Med bakgrund i tidigare forskning, där det påvisats att flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ofta missas i skolmiljön, har denna undersökning genomförts i syfte att undersöka hur lärare i låg- och högstadiet uppfattar sin egen medvetenhet om och kunskap i att identifiera och arbeta kring flickor med NPF-relaterade svårigheter i skolmiljön, samt om uppfattningen hos lärare skiljer sig mellan låg- och högstadielärare. Genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med tre låg- respektive högstadielärare ämnar denna studie att undersöka frågor som vad lärare upplever sig besitta för kunskaper kring NPF, diagnosens påverkan på eventuella stödinsatser och lärares egna reflektioner kring hur de arbetar med såväl klassrumsmiljö som med vårdnadshavare. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån ett kritiskt perspektiv och resultatet relaterades till såväl tidigare forskning som skollagen (2010:800). I resultatet framkom en kompletterande syn på fenomenet att flickor missas, då denna undersökning visade på att flickorna blir identifierade tidigt utan att lyftas med elevhälsoteam så länge de når kunskapsmålen och att en diagnos kan vara en avgörande faktor för att dessa flickor ska få rätt stödinsatser.

This is an empirical study of library activities in relation to a growing challengeconcerning neuropsychiatric disabilities through the content in Swedish libraryplans. The method used is a qualitative content analysis. The research question andpurpose are to answer questions regarding neuropsychiatric disabilities in a libraryan information science context and to make visible problems and possibilities inlibrary plan content that can contribute to new knowledge, competence, resources,and research that can improve library activities in accordance with neuropsychiatricdisabilities. The social phenomenon is examined from a critical perspective andbased on the Swedish Library Act § 4 and § 6 and the public library model The FourSpaces - a model for a contemporary public library. Swedish library plans are usedas framework for library activities and are based on the Swedish Library Act SFSnr: 2013: 801. I chose to analyse existing data in library plans so that I could spendmore time on analysing a complex relationship between libraries, society, andneuropsychiatric disabilities. By applying proven theories and methods to officialdata and existing research, I intend to create honest and objective results based on agood research practice and sound ethics. The study has shown that the analysedcontent in library plans does not include the term neuropsychiatric disabilities andthat there is a lack of written communication that specifically illuminatesneuropsychiatric disabilities with the intent to tackle a growing problem concerningneuropsychiatric disabilities through library activities. The results have also shownthat there is content that can be indirectly related to neuropsychiatric disabilities thatcan promote access and participation for library users with the disabilities that oftenaccompany neuropsychiatric disabilities. The lack of content that sufficientlyilluminates and accounts for targeted efforts based on neuropsychiatric disabilitiescan lead to library activities that are not sufficiently adapted to tackle a growingneuropsychiatric problem in society and therefore fail to meet Swedish Library Act§ 4 and § 6. This study illuminates how the content in library plans relate toneuropsychiatric disabilities with the aim to enable access to libraries andinformation for all users, including those with neuropsychiatric disabilities.

Syftet med undersökningen är att studera fritidspersonalens syn på anpassningar i fritidshemmet utifrån neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och/eller speciella behov samt de anpassningar som sker inom skolan för att skapa en bild utav omfattningen av anpassningar inom fritidshemmets verksamhet. I denna kvalitativa undersökning har genomförandet skett via semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide tillsammans med sex respondenter som besitter olika erfarenhet och bakgrund inom skolan samt fritidshemmets verksamhet. Undersökningens teorigrund utgår från pragmatismen vilket innebär att lärandet innefattar en praktisk del i den undervisningen som bedrivs i skolan och fritidshemmets verksamhet.  Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är hur upplever fritidspersonalen i fritidshem att anpassningar fungerar i skola och fritidshem? och hur upplever fritidspersonal att elever med NPF diagnos eller speciella behov får anpassningar inom fritidshemmet? I resultatet framkommer det att fem av sex respondenter upplever samarbetet mellan fritidshem och specialpedagog som knapphändig då tillgången av specialpedagog eller annan personal med motsvarande utbildning är svårtillgänglig. Det synliggörs att respondenterna vill ha en bättre kontakt med specialpedagog samtidigt som de betonar att fritidshemmet är en inkluderande verksamhet som inte är i behov av specialpedagogiska insatser i samma utsträckning som skolans verksamhet.

Elever har rätt till en utifrån sina behov anpassad verksamhet. Idag är fritidshemmet lite beforskat, vilket gör att hur arbetet med elever inom npf (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) ser ut i fritidshemmet är ganska outforskat. Syftet med denna studie är att beskriva fritidslärares uppfattningar och vad de upplever betydelsefullt i arbetet med elever med en npf-diagnos i fritidshemmet. I vår analys har vi utgått utifrån Nilholms (2020) perspektiv, det kompensatoriska-, kritiska och dilemmaperspektivet. I studien har det genomförts kvalitativa intervjuer med åtta utbildade fritidslärare som arbetar på olika fritidshem i Sverige. I resultatet kan vi se att fritidslärarnas olika uppfattningar vid arbetet med elever som har diagnoser inom npf, påverkar hur de väljer att arbeta med eleverna i verksamheten. I diskussionen uppfattar fritidslärarna också olika framgångsfaktorer och utmaningar vid arbetet. Det framkom i slutsatsen att fritidslärarna uppfattar det viktigt med generella anpassningar i form av struktur, värdegrund och relationsbyggande i mötet med elever inom npf, men att ibland krävs det extra anpassningar. Det bekräftar tidigare studier kring arbetet med elever som har diagnoser inom npf. Fritidslärarnas uppfattningar kan ses i alla Nilholms (2020) tre perspektiv, där det kritiska och kompensatoriska perspektiven är mer framträdande. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

SammanfattningSyfteVi möter varje dag elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har olika former av psykisk ohälsa. Det är viktigt för alla professioner inom skolans värld att ha god grundläggande kunskap om bemötande och förståelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med vårt arbete är att få en större förståelse för hur elever med neuropsykologiska funktionsnedsättningar förhåller sig till sin undervisning genom att observera och intervjua elever. Under de senaste åren har bristen på kompetens inom NPF i svenska skolor uppmärksammats inom skolverket och andra organisationer. Specialpedagogiska skolmyndigheten gör en satsning för att möta behovet av utökad kompetens och stöd inom området NPF i förskolor, skolor och vuxenutbildningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-05-30).Teoretiska perspektivVi har utgått från det sociokulturella perspektivet och lagt vår teoretiska grund på forskare som Vygotskij och Wertsch. Det finns inte så mycket forskning om det som vår studie bygger på, därför är allt som studeras inom detta område intressant för oss samt för andra som arbetar och möter denna elevgrupp. Eriksson och Wiedersheim-Paul (2011) menar att något som är intressant och meningsfullt är det inte bara för forskaren utan även för andra personer. MetodVi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer där vi har observerat vid tre olika tillfällen och intervjuat vid två olika tillfällen. Vår avsikt med att använda intervjumetoden var för att vi vill ta del av elevernas upplevelser på lektioner med olika lektionsupplägg. Vi valde att följa två praktiska lektioner och en teoretisk lektion. Vi gjorde våra intervjuer efter lektion ett och tre. ResultatUnder våra intervjuer framgår det tydligt från eleverna att de tycker den teoretiska lektionen är lugnare och de kommer bra igång med sin uppgift, de uppfattar också att de övriga eleverna kommer längre med sin uppgift. Vi som observerar upplever också lugnet i klassrummet under den teoretiska lektionen jämfört med den praktiska som mer flyter och inte är riktigt lika strukturerad. Eleverna som vi intervjuade utryckte även att båda lektionsuppläggen var bra genomförda och eleverna upplevde att de lärde sig något på samtliga lektionspass. NyckelordAppropriering, Medierande, NPF: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Sociokulturellt perspektiv

The purpose of this essay is to investigate the Samstart project and explore the support services it provides for individuals with neurodivergence. Through interviews with professionals involved in the project, the responses will be analyzed using the concept of stigma. The empirical data has been subjected to thematic analysis. The findings revealed that Samstart does not offer any unique interventions, rather, it employs the same measures as those provided by the rest of the Swedish employment agency (Arbetsförmedlingen). However, the project distinguishes itself by implementing a different approach. The conclusion drawn from the interviews is that Samstart does not have unique interventions of its own, they utilize the same interventions as the rest of the Swedish employment agency (Arbetsförmedlingen). What sets Samstart apart is its close collaboration with other government agencies and its early engagement with schools.

No description available.

Den här studien har tagits fram för att reda på hur musikundervisningen i grundskolan och grundsärskolan läggs upp och anpassas genom medierande verktyg och artefakter samt tekniska artefakter. Studien behandlar även vilka skillnader det kan finnas i bemötandet av elever med funktionsvariationer i grundskolan jämfört med grundsärskolan. Studien är kvalitativ och har sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. För att komma fram till ett resultat har semistrukturerade intervjuer med musiklärare i grundskolan och grundsärskolan gjorts. Fyra musiklärare blev intervjuade och inspelade via Zoom. Deltagarna fick frågor om hur de lägger upp sin undervisning, vilka anpassningar de gör och vilka medierande verktyg och tekniska artefakter som används. Deltagarna fick även frågor om de kunde se någon skillnad i hur musikundervisningen ser ut i grundskolan jämfört med grundsärskolan. Resultatet visar att deltagarna i studien använder sig av liknande medierande verktyg och artefakter vid anpassningar, såsom bildstöd och färgkodning. När det kom till de tekniska artefakterna fanns en del skillnader eftersom deltagarna jobbade på olika sätt, med bland annat musikskapande. Resultatet visade även att det fanns vissa skillnader i bemötandet av elever med funktionsvariationer i grundskolan kontra grundsärskolan.

No description available.

Uppsatsens syfte har varit att bidra med nya kunskaper om dels vilka förutsättningar bildlärare har att möta elever med NPF-diagnoser i undervisningen, dels vilka strategier bildlärare använder sig av för att möjliggöra lärande för elever med NPF-diagnoser. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra yrkesverksamma bildlärare deltog. Intervjuerna analyserades genom en fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att de förutsättningar som bildlärare har skiljer sig åt mellan skolor och att de lärare som har små undervisningsgrupper har bättre förutsättningar än de lärare som undervisar i stora klasser. De lärare som arbetar på specialiserade skolor som gymnasiesärskola och resursskola har även bättre förutsättningar att anpassa lärmiljön efter de behov som elever med NPF kan ha och mer tid till att bygga goda relationer till eleverna. Framträdande framgångsrika strategier i undervisningen är att ha god struktur, använda steg för steg-strategier, ha tydliga ramar, ett experimentellt förhållningssätt och att skapa goda relationer mellan lärare och elever.