No description available.

Denna studies syfte är att titta på hur lärare och specialpedagoger arbetar med extra anpassningar ochsärskilt stöd och elever som har NPF i grundskolan samt hur dessa följs upp och utvärderas. I studienhar halvstrukturerade intervjuer med 4 lärare från 4 olika grundskolor, 2 olika mellanstadieskolor och2 olika högstadieskolor och 4 specialpedagoger/speciallärare. Av de medverkandespecialpedagoger/speciallärare arbetar 3 centralt vid kommunens elevhälsa medan en arbetar på en avkommunens skolor. Samtliga deltagare arbetar inom en medelstor kommun i Mellansverige. Resultateti denna studie tyder på att en mängd olika arbetssätt kan användas i klassrummet tillsammans medelever som har NPF-problematik t.ex. anpassat material eller att arbeta tillsammans med en annanpedagog utanför klassrummet. Elever med NPF-problematik får stöd utanför klassrummet men inte ispeciella klasser. I likhet med tidigare forskning av Angel Ford (2016) verkar deltagarna i den härstudien lyfta fram samarbete mellan skolans olika professioner samt föräldrar som en viktig faktor föratt elever som har NPF ska få det stöd de behöver i undervisningen. Andra framgångsfaktorer isamband med extra anpassningar och särskilt stöd för elever med NPF var när läraren hade en tydligstruktur i klassrummet samt i sin undervisning verkar vara andra framgångsfaktorer liksom att lärarenanpassar miljön och undervisningen utifrån elevernas behov. En sista viktig faktor somuppmärksammats är vikten av att skapa en god relation med eleverna för ett förtroendefullt samarbetemellan lärare och elev.

This study aims to examine how Swedish upper secondary teachers work with extra adaptationand special support regarding neurodevelopmental disorders (NDDs) in upper secondary schooland their perceptions of NDDs and what extra adaptations and special support entail. Tworesearch questions are presented: how do Swedish teachers define extra adaptation and specialsupport in terms of NDDs? And how do Swedish teachers work with extra adaptation andspecial support regarding NDDs in upper secondary school? Qualitative semi-structuredinterviews are conducted with six upper-secondary teachers. The results are divided into twocategories; Swedish teachers’ definition of extra adaptation and special support regardingNDDs, and the Swedish teachers’ way of working with extra adaptation and special supportregarding NDDs in upper secondary school. The results show that teachers have differentexperiences dealing with students with special needs. Moreover, teachers have a betterunderstanding of the concept of extra adaptation than the concept of special support. Therespondents give several examples of extra adaptation, such as letting students listen to music,get longer test time, opportunity to get spelling control in tests, and get material read. When itcomes to special support, the teachers link the concepts to speech synthesis, extra math lessons,or that the school procures a writing interpreter or a student assistant.

Syftet med studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och liknandeprofessioner, vägleder och samverkar samt ser möjligheter och hinder för ungdomar medNPF i deras eftergymnasiala etablering. Tidigare studier visar att individer medfunktionsnedsättningar har svårare att ta sig vidare till utbildning eller arbete. Studierna visaräven att det är viktigt med utbildningsmöjligheter för att de ska få arbete samt känna sigdelaktiga i samhället. Undersökningens frågeställningar är följande:● Hur vägleder studie- och yrkesvägledare och liknande professioner, individer medNPF inför arbete/sysselsättning eller eftergymnasiala studier?● Hur ser studie- och yrkesvägledare och liknande professioner på samverkan mellanyrkesgrupper i vägledningen av individer med NPF inför och i övergången till vidarestudier eller arbete/sysselsättning?● Vilka möjligheter och/eller hinder identifierar de professionella för den här gruppensövergång till vidare studier eller arbete?I undersökningen utgår vi från en kvalitativ metod och i analysen hämtar vi begrepp frånCareership teorin. Huvudresultatet är att de professionella vägleder och samverkar iövergången för att individerna ska se olika möjligheter och överkomma hinder för vidarestudier eller arbete/sysselsättning.

Backman Hedin, Marie (2019). Framgångsfaktorer i en särskild undervisningsgrupp för elever med NPF. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö Universitet. 90 hp. Jag vill utifrån pedagogers och elevers tankar och upplevelser bidra med kunskap kring hur arbetet kan se ut i en delvis integrerad särskild undervisningsgrupp, för att skapa en så gynnsam utveckling som möjligt för dessa elever. Syftet med studien är att synliggöra några pedagogers och elevers tankar och upplevelser av språkutvecklande arbetssätt, fördelar respektive nackdelar med en särskild undervisningsgrupp och deras tankar om inkludering och exkludering i en särskild undervisningsgrupp för elever med NPF, med stöd av följande frågeställningar: 1/ Hur arbetar pedagogerna i ett språkutvecklande syfte och vad anser de vara framgångsfaktorer för elevernas utveckling? 2/ Hur upplever eleverna språkutvecklingen i den särskilda undervisningsgruppen? 3/Hur tänker pedagogerna och eleverna kring fördelar respektive nackdelar med den särskilda undervisningsgruppen? 4/ Hur tänker pedagogerna och eleverna kring inkludering och exkludering? Studiens resultat tolkas med teoretiska förankring i ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2014) samt i ett kategoriskt/relationellt perspektiv (Emanuelsson m.fl. 2001). Den övergripande analysen inspireras av en hermeneutisk ansats (Thurén, 2014). Det empiriska materialet består av semistrukturerande intervjuer, (Kvale & Brinkman, 2014) med fyra pedagoger och två elever. Resultaten visar på att struktur, tydlighet, förberedelser och samarbete med elevernas välmående i fokus, leder till framgång för kunskapsutveckling. Samtliga pedagoger upplever att samarbetet med övriga pedagoger och mentorer på skolan behöver förbättras Pedagogerna upplever till viss del att ledningen inte är tillräckligt synlig i verksamheten, vare sig beträffande organisation eller utveckling. Varken pedagoger eller elever ser några nackdelar med den delvis integrerade särskilda undervisningsgruppen, utan upplever detta arbetssätt som en förutsättning för lärande. Resultaten visar vidare på vikten av 4 att strukturerade utvärderingar av denna undervisningsgrupp görs kontinuerligt. Elevernas skolmiljö måste ses ur ett relationellt perspektiv. Informanterna upplever att detta är ett bra sätt att undervisa elever med NPF, då eleverna får möjlighet att tillhöra både den Lilla klassen och den Stora. Det finns alltid utvecklingsmöjligheter inom skolan, såsom beträffande samarbetet med övriga pedagoger, och att få ledningen att engagera sig mera i verksamheten. Resultatet har fått mig att förstå hur svårt och tufft det kan vara för elever med NPF, att fungera i skolans värld. Jag menar att speciallärare och specialpedagoger har ett oerhört viktigt uppdrag tillsammans med elevhälsan och skolledning i detta arbete. Vi här kan arbeta för att se till att hela elevens skolsituation tas hänsyn till, ut ett relationellt perspektiv.

En stadig grund att stå på- byggt på inkludering, samsyn och goda relationer för elever med NPF.Förväntat kunskapsbidrag: Fördjupa förståelsen för pedagogernas tillgång till resurser och förutsättningar som de använder sig av för att möta elever med NPF-problematik utefter läroplanens krav. / A solid foundation, based on conclusion, consensus and good relations for students with NPF. To gain a deeper understanding of the teachers resources and conditions that they us to meet students with NPF -based the curriculums requirements.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med elever samt elevgrupper med NPF i den ordinarie undervisningen och hur detta fungerar i praktiken. De centrala frågorna är: hur arbetar idrottslärare med elever med NPF? och hur upplever idrottslärare att arbetet med elever med NPF i ordinarie undervisningsgrupper fungerar i praktiken?  Metod Med utgångspunkt från frågeställningen utgick studien från ett kvalitativt tillvägagångsätt där intervjuer gjordes på sex stycken idrottslärare från grundskolan. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån Byrmans tematiska analysmetod.  Resultat Genom denna analysmetod strukturerades tre olika teman upp; lärarens attityder, lärarens pedagogiska val samt skola som organisation. Dessa teman påvisade att lärare som blir framgångsrika i arbetet med NPF elever när de som har en positiv attityd till olikheter. Attityden är faktorn som sätter igång förändringsprocessen av att se idrott och hälsa som ett ämne ämnat för alla. Alla elever gynnas av anpassningarna då de är mer strukturerade, förberedda och tydliga i sin undervisning. De faktorer som är avgörande är att man är personlig, skapar relationer och en trygg miljö för att kunna nå dessa elever. Samtidigt menar lärarna att skolan som organisation inte kan åsidosättas då de i slutändan är starkt målstyrda, ekonomiskt bakbundna och strukturellt hindrade i arbetet. Slutsats De faktorer som är avgörande är att man är personlig, skapar relationer och en trygg miljö för att kunna nå dessa elever. Samtidigt menar lärarna att skolan som organisation inte kan åsidosättas då de i slutändan är starkt målstyrda, ekonomiskt bakbundna och strukturellt hindrade i arbetet. Dessa förutsättningar är inte alltid gynnsamma för dessa elever utan behöver ses över i ett högre skikt.

Vårdadshavare till barn med olika NPF - diagnoser (Neuropsykiatriska funktionsvariationer) har i flera debatt artiklar i dagspressen lyft sina barns svårigheter att klara av skolan. Syftet med den här studien var att undersöka pedagogernas upplevelser kring elever med NPF. Nio respondenter har intervjuats kring sina upplevelser av NPF elevernas svårigheter i undervisningen och det sociala samspelet, samt vilka anpassningar och stöd som de kan ge eleverna. De gav sin syn på hur de upplever inkludering. Respondenterna arbetar på två olika skolor i norra Sverige. Analysen av resultatet gjordes genom en innehållsanalys där resultatet delades in i teman. Studien har sin teoretiska utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att att respondenterna använde sig av anpassningar med hjälp av material, miljö, persoliga resurser och varierande undervisning, vilket går att koppla till begreppet scaffolind inom det sociokulturella perspektivet. Detta kan innebära metodet som arbete i grupp eller par, stationsarbete, bildstöd och att ha en närvarande pedagog som ska finnas till och stötta eleverna. Resultatet bekräftar den tidigare forskning. Slutsatserna i studien blev att pedagogernas verktyg för anpassningar och inkludering överensstämmer med läroplanens centrala innehåll och delar av barnkonventionen. Resultatet visar att respondenterna hade önskat ett större stöd från specialpedagogen i sitt arbete med NPF elever för att kunna skapa rätt förutsättningar för dem

Sammanfattning/Abstract Henriksson Utas, Anna & Lindvall Malin (2022). Röster från elever med NPF om vad som är viktigt i skolan - Meningsfullt eller makear inte nån sense. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att få elevers perspektiv på vad som är viktigt för dem i skolan och därmed få fördjupad kunskap om hur vi bättre kan anpassa deras skolgång. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever med NPF-diagnoser upplever sina skoldagar. Vidare syftar studien till att synliggöra anpassningar och stöd som enligt eleverna inverkar på deras lärande och känslan av inkludering. Elevernas syn på relationer med pedagoger och andra elever belyses också. Frågeställningar: Hur upplever elever med NPF sina skoldagar? Hur upplever eleverna att anpassningar och stöd inverkar på deras lärande och känsla av delaktighet? Hur påverkas elevernas mående och inlärning av relationerna med vuxna och elever på skolan? Teori De teoretiska utgångspunkterna i denna studie är KASAM, känsla av sammanhang och Erving Goffmans stigmateori. Utifrån specialpedagogisk synvinkel lyfts även andra faktorer såsom relationer och kategorisering vilka synliggörs genom det kompensatoriska och relationella perspektivet. Metod Studien baseras på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv, vilket innebär att intervjuaren visar öppenhet för nya och oväntade fenomen och är lyhörd för vad som sägs. I studien intervjuas fem elever i åldern 10–12, samtliga respondenter har diagnos inom NPF och har erfarenhet av inkludering i klass såväl som undervisning enskilt eller i liten grupp. Respondenterna har erfarenhet av anpassningar och särskilt stöd under sin skolgång och de har några års erfarenhet av skolan för att ges möjlighet att reflektera över insatser som gjorts under tid. Resultat Resultatet i studien visar att eleverna upplever ett utanförskap och att de känner sig annorlunda än sina klasskompisar. De strävar efter att passa in och tillhöra det normala, som om att det är bättre att göra det som andra människor gör. I resultatet framkommer att möjligheten att gå undan till ett litet rum är den bästa anpassningen och anledningen till det är främst för att avskärma yttre stimuli och minska störande intryck, främst ljud. Resultatet visar att relationen till en nära vuxen lyfts som särskilt viktig för inverkan på lärandet och för att eleverna ska känna sig inkluderade. Särskilt viktigt är det att den vuxne gör det lilla extra och visar intresse för eleven som person, inte bara gällande det som rör skolarbetet. Delaktigheten och möjligheten att göra sin röst hörd visar sig också vara en betydande faktor för hur eleverna upplever sina skoldagar. Deras synpunkter bör tas tillvara med tanke på att de är experter på sina liv och sin egen situation. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen tillsammans med övriga elevhälsan har ett stort uppdrag i det förebyggande arbetet för att elever inte ska hamna i svårigheter. Elevernas upplevelser och erfarenheter bör tas tillvara på och utifrån det arbeta med normer och värderingar. Skolan behöver ständigt arbeta med normer och värderingar för att alla elever ska kunna känna att de kan vara sig själva och känna gemenskap. Något som också är av stor vikt är att skolans personal uppmärksammas på hur viktigt det är att bemöta elever och varandra med respekt, att se olikheter som något positivt och att ständigt arbeta för att undvika stigmatisering. För att få till en god fysisk och psykosocial miljö på skolan krävs ett gott samarbete mellan de olika yrkeskategorierna inom elevhälsan men också med skolledning och arbetslag.

Personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Statistik visade att arbetslösheten var högre och sysselsättningsgraden lägre bland personer med funktionsnedsättningar. Denna studie belös hur viktigt det är att vara inkluderad i samhället. Vikten av att inkluderas i samhället speglas i FN:s mänskliga rättigheter där en av konventionerna om rätten till arbete trycker på detta. Vidare lyfte studien vikten av att medarbetare får rätt förutsättningar till att utföra sitt arbete. FN har även en konvention för personer med funktionsnedsättningars rättigheter. För att leva upp till denna och på så sätt skapa rätt förutsättningar för medarbetare med funktionsnedsättningar behöver samhället och arbetsgivarna göra en förändring. Syftet med studien blev därför att undersöka hur företag arbetar med att anpassa arbetsmiljön för medarbetare med NPF. Resultatet visade på att med rätt anpassningar kan man skapa förutsättningar för att alla medarbetare ska kunna utföra sitt arbete under rätt förutsättningar. Åtta intervjuer genomfördes med personer insatta i området, för att ta reda på hur de i sin organisation arbetar med att skapa förutsättningar för personer med NPF. Dessa intervjuer transkriberades, kodades och presenterades i resultatdelen. De viktigaste resultaten som framkom från studien var att det inte är hos individen hindren finns, utan de skapas när omgivningen inte anpassar sig och inkluderar dessa människor. Vidare visade resultatet vikten av att göra anpassningar. Anpassningar är avgörande för ompersoner kan arbeta eller inte. Dessutom framkom det att anpassningar måste göras på en individuell nivå eftersom alla människor, även de med samma diagnos, har olika behov och förutsättningar. Slutligen visade resultatet att anpassningar som görs för personer med NPF oftast gynnar fler personer. Det är alltså anpassningar som många har nytta av i arbetet.