The aim of this study was (1) to examine if people raised in different Christian religious movements have experienced a tension between the movement in question and the Swedish school system, if so, (2) how this tension was perceived, and (3) whether the tension have contributed to the decision to leave the movement. The study has been conducted through semi-structured qualitative interviews with six informants from four different religious backgrounds. The theoretical approach has been to analyse the tension aspect of Rodney Starks theory of church growth. Previous research about school discourses in religious education has been the base for analysing the school practice, while research on defectors experiences have been the base of analysing the informants’ experiences. The result shows that all informants have experienced a tension between the two contexts and that this tension is a contributing factor in their choice of leaving the movement. However, it seems that the movements views of the outside world are of more importance than the tension between the movement and the Swedish school.

One consequence of climate change more frequently discussed is its’ impact on climate-induced migration. This is especially relevant for low-lying atoll islands in the Pacific, where the impacts on migration are anticipated to be of great extent. As Kiribati is a country which is highly affected by climate change and a place where climate-induced migration is expected,Kiribatiand a possible recipient countryof its migrants, New Zealand, havebeen chosenfor analysis.Grounded in poststructural thoughtit is argued that the way we represent “problems”in policy hasramifications for which policy proposalsare considered and how the migrant is constructed as a subject. This study thusconducts a comparative analysis of problem representations of climate-induced migration in Kiribati’s and New Zealand’s national policies. The policies of these countries are analyzed using thediscourse analytical framework“What’s the problem represented to be?”(WPR)whereasthe theoretical underpinningof this study is grounded inpoststructuralism and postcolonialism, specifically the creation of the “other”. Furthermore, earlier writings about representations of climate-induced migration are used as a basisfor analysis. The findings of the study suggest that climate-induced migration is representedboth as a challenge and as an adaption strategy, where transnational climate-induced migration mainly is depicted as a strategy for increased resiliencewhereas internal migration is portrayed as challenging.I argue that the way climate-induced migration is represented both replicates colonial tendencies and the creation of the “other”, while also reflecting a dominant neoliberal agenda.

Ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen har andra förutsättningar till skillnad från andra individer. Med tanke på målgruppens nuvarande situation kan varje karriärval både begränsa men också ge möjligheter för framtida karriärmål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ensamkommande ungdomar ser på sina framtida karriärval. Studiens frågeställning lyder Hur ser ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen på sina framtida karriärval? Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson och Sparkes teori om Careership (1997) och CIP-teorin av Sampson et al (2004). Studiens informanter består av sju killar från Afghanistan och har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer.  Resultatet i denna studie visar att ensamkommande ungdomars syn på framtida karriärval grundar sig i möjligheter och begränsningar. Den nya gymnasielagen har visat sig vara en möjlighet för ungdomarna att få stanna i Sverige och påbörja ett nytt liv. Ungdomarna har fått möjligheten att välja en yrkesutbildning som ska göra det lättare för dem att hitta arbete efter avklarade studier. Detta i sin tur har gett ungdomarna möjligheten att få stanna i Sverige eftersom kravet är att de ska hitta ett arbete efter examen. Den nya gymnasielagen har å andra sidan också begränsat ungdomarnas framtida karriärval. Eftersom ungdomarna har fått anpassa sig till situationen och de utbildningar som har funnits, har detta lett till att de inte har kunnat fokusera på att nå sina drömyrken. Etablering på arbetsmarknaden har också begränsat ungdomarnas karriärval vilket leder till att det är svårt att få arbete och ta sig vidare i jakten på framtida karriärmål. Dock har det visat sig att det sociala nätverk som ungdomarna har fått ta del av har gett möjligheter till att knyta kontakter och komma in i samhället på ett smidigt sätt. Det sociala nätverket har även gett ungdomarna hopp om att fortsätta kämpa för en framtid i Sverige.

Segregation och social exkludering har på senare tid ökat allt mer i Sverige, både i storstäderna och i de mindre kommunerna. För att motverka detta har stor del av segregationsforskningen fokuserat på att bryta homogena boendeformer i segregerade stadsdelar genom exempelvis kompletterande ny bebyggelse eller förändrade upplåtelseformer. Men hur fungerar det i särskilt känsliga kulturmiljöområden där det finns svårigheter med kompletterande bebyggelse och där ändrade upplåtelseformer riskerar att förvanska den arkitektoniska kvaliteten?  I detta mastersarbete undersöker jag hur segregation kan motverkas i områden som är särskilt känsliga ur kulturmiljösynpunkt. För detta har jag valt Nya bruket i Sandviken som undersökningsområde, ritat och planerat av Ralph Erskine. Området omfattas idag av riksintresse för kulturmiljö samtidigt som området är det mest segregerade i Sandvikens kommun. Arbetet är ett kombinerat vetenskapligt och konstnärligt arbete i två delar, en uppsats (del 1) och ett projekt (del 2). Del 1 består av en kartläggning av platsens historia, de vandrade observationerna samt intervjuer av två tjänstepersoner och åtta olika personer som är boende på Nya bruket. Den insamlade empirin visar bland annat att alla de tillfrågade trivs på Nya bruket men att det finns flertalet negativa föreställningar om området, oftast formade från de mer socioekonomiskt starka områdena som inte rör sig på Nya bruket. Empirin visar också att det finns barriärer runt området och att platsens historia och riksintresse inte uppmärksammas alls. Bland annat visar intervjuerna att endast 2 av 8 av de tillfrågade vet om att området omfattas av riksintresse för kulturmiljö.   Baserat på analysen av den insamlande empirin utformades ett kunskapsunderlag som ligger till grund för projektet i del 2. Kunskapsunderlaget består av de tre olika åtgärdsstrategierna lyfta historien, bryta barriärer och skapa målpunkter samt de sex olika platserna för vilket åtgärderna lämpar sig bäst: kanalrummet, diagonalen, förskolan, parkeringarna och garagen, centrala kvarteret och gröna torget.  I del 2 som består av projektet testades och utvecklades kunskapsunderlagets strategier vilket skapade konkreta förslag på en bättre integrering av Nya bruket i Sandviken. Designkonceptet som användes var urban akupunktur vilket har som syfte att punktvis göra precisa åtgärder och på så vis lyfta stadsdelar (Nya bruket i detta fall) som helhet. Åtgärderna som utformades i projektet sammanställdes i fem övergripande kategorier: ny stadsgata, omvandling av centrala kvarteret, Gröna torget som multi-funktionell yta, kanalen som historisk plats och förlängning av parkstråket. Genom urban akupunktur skapade dessa åtgärder det nyaste Nya bruket - Nya bruket 3.0.

Enligt Michael (2020) har förutsättningarna samt levnadsförhållanden försämrats för redan utsatta grupper, såsom flyktingar och asylsökande under coronapandemin och de står inför stora utmaningar bland annat när det kommer till att hitta arbeten. Att snabbt ta sig ut på arbetsmarknaden efter avslutade studier är ett krav på ungdomar enligt Nya Gymnasielagen, vilket i sig riskerar att ha en inverkan på individens psykiska hälsa men som i rådande pandemi blir än mer stressfyllt (Asylrättscentrum, 2020). Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar som omfattas av Nya Gymnasielagen upplever kraven som lagen innebär, och hur coronapandemin har påverkat deras tillvaro och möjlighet till arbete. I vårt teoretiska ramverk använder vi oss av KASAM i syftet att förklara en individs känsla av sammanhang. Detta gör vi utefter samspelet mellan tre betydande faktorer: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi använder oss även av begreppet Deservingness som innefattar idéer om vem som anses förtjänt av välfärdstjänster, medborgarskap, rättigheter och uppehållstillstånd. I denna studie används deservingness som verktyg för att förklara individers värde appliceras i samhället. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex NGL-ungdomar avgränsat till Västra Götalands län.  Materialet som har analyserats i vår studie utgörs av videoinspelningar från samtal med respondenter samt av vetenskapliga artiklar, nyhetsartiklar och nätlexikon. Resultaten i vår studie visar på att dessa ungdomar lever i ovisshet, och att coronapandemin påverkat denna redan utsatta grupp än mer. I denna studie framkommer att populationen som undersökts redan innan rådande pandemi var en särskilt utsatt grupp i samhället. Sedan coronapandemins uppkomst har populationen drabbats ytterligare på grund av försämrade arbetsmöjligheter till följd av coronapandemin och nedstängningar. NGL och de krav som lagen föreskriver har även haft en negativ inverkan på ungdomarnas psykiska hälsa, och har framkallat stress och ångest inför att söka och få ett arbete. Det framgår även att det finns en kunskapslucka inom ämnet vi undersöker, då tidigare forskning är begränsad. / According to Michael (2020), the living conditions have deteriorated for already vulnerable groups, such as refugees and asylum seekers during the coronavirus pandemic and they face major challenges when it comes to finding jobs. Getting into the labor market quickly after completed studies is a requirement for young people encompassed by New Upper Secondary School Act, which is usually likely to have an impact on the individual's mental health but which in the current pandemic becomes even more stressful (Asylrättscentrum, 2020) The purpose of this study is to investigate how young people encompassed by the New Upper Secondary School Act experience the requirements imposed by the law, and how the corona pandemic has affected their lives and opportunities for work. In our theoretical framework, we are using KASAM to explain an individual's sense of context. We do this along the interplay of three significant factors: comprehension, manageability, and meaningfulness. We also use the term deservingness which includes ideas about who is considered deserving of welfare services, citizenship, rights, and residence permits. In this study, deservingness is used as a tool to explain how value is applied to individuals in society. The study is based on qualitative interviews with six NGL youths confined to Västra Götaland county. The material analyzed in our study consists of video recordings from conversations with respondents as well as scientific articles, news articles and online dictionaries. The result of our study indicates that these young people live in uncertainty, and that the corona pandemic has affected this already vulnerable group even more. Since the onset of the covid-19 pandemic, this group has been further affected by reduced job opportunities due to the coronavirus pandemic and lockdowns. NGL and the requirements laid down by the law have also had a negative impact on the mental health of young people and have provoked stress and anxiety regarding work- procurement. It is also clear that there is a knowledge gap in the subject we are investigating, as previous research is limited.

Inkludering är ett omstritt begreppet i den svenska skoldebatten. Vissa politiker och debattörer menar att inkludering har gått för långt andra menar att det handlar om missförstånd om vad inkludering är. Internationella konventioner som Salamanca-deklarationen och merparten av tidigare forskning är överens om att inkludering handlar om att alla elever oavsett individuella skillnader ska som regel lära sig tillsammans. Tidigare forskning visar att inkluderande undervisning har positiva effekter på alla elever både akademiskt och socialt. Den visar också att olika perspektiv på elevernas olikheter och matematiklärande har avgörande betydelse för om alla elever inkluderas i undervisningen eller inte. Forskningen visar att lärarens uppfattning om begreppet inkludering, lärarens syn på kunskap, lärande, och elevernas olikhet samt lärarens självöfrmåga om sin möjlighet att kunna inkludera alla elever har stor betydelse för lärarens möjlighet att inkludera alla elever. Lärarens utbildning och erfarenhet har också betydelse för inkludering av alla elever enligt forskningen. I den här studien har jag i en kvalitativ fallstudie och med hjälp kritisk diskursanalys genom semistrukturerade intervjuer undersökt hur en ny matematiklärare talar om inkludering av alla elever, vilka och hur diskurser och sociala praktiker skapas, reproduceras och/eller ifrågasättas i lärarens matematikundervisning. Resultatet behandlar tre olika huvudtema; diskurser om inkludering av alla elever, diskurser om hur lärarutbildningen, fortbildning och yrkeserfarenhet har förberett läraren för ett inkluderande arbetssätt och diskurser om pedagogiska och didaktiska inkluderande arbetssätt i lärarens undervisning. Resultatet visar att läraren har en uppfattning om inkludering som inte stämmer överens med hur inkludering definieras av internationella konventioner och tidigare forskning. Läraren talar om inkludering som akademisk prestation, en diskursiv praktik som upprätthåller en social praktik där elever som bedöms vara mycket svaga exkluderas från ordinarieundervisningen i klassen. Läraren reproducerar och upprätthåller ett kategoriskt perspektiv/diskurs på elevernas svårigheter och olikheter bland eleverna. Det innebär att elevernas skillnader i kunskapsnivå, språkfärdigheter och funktionsvariation uppfattas som ett problem. Att eleverna talas som att de har eller är med svårigheter och inte i svårigheter. Kunskap uppfattas som färdig informationspaket som oproblematiskt kan överföras till eleverna. Och när överföringen inte fungerar sökes felet hos eleverna och inte i skolsystemet. Läraren talar om olika inkluderingshinder hos eleverna men inte om eventuella inkluderingshinder som uppstår på grund av skolans organisation, matematikämnets innehåll, pedagogiska och didaktiska praktiker, läroplanen, läromedel, styrdokumenten etc. Det kategorisk perspektivet är en diskursiv praktik som reproducerar och upprätthåller en exkluderande social praktik. Studien visar också att lärarutbildningen och erfarenheten som lärare i svenska skolan inte har gett läraren tillräckligt verktyg att kunna bedriva en inkluderande matematikundervisning / TRACE-projektet

Allt fler äldre byggnader med varierande kulturhistoriska värden går sakta men säkert ett ovisst öde till mötes. Byggnaderna kanske inte längre tjänar något syfte och blir med tiden en börda i form av att vara ekonomiskt ogynnsamma eftersom de endast kräver olika former av underhåll och inte genererar någon inkomst tillbaka. Motivationen till att behålla byggnader som uppnår dessa underhållskrävande kriterier är låg och kanske endast står kvar eftersom de har någon form av kulturhistoriskt värde i behåll.I denna rapport har en studie över den byggnad som verkar tidigare ha varit ett bränneri som ligger vid Ovesholms gods utförts för att se vilka byggnadstekniska brister byggnaden i dagsläget besitter samtidigt som förslag till eventuella nya användningsområden ges till byggnaden. Förslag över hur byggnadens brister kan restaureras kommer även att ges i samband med beskrivandet av de byggnadstekniska bristerna. Eftersom byggnaden inte har haft något större syfte eller användningsområde under en längre period och med tiden har underhållet av den blivit eftersatt. Resultaten består främst av analysen kring byggnadens nuvarande skick, intervjun med byggnadens ägare samt en enklare form av besöksstatistik vid de referensobjekt som byggnader har jämförts med.Rapporten baseras till stor del av multidisciplinär tvärvetenskap då flera olika vetenskapsområden har studerats och analyserats i samband för att ge läsaren en bred bild över flertalet av dessa områden som kan kopplas samman med byggnadens skick, eventuella restaurering och framtida användningsområden. Rapporten är till huvuddel teoretisk och är främst skriven med hjälp av den genomförda litteraturstudien och fältstudien. Studien ska ses som en vägledning till att ta hand om äldre byggnader med kulturhistoriska värden samtidigt som förslagen till nya användningsområden ska hjälpa till att utforma nya möjligheter för byggnaderna att få en större mening och syfte. I denna rapport omfattas området murverk extra mycket på grund av att byggnaden består av murverk.Resultatet består av ett antal förslag till restaurering av själva byggnaden och förslag på nya användningsområden. De restaureringsförslag som föreslås är till stor del av byggnadens stomme då det finns problem med den. De användningsförslag som föreslås till byggnaden är eventlokal, konstutställningshall, museum, erbjudande av filminspelning samt att utöka samarbetet med företaget Absolut och göra om byggnaden till att servera deras produkter med mera.

The aim of this thesis is to examine the language used in Svenska biblioteksförbundet’s membership journal in regardto, first and foremost, the debate and controversy with the presence of right-wing journal Nya Tider at the Book-and Library Fair in Gothenburg 2016 and 2017. The examination shows that there is discord among librarians of how to interpret the mission of furthering democracy. To prioritise freedom of speech or equal value for all.

Dagens samhälle och moderna tekniska möjligheter har utvecklats enormt sedan rättegångsbalkens införande år 1948. Processordningen i svensk rätt reformeras ständigt, men de grundläggande processuella principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration består. Dessa principer infördes i samband med rättegångsbalkens ikraftträdande för att åtgärda bristerna i den äldre rättegångsbalken i 1734 års lag, vars förfarande var skriftligt, ineffektivt och försvårade den fria bevisprövningen. Sedan dess har muntligheten och omedelbarheten successivt mjukats upp genom reformer med syfte att stärka rättegångsförfarandets effektivitet och minska processekonomiska kostnader. Den 1 januari år 2022 trädde nya bevisregler i brottmål i kraft. Lagändringarna är resultatet av den utredning som tillsattes år 2017, vilken ämnade effektivisera den straffrättsliga processen i stora brottmål. Förhör och vittnesattester som tagits upp med ljud och bild under förundersökningen ska således kunna tas upp som bevis och åberopas genom hänvisning under huvudförhandlingen. Även skriftliga vittnesattester från förundersökningen ska kunna åberopas som bevis på liknande sätt som i tvistemål. Motiveringen centreras kring att rättegångsförfarandet behöver effektiviseras samt att lagstiftningen måste följa samhällsutvecklingen och utnyttja de möjligheter som är för handen genom modern teknikanvändning i domstol.   För att lagändringarna ska kunna tillämpas i enlighet med gällande rätt krävs det att principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration revideras. Även den grundläggande bevisrätten kommer att påverkas, då det i skrivande stund råder ett förbud mot att använda dokumenterade förhör från förundersökningen som bevisning efter HD:s prejudikat i NJA 2015 s. 702. Denna uppsats syftar till att analysera vad konsekvenserna av lagändringarna innebär för den straffrättsliga processens grundläggande syften. Rättssäkerheten i brottmål har länge upprätthållits av principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration samt principerna om bevisomedelbarhet och det bästa bevismedlet. Lagstiftaren instämmer med att dessa principer fortsatt ska gälla, men anför att de behöver modifieras för att effektivisera den straffrättsliga processen. Uppsatsen ämnar utreda vad detta medför i förhållande till principernas innebörd, rättssäkerheten och förfarandet i sig.   Den rättsdogmatiska metoden tillämpas genomgående i uppsatsen, i samband med historisk-komparativ metodik för att tydliggöra principernas utveckling genom ett urval av rättegångsbalkens reformer och deras förarbeten. Den problematik som kan antas bli aktuell vid rättens bedömning av tidig bevisupptagning analyseras, med fokus på domstolens bevisvärdering samt hur rättskipningens tyngdpunkt kan påverkas genom att hänvisningsreglerna utökas. I uppsatsen diskuteras och analyseras således eventuella konsekvenser med lagändringarna samt vilken problematik detta kan innebära för domstolens samlade bedömning och bevisvärdering.   Sammanfattningsvis kan det konstateras att principerna om muntlighet och omedelbarhet inte bara mjukats upp, utan de har fått en helt annan innebörd än vid införandet till följd av lagändringarna och tidigare reformer. Hänvisningsinstitutets tillämpningsområde har successivt utvidgats, vilket förändrar betydelsen av principen om muntlighet, omedelbarhet, bevisomedelbarhet och principen om det bästa bevismedlet. Koncentrationsprincipen består i högre grad än principerna om muntlighet och omedelbarhet, men riskerar att urholkas och förlora sin betydelse beroende av hur lagändringarna tillämpas. Rättskipningen riskerar att förskjutas i viss mån från huvudförhandlingen till förundersökningen, vilket medför att det ackusatoriska brottmålsförfarandet eventuellt blir av mer inkvisitorisk karaktär. Detta påverkar i sin tur rättssäkerheten, förutsebarheten och den misstänktes rätt till en rättvis rättegång.   Domstolens lämplighetsbedömning rörande tidig bevisupptagning samt bevisvärderingen av tidiga förhör och vittnesattester kommer troligen vara avgörande för huruvida de åsyftade effektivitetsvinsterna kan uppnås. Det svenska rättegångsförfarandet var tidigare muntligt-protokollariskt, sedan strikt muntligt, omedelbart och koncentrerat, för att nu utvecklas till en slags kombination av tidigare förfaranden. I min slutsats kommer jag fram till att rättegångsförfarandet numer snarare är att betrakta som ett muntligt-tekniskt system, eftersom principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration modifierats så pass att de mer eller mindre förlorat sin självständiga innebörd. De definieras mer efter den hårda gräns för rättssäkerheten som dras genom rätten till en rättvis rättegång, snarare än att självständigt säkerställa den fria bevisprövningen och ett rättssäkert förfarande vilket åsyftades vid införandet. Här instämmer jag med Lindell att grundprinciperna för rättegångsbalken kan omformuleras som flexibilitet, effektivitet och tillgänglighet i och med att förfarandet successivt frångått muntlighet och omedelbarhet. Läsaren erinras reflektera över huruvida ett annorlunda fungerande samhälle och modernare teknik automatiskt behöver innebära förändrade grundläggande principer i den straffrättsliga processen.

Introduktion: Jämfört med traditionella procedurer erbjuder tredimensionell utskrift (3D-utskrift) av föremål en fördel när det gäller att producera mer komplexa och specialdesignade varor. 3D-utskrift är mer kostnadseffektivt och tidsbesparande jämfört med andra tillverkningsteknologier. 3D-utskriftstekniker används inom flera områden, såsom militär- och vävnadsteknik. Den skapar komplexa geometrier och har också använts för att skapa ett unikt läkemedelsfrisättningsmönster som är individuellt anpassat. Detta möjliggör lokal administrering av läkemedel till specifika organ och en mängd olika läkemedelsfrisättningsmönster. Smältdeponeringsmodellering (FDM), laserbaserade system (SLA) och selektiv lasersintring (SLS) och andra 3D-utskriftstekniker används nu i den farmaceutiska tillverkningens industri. Syfte: Syftet med detta arbete är att presentera och jämföra två 3D-utskriftstekniker som används för att framställa läkemedelsformer, nämligen FDM och SLS. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med användning av databaserna PubMed och Web of Science. Resultat: I uppsatsen presenteras vilka läkemedelsformer som man kan tillverka med hjälp av FDM och SLS och vilka utmaningar samt för-och nackdelar som finns vid användning av de dessa tekniker. Vidare diskuteras acceptansen av nya läkemedelsformer tillverkade med 3D-utskrift. Slutsats: 3D-utskrift är en billig, snabb och enkel metod och med hjälp av denna teknik kan man skapa föremål som man aldrig har kunnat skapa tidigare. Under kommande år kommer tekniken att utvecklas snabbt, vilket gör den mer pålitlig och billigare. Baserat på resultaten ser 3D-utskrift ut att vara en teknologi under utveckling som öppnar för nya och spännande terapeutiska möjligheter. Dessutom är både FDM och SLS bättre lämpade som produktionsprocesser inom läkemedelsindustrin, där kostnadseffektivitet, reproducerbarhet, noggrannhet, precision och förmågan att tillverka olika frisättningsprofiler är avgörande.