<p>Uppsatsen tar upp frågan om döden inom den epikureiska filosofin. Det visar sig att frågan kan delas upp i flera frågor. Dessa delfrågor kring döden är kopplade till olika rädslor. Uppsatsen tar även upp hur frågan kring döden blir bron mellan metafysiken och etiken inom den epikureiska filosofin. Uppsatsens huvudpunkt är utredningen av Lucretius, <em>De rerum natura</em>. Uppsatsen följer Lucretius argumentation kring naturen, världen och universums uppbyggnad , gudarnas förehavanden och till slut döden som en icke-händelse och därför inget att frukta.</p><p>För att förstå Lucretius bör man även studera Epikuros originaltexter.</p><p>Frågan är om<em> </em>Lucretius argument tillför någonting nytt inom den epikureiska filosofin, eller om Lucretius endast omformulerar och ger nya liknelser kring det som redan står att finna i Epikuros originaltexter.</p><p>Uppsatsens slutsats blir att Lucretius egentligen inte tillför någonting nytt och att Epikuros argument om döden som en icke-händelse står sig bra.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine the question of death within the epicurean philosophy. The main question can be divided into part questions. These part questions are connected to different fears. The essay also discusses how the question of death becomes the bridge between metaphysics and ethics within the epicurean philosophy. The essay’s main focus is the examination of Lucretius, <em>De rerum natura.</em> The essay follows Lucretius argumentation about the construction of nature, the word and universe, the whereabouts of the gods and finally death as a non-event and therefore nothing to fear.</p><p>To understand Lucretius one also has to study the original texts written by Epicurus. The question is if Lucretius argument adds anything new to the epicurean philosophy, or if Lucretius only rephrases and comes up with new metaphores about what already is found in the original texts by Epicurus.</p><p>The essay’s conclusions are that Lucretius doesn’t add anything new, and that Epicurus original argumentation about death as a non-event is strong.</p>

Uppsatsen tar upp frågan om döden inom den epikureiska filosofin. Det visar sig att frågan kan delas upp i flera frågor. Dessa delfrågor kring döden är kopplade till olika rädslor. Uppsatsen tar även upp hur frågan kring döden blir bron mellan metafysiken och etiken inom den epikureiska filosofin. Uppsatsens huvudpunkt är utredningen av Lucretius, De rerum natura. Uppsatsen följer Lucretius argumentation kring naturen, världen och universums uppbyggnad , gudarnas förehavanden och till slut döden som en icke-händelse och därför inget att frukta. För att förstå Lucretius bör man även studera Epikuros originaltexter. Frågan är om Lucretius argument tillför någonting nytt inom den epikureiska filosofin, eller om Lucretius endast omformulerar och ger nya liknelser kring det som redan står att finna i Epikuros originaltexter. Uppsatsens slutsats blir att Lucretius egentligen inte tillför någonting nytt och att Epikuros argument om döden som en icke-händelse står sig bra. / The purpose of this essay is to examine the question of death within the epicurean philosophy. The main question can be divided into part questions. These part questions are connected to different fears. The essay also discusses how the question of death becomes the bridge between metaphysics and ethics within the epicurean philosophy. The essay’s main focus is the examination of Lucretius, De rerum natura. The essay follows Lucretius argumentation about the construction of nature, the word and universe, the whereabouts of the gods and finally death as a non-event and therefore nothing to fear. To understand Lucretius one also has to study the original texts written by Epicurus. The question is if Lucretius argument adds anything new to the epicurean philosophy, or if Lucretius only rephrases and comes up with new metaphores about what already is found in the original texts by Epicurus. The essay’s conclusions are that Lucretius doesn’t add anything new, and that Epicurus original argumentation about death as a non-event is strong.

Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute. Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer. Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling. Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik. / The purpose of this thesis is to investigate and explain how outdoor pedagogy as a way of education is used by teachers in the elementary school. We want to find out what educationalists’ opinions are about outdoor pedagogy and what purposes and goals they think are associated with outdoor education. The results of the investigation are based on a qualitative study where we have used semi-structured interview forms on eight elementary teachers. The studies were conducted at three different schools in Sweden with varying socio-economical and physical conditions. In the thesis we concluded that outdoor pedagogy is being put into practice by many educationalists, but very rarely. The purpose of outdoor education among the teachers has a theoretic ground, which means that they are indeed aware of how the specific method can stimulate children’s development. Additionally the study showed us that teachers associate outdoor pedagogy with many inconveniences and problems, thus there is a big discrepancy between theory and practice.

For centuries, springs have played a significant role in our society as water supplies, reasons for where to settle down, and in folklore. There are different reasons why and where a spring forms, e.g. in what kind of soil it has its outflow. Geographic and geochemical surroundings have an influence on spring-water quality.For this project some of the springs in the Lagga perish, Knivsta municipality, Sweden, were selected for a closer study. Water samples were collected from springs for analysis. A short-term study was performed of temperature and conductivity changes during spring 2014. The investigated springs of this project were divided into four major groups according to their location in the landscape and their chemical properties: 1) springs that have their outflow in clay in valley bottoms, 2) springs that lie in the transition between glacial till soil and clay, 3) springs in till soil, and 4) springs in till soil with large boulders. Analyses show that the ion content in spring-water is higher in the valley than in the surrounding forest tills. Together with previous data it is shown that temperature and conductivity are more stable in the springs in the valley clay than in the uphill springs in till. / Källor har under århundraden spelat en viktig roll i människors liv genom behovet av vattenförsörjning, vid val av plats för att bosätta sig och inom folkloristiken. Källors förekomst styrs av var och hur de uppträder; t ex i vilken sorts jordart utströmningen sker. Den geografiska och geologiska närkemin påverkar källvattenkemin. I detta projekt undersöktes källor i Lagga socken, Knivsta kommun. Källvattenprover samlades in för analys av vattenkemin. En kort tidsserie under våren 2014 för temperatur och konduktivitet upprättades. Källorna delades in i fyra större grupper efter hur de ligger i landskapet och efter deras kemiska egenskaper: 1) Källor som kommer upp genom leran i dalgången, 2) källor som ligger i kanten av lerslätten, 3) källor som ligger i morän och 4) i storblockig morän. Efter analys visas att källor nära och i dalgången har högre jonhalt än de källor som ligger i moränen, uppe i skogarna. Vid en jämförelse med tidigare mätdata ser man att temperatur och konduktivitet är stabilare i källor som kommer ut i den leriga dalgången än i moränkällorna.

Titel: Oändliga möjligheter i naturen - En intervjustudie om förskollärares uppfattning om lek och lärandet i naturen Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärarens syn på utomhuspedagogiken i naturen för att främja barns lek och lärande i förskolan. För att ge svar på syftet intervjuades fyra förskollärare om deras uppfattning av utomhuspedagogiken i naturen.Resultatet visar att utomhuspedagogiken är viktig för barns lek och lärande och att det finns oändligt med möjligheter i naturen och att läroplanens mål går lätt att göra utomhus. Det är bara förskollärarna själva som sätter gränserna. Förskollärarna tycker dock att det är viktigt att planera upp en aktivitet, så att det inte bara blir fri lek. De upplever också att de inte fått mycket undervisning om ämnet, vilket kan göra att de inte vet hur de ska ha utomhuspedagogik med barnen. Leken är grunden i förskolans verksamhet. Alla barn leker och genom leken så lär barnen sig och genom leken får barnen också ett lustfyllt lärande. Barnen lär sig lättare om de har roligt under leken. För att främja barnens lek och lärande utgår förskollärarna ifrån barnens intresse, för att komma åt det lustfyllda lärandet och ett lärande kan bli möjligt. / Title: Endless possibilities in nature - An interview study of preschool teachers' perceptions of play and learning in nature The purpose of the study is to contribute with knowledge about the preschool teacher's view of outdoor pedagogy in nature to promote children's play and learning in preschool. To provide an answer to the purpose, four preschool teachers were interviewed about their perception of outdoor pedagogy in nature. The results show that outdoor pedagogy is important for children's play and learning and that there are endless opportunities in nature and that the curriculum's goals are easy to do outdoors. Only the preschool teachers themselves set the boundaries. However, preschool teachers think that it is important to plan an activity, so that it does not just be free play. They also experience that they have not received much teaching on the subject, which may mean that they do not know how to have outdoor pedagogy with the children. Play is the basis of preschool activities. All children play and through play the children learn and through play the children also get a fun-filled learning. Children learn more easily if they have fun during play. To promote the children's play and learning, the preschool teachers start from the children's interest, to access the fun-filled learning and a learning can be possible.

Trots att elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har sjunkit med åren är det viktigt att lärare förser elever med de kunskaper eleverna behöver för att kunna verka och agera som framtida demokratiska medborgare. Undervisning som inkluderar utomhuspedagogik gör förståelsen mindre abstrakt för eleverna. Dock har det visat sig att lärare undviker att bedriva utomhuspedagogik. Därför undersöks det i denna studie om lärare kan förse elever med den typ av upplevelser i skolmiljön med hjälp av levande eller icke levande ting som tagits in från naturen. Den deduktiva studien tar utgångspunkt i Morris (2019) revision av Kolbs experiential learning cycle med hjälp av den första fasen i cykeln, contextually rich, concrete experiences. Studien utgår även från begreppet connectedness to the environment för att undersöka på vilka sätt eleverna utsätts för en undervisning som gynnar deras kunskapsförståelse. Metoden som använts i undersökningen är semistrukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i de naturorienterande ämnena i årskurserna 4–6. Insamlad data har genomgått en tematisk innehållsanalys och kategoriserats utifrån frågeställningarna. Resultat och slutsatser visar att lärare vill arbeta med utomhuspedagogik i större utsträckning än vad de gör i dagsläget och vad som krävs för att de ska kunna bedriva sådan undervisning. Vidare framgår det att alla lärare i studien förser eleverna med undervisning som stimulerar deras sinnen och kan ses som contextually rich, concrete experiences. Att använda ting från naturen i undervisningen ses som en nödvändighet för att kunna förse eleverna med rika upplevelser inom naturvetenskap när utomhuspedagogikens arbetssätt används inomhus.

Denna forskningsrapport har som mål att undersöka och analysera de omfattande etiska faktorer som påverkar beslutsprocessen vid ingripande i naturen. I synnerhet undersöker vi de moraliska och praktiska dilemman som kan uppstå vid sådana beslut och som ofta är komplexa och svåra att hantera.  Syftet med rapporten är att öka förståelsen för hur etiken spelar och bör spela en roll inom miljövården, specifikt i relation till synen på naturens värde och beslutsfattarnas etiska ställningstaganden. Genom att genomföra en vetenskaplig studie med hjälp av systematisk litteraturstudie och intervjuer, har vi kunnat få en bredare bild av svaret på vår undersökningsfråga: " Var bör gränsen för hur långt människan får påverka naturen? " Det finns en skillnad i fokus mellan innehållsanalysen och intervjun, där den första utvecklas i riktning mot att ha en mer praktisk inriktning medan den andra har en mer etisk inriktning. Detta skapar en uppfattning av olika riktningar i det skrivna materialet. De olika metoderna som användes i forskningen, nämligen systematisk litteraturstudie och intervjuer, genererade olika insikter. Snarare än att hitta en entydig lösning, har vi dock funnit att olika metoder och kunskapsläget kring ämnet genererar olika insikter, vilket tyder på att det inte finns ett enkelt svar.  Genom att analysera och diskutera de erhållna resultaten i denna rapport hoppas vi kunna bidra till en mer nyanserad och informerad debatt kring de etiska aspekterna av ingripande i naturen. Vi betonar vikten av att fortsätta forska och utveckla kunskapen inom detta område för att bättre kunna hantera de komplexa och ibland motsägelsefulla frågorna som uppstår vid beslutsfattandet kring naturens bevarande och användning. / This research report aims to investigate and analyze the extensive ethical factors that influence the decision-making process in nature intervention. Specifically, we examine the moral and practical dilemmas that can arise in such decisions, which are often complex and difficult to manage.  The purpose of this report is to enhance understanding of the role that ethics plays and should play in environmental conservation, particularly in relation to perspectives on the value of nature and the ethical positions taken by decision-makers. By conducting a scientific study using a systematic literature review and interviews, we have been able to obtain a broader understanding of the answer to our research question: "Where should the limit be placed on human intervention in nature?" There is a difference in focus between content analysis and interviews, with the former tending to have a more practical orientation and the latter having a more ethical orientation. This creates an impression of divergent directions in the written material. The various methods used in the research, namely the systematic literature review and interviews, yielded different insights. However, rather than finding a definitive solution, we have discovered that different methods and the state of knowledge in the field generate different insights, indicating that there is no simple answer.  By analyzing and discussing the obtained results in this report, we hope to contribute to a more nuanced and informed debate on the ethical aspects of nature intervention. We emphasize the importance of continued research and knowledge development in this area to better address the complex and sometimes contradictory issues that arise in decision-making regarding the conservation and utilization of nature.

De antropogent orsakade klimatförändringarna som är tätt sammankopplade med en snabb utrbedd förlust av biodiversitet blir allt mer tilltagande och sex av nio planetära gränser är överskridna. Samtidigt minskar människors koppling till och kunskap om naturen som de är en del och beroende av, särskilt så bland barn och unga i den växande urbana befolkningen. För att vända negativa utvecklingen är det viktigt att dagens städer erbjuder miljöer som möjliggör direkt interaktion med varierande flora och fauna. Grundskolan kan erbjuda detta via plats- och upplevelsebaserad utomhuspedagogik som kan främja barn och ungas koppling till naturen och ekologisk läskunnighet. För det krävs tillgång till gröna skolgårdar och grönområden som kan fungera som lärmiljöer för ekologiska processer och ekosystem.  Studiens syfte var att skapa förbättrade förutsättningar för utomhuspedagogik som kan främja barn och ungas koppling till naturen och ekologisk läskunnighet. Studien undersökte en grundskola med en ambition att arbeta för en hållbarare utveckling belägen i en av Sveriges större tätorter. Skolan ville förändra sin skolgård genom att plantera mer vildvuxen flora och börja odla. Skolan stod inför unika utmaningar för att förverkliga sin vision eftersom den inte äger skolgården och därför måste förändringar ske i dialog med fastighetsförvaltaren. Vidare måste skolan stå för kostnaden och underhåll av den flora som önskas. Dock saknas ekonomiska resurser för att genomföra mer omfattande förändringar. Samtidigt har skolan god tillgång till grönområden, men ser flertal utmaningar med att börja nyttja dessa mer utomhuspedagogiskt.  Ur ett systemteoretiskt perspektiv framkommer ett system av fragmenterade aktörer som inte delar samma hållbarhetsmål och framtidsvision vilket försvårar en systemomställning för hållbarare lärande. Samtidigt framkommer flertal möjligheter för en systemomställning som studien söker belysa. Genom att försöka samla aktörer som vill se grönare skolgårdar och mer utomhuspedagogik för samordning och samverkan samt sätta press på existerande regimer och status quo ökar möjligheten för en systemomställning. / Anthropogenic climate change which is closely connected to a rapid global loss of biodiversity is becoming increasingly problematic and six of the nine planetary boundaries are transgressed. Simultaneously humans’ connection to nature and knowledge about natural systems which they are part of and dependent on is decreasing, especially amongst children and young adults in the growing urban population. To counteract the negative development cities must provide opportunities for direct interaction with a rich variety of flora and fauna. Primary education can provide this via outdoor education which can promote nature connectedness and ecoliteracy. For primary schools to provide this they need access to green schoolyards and green areas which can function as learning landscapes for ecological processes and ecosystems. The study’s purpose was to facilitate conditions for outdoor education that can promote children’s and young adults’ nature connectedness and ecoliteracy. The study was carried out at a primary school with the ambition to promote a more sustainable development. Staff wished to make the schoolyard greener by adding more vegetation and a school garden. The school faced unique challenges since it does not own its schoolyard and changes must therefore be carried out in dialog with the facility management. The school must carry the cost for investments and carry out all maintenance work but lacks the finances to make substantial changes. Concurrently the school has access to nearby green areas but anticipates challenges with utilizing these for outdoor education. From a systems theory perspective, a system of fragmented actors not sharing a common sustainability goal or vision emerges making a change in the system less likely. However, various opportunities for changing the system emerge. By mobilizing actors who wish to see greener schoolyards and more outdoor education to coordinate and cooperate and to pressure existing regimes and the status quo the possibility of changing the system increases.

Text in Afrikaans / During the past decade various studies have been conducted on the medieval bestiary and simultaneously much has been written on the life and work of the medieval scholar and writer, Jacob van Maerlant. Van Maerlant's famous encyclopaedic work, Der Naturen B/oeme (Book of Nature) has been thoroughly investigated in recent literary studies, though little has been done to identify this work as encyclopaedic narrative. The term, encyclopaedic narrative, is relatively unknown in Western literature and therefore demands the research which is conducted in this thesis. In the course of this study, the genre of encyclopedic narrative is investigated and the Naturen 8/oeme is identified as a member of this exclusive genre. Edward Mendelson's article "From Dante to Pynchon" (1976) serves as the starting point for this study, from where it continues its investigation into the works of Jacob Van Maerlant. Van Maerlant's Der Naturen 8/oeme is compared to a unique set of qualities for the encyclopaedic narrative in which corresponding points are identified. From this investigation it is shown that Der Naturen B/oeme qualifies as a member of the genre, encyclopaedic narrative. / Baie navorsing oor die Middeleeuse Bestiarium is reeds gedurende die afgelope dekade gedoen en baie is geskryf oor die lewe en werk van Jacob van Maerlant. Alhoewel sy natuurboek, Der Naturen Bloeme, baie belangstelling in die liter~re w6r~ld ontlok, is daar nog weinig gedoen om Der Naturen Bloeme as ensiklopediese narratief te identifiseer. Die relatiewe onbekendheid van die begrip ensiklopediese narratief in die Westerse literatuur dien as aansporing tot die ondersoeke wat in hierdie skripsie vervat word. In hierdie studie sal die genre van die ensiklopediese narratlef bespreek word. Der Naturen Bloeme word as voorbeeld gebruik. Die ensiklopediese narratief word bespreek na aanleiding van die artikel "From Dante to Pynchon" (1976) waarin Mendelson die term omskryf en riglyne daarstel vir die tipering daarvan as genre. Uit die ondersoek blyk dit dat die ensiklopediese narratief 'n genre is wat erkenning behoort te kry in die literêre wêreld. Die studie ondersoek ook die lewe en werk van Jacob van Maerlant wat as lnformatikus gedurende die MiddeJeeue groot bekendheid verwerf het. Sy omvangryke ensiklopediese werk, Der Naturen Bloeme, word telkens getoets aan die hand van kenmerke vir die ensiklopediese narratief en die raakpunte word uitgewys. Uit die ondersoek word aangetoon dat Der Naturen Bloeme as ensiklopediese narratief erken kan word. / Afrikaans & Theory of Literature / M.A. (Afrikaans)

Text in Afrikaans / During the past decade various studies have been conducted on the medieval bestiary and simultaneously much has been written on the life and work of the medieval scholar and writer, Jacob van Maerlant. Van Maerlant's famous encyclopaedic work, Der Naturen B/oeme (Book of Nature) has been thoroughly investigated in recent literary studies, though little has been done to identify this work as encyclopaedic narrative. The term, encyclopaedic narrative, is relatively unknown in Western literature and therefore demands the research which is conducted in this thesis. In the course of this study, the genre of encyclopedic narrative is investigated and the Naturen 8/oeme is identified as a member of this exclusive genre. Edward Mendelson's article "From Dante to Pynchon" (1976) serves as the starting point for this study, from where it continues its investigation into the works of Jacob Van Maerlant. Van Maerlant's Der Naturen 8/oeme is compared to a unique set of qualities for the encyclopaedic narrative in which corresponding points are identified. From this investigation it is shown that Der Naturen B/oeme qualifies as a member of the genre, encyclopaedic narrative. / Baie navorsing oor die Middeleeuse Bestiarium is reeds gedurende die afgelope dekade gedoen en baie is geskryf oor die lewe en werk van Jacob van Maerlant. Alhoewel sy natuurboek, Der Naturen Bloeme, baie belangstelling in die liter~re w6r~ld ontlok, is daar nog weinig gedoen om Der Naturen Bloeme as ensiklopediese narratief te identifiseer. Die relatiewe onbekendheid van die begrip ensiklopediese narratief in die Westerse literatuur dien as aansporing tot die ondersoeke wat in hierdie skripsie vervat word. In hierdie studie sal die genre van die ensiklopediese narratlef bespreek word. Der Naturen Bloeme word as voorbeeld gebruik. Die ensiklopediese narratief word bespreek na aanleiding van die artikel "From Dante to Pynchon" (1976) waarin Mendelson die term omskryf en riglyne daarstel vir die tipering daarvan as genre. Uit die ondersoek blyk dit dat die ensiklopediese narratief 'n genre is wat erkenning behoort te kry in die literêre wêreld. Die studie ondersoek ook die lewe en werk van Jacob van Maerlant wat as lnformatikus gedurende die MiddeJeeue groot bekendheid verwerf het. Sy omvangryke ensiklopediese werk, Der Naturen Bloeme, word telkens getoets aan die hand van kenmerke vir die ensiklopediese narratief en die raakpunte word uitgewys. Uit die ondersoek word aangetoon dat Der Naturen Bloeme as ensiklopediese narratief erken kan word. / Afrikaans and Theory of Literature / M.A. (Afrikaans)