<p>Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största näringarna i den svenska fjällvärlden, och för många fast boende i fjällen och i fjällnära trakter en förutsättning för att fortsätta bo och verka i bygden. Den volymmässigt största turistformen är den alpina skidåk-ningen där det råder hård konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och där det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervärde på destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre Fjälls storskaliga skidanläggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera års planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre Fjälls ansökan om tillstånd för ingrepp i Natura 2000-området.</p><p>Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvård, turism och kravet på ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhållningssätt till landskapet och naturen - om fjällandskapet är till för att nyttjas eller bevaras. Många anhängare till projektet som redan innan regeringens avslag känt en stark frustration över naturskyddet kring det berörda naturreservatet uppfattade avslaget som en bitter bekräftelse att utomstående, ”stockholmare”, ”08:or”, ”naturvänner” och myndig-hetspersoner, inte har någon verklig förståelse för glesbygdens problem och som förvägrar glesbygden att bestämma över sina ”egna” resurser, men som däremot kräver tillgång till fri och orörd natur att fjällvandra och skida i. Det fanns dock lokala kritiker till projektet som gladdes över beslutet, och som ihärdigt hävdat att storskaliga projekt som Tre Toppar inte är förenliga med målet om ekologisk hållbarhet, och att den globala uppvärmningen gör Tre Toppar till ett allt för stort riskprojekt. Istället har framhävts en ökad satsning på ekoturism och småskaliga turistprojekt.</p><p>Med utgångspunkt att det inte finns något rätt eller fel, inte heller några enkla lösningar på ovanstående glesbygdsdilemma, är uppsatsens kanske främsta föresats att med hjälp av den eko-strategiska begreppsramen som analytiskt verktyg synliggöra olika förhållningssätt, eller eko-strategier, bland aktörer till teman som naturskydd, turism och regional utveckling. Att medvetandegöra egna och andras handlingar och förhållningar, att i relativistisk anda söka förstå andra förhållningssätt än sina egna, är enligt uppsatsens författare, en bra grund till samarbete och kompromissvillighet mellan olika aktörer och intressen.</p>

Den biologiska mångfalden har det senaste seklet utarmats i Sverige. Det beror till stor del på moderniseringen av jord- och skogsbruk som medfört drastiska habitatminskningar. En av de artrikaste biotoperna är den traditionellt hävdade slåtterängen. Projektet Livslinjen har initierats för att återskapa en sammanhängande slåtteräng genom en hel kommun. Den ska vara cykelbar med pedagogiska inslag för allmänheten och samtidigt fungera som en spridningskorridor för flora och fauna. Denna studie har inventerat örtskikt och övergripande struktur längs med tänkta sträcka. Utifrån de olika områdenas förutsättningar har åtgärder för restaurering och nyetablering föreslagits för att återskapa slåtterängslika miljöer samt generellt verka för en ökad biodiversitet. Merparten av det drygt 10 km långa stråket är präglad av kvävetillförsel och igenväxning. Några områden innehåller arter som indikerar slåtterängslika förhållanden. Äldre grova träd, sandiga marker, stenmurar och andra småbiotoper har noterats. Lämpliga skötselregimer måste implementeras på de flesta områdena. Ett estetiskt förhållningssätt bör finnas med i restaureringsprocessen speciellt i de urbana områdena. De ytor som huserar populationer av ängsvegetation måste fortsätta skötas med traditionella metoder för att kunna bevaras. Att starta med informationsförmedling till allmänheten i början av projektet är viktigt för att skapa förståelse. Uppföljning och nya inventeringar för att utvärdera effekterna av åtgärder tillråds. / Over the past century biodiversity has declined in Sweden as in all other western countries. Mainly due to modernization of agriculture and forestry which has resulted in drastic habitat losses for many species when rural areas have become less diverse and more fragmented. One of the most species-rich habitat is the traditional hay meadow. The Project Livslinjen (the “Lifeline”) has been initiated to re-create a coherent meadow trough a municipality. The public should be able to bike along it the whole way and it should also feature educational elements. At the same time, it should work as a wildlife corridor. In this study an inventory of forbes and the overall structure of the area is performed. This to identify potential actions to re-create meadow-like vegetation and generally increase biodiversity along the route. The study has found that the 10 km long route passes varied grounds with a city center in the middle. Most areas are influenced by nitrogen surplus and overgrowth. Though some areas hosts species that indicates meadow like conditions. Old large trees, sandy slopes, stonewalls and other microhabitats are noted as well. The initial stage of the restoration will focus on depleting nitrogen surpluses in the ground and selectively clear trees and shrubs. Appropriate management regimes must be implemented in most areas. An esthetics eye should be involved in the restoration process since it is recommended that biodiversity should not look untidy. Landscape variation should be a keyword in the process. Gradually, different parts of the route can start to be managed with traditional methods. Then active re-establishment of desirable species can commence. The areas which still house preserved meadow vegetation must continue to be managed accordingly. It is advised to commence with information to the public already at the start of the project to create understanding for what they see. Follow-ups and new inventories to evaluate the effects of measures is advised.

Fire is a vital part of the taiga ecosystems and as the amount of prescribed fires increases, it is also likely that public awareness and interest in fire increases and thereby also the need for nature interpreters who can perform guided tours in these areas. This report aims to provide guidance for nature interpreters as to what information they should convey while guiding groups of people in taiga forests where fire has occurred. The methods used to study this were: 1) Interviews with conservationists who work with forest fire in some way on what information they think is important to convey and 2) a web survey in which respondents answered questions about their knowledge and feelings about forest fire. Based on the results of the interviews it is concluded that the focus of the guided tour should be on explaining fire as a natural phenomenon of the taiga and its role in the dynamics of the taiga. Based on the result of the web survey it is also concluded that the guide should bear in mind that though the participants of the tour may well be aware that fire is beneficial for the taiga they may not know how and why that is, nor what happens if the taiga does not burn, and some effort should thus be put into explaining those mechanisms. / Eld är en livsviktig del i taigans ekosystem och medan mängden genomförda naturvårdsbränder ökar är det också rimligt att tro att allmänhetens medvetenhet och intresse för brand ökar. Därigenom kan också behovet av guidade turer i brandområden öka. Målet med denna rapport är att ge vägledning till guider om vilken information som bör förmedlas under guidade turer i brandområden. Metoderna för att studera detta var: 1) intervjuer med naturvårdare som på något sätt jobbar med brand och 2) en webbenkät där respondenter svarar på frågor om deras kunskap om, och inställning till, brand. Baserat på resultaten från intervjuerna dras slutsatsen att fokus i de guidade turerna bör ligga på att förmedla att brand är ett naturligt fenomen och vilken roll branden har i taigans dynamik. Baserat på resultatet från webbenkäten dras också slutsatsen att även om deltagarna i turen mycket väl kan vara medvetna om brandens positiva effekter på skogen så vet de kanske inte varför och hur, eller vad som händer om taigan inte brinner. Därför bör kraft även läggas på att förklara dessa mekanismer.

I denna studie undersöks högstadieelevers kunskap om och intresse av biologisk mångfaldoch naturvård. Undersökningen utfördes genom en digital enkät som skickades ut till totalt 44elever i två sjätteklasser på skolor i Halmstad kommun. En av klasserna har under 2020deltagit i projektet LIFE-Goodstream med fältexkursion där eleverna fick prova på håvningsom inventeringsmetod samt samtala om nyttan med anlagda våtmarker för biologiskmångfald. Enkäten bestod av dels slutna frågor som besvarades med ett eller flera alternativ,dels öppna frågor där eleverna gavs möjlighet till egna kommentarer. De fick också graderasin inställning till biologi som skolämne. Frågorna berörde både elevernas teoretiskakunskaper om och relation till biologisk mångfald. Eleverna som deltagit i LIFE-Goodstreamfick även kommentera sin upplevelse av det. Utifrån svaren kunde sedan slutsatser omkunskap och intresse dras. Eleverna hade generellt svårt att definiera begreppet biologiskmångfald och var osäkra på vad naturvård innebär. De flesta svarade dock att det var viktigtoch att de själva var intresserade av att få mer kunskap om naturvård. Undersökningenpåvisade inget signifikant samband mellan deltagande i fältexkursionen och intresse, däremottenderade eleverna med regelbundna fritidsaktiviteter utomhus uppskatta naturen mer ochvara mer nyfikna på vidare studier. Studien indikerar ett behov av mer utbildning med fokus på biologisk mångfald och merlättillgänglig information om enkla naturvårdande åtgärder. Nuvarande läroplan böreventuellt kompletteras mer fler praktiska moment för att sätta enskilda fakta i ettsammanhang, skapa en djupare förståelse och motivera eleverna till ytterligare inlärning såatt de själva kan verka för en hållbar framtid. / This study aims to investigate the knowledge and interest in biodiversity and conservationamong sixth graders. The inquiry was made through a digital survey that was sent out to 44pupils in total from two different schools in the muncipality of Halmstad. One of theresponding classes participated in the project LIFE-Goodstream with a field excursion,inventory of aquatic organisms by heaving and discussion about the ecological benefits ofartificial wetlands during 2020. The survey consisted partly of questions with one or severalalternatives, partly of open questions with possibility to write own answers. Additionally, thestudents were asked to grade their attitudes towards biology as a school subject. Thequestions concerned both the students’ theoretical knowledge and their relation tobiodiversity. Participants in LIFE-Goodstream did also comment on their experiences of theexcursion. From these answers, conclusions about knowledge and interest could be drawn.The students generally found it difficult to define biodiversity and were unsure of themeaning of conservation. Nevertheless, the majority consider it as important and want toknow more about conservation biology. The study shows no significant correlation betweenparticipation in the field excursion and knowledge or interest. However, the students with more regular outdoor activities tend to appreciate nature more and be more interested infurther education. The study indicates a need for more education in biodiversity and more information aboutfeasible measures for conservation. The current curriculum should possibly involve morepractical moments and put the education of single concepts in a context, which could create adeeper understanding and a motivation to learn more about how they can act forsustainability.

Den rådande biodiversitetskrisen hotar de ekosystemtjänster som mänskligheten är beroende av och behovet av naturvård är därför stort. Försoningsekologi är en alternativ naturvårdsstrategi som syftar till att modifiera antropogena miljöer så de kan nyttjas av både människan och en mångfald av andra arter. Strategin är särskilt relevant i städer eftersom traditionell naturvård, i form av reservering och restaurering, ofta är svårtillämpad där. Mot den bakgrunden syftar den här litteraturöversikten till att undersöka effektiviteten av urban försoningsekologi som naturvårdsstrategi. För att uppfylla syftet sammanställdes studier som undersökt hur olika försoningsekologiska åtgärder kan påverka biodiversiteten i urbana miljöer. Litteraturgenomgången visar att alla analyserade åtgärder, inklusive modifierade grönområden, gröna korridorer, anlagda våtmarker och dammar, vegeterade byggnader, utfodring, holkar och insektshotell kan främja biodiversiteten och erbjuda habitat för särskilt skyddsvärda arter i städer. Interventioner som skapar stora, sammankopplade, skyddade, varierade och lågintensivt skötta habitat med en mångfald av inhemska växtarter har visat sig vara särskilt effektiva. Diversiteten är dock ofta lägre, och artkompositionen annorlunda, jämfört med habitatens naturliga motsvarighet. Dessutom finns det en risk att åtgärderna skapar ekologiska fällor, sprider invasiva arter och bidrar till biotisk homogenisering. Metoden får därför inte legitimera minskade investeringar i traditionell naturvård. Samtidigt har strategiskt utformad försoningsekologi potential att utgöra ett viktigt komplement som utöver naturvård dessutom kan fylla många andra funktioner i urbana miljöer. Det är därför angeläget med fortsatt forskning, engagemang och samarbete för utvecklingen av effektiva försoningsekologiska naturvårdsåtgärder som kan bromsa förlusten av biologisk mångfald i städer och bidra till en hållbar utveckling.

Naturreservatet Hållö, i Sotenäs kommun har bibehållit en rik hävdgynnad flora, med bland annat mandelblomma, darrgräs och rödklint, trots flera decennier utan utmarksbete eller annan hävd. Kan den rika förekomsten av mohare Lepus timidus sylvaticus, som dokumenterats på Hållö i äldre litteratur, haft en gynnsam inverkan på de hävdgynnade arterna och den biologiska mångfald som dokumenterats på ön i tidigare kärlväxtinventeringar? Att få förståelse för vår svenska mohares roll i naturliga betesmarker kan hjälpa förvaltare att bättre och mer effektivt arbeta med naturvårdsinsatser i skyddade områden. Att kartlägga hararnas roll i skärgårdens ekologi är viktigt ur bevarandesynpunkt, då moharen är på stark tillbakagång på fastlandet på grund av konkurrens från fältharen Lepus europaeus och av hybridisering med denna. Ökad kunskap om hararnas betespåverkan kan motivera att fler öar kan fungera som refuger för att säkra artens fortlevnad i Sverige. För att studera moharens betespåverkan gjordes dels inventeringar av förekomsten av hävdgynnade växter samt en mätning av tillväxten av vegetationen. Tillväxten studerades med hjälp av provrutor där betet förhindrades genom att ytan stängslades in och jämfördes med tillväxten i ostängslade kontrollytor. En uppskattning av antal moharar gjordes genom linjeinventering med avståndsanalys. Resultaten visar att många av de hävdgynnade arterna som tidigare funnits på Hållö inte återfinns idag och att flera karaktäristiska igenväxningsarter som älggräs, brännässla och knylhavre förekommer rikligt. Vidare kan konstateras att den historiskt täta populationen av mohare på 150–250 individer idag är reducerad till en population på omkring 20 harar, och att årets föryngring verkar ha uteblivit. Att introducera moharar från en annan population till beståndet på Hållö skulle sannolikt gynna både moharar och vegetationen på ön. / The aim of this study is to find out if the Heath Hare Lepus timidus sylvaticus have had a positive effect on the culturally favored flora on the island of Hållö, on the Swedish west coast. Even though the island has been unmanaged and un grazed by livestock for decades, there are records of typical meadow plants like Briza media, Centaurea jacea and Saxifraga granulata as far into the 20th century as 1990. Could the abundant presence of the Heath Hare Lepus timidus sylvaticus, as documented in older literature, have had a beneficial impact on the indicator species and biological diversity recorded at Hållö in previous vascular plant inventories? A better understanding of the role of the Swedish heath hare and its role in natural grazing areas can assist managers in working more effectively and efficiently with conservation efforts in protected areas. The heath hare is experiencing a significant decline on the mainland due to competition from the European hare Lepus europaeus due to hybridization and competition. Using isolated islands as refuges to secure the species’ survival in Sweden might be a valid solution. In order to study the impacts of grazing by the heath hare, three field studies were conducted. Inventories were conducted to assess the occurrence of plants favored by grazing. The vegetation growth was then examined using sample plots where grazing was prevented by fencing the area, and the results were compared with the growth in unfenced control areas. To estimate the number of heath hares on Hållö, an inventory by distance sampling was made. The findings of this study indicate that many of the indicator species that were previously present on Hållö are not found today, and several characteristic species associated with overgrowth, such as Filipendula ulmaria, Urtica dioica, and Arrhenatherum elatius, are abundant. Furthermore, it can be observed that the historically dense population of mountain hares, numbering 150–250 individuals, has now been reduced to a population of around 20 individuals, and this year's reproduction appears to have been unsuccessful. An introduction of heath hare from another island population into the Hållö polulation would probably benefit both the heath hares as well as the local flora.

Abstract Japanese knotweed (Reynoutria japonica) is an invasive alien species which is difficult to control as it is a hardy perennial that recovers easily. In Västra Götaland County, Sweden, there are a total of 7 416 documented observations in the SLU Biodiversity Data Analysis Portal. This study examines Japanese knotweed in Västra Götaland County with the aim of investigating whether the occurrence can be linked to a certain type of land cover or soil moisture. National Land Cover Data and SLU Soil Moisture Map were used to investigate which land cover and soil moisture classes that occur within buffered species observations (with a radius of 6 m) as well as in the entire county. The results of this study show that the occurrence of Japanese knotweed is related to land cover. The area of land cover classes within reported Japanese knotweed observations was not proportional to the area of the respective land cover classes within Västra Götaland County. The species occurs most commonly within land cover classes such as forest (deciduous and pine forests), other open land and exploited land. Occurrence of Japanese knotweed was also related to a certain soil moisture class. The area of a certain soil moisture class within reported observations of Japanese knotweed was not proportional to the area of the respective soil moisture class within Västra Götaland County. Analysis shows that Japanese knotweed within Västra Götaland County has a preference for areas with mesic-dry soil. The results show that Japanese knotweed has a strong association with places associated with human activities and lower level of soil moisture. This can be used to predict which habitats are at high risk of invasion by the Japanese knotweed. / Sammanfattning Parkslide (Reynoutria japonica) är en invasiv främmande art som är svårbekämpad då den är en tålig perenn som lätt återhämtar. I Västra Götalands län, Sverige, finns det totalt 7416 dokumenterade artfynd i SLU Analysportalen för biodiversitetsdata. Den här studien går ut på att undersöka parkslide i Västra Götalands län, i syfte att utreda om förekomsten kan kopplas till viss typ av marktäcke eller markfuktighet. Nationella Marktäckedata och SLU Markfuktighetskarta användes för att undersöka vilka marktäcke- och markfuktighetsklasser förekommer inom buffrade artobservationer (med radie på 6 m) såväl som i hela länet. Resultaten av denna studie visar det förekomsten av parkslide är relaterad till marktäckning. Arean av marktäckeklasser inom rapporterade parkslide observationer var inte proportionell mot arean för respektive marktäckeklasser inom Västra Götalands län. Arten förekommer vanligast vid marktäckeklasser som skog (löv- och tallskogar), övrig öppen mark och exploaterad mark. Förekomst av parkslide var också relaterad till viss markfuktighetsklass. Arean av viss markfuktighetsklass inom rapporterade observationer av parkslide var inte proportionell till arean av respektive markfuktighetsklass inom Västra Götalands län. Analys visar att parkslide inom Västra Götalands län har en preferens för områden med markfuktighets nivån frisk-fuktig. Resultaten visar att parkslide har ett starkt samband med platser förknippade med mänskliga aktiviteter och lägre nivå av markfuktighet. Detta kan användas för att förutsäga vilka livsmiljöer som löper hög risk för invasion av parkslide.

Denna rapport undersökte huruvida akten att registrera naturvårdsinsatser vid föryngringsavverkning har en påverkan på resultatet. Med politiska och miljömässiga påtryckningar som i hög grad påverkar skogsbranschen har behovet av kvalitetssäkrad datarapportering ökat. Teknologiska framsteg har underlättat datainsamling och möjligheter till uppföljning av utförda åtgärder. Baserat på 62 föryngringsavverkningar utförda mellan åren 2021 och 2023 samlades data in under utförandefasen via semiautomatiska system kopplade till skördaren och stickprovskontroller i kvalitetsuppföljningen.Analysen omfattade hänsynskategorier knutna till lagkrav och PEFC-certifiering, tillsammans med stamkodsdata och analys av drivningsmönster. Resultaten indikerar en positiv korrelation mellan detaljerad datainsamling av naturvårdsåtgärder och högre kvalitet på naturvårdsresultaten. Detta visar behovet av standardiserade metoder, inklusive implementeringsinstruktioner och återkopplingsmekanismer, för att förbättra kvaliteten och trovärdigheten avseende både miljömässiga och produktionsmässiga mål.

När man inom stadsplanering strävar efter att förtäta städer och urbana miljöer blir balansen mellan stad och natur allt viktigare, särskilt som befolkningen växer och behovet av täta städer lika så. Också medvetenheten om funktionerna i dessa grönområden blir betydelsefulla när naturen och dess tjänster ska planeras in som resurser i samhället på en begränsad yta. För att bevara de många värden och ekosystemtjänster som naturen tillhandahåller åt samhället behöver dessa områden skötas på ett lämpligt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka naturvård med hjälp av häst i urbana miljöer och de värden det skapar. Vidare utreds hur naturvård kan skapa förutsättningar för olika ekosystemtjänster och gröna värden. Som metod användes en litteraturstudie och en fallstudie bestående av intervjuer och en dokumentstudie med granskning av plandokument. Slutsatsen som drogs från studien är att naturen skapar många värden – ekologiska, sociala och ekonomiska – för samhället och att dessa behöver tas omhand för att samtliga värden ska kunna åtnjutas även framöver. Naturvård med häst är ett på många sätt effektivt sätt att sköta natur och grönområden och därigenom bevara och utveckla de värden och tjänster för vidare nyttjande. Naturvård med häst bidrar även i sig med sociala och pedagogiska värden då djuren är uppskattade av människor och det stimulerar lärande och ny kunskap. Naturvård med häst kan bli mer kostsamt än andra metoder beroende på beställd åtgärd när entreprenör anlitas men vinsterna i de olika värdena anses kunna väga upp den kostnaden. Det finns många värden att hämta från att integrera häst i naturvården helt eller delvis. / In urban planning, there is currently a challenge with keeping the balance between the urban city and the surrounding nature, especially as the population grows and with it the need of cities with high densities. The increasing awareness of the functions that the urban greenspaces provide is important as ecosystem services are planned as resources for the city on a very limited area. To be able to conserve and develop the values and ecosystem services provided by nature it needs to be taken care of in a suitable way. The aim of this study is to investigate urban nature conservation methods with the use horses and what values these methods provide. Also, the conditions for ecosystem services and green values created by nature conservation are investigated. The methods used are a literature study as well as a case study consisting of interviews and a document study.   The conclusion made from the study is that nature provides many values, both ecologic, social and economic, and these values are in need of proper nature conservation to be able to persist and develop in the future. Nature conservation with horses is an effective way to manage nature and maintain and develop values and services in the future. It also provides social and pedagogical values as the horses are appreciated by people and they stimulate learning and taking in new knowledge, especially about nature and ecosystem services. Nature conservation with horses seems more expensive than other methods, depending on the service executed by hired contractor. The gains in the many conserved values are however considered higher than the costs. There are many values that can be acquired by integrating the use of horses in nature conservation, either as a whole or partial.

<p>The Natura 2000 Network is one of the European Unions many tools concerning nature conservation, and is without comparison the premier contribution when it comes to halting the loss of biodiversity. This essay is a case study on how the regional work with the Natura 2000-network has been carried out in four different counties. These counties are Södermanland, Västernorrland, Jämtland and Örebro. They have been compared based on the theoretical concept of sustainable development. This essay describes how the officials in the County Administrations view the regional implementation of Natura 2000 when it comes to the selection of Natura 2000-sites with forest habitats and the creation of an additional protective measure. This study takes its basis in a bottom-up approach which focuses on value conflicts that have emerged regionally and how different fundamental attitudes brings forward different aspects of sustainable development. Interviews with County Administration officials show that there are differences in the approach and different key factors that have affected the selection of sites and the work with area protection. One approach starts from an ecological point of view while the other takes the socio-economic aspect more into consideration during the selection process. Two main factors that have emerged are also the importance of the regional landowner-structure and the evident time- and staff shortage that has been experienced in all four counties. The results also show that the nature reserve form is the most common area protection for Natura 2000-sites with forest habitats in the four examined counties.</p> / <p>Natura 2000-nätverket är ett av EU:s många verktyg och i särklass det främsta bidraget till att hejda förlusten av den biologiska mångfalden. Denna uppsats är en fallstudie för att se hur det regionala arbetet med Natura 2000-nätverket sett ut i fyra olika län. Dessa län är Södermanland, Västernorrland, Jämtland och Örebro län. De har jämförts utifrån det teoretiska begreppet hållbar utveckling. Uppsatsen beskriver hur tjänstemän på länsstyrelserna ser på den regionala implementering av Natura 2000-nätverket när det gäller urval av Natura 2000-område med skogshabitat och tillblivelsen av ett ytterliggare områdesskydd.</p><p>Studien utgår från ett underifrånperspektiv som fokuserar på de värdekonflikter som uppstått regionalt och hur olika grundinställningar lyfter fram olika aspekter av hållbar utveckling. Intervjuer med länsstyrelsens aktörer visar att det finns skillnader i tillvägagångssättet och olika nyckelfaktorer som påverkat urvalet av område och arbetet med områdesskyddet. Det ena tillvägagångssättet tar sin grund i ett mer ekologiskt synsätt medan det andra tar större hänsyn till de socioekonomiska aspekterna i urvalsprocessen. Två huvudfaktorer som framkommit är även betydelsen av den regionala markägarstrukturen och den upplevda personal - och tidsbrist som tydligt framgår i alla de fyra undersökta länen. Resultatet visar även att naturreservatsformen är det vanligaste områdesskyddet för Natura 2000-områden med skogshabitat i de fyra studerade länen</p>