This study wants to look into how Swedish newspapers (daily and evenings papers) report on Jehovah´s Witnesses and then contrast that image with the organization’s own view about themselves. This I done through a discourse analysis. Further, this study wants to show what consequences this has for the members of the organization and for the majority society. In the analysis of the collected material, four main discourses have been discovered; Love and sexual relations, exclusion and honor issues, blood transfusions and Jehovah´s Witnesses as a separate community. The result of the study shows certain patterns that have been identified, such as the fact that most of the published articles report on previous disappointed members, who do not have an objective attitude towards Jehovah´s Witnesses. Another discovery is how the media tend to report from a secular point of view, which becomes problematic when writing about a religious community with other rules of life and traditions than the secular. The consequences of this is that the media in involved in constructing the image of Jehovah´s Witnesses as a deviant and sometimes dangerous sect.

Med utgångspunkt i uppsatsens syfte att undersöka svensktalande personers attityder till och bruk av tilltalsordet ni i 2020-talet språkbruk har jag genomfört en enkätundersökning. I enkätundersökningen fick mina respondenter svara på frågor kring sitt bruk och sina attityder till tilltalsordet ni men även böjningsformen er. Resultatet visar att de flesta av de ca 2000 respondenterna är neutralt inställda eller negativa till att bli tilltalade med ett ni. Något fler är neutralt inställda till er. Yngre personer är mer positiva än äldre till tilltalet och det är bland medelålders som flest är negativa. När det kommer till bruket visar enkäten att niandet existerar men är ganska begränsat och används främst, men inte uteslutande, av den yngre generationen.

Under senare år har vi övergått från ett traditionellt kontorsarbete till att delvis, eller mestadels, arbeta hemifrån. De flesta av våra hem har varit och är fortfarande en del av vår arbetsplats. Det nya arbetssättet betonas som det “nya, normala” hybridarbetet. Vår kvalitativa studie har i syfte att ge läsaren en djupare förståelse kring chefers attityd till det “nya normala” hybridarbetet. Vidare kommer studien ge läsaren kännedom hur chefer upplever att de kan ge medarbetare utrymme till självständighet i kombination med krav och stöd vid hybridarbetet.   Centrala begrepp som attityder, organisationsförändring, förändringsmotstånd och ledarskap kommer att redogöras. Vidare kommer tidigare forskning om distansledarskapets möjligheter och utmaningar. Sedan redovisas hybridledarskapets möjligheter och utmaningar och autonomi. Studiens teoretiska referensram utgörs av Karasek och Theorells krav- kontroll och stödmodell för att skapa förståelse hur chefer kan kombinera krav- kontroll och stöd vid hybridarbetet.     Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i val av metod och genomfört totalt nio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är chefer inom offentlig verksamhet och har arbetat på en hybridarbetsätt i minst ett år. Alla intervjuer har spelats in och transkriberats inför analysprocessen.    Studiens resultat påvisar att chefer har en positiv attityd till hybridarbetet. Detta beskrivs genom att respondenterna upplever en större flexibilitet i och med det nya arbetssättet. Den förbättrade flexibiliteten bygger på tillit och kommunikation mellan cheferna och medarbetarna. Studiens resultat synliggör även att alla chefer utom två upplever att de ger sina medarbetare en hög självständighet i kombination med högt krav och högt stöd.

I detta bibelvetenskapliga studium undersökes möjligheten att använda Mark 4:30-32, det vill säga Liknelsen om senapskornet, som en narrativ tolkningsnyckel för att söka förstå den enigmatiska och abrupt avslutade uppståndelseberättelsen i Mark 16:1-8. I syfte att undersöka denna möjlighet, begagnas en kombination av filologisk analys, narrativ metod, postkolonial teori och dekonstruktiv kritik. Studien intresserar sig i första hand för den markanske författarens narrativa intentioner med sitt kärva och abrupt avslutade evangelium. Med utgångspunkt i en underliggande, markansk gåtfullhet analyseras källmaterialet, inklusive de grekiska grundtexterna; varefter studien slutligen mynnar ut i dels ett möjligt svar på den inledande huvudfrågan, dels i ett antal teologiska implikationer. Tre viktiga begrepp härvidlag utgöres av extas, gudsrike och gudomliggörelse.

Olika pedagogiska förhållningssätt och olika arbetssätt är en central del av skolans verksamhet ochinte minst inom fritidshemmet. Syftet med studien är att observera hur fritidshemmets verksamhet bedrivs när det gäller fysiskaktivitet samt hur pedagoger använder sig av olika pedagogiska förhållningssätt, arbetssätt och verktygi denna process. Denna kvalitativa studie utgår från etnografi som metod. Etnografi handlar om observationer genomfältstudier, vilket i denna studie innebär att undersöka fritidshemmets olika miljöer och desssammanhang. Denna etnografiska studie omfattar olika datainsamlingsmetoder såsom observationeroch informella samtal på ett fritidshem. Fältstudierna genomfördes på ett fritidshem för ettbekvämlighetsurval. Resultatet av studien visar olika pedagogiska förhållningssätt och hur dessa särskiljer sig från skolansarbetssätt. Dessutom framkom att graden av fysisk aktivitet på fritidshemmet varierar och desspåverkan på barnen har betydelse för hur dessa agerar i olika sammanhang.

No description available.

I samtidens samhälle uppmärksammas sociala orättvisor bland annat genom att sociala rörelser sprids globalt och engagerar människor som kan identifiera sig i rörelsens budskap. Att engagera sig har även börjat sprida sig till företag och konsumenter kan identifiera vilka sociala frågor eller värderingar som står bakom ett varumärke. Det har lett till att konsumenter kräver att företag ska ta ett socialt ansvar och företag inte längre kan stå tysta när exempelvis sociala orättvisor uppmärksammas. Företag som inte visar hur de förhåller sig till sociala frågor riskerar att bli bojkottade och på lång sikt kan det leda till att varumärkets överlevnad är i fara.  Ett sätt för företag att visa sitt engagemang är att genom sin marknadsföring visa vart de befinner sig i den sociala och den politiska sfären, vilket definieras som kulturell marknadsföring. Strategin går ut på att engagera företaget i exempelvis sociala frågor eller i nya sociala rörelser så att konsumenter kan identifiera var varumärket står i den kulturella kontexten och om varumärket och konsumenten delar värderingar. Tidigare forskning visar att kulturell marknadsföring är en betydelsefull strategi men hur kulturell marknadsföring påverkar varumärkesimage är otydligt.  Vilken relation finns mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage?  I studiens teoretiska referensram redovisas att den kulturella kontexten som återfinns i individens sinne och består av sociala, politiska och historiska influenser skapta av människan. Den kulturella kontexten omfattar både konsumenter och företag eftersom den inkluderar både sociala frågor och nya sociala rörelser, som företag kan nyttja i sin marknadsföring för att ladda sitt varumärke och som konsumenter kan engagera sig i. När företag laddar sitt varumärke från den kulturella kontexten tyder det på att de visar sitt engagemang i sociala frågor, vilket innebär att företaget använder sig av en kulturell marknadsföringsstrategi. Studiens modell visar en möjlig relation mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage samt ytterligare relevanta delar för att förstå kulturell marknadsföring från ett företagsperspektiv samt ett konsumentperspektiv. I studien har en kvalitativ metod genomförts där nio respondenter intervjuats utifrån ett kriteriestyrt urval för att kunna besvara forskningsfrågan och syftet, samt uppfylla studiens teoretiska och praktiska bidrag.  Studiens resultat visar att det finns en tydlig relation mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage, då varumärkesimage påverkas av kulturell marknadsföring genom flera faktorer. Vad författarna ser påverka relationen främst är kulturella koder och gemensamma värderingar. Om företag använder samtidens aktuella kulturella koder och gemensamma värderingar mellan konsument och varumärke indikerar resultaten att varumärkesimage påverkas positivt. Resultat visar även att författarna kan fastställa att varumärkesidentifiering blir en effekt av relationen mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage. Desto mer positiva associationer en konsument har av ett varumärke gör att konsumenten upplever en ökad varumärkesidentifiering. Slutligen visar resultat i studien att kulturell marknadsföring och traditionell marknadsföring är två strategier som kompletterar varandra eftersom båda påverkar varumärkesimage.

Sammanfattning/ AbstractEn examensuppsats, avancerad nivå. Handledare: Olof Sandgren, Examinator: Birgitta Lansheim. Dahlbeck, Viveka (2016). Lärares kunskaper och erfarenheter av elevers läs- och skrivutveckling och bedömning av den. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola 90hpFörväntat kunskapsbidrag: Min undersökning kan bidra till hur några lärares kunskaper och erfarenheter om läs- och skrivutveckling och bedömning av den ser ut jämfört med teori.Bakgrund: Det är stort fokus på både betyg och bedömning och det debatteras ofta om betygets vara eller icke vara vilket ställer högre krav på lärares kompetens om bedömning. Det visar sig i senaste forskning inom skola att lärare har brister i sina kunskaper om språk, läs- och skrivundervisning. Om lärare inte kan identifiera de elever som har behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, dröjer de insatser och åtgärder som behöver sättas in vilket går stick i stäv med skollagen (2010:800 5a§). Lagen säger att skolan ska ge eleven ett skyndsamt stöd. Formativ bedömning har signifikant betydelse för hur mycket elever lär sig. Enligt forskning ökar elevprestationer mest med denna metod (Wiliam & Leahy, 2015). Läraren behöver därför ha god kunskap om formativ bedömning, för att kunna ge eleverna återkoppling som för lärandet framåt.Syfte och frågeställningar: Jag vill jag ta reda på vilka kunskaper och erfarenhet lärare på en mellanstadieskola har om läs- och skrivutveckling och bedömning av den. Vidare vill jag ta reda på om lärarna använder bedömning formativt som ett verktyg för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling. Skolverket har gett ut olika stöd för lärare vid bedömning Nya språket lyfter är ett av dem som kan användas vid bedömning av elevers läs- och skrivutveckling. Jag vill ta reda på om lärarna känner till och använder sig av Skolverkets stödresurser för bedömning. Mina frågeställningar är: Vilka kunskaper och erfarenheter har lärarna om elevers läs- och skrivutveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter har lärarna av bedömning? Används något bedömningsstöd? Känner lärarna till och använder sig av Skolverkets stödresurser för bedömning som Nya språket lyfter och Skolverkets bedömningsportal?Teori: För att tolka och analysera intervjuer och observationer har en hermeneutisk ansats valts och ett sociokulturellt perspektiv på lärande.Metod: Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer av tre lärare och osystematiska observationer av deras undervisning. Resultat: Undersökningen visar att lärarna har lärarlegitimation i de ämnen de undervisar i, men är osäkra på hur de ska bedöma elevernas läs- och skrivutveckling. Det visar sig att lärarna använder olika metoder och arbetssätt i sin läs- och skrivundervisning men man använder inte sig av något bedömningsstöd med koppling till kunskapskraven. Lärarna är inte insatta i Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter och uttrycker att de behöver tid för att sätta sig in i det. Det framkommer ett behov av att diskutera och reflektera med kollegor om vad olika kvalitativa nivåer vid bedömning kan innebära, för de olika betygskriterierna. Lärarna vill ha gemensamma riktlinjer, en tydligare organisation och styrning av den gemensamma tiden. Lärarna menar att tid oftast används till annat akut än vad som är planerat.Implikationer: Speciallärare och specialpedagoger ska vara ett stöd för lärare och elever vid läs- och skrivutveckling och vara insatta i bedömning, kunskapskrav och betygskriterier. På skolan behöver man utveckla undervisningen så att man synliggör vad eleven kan och behöver utveckla genom formativ bedömning både för sig själv som lärare men även för föräldrar. Eleverna behöver bli delaktiga i sitt eget lärande genom självvärdering och kamratbedömning. Om inte formativ bedömning sker är det svårt för lärare och speciallärare att veta var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling och därmed kunna anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och behov. Om formativ bedömning används och bedömningsstöd som Nya språket lyfter kan eventuella läs- och skrivsvårigheter upptäckas i tid och därmed förebyggas. Skolan kan då möta eleven där hen befinner sig, i sin proximala utvecklingszon. Om man inte använder sig av formativ bedömning med bedömningsstöd finns en risk att kraven blir för höga på eleven som då kan förlora motivation och lust att lära. En annan risk är att uppgifterna är bekanta, för lätta, för eleven och då sker inte utveckling, eftersom eleven kommer känna det som repetition. Det kan göra att eleven blir uttråkad och tappar motivationen. Specialpedagogens och speciallärarens uppgift är att vara en kvalificerad samtalspartner och kunna ge konsultation, råd och stöd, till kollegor, föräldrar och andra berörda. Genom samtal, enskilt och/eller i arbetslag, med speciallärare, om bland annat bedömning och betyg, kan samsyn öka. En vidare undersökning på skolan med analys behöver göras för att se vad det är som hindrar lärarna från att använda bedömningsstödet Nya språket lyfter och formativ bedömning. Formativ bedömning kan sägas vara en möjlighet att förändra en lärandekultur och kunna skapa ett klassrumsklimat där elever får möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande. Utifrån analysen bör nya mål för förändring sättas upp.Nyckelord: bedömningsstöd, formativbedömning, läsutveckling, Nya språket lyfter, skrivutveckling, / Teachers' Knowledge and Experience of Reading and WritingDevelopment and Assessment of Reading and Writing

No description available.

Denna studie är en nulägesbeskrivning och belyser specialpedagogens roll utifrån det främjande arbetet i dagens gymnasieskola. Fyra specialpedagoger som börjat arbeta runt 2010 då den nya skollagen infördes har i enskilda intervjuer resonerat kring begreppet främjande arbete kopplat till specialpedagogrollen. Studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Metoden är inspirerad av diskursanalys och fenomenologi och begreppet främjande arbete belyses ur språkbruket. Teori och bakgrundsbeskrivningen ramar tillsammans in studiens utgångspunkter. Studien utgår från forskning och teorier om specialpedagogik, socialantropologi och yrkesspråkets betydelse. Bakgrunden beskriver nuläget med fokus på Elevhälsans nya uppdrag att stötta elevernas utveckling mot utbildningens mål. Intervjuerna är utformade utifrån att undersöka vilka konkreta exempel på främjande arbete som specialpedagogerna väljer att prata om. Resultatet visar att samtalsinnehållet snarare handlar om hinder och svårigheter med det främjande arbetet än det faktiska främjande arbetet. Resultatet visar vidare att specialpedagogerna inte förhåller sig till ett enhetligt språk utan att yrkepsspråket snarare färgas av den organisation man är verksam inom. Specialpedagogerna berättar om insatser kopplat till det främjande arbetet på individ-grupp och organisationsnivå. Resultatet sätts i relation till skollagen från 2010 och hur den till viss del omformulerar lärares och specialpedagogers uppdrag.