<p>The intention with this study is to investigate how schools are affected by state and municipal documents when they organize the education for children with special needs. The study is based on following questions.</p><ul><li>How do decisions on state and municipal level of politics affect the decisions that the principals make concerning organization, and do the school leaders think that the decisions are made on the right level of liability?</li><li>What is the relationship between economic decisions and pedagogical decisions?</li><li>What decides whether the schools have children with special needs integrated in their ordinary classes, or if they receive segregated remedial courses, and what are the views on an equivalent education?</li></ul><p>The study is conducted through interviews with principals of three schools, one politician on municipal level and one special education teacher. The interviews are linked to an historic background as well as current studies and discourses. The study shows that there are contradictions between state, municipality and school goals. When the state formulates documents to ensure that all children in Sweden get an equivalent education there is no considerations of the economic conditions of the municipalities. The conclusion is that all the schools in this study have their own model for helping students with special needs, and show different ways do reach the state and municipal regulations. Still, national distribution of finances affects the municipal finances. In municipals with large socio-economic difficulties the schools gets less money, and that conflicts with the regulation regarding an equivalent education for all students. All types of assistance for students with special needs are not available at all schools.</p>

Lantmäteriet har fått i uppdrag att ta fram en Ny Nationell Höjdmodell (NNH) över Sverige. Höjddata samlas in med flygburen laserskanning (FLS) och osäkerheten i höjd ligger generellt sett under 0,1 m på hårda plana ytor, dock kan osäkerheten öka avsevärt i terrängtyper med tät vegetation eller i områden med starkt sluttande terräng. Syftet med detta examensarbete är att kontrollera hur osäkerheten påverkas av olika vegetationstyper samt olika lutningsgrader. Provningen utfördes i delar av Avesta och Hedemora kommun i april 2012, där nio olika provytor kontrollerades enligt den tekniska specifikationen SIS-TS 21145:2007 ”Byggmätning – Statistisk provning av digital terrängmodell”. Kontrollprofiler mättes in i provytorna med Nätverks Real Time Kinematic Global Navigation Satellite System (NRTK-GNSS) för de provytor detta var möjligt, övriga provytor inmättes med totalstation. Analysen genomfördes i programvaran TerraScan där triangulerat laserdata jämfördes mot inmätta kontrollprofiler. Resultatet visar att laserdata ligger högre än markytan för alla provytor. Medelavvikelsen för de olika vegetationstyperna ligger mellan 0,105 och 0,593 m där systematiska avvikelser upptäcktes i flera provytor. För de olika lutningsgraderna ligger medelavvikelsen mellan 0,024 och 0,122 m, där en tydlig ökning sker vid 40 graders lutning. Troliga orsaker till de medelavvikelser som erhållits för vegetationstyperna är att punkter felaktigt klassificerats som mark, samt att det i vissa fall helt saknas punkter på markytan. För provytan med 40 graders lutning beror medelavvikelsen troligen på att det horisontella felet har inverkat på det vertikala. Tät vegetation påverkar osäkerheten i höjd men något tydligt samband mellan lutningsgrad och osäkerhet kan inte ses. / Lantmäteriet – the Swedish mapping, cadastral and land registration authority, has been commissioned to develop a new national elevation model of Sweden and the data is collected by airborne laser scanning. The uncertainty in height is generally less than 0,1 m on hard, flat surfaces but in terrain with dense vegetation and areas with high inclination the uncertainty can increase significantly. The purpose of this study is to check how the uncertainty is affected by different vegetation types and different degrees of inclination. The control was performed in parts of Avesta and Hedemora municipality in April 2012, where nine different plots were checked according to the technical specification SIS-TS 21145:2007 “Engineering survey for construction works – Statistical test of digital terrain model”. Profiles were measured with Network Real Time Kinematic Global Navigation Satellite System (NRTK-GNSS) where possible, and otherwise a total station was used. The analysis was performed in the software TerraScan in which triangulated laser data were compared with the control profiles. The result shows that laser measured heights are higher than the actual surface. The average deviation of the different vegetation types range from 0,150 to 0,593 m and a systematic deviation was detected in some sample surfaces. For the different slope rates the average deviation ranged from 0,024 to 0,122 m where a clear increase could be seen at 40 degrees inclination. Likely reasons for the deviations obtained for different vegetation types are that points incorrectly has been classified as ground, and that in some cases points on the ground are completely missing. The mean deviation for the sample surface with 40 degrees inclination is probably due to the influence of a horizontal error on the vertical error. Dense vegetation affects the uncertainty in height, but no apparent relationship between inclination and uncertainty can be seen.

Studien undersöker hur tre svenska tidningsmedier konstruerade nationell identitet i sin rapportering i samband med det svenska fotbollslandslagets matcher mot Danmark och Portugal i kvalet till världsmästerskapen 2010. Tidningsartiklarna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys, närmare bestämt Faircloughs tredimensionella analysmodell. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett flertal etablerade teorier. I det teoretiska blocket ingår den kritiska diskursanalyen som teori, hur nationella identiteter konstrueras och metaforernas betydelse för människors uppfattningar om världen. Studiens resultat visar att mediernas rapportering huvudsakligen konstruerar nationell identitet på tre olika sätt. För det första skapas en distinktion mellan ”vi” och ”dom”. För det andra förmedlar medierna föreställningar om en gemensam nationell historia, nutid och framtid. För det tredje används stereotyper som framhåller existerande skillnader mellan olika nationaliteter. Ifråga om samhällets maktförhållanden bidrar medierna till att upprätthålla en världsordning grundad på nationalstatens existens. Genom att mediernas rapportering innehåller inslag som reproducerar föreställningar om nationell identitet bevaras de samhälleliga hegemoniska sociala relationer och maktstrukturer som är ett resultat av den nationalstatliga tanken.

Syfte Syftet med uppsatsen är att med utgångspunk i Hofstedes studier om påverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur påverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. Frågeställning Vad är sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt är det att ta hänsyn till den nationella kulturen när företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete? Metod Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie. Jag har med hjälp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland. Slutsatser Det är omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands då den är beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen. Studien bevisar att Hofstedes teori stämmer delvis då IKEA påverkats av både den ryska marknaden och nationella kulturen. Fastän nationell kultur har en stor påverkan på företag som etablerar sig utomlands, så är den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland påverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det påverkades av det politiska systemet och korruption. Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rätt ledarskap och en tydlig organisationskultur så skulle ett företag kunna etablera sig var som helst.

Intentionen med detta arbete är att uppmärksamma citizenship education som blivit allt mer betydande när det gäller skapandet av nationell enighet/identitet i Kenya. Mer specifikt innebär det att arbetets syfte var att undersöka hur utvalda kenyanska gymnasielärare arbetar med att förmedla kunskapen om citizenship education för att skapa nationell identitet och vilket innehåll som presenteras. Bifrågan blir om lärarna därefter uppmanar eleverna på något sätt att praktisera den kunskap som förmedlas i skolan om demokratiska rättigheter i samhället. För att besvara undersökningens frågeställningar har jag granskat dokument, i form av litteratur och databaser samt genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats. Respondenterna i intervjuerna har fått svara på likvärdiga frågor och ämnesområden där sedan dessa har satts i kontrast mot varandra för att frambringa eventuella differenser. En av slutsatserna visade att citizenship educations betydelse är stor när det gäller att bilda en nationell identitet bland eleverna. Lärarnas arbetsmetoder bestod av enkel traditionell klassundervisning där eleverna inte alls praktiserade innehållet utan lärarna uppmanade sina elever att använda kunskapen som förmedlades utanför skolans värld, till exempel i olika föreningar. Innehållet kretsade kring att försöka förmedla kunskaper om vilka rättigheter och skyldigheter en kenyansk medborgare har, förespråka nationalism samt patriotism. Det visade sig att nationalism och patriotism var de viktigaste delarna när det gällde att bygga upp en nationell enighet/identitet i det demokratiska Kenya.   Nyckelord: citizenship education, nationell identitet, demokrati, Kenya, lärare, samhälle. / The intention of this work is to draw attention to citizenship education that has become increasingly important in the creation of national unity / identity in Kenya. More specifically, it means that the work was to examine how selected Kenyan secondary school teachers are working to convey the knowledge of citizenship education to create national identity and what content is presented. Second reflection is to see if the teachers in any way invite the students to practice the knowledge that they conveyed in school on democratic rights and practice these in the society. In order to answer the survey questions, I examined the documents in the form of literature and databases, and conducted interviews, which were then analyzed. Respondents in the interviews have been asked similar questions and issues where they have been contrasted with each other to bring forth any discrepancies / affinities. One of the findings showed that citizenship educations are of immense importance in terms of forming a national identity among students. Teachers' practices consisted of simple traditional classroom where students didn’t have the chance to practice the content. Instead the teachers asked their students to use knowledge that was transmitted outside the school context, for example, in various compounds. The content revolved around trying to convey the knowledge of rights and obligations that a Kenyan citizen is holding, and also advocating nationalism and patriotism. It turned out that nationalism and patriotism were the main fragments when it came to building a national unity / identity in democratic Kenya.   Keywords: citizenship education, national identity, democracy, Kenya, teachers, society.

Jag har ett personligt syfte med denna uppsats, frågorna som jag försöker besvara är sådana som jag själv kämpar med och som är viktiga för min självkännedom. Jag vill fördjupa mig i vad det innebär att vara en global nomad och hur den sortens uppväxt påverkar ens koncept av hem. Jag tror även att uppsatsen kan vara av intresse för människor med en ”vanlig” uppväxt då den belyser koncept som hem och tillhörighet ur ett unikt perspektiv. Det analytiska syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett antal missionärsbarn som vuxit upp som globala nomader ser på sin uppväxt utanför sina föräldrars hemkulturer och hur de tror att denna uppväxt påverkat deras syn på hem.

The intention with this study is to investigate how schools are affected by state and municipal documents when they organize the education for children with special needs. The study is based on following questions. How do decisions on state and municipal level of politics affect the decisions that the principals make concerning organization, and do the school leaders think that the decisions are made on the right level of liability? What is the relationship between economic decisions and pedagogical decisions? What decides whether the schools have children with special needs integrated in their ordinary classes, or if they receive segregated remedial courses, and what are the views on an equivalent education? The study is conducted through interviews with principals of three schools, one politician on municipal level and one special education teacher. The interviews are linked to an historic background as well as current studies and discourses. The study shows that there are contradictions between state, municipality and school goals. When the state formulates documents to ensure that all children in Sweden get an equivalent education there is no considerations of the economic conditions of the municipalities. The conclusion is that all the schools in this study have their own model for helping students with special needs, and show different ways do reach the state and municipal regulations. Still, national distribution of finances affects the municipal finances. In municipals with large socio-economic difficulties the schools gets less money, and that conflicts with the regulation regarding an equivalent education for all students. All types of assistance for students with special needs are not available at all schools.

No description available.

<p>Det har under senare år flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hävdar att Public Service är en föråldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ändå skulle hålla en hög kvalitet. Andra däremot menar att Public Service idag är ”viktigare än någonsin”. Vad man än tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.</p><p>Uppsatsen behandlar ämnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television. Syftet med denna studie är att granska Public Service-relaterade dokument, så som propositioner rörande ämnet, vilka krav Sveriges television har på sig samt om de uppfyller dessa. Med den nationella minoritetsgruppen samer som exempel har vi för avsikt att skildra komplexiteten runt minoritets-ansvaret. Exempel på frågor som behandlas är:</p><p>Vem formulerar detta minoritetsansvar och vad innebär det?</p><p>Hur definierar staten och SVT vem som är same, om man utgår ifrån styrdokument för Public Service?</p><p>Via systematisk undersökning av dessa texter, med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt kritisk granskning, har vi analyserat innehållet utifrån våra frågeställningar.</p>

Arbetet beskriver teologiska skäl och riktlinjer, sett ur ett teologiskt perspektiv, varför Svenska kyrkan bedriver söndagsskola. Resonemang förs också kring statistiska förändringar från 1950-talet, då söndagsskolan hade sina glansdagar,  och framåt. En redogörelse presenteras också för vilka riktlinjer som finns på nationell nivå, men också på stiftsnivå, i detta fall Linköpings stift. I arbetet presenteras tänkbara förklaringsmodeller till söndagsskolans moderna utveckling. Arbetet visar att de teologiska skälen för Svenska kyrkan att bedriva söndagsskola är de samma som för 150 år sedan, då de första söndagskolorna startade. Dock har den kyrkliga aspekten på söndagsskolan försvunnit allmer, vilket gör att söndagsskolans popularitet började minska i slutet på 50-talet. Två faktorer som getts som förklaring till detta faktum, var att allt fler skaffade TV och bil. Guds tilltal till människorna fick stå tillbaka till förmån för mer profana alternativ än kyrkan på söndagarna.