Problemformulering: Hur har nyanställdas inställning till arbetsgivaren påverkats från tiden innan anställning tills efter en tid i anställning? Syfte: Att kartlägga hur nyanställdas inställning till arbetsgivaren har förändrats genom påverkan av information, erfarenheter, rekryteringsprocess och introduktionsprocess. Metod och teoretisk referensram: Uppsatsen består av en kvalitativ studie med deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen som jag har använt mig av innefattar teorier om psykologiska kontrakt och employer branding. Slutdiskussion: I slutdiskussionen presenterar jag förändringen av den nyanställdes inställning till arbetsgivaren genom de olika skeendena; tiden före anställning, rekryteringsprocessen, introduktionsprocessen och efter en tid i anställning. Jag identifierar i vilket skeende inställningen börjar revideras mer tydligt, vilket var i samband med introduktionsprocessen. Jag identifierar vad som påverkar inställningen mest samt orsaker till förändrad inställning. Jag lyfter fram de faktorer som kan leda till eventuell framtida exit. En slutsats utifrån analysen är att trots att inställningen till arbetsgivaren visat sig god kan det finnas underliggande faktorer som verkar demotiverande och senare skulle kunna leda till exit. Genom att både arbetsgivare och anställd tidigt låter outtalade förväntningar bli uttalade och föra en dialog kring dessa ökar möjligheterna att skapa en hållbar relation mellan arbetsgivare och anställd.

Att vara nyanställd på en arbetsplats är inte alltid enkelt, det kan finnas stora krav och förväntningar på individen. Studien syftar främst till att beskriva, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, HR-arbetarnas egna upplevelser och erfarenheter av att vara nyanställd, för att synliggöra om sådana erfarenheter har betydelse för hur HR arbetar med nyanställda inom HR-branschen. Studiens teoretiska och begreppsliga referensram utgår ifrån ett interaktionistiskt perspektiv kring såväl självidentitet som anställningsbarhet. Genom den hermeneutiska metoden har det utförts intervjuer i dialogform med fem olika respondenter som är anställda i HR-branschen. Resultatet presenteras i en tolkningsprocess som innehåller en preliminär, fördjupad och till sist en huvudtolkning. Det resultat som anses vara mest centralt är tillgången till olika former av stöd, som innefattar vilka krav och förväntningar respondenterna ställs inför på arbetsplatsen. Ett annat resultat visar vilka erfarenheter som har bidragit och utvecklat deras yrkesidentitet från första tiden på arbetet. Slutligen visar huvudtolkningen på hur viktigt det är att ta vara på varandras relationer och kunskaper inom HR.

No description available.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om nyanställdas upplevelser av en onboarding som sker på distans. Detta görs genom forskningsfrågorna: “Vilka förväntningar har nyanställda på en onboarding på distans?”, “Hur upplever nyanställda sin möjlighet att anpassa sig till sin nya arbetsroll?” samt “Hur upplever nyanställda sin möjlighet till att skapa nya relationer till kollegor och företaget?”. Studien utgår från en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden varit semistrukturerade intervjuer. För att samla in empirin har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter som inom de senaste sex till åtta månaderna har påbörjat ett nytt distansarbete till följd av Covid-19-pandemins restriktioner. Genom tematisk analys har empirin analyserats i relation till studiens teoretiska ramverk som tar utgångspunkt i Säljös (2014) sociokulturella perspektivet på lärande, med inriktning på Jarvis et al. (2003) sociala lärande, Bergers et al. (1979) socialisation samt Lauvås och Handals (2015) yrkessocialisation. Resultatet visar att en strukturerad och genomtänkt onboarding upplevs vara av stor vikt för att uppfylla nyanställdas förväntningar, inte minst när den sker på distans. Detta går även hand i hand med hur de nyanställda upplever sina möjligheter att anpassa sig till sin arbetsroll. En onboarding på distans resulterar vidare i svårigheter när det kommer till den nyanställdas upplevda möjligheter att skapa relationer till kollegor och att bli en del av företaget. Resultatet visar ytterligare att företagen gör aktiva försök till att skapa rum och utrymme för sociala sammanhang genom digitala forum. Samtidigt möts detta av ett visst motstånd från de nyanställda som tenderar att undvika deltagandet i dessa frivilliga digitala aktiviteter. / This study aims to contribute with knowledge about new employees’ experiences of an onboarding that takes place at a distance during digital working conditions. This is done through three research questions: “What are the expectations of new employees for an onboarding through distance?", "How do new employees experience their opportunity to adapt to their new work role?" and "How do new employees experience their opportunity to create new relationships with colleagues and the organization?". This study is based on a qualitative research strategy where the data has been collected through six semi-structured interviews conducted with informants who within the last six to eight months have started a new employment through distance, due to the consequences of Covid-19. The result has been analyzed through thematic analysis and in relation to the study’s theoretical framework. The theoretical framework is based on Säljös (2014) socio-cultural perspective on learning with a focus on Jarvis’ et al. (2003) social learning, Berger’s et al. (1979) socialization and Lauvås and Handals’ (2015) professional socialization. The result shows that a structured and organized onboarding is of great importance for meeting new employees’ expectations, when it takes place at a distance during digital working conditions. The structure of the onboarding is also essential for how the new employees adapt to their new professional role. Onboarding through distance results in difficulties when it comes to the new employees’ opportunities to create new relationships with colleagues and to become a part of the organization. The result further shows that organizations make active attempts to make space for social context through digital activities. At the same time, this is met by some resistance from the new employees who tend to avoid participating in these voluntary digital activities.

Framgångsrika introduktioner av nyanställda är väsentliga för både organisationer och arbetstagare, då de leder till att anställda effektivt kommer igång med arbetsuppgifter och deltar i sociala gemenskaper. Under den senaste tiden har introduktionsprocesser bedrivits över distans inom många organisationer i stället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket till följd av covid-19-pandemin. Fortsättningsvis ser distansarbetet ut att öka i Sverige, med fler och fler som arbetar hemifrån. På grund av detta var det intressant att undersöka hur nyanställda upplevt introduktionsprocessen på distans.  Studien har antagit en kvalitativ metodansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice.  Studiens resultat har visat att interaktionsmöjligheter och arbetsplatsens gemenskap har minskat till följd av introduktioner på distans. Resultatet fann även att nyanställda kan lära sig sina arbetsuppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Dock uppgav nyanställda  att informella aktiviteter var något de saknade. Avslutningsvis har studien bidragit med intressant kunskap inför framtida introduktionsprocesser på distans. / Framgångsrik ombordstigning av nya anställda är avgörande för både organisationer och anställda, eftersom det leder till att anställda effektivt kommer igång med uppgifter och deltar i sociala samhällen. På senare tid har onboardingprocesser genomförts på distans i många organisationer istället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket som ett resultat av covid-19-pandemin. Distansarbetet ser ut att fortsätta öka i Sverige, med allt fler som arbetar hemifrån. På grund av detta är det intressant att undersöka hur nya anställda upplevde onboarding-processer på distans. Studien har en kvalitativ metodologisk ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice. Resultaten av studien har visat att interaktionsmöjligheter och känslan av gemenskap på arbetsplatsen har minskat på grund av onboardings på distans. Resultaten har också visat att nyanställda kan lära sig sina uppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Frånvaron av informella aktiviteter var dock något som nya anställda uppgav att de saknade. Slutligen har studien bidragit till intressant kunskap för framtida onboardingprocesser på distans.

Under de senaste åren har organisationer, på grund av pandemin och kraven på att arbeta hemifrån, tvingats påskynda sin digitaliseringsprocess. Det har lett till att antalet digitala arbetsintroduktioner har ökat. En arbetsintroduktion är ett centralt moment för att den nyanställda ska komma in i företagskulturen och lära sig sina arbetsuppgifter. Den här studien undersöker vilka faktorer som är framträdande och påverkar den digitala introduktionen samt hur förståelsen av rollen ser ut utifrån en nyanställds perspektiv. Materialet som ligger till grund för studien består av semistrukturerade intervjuer med nyanställda kombinerat med tidigare forskning. Det insamlade intervjumaterialet har därefter transkriberats och tematiserats. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av Weicks meningsskapandeteori. Studiens slutsatser visar att det inom en digital arbetsintroduktion är av vikt att det finns en möjlighet att, via de digitala verktygen, ställa frågor till kollegor och ta del av relevant information för att utföra sina arbetsuppgifter samt lära genom utförandet. Det har även visat sig vara viktigt för de nyanställda att det finns en acceptans för att föra öppen dialog på företaget. Slutligen visade även resultatet att det existerade en avsaknad av den fysiska kontakten, vilket påverkade arbetsintroduktionen. / During the past years organizations have been forced to speed up their digitalization process, due to the pandemic and the requirements to work from home. This has led to an increasing amount of digital onboarding processes. Onboarding is a central activity for new employees to embrace the business culture and learn their tasks at the job. This study aims to examine prominent and influential factors in a digital introduction and the understanding of the role through the perspective of a new employee. This thesis's underlying material is based on semi structured interviews with new employees. The material has been coded and categorized into themes, then analyzed with Weicks (1995) Sense Making-theory. The results show that it is essential that digital onboarding enables questions to be asked towards colleagues, through digital tools. It is also of importance to take part of relevant information to understand their work related tasks and learn through the execution. It has also shown to be essential for the new employees that there is an acceptance towards having an open dialogue in the organization. Finally, the result indicated that there existed a lack of physical contact, which affected the introduction.

Title: Unravelling Onboarding: Exploring the Journey of Privately White-Collar Workers’ into New Roles Purpose: The purpose of this study is to map white-collar workers’ experiences of an onboarding process. Method: The study has its starting point in the theoretical literature, which means that the study has a deductive approach. The study also adopts a qualitative research strategy because the study aims to find out what the white-collar worker experienced during their onboarding process. The empirical data has been collected through semi-structured interviews which were then transcribed for future interpretation.  Conclusion: The study's results establish that an onboarding process should be based on clear structures and stability. Support from colleagues has also been shown to be one of the pillars for managing the emotional burden that a new job entails. It also emerged that the social relationships at the workplace were significant for establishing an environment that is safe and promote learning, especially where a mentor was desired by the respondents who did not have access to one. The respondents also express the importance of being able to give feedback on their onboarding, however, the demand for feedback from the companies has varied for the respondents.  Keywords: Onboarding, Onboarding process, New employees, Stress, Mentor, Feedback, Structure / Syfte: Syftet med studien är att kartlägga tjänstemäns upplevelser av en onboarding-process.  Metod: Studien har sin grund i den teoretiska litteraturen vilket därmed innebär att studien har en deduktiv ansats. Studien antar likaså en kvalitativ forskningsstrategi eftersom undersökningen syftar till att få fram vad tjänstemännen upplevde under sin onboarding. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats för framtida tolkning.   Slutsats: Studiens resultat fastställer att en onboarding-process bör grundas på tydliga strukturer och stabilitet. Stöttning från kollegor har likaså visats vara en av grundpelarna för att hantera den emotionella belastning som en nyanställning inneburit. Det framkom även att de sociala relationerna på arbetsplatsen varit betydande för en trygg och lärande miljö där en utsatt mentor har varit önskvärd av de respondenter som inte haft tillgång till en. Respondenterna framför likaså vikten av att kunna ge feedback på sin onboarding, däremot har efterfrågan på feedback av företagen varierat för respondenterna.

Syfte: Syftet med denna studie är att med en explorativ ansats få en djupare förståelse för hur nyanställda skapar mening av sin nya arbetsroll vid NWW, när den sociala interaktionen inte är lika framträdande. Utifrån ett processperspektiv på organisering kommer den intervjubaserade fallstudien att tolka nyanställdas upplevelser av sin nya roll och tillhörighet vid NWW. Som ett resultat besvaras studien syfte och frågeställningar med målet att bidra med nya insikter om hur organisationer kan förbättra nyanställdas socialiseringsprocess i en NWW organisation. Metod: Kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats, intervjuer, tematisk analys Slutsats: Nyanställda engagerade sig i fem olika meningsskapande iscensättningar som influerade mening av deras nya arbetsroll. De fem iscensättningar nyanställda engagerade sig i var; erkänner fördelarna, osäkerhet, förvirring, frustration och förståelse för situationen, detta ger en djupare förståelse för nyanställdas meningsskapandeprocess samtidigt som det belyser att flera olika iscensättningar kan samexistera. Relationer, organisatorisk-, social- och främst personlig identitet påverkade nyanställdas upplevda tillhörighet vid NWW. / Purpose: The purpose of this study is through an exploratory approach, gain a deeper understanding of how newcomers make sense of their new job-role during NWW, when social interactions are limited. Based on a process perspective on organizations, the interview-based case study will interpret newcomers experiences of their new role and sense of belonging during NWW. As a result, the purpose and research questions will be answered with the aim of contributing with new insights on how organizations can improve newcomer socialization in an NWW organization.  Method: Qualitative abductive case study, interviews, thematic analysis Conclusion: Newcomers engaged in five different sensemaking enactments that influenced their meaning of their new job role. These enactments were; acknowledging the benefits, uncertainty, confusion, frustration and understanding of the situation. Relations, organizational-, social-, and most prominently personal identity affected newcomers’ sense of belonging during NWW.

Syftet med följande arbete har varit att undersöka hur lärarstarten för fyra avgångsstudenter vid Lärarutbildningen 2005 har sett ut och vad som har påverkat den. I djupintervjuer redogör de för sitt första år. Berättelserna ställs mot utsagor från andra nyutbildade och erfarna lärare; allt för att se vad som är unikt och vad som är allmängiltigt. Resultatet pekar på att faktorerna för en lärarstart är så många att ett allmänt stödprogram för nyanställda lärare måste hanteras med stor varsamhet. Det är osäkert om nyblivna lärares upplevelser ens är unika för just dem. Många av yrkets ljusa och mörka sidor tycks snarare vara yrkesspecifika, även beskrivna av erfarna lärare. Avgörande för lärarstarten är att hitta en balans mellan yrkets möjligheter och begränsningar. Men yrkes- och livserfarenhet spelar också in. / The purpose of the following paper has been to investigate how the teaching start for four graduate students at Lärarutbildningen 2005 has been and what has affected it. In interviews they tell about their first year. The tellings are compared to those of other graduates and of experienced teachers, all for the purpose of spotting what is unique and what is generally applicable. The result indicates that the factors for a teaching start are so many that general support programs for newly employed teachers must be handled with exceptional care. It is uncertain that the experiences of unpracticed teachers are unique for this group. Many of the professions darker and brighter sides seem to be general to all teachers - also described by those who are well experienced. Crucial to a teaching start is finding a balance between the possibilities and the setbacks of the teaching profession. However general professional and life experience also has an impact.

Syftet med denna studie är att belysa hur arbetstagare som nyanställts under Covid-19 pandemin upplevt den introduktion de fått till den organisation de anställts av samt de möjligheter till relationsskapande de haft under den första tiden i organisationen. Flera organisationer har i och med de rådande omständigheterna ställt om från att ha haft sina introduktioner för nyanställda på en fysisk arbetsplats till att istället genomföra dem på distans. Tidigare forskning visar på att nyanställdas möjligheter till nätverkande och relationsskapande med övriga kollegor spelar stor roll för hur väl individen lyckas bli en del av organisationens “vi” och denna studie söker svar på hur avsaknaden av möjligheten att besöka en fysisk arbetsplats kan tänkas påverka socialiseringen av nyanställda. Datainsamlingsmetoden består av semistrukturerade intervjuer med nyanställda som anställts under pandemin och resultatet synliggör vilka konsekvenser det digitala formatet haft för introduktionernas utfall. Resultatet visar att såväl introduktionernas upplägg som format har spelat stor roll för hur de uppfattats av respondenterna men framförallt avsaknaden av spontana fysiska möten med kollegor har visat sig påverka de nyanställdas socialisering negativt.