Den afrikanska kontinenten beräknas att drabbas mer än någon annan region av klimat-förändringarnas direkta effekter. Samtidigt är anpassningsmöjligheterna här begränsade och ekonomin särskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sårbarhet är relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom kvinnor utgör majoriteten av världens fattiga befolkningar. Sårbarhet inför ett förändrat klimat grundas dock inte enbart på ekonomiska och finansiella tillgångar. Traditionella, könsdifferentierade levnadssätt ålägger kvinnor ett särskilt ansvar över hem och familj, medan fördomar om kvinnors olämplighet begränsar deras politiska inflytande. Denna uppsats understryker de implikationer som kön och könsroller ger upphov till, i fråga om anpassningsmöjligheter till försämrade klimatförhållanden och minskad vatten- och mattillgång. / The African continent is reckoned to be the region most affected by direct impacts of climate change. At the same time, here, adaptation possibilities are scarce and the economy particularly dependent on climate-related sectors. International climate research has identified connections between economic weakness and vulnerability. These relations shed light – not the least – on the exposed position of women in developing regions, since women constitute the majority of the world’s poorest populations. Nevertheless, vulnerability due to climate change is not only founded on economic and financial assets. Traditional, gender differentiated ways of living impose certain responsibilities on women for household duties and family life, while prejudices about women’s unsuitability limit their political authority. This essay underlines the implications of gender and gender roles, regarding adaptation possibilities to deteriorated climatic conditions and reduced access to water and food.

Global raw material extraction has accelerated since the 1950s, causing resource depletion, ecosystem degra- dation, pollution, and climate change. To reduce such impacts, the economic drivers of material use must be addressed. Although economic growth often drives material use to increase, this increase can be counter- acted by dematerialization. This study explores whether dematerialization can achieve sustainable material footprints in Sweden by 2050, considering different scenarios of economic growth. Environmentally extended multi-regional input-output analysis was used to calculate the Swedish material footprint from 1995 to 2011. Structural decomposition analysis was used to quantify how much dematerialization, economic growth, con- sumption and trade patterns, and population drove the changes in the material footprint. Based on previous literature, 6 tons of materials per person was used as a sustainability target in three backcasting scenarios, reflecting degrowth, growth, and growth with ambitious shifts towards less material intensive consumption and trade patterns, respectively. The Swedish material footprint increased from 211 to 279 Mt from 1995 to 2011. While relative dematerialization did occur, economic growth caused material use to grow. If the economy degrows, the 2050 target can be reached with dematerialization rates of 0.7 times the previous rates. To reach the target under continued economic growth, dematerialization rates must increase by a factor of 1.8-2.7, depending on the extent of shifts to less material intensive consumption and trade patterns. Although further research is needed to examine whether such unprecedented rates of dematerialization are feasible, the results suggest that degrowth must be considered. / Råvaruutvinningen i världen har ökat kraftigt sedan 1950-talet, vilket leder till resursbrist, degraderade ekosystem, föroreningar och klimatförändringar. För att minska den miljöpåverkan behöver drivkrafterna bakom samhällets materialanvändning angripas. Ekonomisk tillväxt driver på råvaruutvinningen, men resurseffektivisering kan minska den. Den här studien undersöker hur resurseffektivisering,dematerialization på engelska, kan uppnå en hållbar materialanvändning i Sverige 2050, beroende på hur den ekonomiska tillväxten utvecklas. Data på nationella och internationella ekonomiska flöden och deras miljöeffekter, environmentally extended multi-regional input-output data på engelska, användes för att räkna ut Sveriges materialanvändning ur ett konsumtionsperspektiv från 1995 till 2011. Strukturell dekomponering användes för att kvantifiera hur mycket resurseffektivisering, ekonomisk tillväxt, konsumtions- och handelsmönster och befolkningsstorlek drev förändringarna i materialanvändningen. Baserat på den befintliga litteraturen användes 6 ton material per person som ett hållbarhetsmål i tre scenarier, som representerade nerväxt, tillväxt och tillväxt där konsumtionen samtidigt blir mindre materialintensiv. Den svenska materialanvändningen ökade från 211 till 279 Mt mellan 1995 och 2011. En viss resurseffektivisering skedde under perioden, men den ekonomiska tillväxten bidrog till att materialanvändningen ändå ökade. Om ekonomins storlek minskar kan hållbarhetsmålet nås 2050 med en resurseffektiviseringstakt som är 0,7 gånger takten från 1995 till 2011. För att nå målet med ekonomisk tillväxt behöver takten i resurseffektiviseringen öka med en faktor mellan 1,8 och 2,7, beroende på hur stora skiftena till mindre materialintensiva konsumtions- och handelsmönster är. Mer forsknings behövs för att undersöka huruvida en så snabb resurseffektiviseringstakt är realistisk, men resultaten visar att nerväxt kan vara ett alternativ.

Green national accounts are a complement to the more traditional GDP measure which includes natural capital and the depreciation and regeneration of natural capital. The United Nations have developed an international standard model, the System of Environmental-Economic Accounting, for valuing natural resources within the green national accounts. The method is based on forecasts of future streams of expected incomes from the resource. This study aims to find out whether the valuation method used to forecast future incomes from iron ore and timber according to the international standard is consistent with the actual outcomes. In Sweden, previous studies have been made to develop green national accounts from the 1800s onward. By using the United Nations’ current and previous valuation methods and performing calculations on historical resource rents it is possible to evaluate how well the methods can estimate true future values. This study shows that both valuation methods systematically misestimate the future income streams from both resources. / Gröna nationalräkenskaper är ett komplement till det mer traditionella BNP-måttet som även tar hänsyn till bland annat naturkapitalet och dess förslitning. FN har utvecklat en internationell standardmodell för gröna nationalräkenskaper, System of Environmental-Economic Accounting (SEEA), där en rekommenderad värderingsmetod för naturkapital finns angiven. Värderingsmetoden är baserad på framtida, förväntade, inkomstflöden från naturresursen. Den här studiens syfte är att ta reda på om värderingsmetoden för att förutse framtida intäkter för järnmalm och skog enligt den internationella standarden stämmer överens med de faktiska utfallen. I Sverige har tidigare studier gjorts för att utveckla gröna nationalräkenskaper från 1800-talet och framåt. Genom att använda FN:s nuvarande och tidigare rekommenderade värderingsmetoder för naturresurser och göra beräkningar på historiska vinster från naturresursen kan man se hur väl värderingsmetoderna fungerar i praktiken. Den här studien visar att bägge värderingsmetoderna systematiskt felskattar de framtida intäktsflödena från bägge resurser.

Afghanistan has been in armed conflict for over 30 years. The many wars have severely affected the environment negatively. Sweden has between 2010-2015 been allocating 4,7 billion SEK in foreign aid to Afghanistan. This is a qualitative study with the purpose to critically analyse how this foreign aid has contributed to a sustainable environmental development in Afghanistan. To be able to answer this question a review of projects documents and Sida assessment was conducted. This was then supplemented by interviews with 14 people who in different ways had been working with these issues. In the analysis theories connecting to environment, poverty and conflict have been used. Sida is supporting two types of foreign aid in Afghanistan; humanitarian aid and development aid. The study found that the Sida’s humanitarian work in Afghanistan has a clear focus on environmental issues, whereas the development aid overall where lacking a focus on environmental issues. The larger focus within the humanitarian aid was explained by that environmental consideration is a part of the Sida’s strategy for the humanitarian aid in Afghanistan and humanitarian aid’s natural connection to environment, in for instance natural disasters. The lack of environmental focus within the development aid was found to have three explanations; the strategy did not have an environmental focus, the staff lacked the necessary environmental knowledge and environmental issues was not believed to be prioritized in Afghanistan. It was however believed to be possible to have more focus on the environment in Sida’s work in Afghanistan. The study shows that environmental issues are not believed to be a necessary component for creating a sustainable development or peace in Afghanistan. The study is arguing that one way to create more focus on environmental issues within the development aid would be to work closer with the humanitarian aid. The thesis was finally presenting an alternative way to look at environment and sustainable development; to focus on the environmental problems of the current generation and by doing so preserving the nature for the future generations.

As a consequence of global environmental change, sustainable management and governance of natural resources face critical challenges, such as dealing with non-linear dynamics, increased resource variability, and uncertainty. This thesis seeks to address some of these challenges by using simulation models. The first line of research focuses on the use of learning-by-doing (LBD) for managing a renewable resource, exemplified by a fish stock, and explores LBD in a theoretical model using artificial intelligence (Paper I and II). The second line of research focuses on the emergence of different forms of self-governance and their interrelation with the dynamics of trust among fishers when harvesting a shared resource, using an agent-based model. This model is informed by qualitative data based on small-scale fisheries in Mexico (Paper III and IV). Paper I and II find that the most sustainable harvesting strategy requires that the actor values current and future yields equally, cautiously experiments around what is perceived as the best harvest action, and rapidly updates its ‘mental model’ to any perceived change in catch. More specifically, Paper II reveals that understanding these aspects in relation to the type of change can yield not only increased performance, but also, and more importantly, increased robustness to both fast and slow changes in resource dynamics. However, when resource dynamics include the possibility of a more fundamental shift in system characteristics (a regime shift), LBD is problematic due to the potential for crossing a threshold, resulting in possible persistent reductions in harvests (Paper I). In Paper III, results indicate that cooperative forms of self-governance are more likely to establish and persist in communities where fishers’ have prior cooperative experience, fishers’ trustworthiness is more or less equal, and that this likelihood increases when resource availability fluctuates seasonally. Finally, to achieve a transformation toward more cooperative forms of self-governance, interventions are required that can strengthen both financial capital and trust among the members of the cooperatives (Paper IV). The unique contribution of this thesis lies in the method for ‘quantitatively’ studying LBD, the stylized model of a small-scale fishery, and the analysis of the two models to advance our understanding of processes of learning and self-governance in uncertain and variable social-ecological environments. Together, the results shed light on how social and ecological factors and processes co-evolve to shape social-ecological outcomes, as well as contributing to the development of novel methods within the emerging field of sustainability science. / I vårt antropocena tidevarv är ett långsiktigt förvaltarskap av naturresurser inom social-ekologiska system av yttersta vikt. Detta kräver en djup förståelse av människan, ekologin, interaktionerna sinsemellan och deras utveckling över tid. Syftet med denna avhandling är att nå en djupare och mer nyanserad förståelse kring två av grundpelarna inom forskningen av hållbar förvaltning av naturresurser–kontinuerligt lärande genom learning-by-doing (LBD) för att förstå naturresursens dynamik, samt vad som kan kallas socialt kapital, i detta sammanhang i betydelsen tillit mellan individer, som naturligtvis ligger till grund för framgångsrik gemensam förvaltning. Denna föresats operationaliseras genom att använda två olika simuleringsmodeller. Den ena modellen undersöker hur en hållbar förvaltning av en förnyelsebar resurs, i denna avhandling exemplifierad av en fiskepopulation, kan uppnås genom LBD. Den andra modellen söker blottlägga det komplexa sociala samspel som krävs för att praktisera gemensam förvaltning genom att använda ett fiskesamhälle som fallstudie. Tidigare forskning på båda dessa två områden är relativt omfattade. Emellertid har den forskning som specialiserat sig på LBD i huvudsak inskränkt sig till empiriska fallstudier. Vad som bryter ny mark i denna avhandling är att vi konstruerar en simuleringsmodell av LBD där vi kan studera lärandeprocessen i detalj för att uppnå en mer hållbar förvaltning över tid. Beträffande modellen som behandlar socialt kapital så har tidigare forskning fokuserat på hur en organisation, eller grupp, kan uppnå hållbar förvaltning. Dock saknas ett helhetsgrepp där som tar hänsyn till alla nivåer; från individnivå (mikro), via gruppnivå (meso), till samhällsnivå (makro). Detta är något som denna avhandling försöker avhjälpa genom att undersöka betydelsen av individers egenskaper, uppbyggnaden av socialt kapital, samt hur detta påverkar emergens av ett samhälle dominerat av mer kooperativa förvaltningsformer respektive mer hierarkiska diton. I papper I and II studeras kärnan av LBD som återkoppling mellan en aktör och en resurs, där aktören lär sig genom upprepade interaktioner med en resurs.  Resultaten visar att LBD är av avgörande betydelse för en hållbar förvaltning, speciellt då naturresursens dynamik är stadd i förändring. I den mest hållbara strategin bör aktören värdera nuvarande och framtida fångster lika högt, försiktigt experimentera kring vad aktören upplever som bästa strategi, för att sedan anpassa sin mentala modell till upplevda förändringar i fångst relativt dess insats någorlunda kraftigt. I papper III och IV behandlas uppbyggnaden av förtroende mellan individer och grupp, samt själv-organiserat styre. Genom att använda småskaligt fiske i Mexiko som en illustrativ fallstudie, utvecklades en agent-baserad modell av ett arketypiskt småskaligt fiskesamhälle. Resultaten indikerar att kooperativa förvaltningsformer är mer dominanta i samhällen där de som utför fisket har liknande pålitlighet, starkt gemensamt socialt kapital vid kooperativets start, och då resursen fluktuerar säsongsmässigt (papper III). Papper IV visar att för att uppnå en transformation från hierarkiska förvaltningsformer till kooperativa diton krävs interventioner som inriktar sig på både socialt och finansiellt kapital. Denna avhandling bidrar således till en djupare förståelse kring hur socialt kapital växer fram, samt hur mer strategiska LBD processer bör utformas när abrupta och osäkra förändringar i ekosystemen blir allt vanligare på grund av människans ökade tryck på planeten. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted. Paper 3: Submitted. Paper 4: Manuscript.</p>

Social dilemmas constitute a broad class of quandaries, including, for example, common pool resource (CPR) dilemmas and public good (PG) dilemmas. CPR's are characterized by non-excludability and rivalry and are often associated with overexploitation. Through similar arguments, the features non-excludability and non-rivalry give rise to under-provision of PG's. The prevalence and inefficiencies often associated with CPR's have given rise to an extensive literature and the role of resource uncertainty has not been ignored. Uncertainty combined with rivalry is often said to augment users' incentive to overexploit. However, underlying most of the theoretical research is an explicit or implicit assumption of symmetric information, or a symmetric lack of information. In reality, people generally have access to different sources of information and they may differ in their abilities to process information. In the first two papers of this thesis, the assumption of symmetry is relaxed and both papers demonstrate that from a welfare perspective, the distribution of uncertainty is also of importance. Many CPR's and PG's are natural, which can complicate the situation. In the traditional resource management literature, the exploited resource is often assumed to be properly characterized by some concave growth function. Today, there is extensive empirical evidence suggesting that many ecosystems have more complex, often non-linear dynamics. Management of such resources can be quite challenging as the non-linear dynamics can make the ecosystem flip between alternate stable states, and even marginal changes can cause radical transformations of such ecosystems. Most of the CPR models assume the shared resource to be of fixed size or to be able to generate a constant flow of services. In the third paper we aim at providing a more complete picture of the overexploitation of a common resource, by combining the institutional structure with complex ecological dynamics. We manage to raise questions and doubts about the standard assumptions. Another feature of convex-concave resources is that a state can become highly robust and sometimes an ecosystem change may even be irreversible. This is problematic if, for example, we wish to restore a degraded ecosystem. The aim of the fourth paper is to empirically analyze this question, by eliciting peoples' preferences through a hypothetical referendum on the issue. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005

This study deals with the Kinh (or Viet) majority people who have migrated from the lowland Red River Delta to the mountainous areas of northern Viet Nam, and their adjustment to a new social and physical environment. Its aim is to analyse the social and cultural consequences for these migrants when settling in communities populated with people who belong to the national ethnic minorities (the Tày, the Giay and the Ngan peoples). Focus is on impacts in new interactive situations. The case is a special one in that it focuses on majority people's adaptation to minorities, and to a lesser extent vice versa. The Kinhs' view of how a "civilised" landscape ought to look like and how to utilise the natural resources therein demonstrated to be a central theme when discussing restructuring of the migrants' livelihood. This fact indicates the cultural dimension in the exploitation of the natural landscape and the reconstruction of the subsistence system. In the process of adaptation to a new social environment (as well as to a new physical one), social interactions between the Kinh and the ethnic minorities have proven to be important steps towards integration. One factor that turned out to be decisive in the integration process is the harmonising of life cycle ceremonies (especially weddings and funerals) between the Kinh and the minorities. New knowledge is accumulated locally, based on pooled experience. The study concerns how new knowledge on natural resources management is formed through a mixture of the migrants' knowledge from the Red River Delta and the minorities' knowledge of the local area. With a background in the delta area the Kinh brought the old knowledge of advanced wet rice production with them when migrating to the highlands. The facts show that the influence on the subsistence system has not been a one-way flow. That is, not only has the Kinh changed the minorities' agriculture system, but also the minorities' systems have had an impact on the Kinhs' system so that it now is more adapted to the conditions in the highlands.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges lantbruksuniversitet, 2008.

Today, the consumption of products is greater than ever. In order to be able to supply the market with products at the same rate as the consumption, natural resources are being extracted like never before. The majority of the extracted natural resources are after only one-time use, left to the nearest landfill, where it becomes waste. This growing mountain of waste, combined with the fact that the amount of natural resources that can be extracted has decreased, would in the long run become an unsustainable way of life. For the continued survival of the human race, we can no longer treat natural resources in this way. One approach to prevent this negative development is to switch from linear economy to circular economy. The costs of extracting natural resources are higher than ever, which has led to a change in the approach to waste management. Due to an increased awareness among consumers regarding recycled products, there are demands on the market to deliver these products. Recycling, reuse, and processing of waste is therefore today the hottest topic of discussion for many industries. It has also been shown that it is more economical for the industries to use waste as a resource when creating new products.   The purpose of this study is to investigate how municipalities take on this transition from the linear to the circular economy in a community planning perspective. The thesis also intends to create a number of principles in a strategic- and urban planning perspective and at an overall municipal level. To create a picture of how these planning principles can be implemented in cities, the study turns into a project, where most of the principles are used to create a circular society in Kalmar regarding building materials.   Using qualitative methods, the study analyses the work towards becoming more circular for three selected municipalities, Ystad, Helsingborg and Kalmar. The methods facilitate the analysis and therefore provide a picture of how the municipalities work with various projects, both future and present but also already implemented, which affect the circular economy.   The work ends with a project, which is based on Kalmar and visualizes how the principles can be implemented in a city. Analyses are made of the conditions that exist in the city, but also what changes the city would need to implement regarding, among other things, transport, storage and waste management. The project is based on two developed cycles, the materials cycle and the knowledge cycle, which in turn are built on the study's developed principles. The project as a whole creates a booklet in A3. Perfect for printing, for communicating the practical implementation of the essay. / Idag är konsumtionen av produkter större än någonsin. För att klara av att förse marknaden med produkter, utvinns därför naturresurser som aldrig förr. Majoriteten av de utvunna naturresurserna lämnas efter en gångs användning till närmsta soptipp som där blir till avfall. Detta växande berg av avfall i kombination med att mängden naturresurser, som går att utvinna, har minskat, skapar detta ett ohållbart levnadssätt. För människosläktets fortsatta överlevnad kan vi inte längre behandla naturresurser som outtömliga. Ett tillvägagångssätt för att förhindra denna negativa utveckling är att ställa om från dagens linjära ekonomi till en cirkulär ekonomi. Kostnaderna för att utvinna naturresurser är högre någonsin, vilket har lett till att synsättet på hanteringen av avfallet har förändrats. På grund av en ökad medvetenhet hos konsumenter gällande återvunna produkter, ställs krav på marknaden att leverera dessa produkter. Återvinning, återbruk och förädling av avfall är därför idag det hetaste diskussionsämnet för många branscher. Det har även visat sig att det är mer ekonomiskt för branscherna att utnyttja avfall som resurs vid skapandet av nya produkter.   Syftet med denna studie är att undersöka hur kommuner tar sig an denna omställning från den linjära till den cirkulära ekonomin ur ett samhällsplaneringsperspektiv. Uppsatsen ämnar även att skapa ett antal planeringsprinciper i ett strategiskt- och stadsplaneringsperspektiv samt även på en övergripande kommunal nivå. För att skapa en bild av hur dessa planeringsprinciper kan implementeras i städer, övergår studien i ett projekt, där flertalet av principerna används för att skapa ett cirkulärt samhälle för byggmaterial i Kalmar stad.   Genom att använda kvalitativa metoder analyserar studien det kommunala arbetet för att bli mer cirkulära. De tre utvalda kommunerna är Ystad, Helsingborg och Kalmar. Metoderna underlättar inför analysen och ger en bild av hur kommunerna arbetar med olika projekt, både framtida och nutida men också redan genomförda, som berör cirkulär ekonomi.    Analysen följs av en diskussion, där jämförelse mellan kommunernas arbete mot en cirkulär ekonomi görs. Diskussionen innehåller också tolkningar av deras översiktsplaner och redan pågående samarbeten, kommunen och exempelvis regionen emellan, som tyder på en strävan mot cirkulär ekonomi. Diskussionen avrundas med en sammanställning av intressanta aspekter. Dessa tillsammans med kunskapsöversikten, som tagits upp i studien, resulterar i en framställning av ett antal principer. Syftet med dessa principer är att ge samhällsplaneringen ett verktyg med förhoppningen att underlätta implementeringen av den cirkulära ekonomin.   Arbetet avslutas med ett projekt, som utgår från Kalmar och visualiserar hur principerna kan implementeras i en stad. Det görs analyser av vilka förutsättningar som finns i staden men också vilka förändringar som staden skulle behöva genomföra gällande bland annat, transporter, lager och avfallshantering. Projektet utgår ifrån två framtagna kretslopp, materialkretsloppet och kunskapskretsloppet, som i sin tur är uppbyggda utifrån studiens framarbetade principer. Projektet som helhet skapar ett häfte i A3. Perfekt för att skriva ut, för att kommunicera den praktiska implementeringen av uppsatsen.

The aim of this thesis is to analyse how politicians produce, reproduce and challenge notions of Norrland through newspaper media. The study is based on 60 different articles collected from three national newspaper agencies, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Svenska Dagbladet. Adopting the discourseanalytical method called the logics approach, this paper explores which discourses dominate the politicians rhetoric about Norrland as well as how the discourses challenge and constitute conceptions about the northern region. The study shows that politicians often discuss Norrland in terms of economics, environmental issues or demographical conditions. Even though the politicians tend to reproduce notions of Norrland as a remote and rural region, thus enhancing conceptions of the place as a dying and problematic area, the study reveals attempts to redefine Norrlands' problems as a national matter and concern. By appealing to different subjects the politicians try to create feelings of recognition within the public to prevent the place from becoming the rural area they already represent it as. / Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur politiker producerar, reproducerar och utmanar föreställningar om Norrland via de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Med ett material bestående av 60 nyhets- samt debattartiklar så har materialet analyserats efter den diskursteoretiska analysmetoden The logics approach, även kallat logikperspektivet. Studien har visat att politiker tenderar att diskutera Norrland med grund i frågor beträffande ekonomi, miljö och klimat samt demografiska förutsättningar. Även om politikerna ofta representerar Norrland som ett avlägset och ruralt område, vilket förstärker föreställningar om Norrland som en döende och problematisk plats, så visar studien försök till att omdefiniera problematiken från att vara "Norrlands" bekymmer till att ses som en nationell angelägenhet. Genom att koppla samman olika subjektspositioner så försöker politikerna konstruera känslor av tillhörighet och igenkännande hos läsarna för att på så sätt förhindra platsen från att bli det rurala område som politikerna redan representerar det som.