No description available.

No description available.

Några av livsmedelsforskaren Georg Borgströms populärvetenskapliga texter undersöks utifrån en teoretisk modell baserad på Faircloughs kritiskadiskurs analys och Callons översättningssociologi, samt utifrån en neutralitetsdiskurs. Speciellt analyseras texterna utifrån begriplighet, auktoritet och politiskhet. Borgströms förmenta neutralitet ifrågasätts, och retoriska metoder beskrivs och analyseras. Borgströms ambivalenta relation till Malthus belyses. Resultaten berör hur Borgström försöker mobilisera en intresserad allmänhet, något som kan sägas vara framgångsrikt.

No description available.

Under de senaste åren har frågor kring biblioteken och den fria åsiktsbildningen varit aktuella, både som dilemman som diskuterats inom biblioteksväsendet och som debatter som rasat i media. Det har handlat om hur biblioteken förhåller sig, eller bör förhålla sig, till åsiktsfrihetens gränser. Samtidigt har en nationell biblioteksstrategi tagits fram under ledning av Kungliga biblioteket, där biblioteken beskrivs som ett viktigt försvar för demokratin, och samtidigt som ”neutrala”. ”Neutralitet” har också varit föremål för ett antal artiklar av forskare som argumenterar för eller emot att biblioteken ska förhålla sig ”neutrala”. Denna uppsats undersöker vilka idéer kring ”neutralitet” som finns i bibliotekslagen (SFS 2013:801) och dess förarbeten, och hur dessa kan förstås i relation till ”fri åsiktsbildning” och ”det demokratiska uppdraget”. För att undersöka detta görs en kvalitativ idéanalys av källmaterialet. Detta har gjorts genom Lindbergs metod för kvalitativ analys av idéer samt beskrivande idéanalys. I materialet har tre typer av utsagor studerats: grundläggande värderingar, beskrivningar av verkligheten samt föreskrivande utsagor. Tillsammans bildar dessa tre typer av utsagor ”triader” där en viss värdering och en viss beskrivning av verkligheten tillsammans motiverar en viss handling. Centralt i analysen är också att lyfta fram budskap, motsägelser och oklarheter i det analyserade materialet. Analysen sätts i relation till tidigare forskning, vilket leder till en slutdiskussion om vilka konsekvenser idéerna kring ”neutralitet” kan få för bibliotekens möjlighet att utföra sitt uppdrag. Slutsatserna är att ”neutralitet” är ett ”tomt” begrepp som kan fyllas med olika innehåll, beroende på vilka intressen som finns hos den som använder begreppet. Motsägelserna i bibliotekslagen och dess förarbeten kring hur biblioteken samtidigt ska verka för ”demokratiska värden” och vara ”neutrala” inför alla typer av åsikter gör det komplicerat att följa uppdraget. I och med det långtgående och motsägelsefulla kravet på ”neutralitet” kan det finnas en risk att biblioteken inte har någon tydlig värdegrund att stå fast vid under politiska svängningar.

Denna kunskapsöversikt behandlar neutralitet i religionsundervisningen i Sverige idag. Syftet med arbetet är att undersöka vad forskningen säger om lärares neutralitet i den icke-konfessionella religionsundervisningen idag, samt hur den svenska samhällsdiskursen kring religion och sekularitet påverkar religionsklassrummet. Då det inte finns någon tydlig definition av vad ickekonfessionell religionsundervisning innebär för lärare i praktiken, exempelvis vad gäller religiös positionering, är detta viktiga frågor att fundera över och studera. Som metod för denna kunskapsöversikt jag gjort sökningar via databaser som SwePub, ERIC och Libsearch. Många av de källor jag hittat där har också fört mig vidare till ytterligare relevant forskning. Forskningen som presenteras och analyseras diskuterar begrepp som neutralitet och opartiskhet och olika tolkningar av hur icke-konfessionell undervisning bör se ut i praktiken. Även forskning om den svenska självbilden, attityder till religion och det kristna arvet behandlas för att kunna besvara frågeställningen. Resultatet för denna kunskapsöversikt visar att normer och diskurser som finns i samhället återspeglas och reproduceras i religionskunskapsklassrummen. Dels genom skolans styrning, att styrdokumenten är politiska dokument färgade av sin tid. Dels genom att lärare och elever också har med sig värden och attityder in i klassrummet, vilka speglas i hur det talas om religion och religiositet i undervisningen. I slutsatsen konstateras att ett öppet klassrum präglat av transparens vad gäller lärarens livsåskådning är önskvärt, så länge detta inte influerar elevernas livsåskådning. Ett öppet klassrum är att föredra både ur didaktisk synvinkel, då det skapar goda relationer och ökar motivationen, och ur ett neutralitetsperspektiv då subjektiva värderingar inte riskerar att tolkas som fakta. Det konstateras även att det inte är någon lätt uppgift att hitta balans mellan privat och professionellt. Det kräver mycket erfarenhet och självreflektion, och är något lärarstudenter behöver mycket stöd i att utveckla under sin utbildning.

Denna kunskapsöversikt är baserad på frågeställningen: På vilket sätt kan lärares politiska åsikter påverka samhällskunskapsundervisningen? I texten presenteras en bakgrund till ämnet samt några uppmärksammade fall. Metodkapitlet beskriver informationssökningsprocessen samt materialet som har använts under arbetets gång. I resultatdelen beskrivs läroplanen, samhällskunskapens centrala innehåll och yttrandefriheten för att sedan sättas i relation till frågeställningen i diskussionsdelen. Resultatet visar att många lärare upplever att de ej har full yttrandefrihet i sin yrkesroll och att det kan vara svårt att kombinera lärarrollen med ett öppet politiskt engagemang. Inför framtida forskning skulle det kunna vara intressant att spinna vidare på hur lärares vardag återspeglar sig i undervisningen. Ett exempel på en framtida forskningsfråga skulle kunna vara: På vilket sätt kan lärares religiösa uppfattningar påverka religionsundervisningen?

Purpose – The notion of neutrality as a core value for public libraries is currently under debate within LIS. The purpose of this paper is to examine how the public libraries' democratic mission is presented in Swedish national library strategy and to examine how different aspects of the mission are affected by notions of neutrality. Design/methodology/approach – The recent proposal for a national strategy for libraries, as well as the previously published draft of the strategy and four referral bodies are examined using discourse analysis. Findings – The findings indicate that the notion of neutrality is widely recognised as a core value for public libraries within the strategic documents analyzed. Ambiguity surrounding the concept is however being manifested in the strategy when notions of libraries' independence, social responsibility and capacity for defending democracy are being expressed as means to attain the goal of democracy. The ambiguity surrounding the concept of neutrality that is present in the text is nevertheless largely unaddressed by the Royal Library of Sweden. Originality/value – This paper is a contribution to the ongoing debate regarding the concept of neutrality and the public libraries' democratic mission. Rather than examining LIS professionals' views on neutrality, this paper addresses the viewpoints expressed on the national strategic level of the swedish library institution, which as of yet rarely have been examined within swedish LIS. Paper type - Bachelor thesis

Social movements’ most effective methods are often perceived as illegitimate by civilians, politicians and activists themselves. This creates a paradox as social movements’ methods needs to be able to mobilise to be effective, which requires legitimacy. This legitimacy is largely affected by the perceived legitimacy of the social movement itself. In this thesis, a thought experiment is constructed by portraying a hospital in crisis where the only possible action to change the status quo is through civil resistance. By applying the principles of the normative theories, Liberal Neutrality and Kantian ethics, on what can be called the optimal strategy of civil resistance for a hospital in crisis, social movements’ most effective methods are normatively analysed and valued. These normative theories deem social movements most effective methods legitimate depending on situation and motive. If the occurrence of civil resistance is motivated by legitimate reasons and do not endanger patients’ life, most disruptive and non-violent methods are deemed legitimate during a hospital crisis. However, the normative theories applied was found to contain limitations that create applicability issues and interpretation difficulties. This encourages further research on the normative principles, their interpretations, and their applicability to advance the evaluation of social movements’ most effective methods.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra problematik som kan uppstå i religionsundervisning, samt försöka belysa hur lärare kan planera och genomföra sin undervisning för att förhindra dessa konflikter, som kan väcka nya kontroversiella frågor som behöver diskuteras. För att uppnå syftet har följande frågor formulerats: Vilka konflikter kan uppstå i religionsundervisning? Hur kan lärare genom sin planering, undervisning och arbetsmetoder undvika dessa konflikter? Vi har använt oss av metoden: informationssökning, där sökningar i olika databaser resulterat i både nationell och internationell forskning. Materialet innehåller avhandlingar, forskningsartiklar, en nyhetsartikel, skolans styrdokument, Barnkonventionen samt Diskrimineringslagen. Den tidigare forskningen menar att grunden till problematiken beror på lärares lektionsinnehåll och relationskompetens samt elevers livsåskådningar och tolkningar kring religionsvetenskap. Vidare så visade forskningen att elevers demokratiska kompetenser och värderingar avgränsas mot lärarens etiska och moraliska förhållningssätt i klassrummet. Forskningen lyfter även fram lärares erfarenheter av konflikter i religionsundervisning, bakomliggande orsaker samt undervisningsmetoder som kan förhindra konflikter. Den tidigare forskningen visar även att lärarnas egna värderingar påverkar deras arbetssätt i undervisningen, samt hur lärare förhåller sig demokratiskt i klassrummet för att undvika framtida konfliktsituationer. Genom att samla in, värdera och sammanställa tidigare forskning som handlar om konflikter i religionsundervisning, så är det vår förhoppning att denna kunskapsöversikt ger en förståelse för varför det förekommer fler konflikter inom religionsundervisning jämfört med vad som förekommer inom andra ämnen. Eftersom det är ett ämnesområde som är relevant för vår framtida yrkesprofession, så hoppas vi även att kunskapsöversikten väcker nya frågor, tankar och diskussioner kring kontroversiella frågor.