorna som samlad kategori gav sig tillkänna i mycket högre utsträckning än pojkarna, men samtidigt gick det utläsa att det var några flickor vilka avsevärt höjde medelvärdet för könsgruppen. Samma förhållande förelåg hos pojkarna, där det var ett fåtal vilka tillkännagav sig i mycket högre utsträckning än resterande. Detta innebar att de elever vilka aldrig eller sällan gav sig tillkänna med rätt icke torde kategoriseras in under en grupp för vilken resultatet av granskningen för dem inte är karakteristiskt. I de undersökta och observerade klasserna visade det sig att 10 % av eleverna stod för 60 % av den totala mängd störande tillkännagivanden i klassrumssituationerna. Detta innebär att övriga elever icke bör beskyllas för att ha bidragit till en eventuell störning i klassrummet. Det är sålunda rimligt att sluta sig till att det finns faror med kategorisering av människor, då elever i negativ mening kan påverkas både socialt och pedagogiskt. Dessa slutsatser går även att applicera på och dra slutsatser kring kategorisering av människor i allmänhet.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka musikens funktion för människor och deras relation till musik, låttext och attribut i kontakt med musik i olika sammanhang. En empirisk undersökning i intervjuform har gjorts bland fyra akademiker från fyra olika studieområden, två kvinnor och två män. De fyra akademikerna har gemensamt att de lever på samma område och att de under fritiden kommer i kontakt med, både med varandra och med musikgenren <em>dance</em> musik. Undersökningen fokuseras därför på dessa akademikers förhållande till och användning av <em>dance </em>och vad för funktioner musiken har för dem. Litteratur och tidigare forskning används för att förtydliga begrepp, jämföra likheter och skillnader med akademikernas svar.</p>

Utmattningssyndrom är vanligt förekommande i dagens samhälle. Litteraturöversikten syftar till att belysa upplevelsen av förändrad livsvärld hos individer som drabbats av utmattningssyndrom. Analysen av litteraturen visade tydliga budskap kring upplevelser av utmattning. Teman som visade sig vara framträdande var den förändrade livsvärlden relaterat till lidandet och olika somatiska och psykologiska symtom, vilka framträdde vid utmattningssyndrom. Litteraturöversikten visar brister angående de drabbade individernas delaktighet i sin egen vård. Litteraturen visar även uteslutande negativa data för de drabbade individerna. Önskvärt vore forskning som belyser positiva möten mellan drabbade individer och vården, finns dessa inte är det en stor brist i vården som behöver reflekteras över.

Föreliggande uppsats berör den enskilda individens krisberedskap. Syftet består av att undersöka hur gruppen unga vuxna upplever ansvar för krisberedskap och krisberedskapsåtgärder. Målet med uppsatsen är att identifiera faktorer av vikt för att gruppen unga vuxna ska vidta krisberedskapsåtgärder. Faktorerna ämnar möjliggöra målgruppsanpassningar som bidrar till att öka gruppens förmåga att hantera samhällsstörningar. Arbetet har genomförts med en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av sju stycken semistrukturerade samtalsintervjuer. Resultatet visar på tre faktorer som är av vikt för att gruppen unga vuxna ska vidta krisbredskapsåtgärder. Faktorerna utgörs av 1) Synen på ansvar för krisberedskap, 2) Upplevelsen av oro inför olika samhällsstörning samt 3) Tillgången till kunskap, information och kommunikation. Föreliggande uppsats resultat torde vara statsvetenskapligt relevant för ansvariga myndigheters möjligheter till kunskapsstyrning och kommunikation med enskilda individer. Uppsatsens slutsatser påvisar även behovet av fortsatt vidare forskning.

I den här kvantitativa studien undersöks om och hur stödinsatser i skolan påverkar grundskoleeleverna och deras förmåga att utvecklas till självständiga individer och demokratiska medborgare. Undersökningen görs med hjälp av en webbenkät som skickats ut till gymnasieelever. Studien undersöker stödinsatsers påverkan att utvecklas till självständiga individer och demokratiska medborgare utifrån dilemmaperspektivet och tidigare forskning. Skolans uppgift i att undervisa eleverna om och fostra dem till demokratiska medborgare och självständiga individer lyfts och poängteras. Studien visar att många av eleverna inte anser sig förberedda för framtiden och för samhällets förväntningar och funktioner. 41 procent av respondenterna anser att de inte är förberedda för samhällets förväntningar eller att skolan missat att lära dem viktiga samhällsfunktioner som att betala skatt, rösta och söka jobb. Det tyder på att studien går i enlighet med Ekman (2007). Studien visar också att elever med stödinsatser i grundskolan i större utsträckning än elever som inte haft stödinsatser i grundskolan, anser sig ha svårare att samarbeta med andra samt att de i lägre utsträckning känner sig förberedda för framtiden. Elever med stödinsatser i skolan löper också ökad risk för att inte delta i samhällsviktiga aktiviteter som att rösta i riksdagsvalet (SCB, 2019). Det går i enlighet med Partanen (2016) som hävdar att stödinsatser gör eleverna mer passiva och lyfter alternativa metoder att hantera svårigheterna. Studien lyfter också det ansvar som grundskolan har att forma eleverna till självständiga individer och demokratiska medborgare, eftersom det är den enda skoltiden som omfattas av skolplikt.