Normal children acquire the necessary social habits without being consciously aware of this, they learn instinctively. (Author’s translation from Swedish to English) (Asperger & Frith, 1998, s. 21)   This essay is about people who do not learn to socialize, the social habits, instinctively but through conscious learning. We have interviewed three adults with the diagnosis of Asperger syndrome with the aim to let them tell us about what it means to have a neuropsychiatric disability. We will briefly describe how the Asperger syndrome is described in the literature and what facilities are offered within the Swedish health care system. A diagnosis refer to a deviation from what is assumed to be the normal, therefore we will put forward theories concerning the norm of normality and normativity. We have tried through a theoretical discussion to deepen our understanding of identity formation and found the following arguments are reliable individual identity is shaped by three sub-aspects of identity; the identity of biological, psychological identity and social identity. Based on these theoretical arguments, a reasoning regarding how this affects what people with Asperger syndrome will and can tell us about when they talk about how they perceive their life before and after they have been diagnosed. Our intention is to critically discuss how identity formation is affected and how normality are handled and experienced by a group people with this diagnosis. / Normala barn tillägnar sig nödvändiga sociala vanor utan att vara medvetet uppmärksamma på detta, de lär sig instinktivt. (Asperger & Frith, 1998, s. 21) Denna uppsats handlar om människor som inte lär sig sociala vanor instinktivt utan att säger sig att göra det genom medveten intellektuell inlärning. I den här uppsatsen har vi intervjuat tre vuxna med diagnosen Asperger syndrom för att kunna belysa vad det kan innebära att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi kommer kortfattat att beskriva hur Asperger syndrom beskrivs i litteraturen och vilka hjälpmedel som erbjuds inom svensk sjukvård. En diagnos refererar till en avvikelse från vad som antas vara normalt och därför kommer vi att resonera kring det normala och normativitet. Varje individ skapar sig en identitet och i den här studien har vi utgått från förklaringar baserade på tre delaspekter; biologisk, psykologisk och social identitet. Vi har också sökt teoretiska resonemang för att fördjupa förståelsen kring identitetskapande. Med utgångspunkt i dessa teoretiska resonemang har vi resonerat kring hur detta kan påverka vad människor med Asperger syndrom berättar om när de talar om hur de upplever sitt liv före och efter att de har fått diagnosen. Vår avsikt är att kritiskt resonera kring hur identitetskapande påverkas och hur normalitet kan hanteras och upplevas av några människor med denna diagnos.  Studien har resulterat i ett resonemang kring hur diagnosen kan förstås dels som en förutsättning för att få de hjälpmedel dessa människor behöver för att leva ett normalt liv, dels vad just normalitet innebär och hur detta kan förstås påverka dessa människor utifrån de tre normativa aspekterna för identitetskapande. Vi menar att det är viktigt att kritiskt förhålla sig till vad som betraktas som normalt. Vidare att det behövs en förståelse för vad denna normalitet innebär och upplevs som av människor som avviker eller inte uppfyller de normativa kraven i det samhälle som de lever i.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att utifrån arbetsförmedlares uppfattning undersöka förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts för att uppnå studiens syfte. Fem intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen. Uppsatsens teoretiska ansats kan beskrivas genom de tre perspektiven individuell, strukturell samt organisatorisk nivå. Studien visar att enligt arbetsförmedlare har personer med funktionsnedsättning trots fördjupat stöd från Arbetsförmedlingen svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett centralt skäl till att personer med funktionsnedsättning står utanför arbetsmarknaden finns på strukturell nivå då rädsla och okunskap bland arbetsgivare bidrar till en exkluderande arbetsmarknad för kategorin. Vidare upplever arbetsförmedlare att det fördjupade stöd som finns på Arbetsförmedlingen fungerar men att standardiserade styrdokument och ökande administration utgör en begränsning på organisatorisk nivå för kategorin. Arbetsförmedlare uppger att få begränsningar finns hos den arbetssökande enskilda individen. / The purpose of the study was to, based on the perspective of employment officers, examine the conditions for people with disabilities to establish themselves on the labour market. A qualitative method was used to achieve the purpose of the study. Five employment officers were interviewed. Individual, structural and organizational level were used as the essay’s theoretical approach. The study showed that even though people with disabilities are given enhanced support from Arbetsförmedlingen, they are still excluded from the labour market. One reason people with disabilities are excluded is because of employers’ fear and lack of knowledge of the meaning of disabilities. The employment officers stated that the enhanced support given by Arbetsförmedlingen operates well but strict regulations and administration were described as limitations on an organizational level. Employment officers stated there were few reasons on the individual level as to why people with disabilities are excluded from the labour market.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa och analysera yrkesverksammas erfarenheter och beskrivningar av att arbeta med terapihund inom socialt arbete. Den klientgrupp vi valt att fokusera på är personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Studien behandlar de yrkesverksammas upplevelser och beskrivningar av behandlingsprocessen och interaktionen mellan yrkesverksam, klient och terapihund. Studien bygger på löst strukturerade kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma från verksamheter utspridda över stora delar av Sverige. Studien har en socialkonstruktionistisk och symboliskt interaktionistisk utgångspunkt. De yrkesverksammas beskrivningar av sina upplevelser och erfarenheter av vad som sker i mötet med klient och terapihund har utgjort studiens empiri. Empirin har belysts och analyserats tematiskt samt diskuterats i förhållande till studiens frågeställningar. Studiens teman är följande: interaktion, relation mellan yrkesverksam och klient, terapihundens långsiktiga påverkan på klienten samt förutsättningar. Med utgångspunkt i informanternas utsagor behandlar studien bland annat hur klient och hund lär sig kommunicera med varandra och hur terapihundens närvaro underlättar samtalet genom att skapa ett tryggare samtalsklimat. Vidare beskrivs och diskuteras hur terapihundens deltagande bidrar till bland annat ökat självförtroende och ökad motivation hos klienten. Slutligen belyses de förutsättningar som informanterna lyfter är nödvändiga för arbetet med terapihund, vilka bland annat inkluderar hanteringen av pälsdjursallergi.

No description available.

The main objective of this research is to investigate and examine how elementary schools in a medium-sized city in Sweden work to promote participation for students with neuropsychiatric disabilities. The study has three main research questions; how schools encourage and foster participation, how they regard their resources and the difference between resource schools and communal schools. To clarify the scope and these research questions we have conducted a qualitative study with five semistructured interviews with principals and head of unit on three resource schools and two communal schools. The data was then dissected and analysed by deductive analysis method and the system theory. The results show that schools work to promote student participation by first improving their social skills both in class and outdoors, adapting the environment and providing an approach that considers individual needs. We found that the shortage of teachers and staff, as well as the lack of knowledge and experience in such matter, are two main concerns. / Syftet med studien var att undersöka hur grundskolor från klass 1-9 i en mellanstor stad i Sverige, arbetar för att främja delaktighet för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien har tre stycken frågeställningar; hur skolorna främjar delaktigheten, hur de upplever sina resurser och om arbetet skiljer sig mellan resursskolorna och de kommunala skolorna. För att besvara syftet och frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie med fem stycken semistrukturerade intervjuer med rektorer och enhetschefer från tre stycken resursskolor och två stycken kommunala skolor. Datan analyserades sedan genom en deduktiv analysmetod. Resultatet visar att skolor arbetar för att främja elevernas delaktighet genom att först utveckla deras sociala förmåga både i klassen och utanför, anpassa miljön och ge individanpassade lösningar anpassad efter alla elevers individuella behov. Brist på personal samt kunskapsbrist hos befintlig personal upplevdes som största resursbristen och den största skillnaden mellan resursskolorna och de kommunala skolorna var personaltätheten.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen om sambandet mellan ADHD-symptom och utsatthet för brott genom att undersöka sambandet mellan särskilda symptom relaterade till ADHD, rutinaktiviteter och utsatthet för brott. Det finns inte mycket forskning om hur ADHD-symptom kan påverka utsattheten och därav ämnar studien att minska kunskapsluckan. Studien är en kvantitativ studie där 203 respondenter, män och kvinnor, mellan åldrarna 16-100 år besvarar en enkät med olika frågor om ADHD-symptom, rutinaktiviteter och utsatthet för brott. Först gjordes deskriptiv univariat analys av de beroende respektive oberoende variablerna. Vidare gjordes bivariata analyser av ADHD-symtom och utsatthet för brott i kombination med rutinaktiviteter. Slutligen gjordes den binära logistiska regressionsanalysen som undersökte ifall ADHD-symtom kan predicera utsatthet som utfall, vilken jämförs med modeller för rutinaktiviteter. Resultatet påvisar statistiskt signifikanta samband mellan ADHD-symtom och utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott. I den binära logistiska regressionsanalysen framkommer det att både ADHD-symtom och rutinaktiviteter enskilt kan predicera utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott som utfall, men förmågan att predicera utsatthet ökar när symtom och rutinaktiviteter kombineras. Den primära slutsatsen av denna studie är således att kombinationen av ADHD-symtom och rutinaktiviteter är den bästa prediktorn för utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott som utfall. / The aim of this study is to evolve the knowledge of the relationship between symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and crime victimization, by examining correlations between particular symptoms related to ADHD, routine activities and crime victimization. There isn't much research on how ADHD-symptoms can affect victimization and therefore this study aims to reduce the knowledge gap. The study is performed as a quantitative survey, where 203 respondents, male and female, between the ages 16-100 years answer questions about different symptoms related to ADHD, routine activities and crime victimization. The analysis began with a descriptive univariate analysis of the dependent and independent variables, followed by a bivariate analysis of ADHD-symptoms combination with routine activity. Finally the binary logistic regressionanalysis was used to create models of prediction to test if symptoms of ADHD can predict crime victimization and repeated crime victimization in comparison with routine activity. The results show statistically significant associations between symptoms related to ADHD, crime victimization and repeated crime victimization. In the binary logistic regression analysis it appears that both symptoms of ADHD and routine activities individually can predict crime victimization and repeated crime victimization. However, the combination of these increase the ability to predict crime victimization and repeated crime victimization The primary conclusion of this study is thus that the combination of ADHD symptoms and routine activities is the best predictor of crime victimization and repeated crime victimization.

Avsikten med denna undersökning syftar till att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet inom skol- och fritidsverksamhet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för att tillgodogöra inlärningen. Studien knyter an till det sociokulturella perspektivet på lärande. De frågeställningar som besvaras är: Har elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning större behov av att röra på sig än andra och i sådana fall varför? Vad blir det för positiva förändringar hos elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som resultat av fysisk aktivitet/rörelse under deras skoldag? En enkätundersökning genomfördes på tre olika skolor med totalt 19 fritidslärare/extralärare och ett par specialpedagoger. Samtliga tillfrågade besvarade enkäten. Enligt studiens frågeställningar och utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppet appropriering framkom följande resultat. Elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har hjälp utav att röra på sig mer. Respondenterna menar att elevernas kommunikation för lärande förbättras. Resultatet pekar på att eleverna fick genom att röra sig mer, bättre möjlighet att ta över och ta till sig – appropriera – kunskaper i en samspelssituation.  Enligt respondenterna är det tydligt att undervisningsresultaten försämras när eleverna är stillasittande för länge. Att fysisk aktivitet har betydelse för lärandet bekräftas av tidigare forskning. Slutsatsen av denna enkätundersökning är att genom ökad fysisk aktivitet så skulle appropriering av kunskap kunna underlättas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Elever med ADHD upplever fler svårigheter i skolan än elever utan ADHD vilket leder till mer stress och i förlängningen ökad risk för psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att undersöka hur unga vuxna med ADHD upplevde sin tid i grundskolans senare år. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på hur kognitiva svårigheter förknippade med ADHD uppstår i den miljö eleven befinner sig i, i relation till skolans struktur och undervisningens upplägg. Stödinsatserna varierade och ledde ibland till att eleven inte fick lärarstöd. Detta ledde till stress som berodde på de upplevda svårigheterna och att det under dessa omständigheter var svårt att prestera i enlighet med skolans mål och egna krav. Undersökningen visade också att det var svårt att få hjälp av skolan och ofta krävdes att föräldrar hjälpte till. Att byta skola i hopp om att få hjälp var vanligt. Slutsats: Pedagoger behöver mer kunskap om diagnosen ADHD, vilka svårigheter och pedagogiska behov dessa elever har. Detta skulle kunna leda till mindre stress för dessa elever, ökad måluppfyllelse och bättre förutsättningar till god hälsa. Detta är speciellt viktigt då individer med ADHD har större risk för psykisk ohälsa än befolkningen i övrigt. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-02.</p>

Studiens syfte är att analysera de upplevelser som föräldrar till barn med problematiskskolfrånvaro har gällande de insatser som skola, socialtjänst och andra aktörer erbjuder.Tidigare forskning visar att trots att skolpliktiga barn har rätt till utbildning enligt svensk lagfinns det idag barn som är frånvarande från skolan och inte kan fullfölja sin utbildning. Vidareär problematisk skolfrånvaro en av riskfaktorerna för både utanförskap och psykisk ohälsabland unga. För att kunna motverka problematisk skolfrånvaro är det av stor vikt attundersöka i vilken mån olika insatser och anpassningar hjälper barn med problematiskskolfrånvaro att fullfölja sin utbildning. För att besvara studiens syfte har fyra föräldrar tillbarn med problematisk skolfrånvaro intervjuats eftersom de besitter kunskap kring hur derasbarns skolgång såg ut både innan, under och efter insatser gjorts. Intervjuerna varsemistrukturerade och urvalet gjordes genom ett målinriktat urval. Intervjuerna analyseradesmed en tematisk analys där åtta teman identifierades. Studiens resultat visar på att anpassatschema och skolmiljö samt en nära dialog mellan föräldrar och skolan har upplevts fått enpositiv inverkan på barn med problematisk skolfrånvaro. Resultatet redogör även för negativaupplevelser som att skolan inte lyssnar på föräldrarna, att skolan kräver fastställd diagnos föranpassningar, bristande kunskap bland professioner och att ingen ser hela barnet och dessproblematik. Resultatet visade också att föräldrarna upplevde det som svårt att få rätt insatsför sina barn och att de själva fick ta ett tungt ansvar för att hjälpa sina barn ur problematiskskolfrånvaro. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori har möjliggjort en djupareförståelse för hur insatser, anpassningar och samspelet som sker runt barnet påverkar barnet isin skolfrånvaro. Studien bidrar till en ökad förståelse för hur insatser, anpassningar ochannan hjälp från olika aktörer i samhället kan hjälpa barn att komma ur en problematiskskolfrånvaro. Studien redogör även för flera utvecklingsområden för aktörer kopplade till barnmed problematisk skolfrånvaro vilket är väsentligt för att kunna hjälpa fler barn att fullföljasin utbildning.