1 |
Hur påverkas mosippa Pulsatilla vernalis av sin omgivande miljö och har naturvårdsåtgärderna varit effektiva?Karlsson, Hanna January 2019 (has links)
No description available.
|
2 |
SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET HELGES HAGEFanny, Törnkvist January 2014 (has links)
The aim of this study was to prepare a management plan for the future nature reserve Helges hage in Eksta, Gotland. The area has a long continuity as a woodland and has been used as pasture and for selective logging. This type of forestry practices creates a dynamic, heterogeneous landscape with a rich biodiversity. In Helges hage many unusual soil fungi and two endangered grass species have been found. Grazed woodlands is one of the habitats that has decreased most in Sweden the last century as a result of the modern forestry. Helges hage has not been grazed since the 1960 and the forest understory is now overgrown by shrubs and saplings. In order to preserve the natural values of a grazed woodland it is required to reintroduce grazing and that parts of the forest is thinned in order to create a less dense forest with more light reaching the ground.
|
3 |
Myskoxe - bevarande i SverigeNilsson, Caroline January 2014 (has links)
Myskoxen dog ut i Sverige för 40 000 år sedan men har levt i Kanada fram tills idag. 1947introducerades myskoxar till Dovrefjell i Norge och år 1971 vandrade 5 individer över tillHärjedalen i Sverige. Populationen har som mest varit uppe i 30 individer på 1980-talet menhjorden består nu av endast 8 stycken individer. Med hjälp av bidrag från privatpersoner ochEU har man kunnat arbeta med att bevara myskoxarna men populationen står inför vissaproblem. Den svenska myskoxpopulationen anses vara i riskzonen för inavel, dock vet maninte detta med säkerhet då det är otydligt hur nära besläktade individerna i ursprungshjordenfrån 1971 var. Överlag har myskoxarna i hela världen en låg genetisk variation men man harsett att det i små populationer, som den i Sverige, går att återfå en viss variation genomavelsprogram med individer från andra populationer, som Grönland. Ett annat problem för enlite population som den svenska är demografisk stokasticitet, hur ålder- och könsfördelningenser ut. Då den svenska hjorden till exempel bara innefattar en könsmogen hane skulle detpåverka populationen mycket negativt om han dog eller blev infertil. Myskoxar i Kanada,Grönland och Norge har utsatts för diverse parasiter och virus som ofta har en dödlig utgång,men den svenska populationen har lyckats undgå de flesta av dem. Det kan dock finnas ensmittorisk vid inplantering av nya myskoxar från andra populationer eller om den norska ochden svenska populationen kommer i kontakt med varandra. Ett annat problem som densvenska myskoxen står inför är acceptans av befolkningen som bor i området där den rör sig.Det har dokumenterats endast tre olyckor där människor blivit skadade i samband medmyskoxar på 40 år men vissa komplikationer har uppkommit i samband med rennäring iområdet. För att ha en frisk och stark myskoxepopulation i Sverige behöver man först ochfrämst introducera nytt genetisk material genom avel med myskoxar från exempelvisGrönland eller Kanada. Man bör samtidigt se vad man kan göra för till exempel rennäringensom skulle påverkas mer om hjorden blev större. Den låga genetiska variationen ochminskningen av denna är det största hotet mot den svenska populationen och bör hanteras såsnart som möjligt för att säkra de svenska myskoxarnas överlevnad.
|
4 |
Skogsbrukets påverkan på biologiska värden : En utvärdering av Sala kommuns skogsbrukNyberg, Camilla January 2011 (has links)
Skogsbruk är, och har under lång tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hårt brukande av skogen med inriktning på hög tillväxt och lönsamhet har medfört att senaste århundradenas skogsbruk har utarmat den biologiska mångfalden. Idag är miljömedvetenheten större och många skogsägare certifierar sin skog. I certifieringen ingår att lämna miljöhänsyn i form av exempelvis högstubbar, torrträd och naturvärdesträd som ger livsmöjligheter till en stor mängd organismer. Frågan jag ställer mig är huruvida skogsbruksmetoderna verkligen förändras genom denna certifiering och om de biologiska värdena verkligen ökar. I projektet har jag inventerat kommunägda skogsbestånd i Sala, som avverkats före och efter att certifieringen infördes samt gallringar som gjorts efter certifieringen. Det visar sig att certifieringen har påverkat, man har blivit mer medveten om de biologiska värdena i skogen. I brukandet av skogen skapar man högstubbar, lämnar torrträd och naturvärdesträd i en större utsträckning än tidigare. I och med arbetet med att uppfylla certifieringskraven medverkar man även till att uppfylla två av delmålen i miljömålet Levande Skogar.
|
5 |
Naturvårdsbränning av ljunghedar på Nordkoster och dess effekt på täckningsgrad och höjd av ljung (Calluna vulgaris)Settergren, Fanny January 2022 (has links)
Ljunghedar är en slags torra hedar med låg täckningsgrad av träd och buskar och med en flora dominerad av dvärgbuskar såsom Calluna vulgaris (ljung), tåg- och starrväxter och ett antal blommande örter. Hedarna har sedan forntiden präglats av hävd i form av bete och bränning och är idag beroende av att sådan skötsel bibehålls. Denna studie undersökte huruvida täckningsgraden och den genomsnittliga höjden på C. vulgaris påverkades av naturvårdsbränning och om jordmånsdjupet hade någon inverkan på effekten av brand. Data insamlades från totalt 12 olika brända områden på norra Nordkoster, med anslutande orörd mark och analyserades med ANCOVA. Naturvårdsbränningen hade en negativ effekt på både täckningsgraden och höjden av C. vulgaris de närmsta åren efter brand men jorddjupet hade inte någon signifikant påverkan. Då mätningarna genomfördes mellan ett och tre år efter bränningen var resultatet väntat då det kan ta upp till tio år innan C. vulgaris återtagit en dominant roll i växtsamhället. Att jorddjupet inte hade någon påverkan skulle kunna förklaras av växtens förmåga att kolonisera många olika habitat med olika fuktighetsförhållanden, eller av att interaktionseffekten av jorddjup uppstår först i senare tillväxtsstadier. Kunskap om den lokala återetableringen efter brand kan vara ett viktigt verktyg i förvaltningen av ljunghedar då skötseln och bränningsintervallen kan anpassas till de lokala förutsättningarna.
|
6 |
För naturen, mot framtiden : En studie kring naturvårdsarbete i Kils Naturskyddsförening 1982–1990 / For Nature, towards the Future : Nature conservation work in Kils Naturskyddsförening 1982–1990Göransson, Moa January 2019 (has links)
Med utgångspunkt i teorin att den svenska miljörörelsen växte medan dess politiska inflytande inte gjorde det, vilket ledde till en kritisk ståndpunkt i miljörörelsen gentemot de beslutande instanserna, har Kils Naturskyddsförenings naturvårdsarbete undersökts över perioden 1982–1990. Uppsatsen grundades på begrepp och idéer ur både miljöhistorie- och socialhistorieforskning, samt inslag av statsvetenskaplig forskning. Den försökte visa på hur lokala miljöorganisationer arbetade och hur dessa var en del av den större miljörörelsen – detta gjordes genom studiet av föreningens mötesprotokoll och andra skrivelser. Resultaten visade hur Kils Naturskyddsförening arbetade med både politiska frågor och med att öka intresset för naturen bland kommunens invånare, dock med största fokus på politiken. Så som grundantagandet förutsåg växte föreningen, men deras påverkan på den kommunala miljöpolitiken var fortfarande som när de grundades, vilket ledde till viss irritation men samtidigt ökat motstånd mot kommunens beslut. Det gick också att se hur föreningen följde samma linjer och strömningar som den rikstäckande Naturskyddsföreningen gjorde samt nationella miljöpolitiken i allmänhet.
|
7 |
Landskap, förvaltning ochbiologisk mångfald : - En studie av styrd okument och insektsochfågeldiversitet, i två naturreservat med olika ägare.Fredriksson, Karin January 2013 (has links)
Det finns tydliga bevis på att jorden idag är dominerad av människor(Vitousek et al. 1997). Den biologiskamångfalden i tätortsnära naturområden är beroende av att befintliga habitat fortsätter att existera samt attpopulationskorridorer mellan olika habitatområden bevaras eller återställs. I denna studie undersöks kopplingenmellan biologisk mångfald i tätortsnära naturreservat och dokumentation avsedd att styra förvaltningen av dessaområden. Skillnader i biologisk mångfald, samt skillnader i utformningen av styrdokument mellan naturreservatenNorrköpings ekbackar och Tinnerös eklandskapundersöktes. För att uppnå detta, genomfördes fältinventering avinsekts- och fågelpopulationer, samt en innehållsanalys av styrdokument för naturreservaten. Studien utfördes i tvåliknande naturreservat i Östergötland, av naturtyp eklandskap. De undersökta områdena har en likartad historisktmarkanvändning. Båda undersökningsområden är tätortsnära med mänsklig aktivitet runt och inom området.Resultaten från fältinventeringarna visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan områdena i tre olikadiversitetsmått; antal arter, Simpsons diversitetsindex samt Shannon-Wieners diversitetsindex gällandeinsektspopulationer. Fågelinventeringarna visade en statistisk signifikant skillnad i antal arter, men ingen statistisksignifikant skillnad i Simpsons diversitetsindex eller Shannon-Wieners diversitetsindex mellanundersökningsområdena. Resultatet från innehållsanalysen av styrdokument visade skillnader i hur värden inomområden framställs och vilka hänsynstaganden som föreslagen utveckling anses bör ta till dessa. Studien visar att ettindirekt samband finns mellan styrdokument och biologisk mångfald samt att skillnader i utformning av styrdokumentkan ge konsekvenser för framtida biologisk mångfald.
|
8 |
Ekologiska effekter vid återintroduktion av visent i södra Sveriges lövskogAmnesten, Josefine January 2014 (has links)
Förr betades södra Sveriges skogar av megaherbivorer, varav många arter idag är utdöda. På grund av deras utdöende och mycket på grund av de senaste 200 årens förändringar och Sveriges jord- och skogsbruk, som bland annat innebär att skogsbete inte längre används i lika hög grad som förr, så breder nu barrskogarna ut sig i söder. Resultaten har blivit att de öppna lövskogar som hyser ädellövträd som ek är på väg att växa igen. Marken utsätts inte längre för samma markstörning och den skuggtåliga granen som gynnas av skogsbruket etablerar sig. Det stora gamla ädellövträden blir allt färre när deras livsmiljö försvinner och med dem försvinner en mängd evertebrater och fåglar som är beroende av träden i öppna lövskogar. När arter försvinner kan man aldrig få dem tillbaka och det kan vara arter som påverkar hela ekosystem och på lång sikt även oss människor. Ett alternativ för att behålla de öppna lövskogarna är att återintroducera visenter i södra Sverige. Visenter har funnits i Skandinavien, men utrotades för runt 8000 år sen. De betar gräs och örter på samma sätt som tamboskap och kan utföra den markstörning som behövs för att gynna denna biotop. I delar av Europa levde vilda visenter kvar fram till första världskrigets slut 1919 och har sedan 1950-talet återintroducerats i flera länder. Hit hör bland annat Polen, Ukraina, Ryssland, Vitryssland och Litauen. Syftet har då varit att bevara visenten som art, men framgången har varit varierande. Man har haft problem med lokalbefolkningens attityd då de förstör grödor samt att de har låg överlevnad till följd av inavel. Det krävs en del planering för att det skulle kunna bli verklighet i Sverige och man måste lokalisera tillräcklig stora områden där de inte kommer i allt för stor konflikt med lokalbefolkningen. Förutom fördelen i form naturvård kan man både öka acceptans hos befolkningen och få ekonomiska fördelar på att i framtiden använda visenten inom jakt och turism. Å andra sidan innebär själva introduktionen en kostnad och man kan behöva betala ut ersättning för förstörda åkrar. En annan nackdel är trafikfaran och rädsla för djuren. Man måste här göra en avvägning mellan kostnad och naturnytta. Redan idag läggs stora summor av skattebetalarnas pengar på att skydda och restaurera hotade naturmiljöer och kanske är visenter i förhållande till det en billig och naturlig lösning som kan sköta sig relativt bra själv.
|
9 |
Skogsskötsel och viltvård i skog med höga naturvärden : Förslag på naturvärdesskapande skogsskötsel- och viltvårdsåtgärder på Fortifikationsverkets fastighet Bubbetorp 1:7 i KarlskronaElvung, Isak January 2014 (has links)
Uppsatsen handlar om naturvärdesskapande skogsskötsel och vildvårdsanpassat skogsbruk på skogsfastigheten Bubbetorp1:7 som ägs av Fortifikationsverket. Fastigheten används idag som övningsområde för militära övningar. Naturvärdesskapande skogsskötselåtgärderna har kommit fram genom en inventering av det berörda området som i uppsatsen har namnet SNUS-området. Området har en areal på 64 ha och består till största del av ädellövskogar vilka har rika insektsliv. Viltvårdsanpassat skogsbruk innebär skapande av foder i skogsbruket är något som förvaltaren av fastigheten Bubbetorp1:7 kan använda sin planering för skogsskötselåtgärder, men även applicera på andra fastigheter som förvaltas av fortifikationsverket för att gynna vilda djur.
|
10 |
Hur ser lavars fördelning ut runt stammen på ek, och påverkas den av trädets storlek och dess närmiljö?Gero-Berndtzon, Per January 2013 (has links)
The aim of this study was to describe preferences of geographic direction of ten, oak-living epiphytic lichen species and how they responded to sun exposure, nearby bushes and trees, bark fissure depth and circumference. The frequency of every species was recorded in arcs of ten degrees around the tree at a height of 130 to 180 cm above the ground. An estimation of the amount of every species in every arc was also recorded. To analyse how the distribution of the lichen species responded to the different factors their concentration for every tree was plotted against the four factors. The distribution of Cliostomum corrugatum had a positive response to high sun exposure and a negative response to a thick layer of bushes and trees. However the distribution of Lepraria incana had a negative response to high sun exposure and a positive response to a thick layer of bushes and trees. Only the distribution of Calicium viride had a significant response to the circumference of the tree. No species had a significant response to the bark fissure depth in this study. For the conservation of the rare C. corrugatum, oaks on which the species is growing should be cleansed from nearby bushes and trees to increase the sun exposure. / I föreliggande studie har riktningspreferenser hos tio eklevande lavar undersökts, både rara och triviala arter, samt hur deras fördelning runt stammen påverkas av solexponering, närliggande träd- och buskskikt, barksprickedjup och trädets omkrets. Lavarnas förekomst noterades genom att se vilka bågar om tio grader de befann sig i. Även en uppskattning av lavarternas täckningsgrad i varje båge noterades. Riktningspreferenser kunde bestämmas för nio av tio arter. För att analysera faktorernas påverkan på lavarnas spridning runt stammen plottades koncentrationerna för varje lavart, för varje träd där förekomst av arten noterats mot de fyra faktorerna. Fördelningen runt trädstammen för Cliostomum corrugatum påverkades positivt av solexponering medan den påverkades negativt för Lepraria incana. Fördelningen av Cliostomum corrugatum runt trädstammen påverkades negativt av ett tätt, närliggande träd- och buskskikt medan Lepraria incana påverkades positivt. Endast en art påverkades av trädens omkrets (Calicum viride) medan ingen av arterna påverkades signifikant av barksprickedjupet. Slutsatsen som kunde dras från resultaten i denna studie var att förekomsten av den rara arten C. corrugatum påverkas positivt av hög solexponering och negativt av ett tätt träd- och buskskikt. Därför bör ekar med denna lav rensas från närliggande buskar och träd för att arten ska gynnas.
|
Page generated in 0.0531 seconds